RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar

Relevanta dokument
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Riktlinje Sjukskrivningsprocessen

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Intygstjänster

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Sjukskrivningsmiljarden

Svar på regeringsuppdrag

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Förslag till sjukskrivningspolicy

Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Försäkringskassan Sverige

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Rehabiliteringspolicy

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Delrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården

93 miljarder. 88 miljarder. 78 miljarder

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Ledningssystem för Sjukskrivningsprocessen i Norrbottens läns landsting

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Riks och landstingsspecifika resultat

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 4.1

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Vi är Försäkringskassan

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Uppdaterat Fråga Svar

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Mer information om sjukskrivning och rätten till sjukpenning hittar du på Namn: Personnummer:

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

HANDBOK. Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12)

Information nollplacerade På rätt väg

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11)

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

Rutin för remisshantering God klinisk praxis

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Transkript:

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar Inledning Sjukskrivning är en aktiv åtgärd och ska, rätt använd och i kombination med råd och stöd, bidra till att en individ ska kunna använda sin förmåga trots eventuella begränsningar (1). Sjukskrivning på fel indikationer kan däremot orsaka biverkningar och bidra till en försämrad hälsa och prognos för återvunnen arbetsförmåga (2). Hälso- och sjukvårdens uppgift i sjukskrivningsprocessen är enbart att dokumentera diagnos, bedömt funktionstillstånd, uppgivna arbetskrav samt bedömd arbetsförmåga i ett medicinskt underlag. Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning. Det medicinska underlaget ligger till grund för detta beslut. En läkares bedömningar i ett medicinskt underlag innebär ingen ovillkorlig rätt till sjukpenning utan är ett underlag för beslut (6). För att åstadkomma en ändamålsenlig och kvalitetssäkrad sjukskrivning, som kan följas upp och utvärderas, ingår sjukskrivningsprocessen i landstingets ledningssystem. En övergripande processbeskrivning på vårdgivarnivå, liksom mål och ansvarsfördelning för processen, finns angiven i den Riktlinje för sjukskrivningsprocessen (3), som ingår i landstingets övergripande ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Detta dokument är giltigt från och med 2011-11-21. Följande rutiner avser handläggningen av sjukskrivningar på Ortopedkliniken Kalmar. Bakgrund För anställda avgör arbetsgivaren om sjuklön betalas ut dag 1-14, och patienten anmäler själv sjukdom och lämnar vid mer än sju kalenderdagars sjukfrånvaro en kopia av utfärdat läkarintyg till arbetsgivaren. Sjukskrivning dag 8-14 är för anställda inget som Försäkringskassan är inblandad i och det är sällan ifrågasatt. Arbetsgivaren anmäler till Försäkringskassan om sjukperioden överstiger 14 dagar, medan arbetslösa, egna företagare, föräldralediga och studerande själva gör en anmälan till Försäkringskassan redan första sjukdagen. Fr.o.m. sjukperiodens dag 15 (resp. dag 1 för personer utan arbetsgivare) ligger beslutet om sjukpenning hos Försäkringskassan utifrån lagstadgade kriterier. Patienten får besked därifrån om sjukpenning kommer att betalas ut efter att läkarintyget skickats dit, vilket görs först då sjukpenningbeslut kan vara aktuellt, och efter att patienten själv kompletterat med en ansökan om sjukpenning. Sjukskrivningsprocessen vid ortopedkliniken består av ett antal standardiserade delmoment: Kontakt inför en eventuell sjukskrivning sker i olika miljöer som t ex: - På akutmottagningen - Vid elektivt mottagningsbesök - Under inneliggande vård eller i samband med dagkirurgiskt ingrepp Vid dessa möten tas beslut om eventuell sjukskrivning är nödvändig i förhållande till patientens sjukdom eller genomförda ingrepp. Utfärdande av läkarintyg Fortsatt behandling med rehabilitering och ibland förnyelse av det initialt skrivna läkarintyget.

