Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Facebook-användares kännedom och attityd rörande Facebooks användaravtal i förhållande Facebook users knowledge and attitude towards Facebooks Terms of Service in relation to the users behaviour. Carin Harrysson Examen: Kandidatexamen 180 hp Huvudområde: Medieteknik Datum för slutseminarium: 2015-05-21 Examinator: Sara Leckner Handledare: Maria Engberg
Sammanfattning Denna studie behandlar det sociala nätverket Facebooks mest aktiva användare, personer mellan 16 och 25 år. Studien studerar skälen bakom varför många väljer att inte sätta sig in i detalj i Facebooks användarvillkor och policy för dataanvändning, samt vilken attityd dessa användare har i frågan om avtalen i förhållande till användarnas beteende på Facebook. Syftet med studien är att kartlägga Facebooks mest aktiva användares kännedom om Facebooks elektroniska avtal som användarna ingår med Facebook vid registrering för att ta del av Facebook. Studien är sammanställd genom en kvantitativ, webbaserad enkätundersökning som genererade 136 svar, varav 98 svar från respondenter inom den undersökta målgruppen, samt två kvalitativa, fokusgruppsdiskussioner med semistrukturerade frågor varav sammanlagt sex respondenter medverkade. Studien visade att de mest aktiva användarna på Facebook visar en likgiltighet gentemot avtalen där användarvillkoren och datapolicyn sällan läses. Detta grundar sig i att användarna finner dem komplexa och för långa för att vilja ta del av dem. Användarna visar på en oro för den lagring som sker av deras information, men som samtidigt motsäger den frivilliga delning av information som användarna genererar. Studien visar på en attitydförändring sedan 2006 och att vi i dag befinner oss i ett samhälle som anpassat sig till och accepterat den informationsdelning som Facebook medför och där total anonymitet i dag är svårt att uppnå. Nyckelord Sociala medier, sociala nätverk, Facebook, användarvillkor, onlinebeteende, personlig information, attityd.
Abstract A study about Facebook users knowledge and attitude towards Facebooks Terms of use in relation to their behaviour. This study deals with the social network Facebook's most active users; people aged 16 to 25 years. The study examining the reasons behind why many users choose not to understand the detail of the terms of use and policy, as well as the attitude the users have towards these agreements, and in relation to the behavior Facebook users have on the social network. The purpose of this study is to identify Facebooks most active users awareness of Facebook's electronic contracts which users are included with when registering on Facebook. The study was compiled by a quantitative, web-based survey that generated 136 responses, of which 98 responses from respondents in the surveyed audience, as well as two qualitative focus group discussions with semi-structured questions, which a total of six respondents participated in. The study showed that the most active users on Facebook show an indifference to agreements where the terms of service and data policy is rarely read. This is based on the fact that users find them complex and that they are too long for wanting to take part of. Users, however, show a concern for the storage of their information, but which also contradicts with the voluntary sharing of information that the users generate. The study shows a change in attitude since 2006 and that we today find ourselves in a society adapted to and accepted the information sharing which Facebook entails and where total anonymity is now difficult to achieve. Keywords Social media, social network, Facebook, terms of use, online behaviour, personal information, attitude.
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.1.1 Facebook och sociala nätverk... 2 1.1.2 Information och Facebook... 2 1.2 Problematisering... 3 1.3 Syfte och mål... 4 1.3.1 Frågeställningar... 4 1.4 Avgränsningar... 4 1.5 Målgrupp... 5 1.6 Disposition... 5 2 Metod... 7 2.1 Forskningsansats... 7 2.1.1 Forskningsstrategi... 7 2.1.2 Urval av respondenter... 8 2.2 Datainsamling... 10 2.2.1 Kvantitativ webbaserad enkätundersökning... 10 2.2.2 Fokusgrupp... 11 2.2.3 Bortfall... 12 2.3 Etiska övervägande... 12 2.4 Analysmetoder... 13 2.5 Metoddiskussion och kritik... 13 3 Teorianknytning... 16 3.1 Avtalsrätt... 16 3.1.1 Elektroniska avtal... 16 3.1.2 Terms of service/användarvillkor... 17 3.2 Sociala medier och sociala nätverk... 18 3.3 Facebook... 19 3.3.1 Facebooks terms of service, datapolicy och cookies... 19 3.3.2 Sekretessinställningar... 23 3.4 Ungdomars beteende på sociala medier... 25 4 Resultat... 27 4.1 Användaravtalen... 27 4.2 Beteenden... 32
4.3 Sekretessinställningar... 33 5 Diskussion och analys... 35 5.1 Ungdomars kännedom och attityd till användaravtalen... 35 5.2 Attityd i förhållande till beteende... 37 6 Slutsats... 41 6.1 Förslag till vidare forskning... 41 Referenser... 42 Bilaga 1 Facebooks Datapolicy... Bilaga 2 - Facebooks Användarvillkor... Bilaga 3 Policy om cookie användning... Bilaga 4 - Enkätundersökning... Bilaga 5 Fokusgrupp, frågor... Bilaga 6 Enkätundersökning, resultatdiagram...
Figurförteckning Figur 1. Läste du Facebooks användarvillkor innan du registrerade dig på Facebook?... 27 Figur 2. Läste du Facebooks datapolicy innan du registrerade dig på Facebook?... 27 Figur 3. Är du medveten om att Facebook lagrar information om dig?... 30 Figur 4. Om ett villkor var att Facebook får sälja din information och användardata till andra företag, skulle du godkänna detta då?... 31 Figur 5. Är du aktiv på Facebook? (Skala 0 till 4)... 32 Figur 6. Har du gjort några sekretessinställningar?... 34
Förord Denna rapport är en kandidatuppsats vid Teknik och samhälle på Malmö högskola. Rapporten är en kartläggning av Facebookanvändares kännedom och attityd rörande Facebooks användarvillkor och policy för dataanvändning, samt en analys av användarnas beteende som yttrar sig på det sociala nätverket. Jag vill börja med att tacka min handledare Maria Engberg, universitetslektor på Malmö högskola, för värdefull handledning och feedback under uppsatsskrivandet. Jag vill även tacka samtliga medverkande i enkätundersökningen och ett extra tack till de som valde att ställa upp i fokusgrupperna i samband med författandet av kandidatuppsatsen. Jag vill även bringa ett stort tack till mina kära kurskamrater som stöttat mig under resans gång. Carin Harrysson, 2015-05-07
Begreppsdefinition Det är av stor vikt att klargöra innebörden av de ord och uttryck som används. I annat fall finns det en risk för missförstånd. (Thurén, 2013, s. 13) Användaravtal: Benämns i uppsatsen som samtliga avtal på nätverkssajten i fråga, användarvillkor, datapolicy och dylikt. Användardata: Alverén (2012, s. 24) förklarar användardata som all sorts information som avslöjar något om användaren eller dess användande av en produkt eller tjänst. Allt från kontaktuppgifter och den information som användaren lämnar till personens klick, surfmönster och vad andra publicerar om användaren. (Alverén, 2012, s. 24) Attityd: Attityd är en varaktig inställning som byggts upp från erfarenheter, en inställning för företeelser eller ett förhållningssätt (Nationalencyklopedin, 2015a). Integritet: Integritet innebär rätten att få sin personliga individualitet och sfär respekterad och inte utsättas för personligen störande ingrepp. Den enskilda människans frihet och värdighet. Överträdelse av den personliga integriteten kan ske både fysiskt eller psykisk. (Nationalencyklopedin, 2015c) Personlig information/personuppgifter: Personuppgifter och personlig information likställs i denna uppsats. Nationalencyklopedin (2015b) menar att personuppgifter är all information som direkt eller indirekt kan hänföras till en person. Tredje part: Tredje part i studien avser samarbetspartners, annonsörer och andra företag som samarbetar. Tredje part är en person eller organ som erkänns vara oberoende av inblandade parter (Nationalencyklopedin, 2015d).
1 Inledning Det inledande kapitlet ger en bakgrund av studiens ämne och problematisering, sedan presenteras studiens syfte och frågeställning och avslutningsvis presenteras uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrund I den i dag elektroniska världen har sociala nätverk blivit en daglig aktivitet för många svenska internetanvändare. 68 procent av den svenska befolkningen använder i dag Facebook. (Findahl, 2014, s. 27) Det betyder att mer än varannan svensk besöker Facebook och mer än varannan svensk har godkänt Facebooks användarvillkor och policyn för dataanvändning. Användaravtalen för sociala nätverkssajter lockar alltmer uppmärksamhet och det hävdas att dessa avtal sällan läses av användarna (Wauters, Lievens & Valcke, 2014, s. 254-255). Som användare av sociala medier är våra rättigheter etablerade som icke-förhandlingsbara användarvillkor vilka är utarbetade av och för företag (Wauters et al., 2014, s. 258). Det faktum att sociala nätverksleverantörer många gånger erbjuder sina tjänster gratis, i den meningen att användarna inte behöver betala en faktisk avgift har att göra med att de istället betalar med andra medel, deras personuppgifter (se begreppsdefinition) (Wauters et al., 2014, s. 294). En studie av Pitkänen och Tuunainen (2012, s. 19) visar att unga vuxna användare av Facebook avslöjar en stor mängd information om sig själva till en stor publik. Information och användardata (se begreppsdefinition) som genereras av användaren kan sociala nätverkssajter samla in, lagra och bearbeta (Krasnova, Spiekermann, Koroleva & Hildebrand, 2010, s. 109). Det finns en skarp konflikt mellan den oro människor uttrycker och deras vilja att lämna ut personlig information (se begreppsdefinition) (Leigh Young & Quan-Haase, 2013, s. 480). Mest aktiva på Facebook är personer i åldrarna mellan 16 och 25 år där 81 procent dagligen besöker Facebook (Findahl, 2014, s. 29). Denna uppsats därav att studera och belysa Facebooks mest aktiva användare, personer mellan 16 och 25 år. Det som kommer studeras är skälen bakom varför många väljer att inte sätta sig in i detalj i Facebooks användaravtal, användarvillkoren och datapolicyn, samt vilken attityd (se begreppsdefinition) de unga, mest aktiva användarna har i frågan om Facebooks användaravtal i förhållande till privatlivets helgd. Läser användarna dessa elektroniska avtal? Vad godkänner användarna vid denna typ av avtal? Vad vet användarna egentligen om dessa avtal? Vilka är villkoren för att få delta i det sociala 1
nätverket, Facebook? Vad säger och vet användarna mellan 16 och 25 år om dessa avtal och vilken attityd har de till avtalen i förhållande till deras beteende på Facebook? 1.1.1 Facebook och sociala nätverk Tidigare Harvard-studenten, Mark Zuckerberg, från USA, grundade Facebook 2004. Vid start var det endast menat för studenter, men var snart öppnat för samtliga med en giltig e-postadress. Den framgång och tillväxt som Facebook haft har varit otrolig. Efter det första året hade Facebook redan en miljon användare (Pitkänen & Tuunainen, 2012, s. 4) och december 2014 fanns det 890 miljoner aktiva användare (Facebook, 2015a). Mars 2010 passerade Facebook Google i att vara den mest besökta webbplatsen i USA och stod för 7,07 procent av all amerikansk webbtrafik. Facebooks dominans sträcker sig långt utanför USA, med över 80 procent av användarna bosatta utanför landet. (Wilson, Gosling och Graham, 2012, s. 203) Under de senaste åren har de sociala mediernas utveckling och användning exploderat till institutionella, samhälleliga och sociala nivåer (Coleman, Chandler & Gu, 2013, s. 73). Från 2008 och fram till 2011 ökade antalet svenska användare av Facebook med omkring tio procentenheter varje år (Findahl, 2013, s. 32). Internetbaserade kommunikationsmedier har ökat drastiskt (Abuhashesh, 2014, s. 202). Findahl (2013, s. 33) visar att antalet besökare och tiden som tillbringas på de sociala nätverken ökat i nästan samtliga åldersgrupper. 1.1.2 Information och Facebook För att ta del av sociala nätverkssajter som Facebook inleds registreringen med ett godkännande av Facebooks elektroniskt avtal, vilka utgörs av det som kallas End User License Agreement eller Terms of service/användarvillkor. Dessa antas på digitala plattformar av alla slag, allt från internetuppkoppling och mobila tjänsteleverantörer till sociala medier leverantörer. (Werbin, 2012, s. 246) Vid registrering på Facebook behöver användaren fylla i sitt för- och efternamn, en giltig e- postadress, lösenord, födelsedata och kön. För att slutföra registreringen måste användaren klicka på knappen gå med, i och med att användaren klickar att denne går med på Facebook, godkänner personen också Facebooks användarvillkor, datapolicy och användning av cookies. Användarvillkoren, datapolicyn och användning av cookies finns att tillgå på samma sida som användaren registrerar sig. För att se dessa måste personen som registrerar sig klicka på Användarvillkor, Policy för dataanvändning och Användning av cookies. (Facebook, 2015c) I 2
användarvillkoren finns det generella regler som måste följas för att få registrera sig. Bland annat krävs det att användaren ej registrerar falska personuppgifter och uppger sitt riktiga namn. För att registrera sig måste användaren vara 13 år och uppgifter som registreras skall vara aktuella och korrekta. (Facebook, 2015b) Policy för dataanvändning tar upp frågor som: Vilken information Facebook samlar in Hur de använder denna information Hur den delas Hur användaren kan hantera eller radera information Hur Facebook besvarar juridiska frågor och förebygger skada Hur deras globala tjänster fungerar Hur de meddelar vid ändring i policyn Hur användaren kan kontakta Facebook med frågor Facebooks annonskontroller Sekretessgrunder Cookiespolicy och villkor (Facebook, 2015d) 1.2 Problematisering Avtalen av sociala nätverkssajter får allt mer uppmärksamhet från beslutsfattare och det civila samhället. Det hävdas att dessa avtal sällan läses av användarna och att användarna inte korrekt kan bedöma påföljderna som dessa avtal kan medföra. (Wauters et al., 2014, s. 254) Att avtalen ofta inte eller inte helt läses eller inte förstås grundar sig i beteendet hos människor när de konfronteras med avtal. Sociala nätverkssajter kan förstärka känslan av att användarvillkoren endast är en del av registreringen. Avtalsrätt utgår i från principen om frihet att ingå avtal, vilket innebär att parterna är fria att förhandla om de rättigheter och skyldigheter för deras avtal. (Wauters et al., 2014, s. 293) Det faktum att sociala nätverks leverantörer ofta erbjuder sina tjänster gratis, i den meningen att användarna inte behöver betala en faktisk avgift har att göra med att de istället betalar med andra medel, personlig information. (Wauters et al., 2014, s. 294) Detta kan handla om användardata och information om användaren i form av intressen, åsikter, var användaren befinner sig geografiskt och användarens kontaktuppgifter. (Alverén, 2012, s. 19) Det råder onekligen en debatt i frågan om Facebook och integriteten (se begreppsdefinition). 3
Populärpress har betonat potentiella integritetsfrågor gällande sociala nätverkssajter främst när det gäller säkerheten för yngre användare. I en debattartikel i Nyteknik (2013) diskuteras det om hur det framtida hotet heter Google och Facebook, som i detalj kartlägger allt vi gör på internet. Detta menar Jens Holm i artikeln är oacceptabla integritetskränkningar (Nyteknik, 2013). I en annan artikel i Nyteknik av Kleja (2014) beskrivs det hur Facebook planerar att samla in mer information om användarnas onlinebeteenden än vad som är tillåtet och görs i dag, trots den i dag redan stora insamlingen av information. Trots debatterna över hur Facebook agerar på ett integritetskränkande vis fortsätter antalet användare att öka. I och med den ökade användningen av sociala medier och Facebook blir det i dag intressant att undersöka skälen bakom varför många inte väljer att sätta sig in i detalj i dessa avtal. Facebooks policy för dataanvändning går att finna i bilaga 1, användarvillkor/terms of service att finna i bilaga 2 och policy om cookieanvändning går att finna i bilaga 3. 1.3 Syfte och mål Syftet med studien är att kartlägga Facebooks mest aktiva användares kännedom om Facebooks elektroniska avtal som användarna ingår med Facebook vid registrering. Studien skall undersöka skälen bakom att många inte sätter sig in i detalj i dessa avtal, samt vilken attityd användarna har i frågan om Facebooks användaravtal i förhållande till deras beteende på Facebook. De mest aktiva användarna innefattas i målpopulationen 16 och 25 år. Målet är att studien skall öka kunskapen i frågan om Facebooks avtal och de mest aktiva användarnas attityd till Facebooks användaravtal i förhållande till beteendet, samt de bakomliggande skälen till varför användarna väljer att inte sätta sig in i detalj i dessa avtal. 1.3.1 Frågeställningar 1. Vilken attityd och kännedom har de mest aktiva användarna av Facebook i frågan om Facebooks användaravtal? 2. Hur ser förhållandet ut mellan den attityd användarna hävdar sig ha till Facebooks användaravtal och användarnas beteende på Facebook? 1.4 Avgränsningar Studien är direkt kopplad till den sociala nätverkssajten Facebook och kommer därav i 4
huvudsak att koncentrera sig på Facebook och dess elektroniska avtalsförhållanden. Dock kommer inte andra sociala medier och sociala nätverkssajter helt att uteslutas utan studien kommer i teorikapitlet även behandla sociala medier i allmänhet. Denna uppsats avser förövrigt inte på något vis att vara en juridisk uppsats då den ej utgörs av en kritisk avtalsgranskning. Fokus kommer att ligga på de bakomliggande skälen till att de mest aktiva användarna av Facebook inte väljer att i detalj läsa de elektroniska avtalen och attityden till privatlivet och avtalen. Fokusgrupperna kommer ej att genomföras i samtliga av Sveriges städer och kommer därför inte kunna likställas med samtliga av Sveriges Facebookanvändare. Studien kommer fokusera på Facebooks mest aktiva användargrupp, personer mellan 16 och 25 års kännedom rörande Facebooks avtal, samt vilken attityd användarna har i frågan om dessa och deras beteende på det sociala mediet. Anledning till att resterande åldersgrupper uteslöts är på grund av att det är personer mellan 16 och 25 år är mest aktiva på Facebook och det blir där av mest intressant att studera. Hade mindre aktiva användare studerats hade dessa personer eventuellt ej haft intresset för Facebook som studien kräver. Studien kommer att fokusera på avtalen, Terms of service, detta på grund av att nätverkssajten Facebook använder det. Ett närbesläktat avtal inom denna mediavärld heter End User License Agreement, EULA, men kommer ej att studeras ytterligare då Facebook själva beskriver sina avtal som Terms of service. Gilbert (2009, s. 241) beskriver EULA som avtal mellan företaget och användare. EULA talar om vad användarna kan och inte kan göra i den tjänst eller produkt som erbjuds (Gilbert, 2009, s. 241). EULA har blivit allt mer vanligt och ställer allt mer begränsade villkor för konsumenterna (Langenderfer, 2009, s. 202). 1.5 Målgrupp Denna studie riktas till Facebooks användare, och mer specifikt till de mest aktiva användarna, personer mellan 16 och 25 år. Studien riktas även till personer som vill förstå innebörden av delning av information och de användarvillkor som användaren accepterar när personen väljer att delta på det sociala nätverket. Även forskare inom medieteknik som vill forska vidare kan dra nytta av studien som är ett bidrag till forskning inom sociala medier och sociala nätverk. 1.6 Disposition Strukturen i rapporten utgörs av olika huvudrubriker: inledning, metod, teori, resultat, diskussion och slutsats. Rapporten kommer vidare presentera metodkapitlet som framför 5
tillvägagångssätt och källkritik. Teorikapitlet behandlar enbart information från teoretiska och vetenskapliga källor. Resultatkapitlet presenterar utförd enkätundersökning fokusgruppsdiskussioner. Diskussionen diskuterar respondenternas kännedom och attityd rörande Facebooks policy för dataanvändning med fokus på personuppgifter och användardata och slutsatsen presenterar de slutsatser som kunnat dras efter genomförd studie. 6
2 Metod Nedan presenteras det val av metod för att kunna besvara frågeställningen och skapa större förståelse för hur undersökningen genomfördes. Uppsatsen är baserad på en webbaserad enkätundersökning, samt två fokusgrupper besående av tre respondenter i varje grupp. 2.1 Forskningsansats Det finns två huvudspår att lägga uppe en undersökning på inom forskningsansatsen, det deduktiva tillvägagångssättet och det induktiva tillvägagångssättet (Bryman, 2012, s. 26). Det deduktiva avser vanligen att utgå från det generella till det specifika. Det finns en teoretisk utgångspunkt och från den genereras specifika antaganden om verkligheten som sedan testas. (Trost, 2010, s. 37) Det deduktiva tillvägagångssätt visar på de teoretiska överväganden som rör forskningsområdet och sedan härleder till en eller flera hypoteser som sedan skall bekräftas eller förkastas med en empirisk granskning. Det deduktiva angreppssättet kan enkelt förklaras som att teorin kommer först och sedan styr datainsamlingsprocessen. (Bryman, 2012, s. 26) Det induktiva tillvägagångssättet tillskillnad från det deduktiva att det utgår från det specifika till det allmänna (Trost, 2010, s. 36). Det induktiva tillvägagångssättet innebär således att studien utgår ifrån konsekvenserna av resultaten, i detta angreppssätt ligger fokus att i första hand undersöka praktiska fall för att sedan gå över och analysera teorin. (Bryman, 2012, s. 26, 28) Denna studie har utgått ifrån det deduktiva angreppssättet varav studien leds av tidigare forskning för att sedan undersöka praktiska fall. Detta angreppssätt grundas i att studien utgår ifrån en teoretisk uppfattning innan empirisk data samlades in. Detta för att skapa en förståelse för ämnet innan det empiriska arbetet påbörjas. 2.1.1 Forskningsstrategi Forskningen kan delas upp i två olika metoder, kvalitativ respektive kvantitativ metod. Kvantitativ metod kan betraktas som en forskningsstrategi som lägger tonvikt på kvantifiering vad gäller insamling och analys av data. (Bryman, 2012, s. 40) Kvantitativa metoder kan bestå av analys av data som kan benämnas med siffror. Denna metod betecknar olika sätt att samla in kvantitativa data, varav enkätundersökning är en av de vanligaste. Kvantitativ metod fungerar när det är viktigt att kunna sätta siffror på undersökningsmaterialet. (Eliasson, 2013, s. 28-29) Metoden definierar vilka förhållanden som är av särskilt intresse utifrån frågeställningen 7
(Holme och Solvang, 1997, s. 14). Kvalitativ metod är en forskningsstrategi som vanligtvis lägger vikt vid ord och inte kvantifiering vid insamling och analys av data (Bryman, 2012, s. 40). Kvalitativa metoder är lämpliga då studien vill gå på djupet, när det inte är viktigt att kunna generalisera vidare utanför en viss grupp, miljö eller annat sammanhang. En av de vanligaste kvalitativa metoderna är intervjuer som kan vara mer eller mindre strukturerade. (Eliasson, 2013, s. 21-22) Metoden karakteriseras av närhet till den källa där data inhämtas (Holme & Solvang, 1997, s. 14). Kvalitativa metoder är effektivt för att undersöka fenomen som kvantitativa metoder inte kommer åt, fenomen som är svåra eller inte möjliga att uttrycka i kvantitet. (Eliasson, 2013, s. 27) Denna studie har utgått ifrån en kvantitativ, webbaserad enkätundersökning med strukturerade frågor med svarsalternativ, se bilaga 4. Respondenterna fick svara på kvantitativa frågor i frågan om de har eller inte har läst Facebooks användaravtal och attityden rörande lagring av information. Detta för att skapa en överblick över deltagarnas kännedom rörande avtalen och dess innebörd. Den kvantitativa undersökningen som gav statistiska resultat har sedan övergått till en kvalitativ metod med två fokusgrupper, varav det är tre respondenter i varje grupp. Mer om urvalet går att finna i 2.1.2. Anledning till fokusgrupper är för att skapa en djupare förståelse för attityder och anledning till varför användarna väljer eller inte väljer att sätta sig in i detalj i dessa avtal. Fokusgruppsdiskussionerna har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Frågor vid semistrukturerade intervjuer är allmänt formulerade (Bryman, 2008, s. 415). Intervjuaren har en uppsättning frågor utifrån olika ämnesområden som skall täckas, men där frågornas ordningsföljd kan variera och frågor kan tillkomma. Detta för att respondenterna inte skulle känna sig styrda och ha stor frihet att utveckla sina svar. (Bryman, 2008, s. 415) 2.1.2 Urval av respondenter Det finns två typer av urval, sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval. Sannolikhetsurval innebär att varje respondent eller enhet väljs slumpmässigt och har en känd chans att komma med i urvalet. Ett icke-sannolikhetsurval innebär att chansen att respondenterna blir utvalda inte kan förutses, samt att de inte väljs slumpmässigt. (Christensen, Engdahl, Grääs & Haglund, 2010, s. 110) Icke-sannolikhetsurvalet innebär att samtliga enheter i populationen inte har en känd chans att komma med i urvalet. Det finns risk för att få ett snedvridet resultat då det kan finnas en hög andel över- och underrepresenterade från målpopulationen. Det finns dock ändå anledning till att ibland använda den här typen av urval, framförallt i kvalitativa undersökningar där det i vissa fall är mer av vikt att erhålla respondenter som har insikt och kunskap om det 8
som skall studeras än ett statistiskt representativt bidrag. (Christensen, Andersson, Engdahl & Haglund, 2001, s. 128) Sannolikhetsurvalet innefattar obundet slumpmässigt urval, systematiskt urval, stratifierat urval, klusterurval, flerstegsurval. Icke-sannolikhetsurval innefattar strategiskt urval, bekvämlighetsurval, kvoturval, uppsökande urval/snöbollsurval, självurval och påstana urval. (Christensen et al., 2010, s. 114) Studiens fokusgrupper har i första hand utgått ifrån ett icke-sannolikhetsurvalets strategiska urval, även kallat målinriktat urval. Bryman (2012, s. 392) talar om ett målstyrt urval som ett sätt att välja ut deltagare på ett strategiskt vis där deltagarna är relevanta för forskningsfrågorna. Vid ett målinriktat urval väljer forskaren ut de personerna efter relevans för förståelse av en social företeelse (Bryman, 2012, s. 392). Deltagarna väljs ut i enlighet med projektets mål, vilket kan vara att få större förståelse genom att gå på djupet kring ett ämne (Wibeck, 2000, s. 66). Christensen et al. (2001, s. 129) talar om det strategiska urvalet där forskaren själv bedömer vilka personer i målpopulationen som skall ingå i urvalet. Denna typ av urval är vanlig vid kvalitativa undersökningar där kvantitet eller mängd inte är av intresse, utan snarare att erhålla en djupare förståelse för olika företeelser. (Christensen et al., 2001, s. 129) Studiens mål var som tidigare nämnts att undersöka attityder hos personer mellan 16 och 25 år som är Facebookanvändare. Det strategiska urvalet speglas i denna studie av att forskaren väljer ut deltagarna efter variabler som är relevanta för studien, i detta fall att deltagarna är mellan 16 och 25 år och Facebook-användare vilka valts utifrån att det är detta åldersspann som är mest aktiva på Facebook och där av blir mest intressant att studera. Respondenterna som medverkade är 17 och 18 år gamla vilka valdes ut då de innefattas i den målgrupp som studien ämnar nå. På så vis har det strategiska urvalet varit ett passande alternativ att gå till väga då författaren till större del kunnat välja respondenter som passar för studiens syfte. Utifrån dessa strategiska variabler har det i en senare del av processen skett ett snöbollsurval. Stagneliusskolans gymnasielärare i Kalmar kontaktades och hjälpte till att forma fokusgrupperna. Gymnasieläraren var tidigare känd av författaren, som utifrån de strategiska variabler om ålder och Facebook-användning även var en del av urvalet då hon valde de klasser där elever fanns att tillgå och som kunde ställa upp i fokusgrupperna. Där av blev det även ett snöbollsurval. Ett snöbollsurval innebär att forskaren tar kontakt med personer som är relevanta för undersökningens tema och därefter använder denna eller dessa personer för att få kontakt med ytterligare respondenter (Bryman, 2012, s. 196). Gymnasieläraren själv var ej med i någon av fokusgrupperna, men hon hjälpte till att få kontakt med respondenter inom den målpopulation som studien ämnade studera. Denna urvalsprocess bidrog även till att studien fick tillgång till personer som var relevanta för studiens syfte. På grund av utlovad anonymitet har intervjuobjektens namn i uppsatsen 9
redogjorts som Respondent (1), Respondent (2), Respondent (3) och så vidare. Etiska överväganden förklaras ytterligare i 2.3. En förutsättning har varit att respondenterna är främlingar till intervjuaren trots det strategiska urvalet och snöbollsurvalet. Anledningen är som Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2012, s. 259) menar, att valet att genomföra intervjuer med främlingar har att göra med svårigheter att upprätthålla vetenskaplig distans till personer som är kända för intervjuaren. Intervju med vänner riskerar att bli sämre i den mening att intervjuaren tar mycket för givet i en vänskaplig relation och där detaljerade frågor försummas. En okänd person har lättare att öppna sig för en intervjuare vilken respondenten ej skall fortsätta umgås med. (Esiasson et al., 2012, s. 259) Enkätundersökningen har även skett i form av det icke-slumpmässiga urvalets bekvämlighetsurval. Det innebär de personer som har möjlighet att delta och graden av tillgänglighet bestämmer vilka som ingår i urvalet (Christensen et al., 2010, s. 132). Enkätundersökningen har skickats ut via mail till personer på programmet Produktionsledare inom media på Malmö högskola. Detta i och med att en stor del av målgruppen för studien rör sig på Malmö högskola, personer mellan 19 och 25 år. För att få största möjliga svarsfrekvens har enkätundersökningen även spridits via författarens vänner på Facebook som finns inom hela åldersspannet mellan 16 och 25 år, där deltagarna via en länk kan klicka sig vidare för att komma till enkätundersökningen. Anledning till att enkätundersökningen placerats på Facebook är på grund av att stor del av de personer som studien ämnar undersöka befinner sig på Facebook. För att få tag i deltagare i åldersgruppen från 16 till 18 år som också ingår bland de mest aktiva av Facebooks användare har Stagneliusskolans gymnasielärare från Kalmar kontaktas för att även därigenom sprida den webbaserade enkätundersökning. 2.2 Datainsamling Nedan presenteras hur studien med hjälp av en kvantitativ, webbaserad enkätundersökning och fokusgrupper, gått tillväga för att samla in det empiriska material som presenteras i uppsatsen. 2.2.1 Kvantitativ webbaserad enkätundersökning Internet har gjort det vanligare att respondenten hämtar ett frågeformulär på en angiven webbadress och besvarar det på datorskärmen (Dahmström, 2011, s. 88). Denscomber (2009, s. 28) menar att frågeformulär via internet inte har någon förvrängande effekt på den information som tillhandahålls av respondenten. En förutsättning för att en webbaserad enkät skall kunna 10
genomföras är att respondenterna har tillgång till en dator med internetuppkoppling (Trost, 2012, s. 136). I och med undersökningens syfte är internetuppkoppling en förutsättning för den målgrupp undersökningen ämnar sig för att nå. Sammanfattat skall enkelhet i frågorna eftersträvas där frågorna inte skall innehålla svåra och tvetydiga ord, det skall inte förekomma ledande frågor, inte för långa frågor och frågorna skall ställas i en logisk ordning. (Christensen et al., 2010, s. 152-153) Den webbaserade plattform som använts heter Typeform och vid utveckling av enkäten användes enkel svenska. För att säkerställa att frågorna som ställdes uppfattades rätt av respondenten testades enkäten på fem personer som sedan fick ge återkoppling på sådant som kunde anses oklart. Enkätundersökningen innefattar frågor gällande ålder, huruvida de läst eller inte läst Facebooks användaravtal, huruvida de är medvetna om avtalens villkor, främst vad gäller lagring av information, samt om de är oroliga över hur deras information lagras och används. Sammanlagt svarade 136 personer på enkätundersökningen, varav 98 av dessa valdes att analyseras. De 98 personer som valdes att studeras var personer mellan 16 och 25 år vilket studien ämnar studera. Bortfallet som blev går att finna i kapitel 2.2.3. 2.2.2 Fokusgrupp Studien genomfördes i form av fokusgrupper. Fokusgruppsdiskussion är ett gruppsamtal, ett samtal med fler än två deltagare (Wibeck, 2000, s. 34). Som Wilkinson (1998; återgiven i Wibeck, 2000, s. 24) menar används fokusgrupper ofta för att undersöka hur åsikter, attityder och idéer uttrycks i en grupp. Fokusgrupper är en teknik där data samlas in i form av gruppinteraktion runt ett ämne (Wibeck, 2000, s. 25). Fokusgrupper ger det djup och den kontext som forskaren behöver för att fördjupa sin förståelse av vad som ligger bakom människors tankar och erfarenheter. Den ger också upphov till tolkning och därigenom till förståelse av varför saker är som de är. (Wibeck, 2000, s. 149) En fokusgruppsdiskussion kan vara givande för att undersöka på vilket sätt människor handlar och vilka motiv de anger för detta handlande (Wibeck, 2000, s. 52). Respondenter till fokusgrupperna söktes i det åldersspannet som studiens syfte lämpade sig till. Genom kontakt med Stagneliusskolans gymnasielärare gav det möjlighet till att arbeta med två klasser. Den gymnasieklass jag träffade 4 mars, 2015, bestod av 20 elever. Gymnasieklassen jag träffade 5 mars, 2015, bestod av 19 personer. Fokusgrupperna bestod av sex respondenter, tre respondenter i varje fokusgrupp. Antalet respondenter berodde på klassens storlek, tidsaspekter vad gällde tillgång till eleverna, samt att det slutgiltiga antalet berodde på vilka som frivilligt 11
valde att medverka efter det att de informerats om studiens syfte. Det var begränsat till att besöka Stagneliusskolan två gånger och med 30 minuter tillgodo för varje fokusgruppsdiskussion. Mer om bortfallet nämns i 2.2.3. Fokusgrupperna resulterade i 19 frågor, se bilaga 5, och fortgick i cirka 30 minuter. Dessa intervjuer har även spelats in i samtycke från respondenten, detta för att lättare kunna koncentrera sig på respondenterna. Fokusgrupperna möjliggjorde att gå på djupet kring frågan om de mest aktiva användarnas kännedom och attityd rörande dem användarvillkoren och datapolicyn. Det hjälpte även till att ta reda på varför eller varför inte de väljer att läsa de elektroniska avtalen som godkänns innan användning av Facebooks tjänst, samt hur de beter sig på det sociala mediet. 2.2.3 Bortfall Totalt öppnades enkäten 239 gånger varav 197 av dessa var unika besökare. Av de 197 unika besökarna slutförde 136 respondenter på den webbaserade enkätundersökningen, vilket resulterade i ett bortfall på 31 procent. 98 av dessa 136 personer som slutförde enkätundersökningen föll inom målgruppen, 16 till 25 år som skulle studeras, där av blev bortfallet 50,3 procent. Orsaken till att respondenter som öppnade enkäten valde att inte fullfölja enkätundersökningen kan berott på att det tar tid att fullfölja en enkät. En annan anledning till bortfallet kan även berott på att de inte förstod frågorna och de svarsalternativ som angavs. Den genomsnittliga utförandetiden för enkäten låg på tre minuter och fyrtiotre sekunder. Hade annat sätt att distribuera hade det eventuellt resulterat i större svarsfrekvens. Större svarsfrekvens hade kunnat öka den statistiska validiteten i studien. Sex personer av sammanlagt 39 elever valde att medverka i fokusgrupperna, alltså ett bortfall på 84,6 procent. Hade fler valt att medverka i fokusgrupperna eller funnits tillfälle för fler fokusgrupper hade eventuellt även andra åsikter och attityder kunnat komma fram. 2.3 Etiska övervägande Etiska aspekter måste tas hänsyn till i samtliga situationer där individer eller grupper av individer kan ta fysisk, psykisk eller ekonomisk skada. De individer som främst påverkas av en undersökning är undersökningens respondenter. (Christensen et al., 2010, s. 38) Humanistisktsamhällsvetenskapliga forskningsrådet, HSFR diskuterar etiska krav för forskning. Dessa riktlinjer är till för att skydda fokusgruppsdeltagarnas integritet. Individskyddskravet innefattar fyra allmänna krav: informationskravet som innebär att forskare på förhand måste informera respondenterna om undersökningssyftet. Samtyckeskravet, deltagarna har själva rätt att 12