Kvalitetsområden som bedöms kunna påverka kvaliteten vid sjukskrivningsprocessen Bemötande: Patienten bemöts personligt och informativt, både i telefon och i samband med personligt möte i de olika vårdsituationerna. Patientens egen berättelse och tolkning av sina besvär samt behov bemöts med empati och respekt oavsett kön, etnisk bakgrund och utbildningsnivå. Patienten informeras även om var ytterligare information finns att hämta via Internet såväl på svenska som på andra språk (5). Metoder för diagnostik, vård och behandling och rehabilitering: Läkare undersöker om det finns en sakligt grundad funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning till följd av sjukdom/skada. Diagnostiken ska bedrivas i enlighet med fastställda kriterier enligt ICD-10 (och/eller DSM IV) samt utifrån nationella och lokala riktlinjer och vårdprogram. Symtomdiagnoser bör så snart som det är möjligt ersättas av en fastställd sjukdomsdiagnos. Läkaren är inför sjukskrivning skyldig att kontrollera om denna finns med i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd (7). Om så är fallet bör sjukskrivningen inte omfatta längre tid än den rekommenderade såvida det inte finns en klar medicinsk anledning till detta och ska då motiveras i läkarintyget (8, finns även på sjukskrivningswebben, 4). Läkare ska också ta i beaktande om det behövs heltidssjukskrivning eller om det är möjligt med deltidssjukskrivning. Som ett stöd vid sjukskrivning bör Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutstöd användas. (1) I normalfallen sjukskriver opererande/behandlande ortopedläkare. Om denne inte är i tjänst övertar annan läkare sjukskrivningen under kollegans bortovaro, eftersom retroaktiv sjukskrivning ska undvikas och en bedömning ska göras inför den aktuella sjukperioden. Läkarkontinuitet i sjukskrivningen eftersträvas (10). Kompetens: Personalen ska ha god förtrogenhet med och omfatta det grundläggande försäkringsmedicinska förhållningssätt, som framgår av de övergripande riktlinjer för sjukskrivning som ingår i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd (1). Berörd personal ska också kunna ta fram och vid behov tillämpa övriga stöddokument och riktlinjer som framgår av referenslistan. Medvetenhet ska finnas om genusskillnader i vården så att sjukskrivning sker på lika villkor för män och kvinnor. Vid införande av nya riktlinjer och vårdprogram ska verksamhetschefen se till att läkare och berörd personal får tillräcklig kännedom om dessa. Ny och vikarierande personal ska ges en introduktion i gällande rutiner och var olika stödverktyg kan återfinnas. Komplicerad sjukskrivning hanteras lämpligen av en fast anställd läkare, och ska inte åläggas läkare under AT-utbildning utan kompetent handledning av mer erfaren läkare.

Samverkan och samarbete: Vid behov ska samverkan ske mellan sjukskrivande läkare på ortopedkliniken och öppenvårdens läkare (11). Detta gäller framför allt längre tids sjukskrivningar och komplicerade rehabiliteringsärende vid kronisk smärta. Detta informationsutbyte kommer att ske via personligt brev. Överlämning av fortsatt sjukskrivning, inom Ortopedkliniken Kalmar, under semester och andra ledigheter sker enligt lokal rutin Ersättare vid längre tids frånvaro som finns på Navet (10). Sjukskrivningskoordinator samordnar insatserna och står för kontinuitet i patientkontakten. Trepartsmöte mellan läkare, patient och arbetsgivare/af initieras vid behov innan avstämningsmöte med Försäkringskassan kan aktualiseras. Riskhantering: Patienten erbjuds vid behov uppföljning för bedömning av sjukskrivningens och övrig behandlings effekter. Personlig undersökning är att föredra inför bedömning av förlängning av läkarintyg. Detta kan inte alltid erbjudas på grund av vårdgarantin och är inte heller nödvändigt vid kortare postoperativa sjukskrivningsförlängningar. Vid ett eventuellt behov av förlängning av pågående sjukskrivning får man fylla i ett formulär; Frågor att besvara inför eventuell förlängning av sjukskrivning, som Ortopedkliniken Kalmar tagit fram för detta ändamål. Patienten tar själv kontakt med Ortopedkliniken för att få ovan nämnda formulär och ser till att återsända detta i god tid innan sjukskrivningsperioden löper ut (12). Vid långtidssjukskrivningar är det av största vikt att det finns ett klart och tydligt objektivt underlag för denna så att skadliga effekter av långtidssjukskrivning undviks. I intyget ska alltid anges hur och när bedömningen skett (i ruta 4), eventuellt med kompletterande upplysning i ruta 13. Det är viktigt för Försäkringskassans ställningstagande att denna bedömning är så aktuell som möjligt. Om hänvisning sker till tidigare intyg eller annan dokumentation, måste det i intyget ändå tydligt framgå vilken funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning som är aktuell under den tid som intyget avser, som en logisk konsekvens till angiven diagnos. Information, som inte längre är aktuell eller relevant, ska tas bort från ev. sparat tidigare läkarintyg. För att undvika felaktiga rehabiliteringsåtgärder till följd av att patienten bedöms utifrån föreställningar om kön snarare än utifrån individuella behov, ställs samma frågor till patienten oavsett kön. Detta gäller t.ex. arbete, hemsituation, ekonomi, socialt liv, alkohol och andra droger. Som hjälpmedel finns den s.k. Genushanden (4). Avvikelsehantering: Avvikelser ska anmälas i LISA under rubriken Sjukskrivning. Exempel på sådana kan vara bristfälligt ifyllda läkarintyg eller dokumentation, oacceptabla dröjsmål och tekniska problem vid inskickande av e-sjukintyg.

Försörjning av tjänster, produkter och teknik: Sjukintygen hanteras i Cosmic och överförs elektroniskt till Försäkringskassan (9). Enheterna kan ta ut statistik på sjukskrivningar, uppdelat på män och kvinnor, ur Cosmic. Riktlinjer och rutiner finns tillgängliga via landstingets sjukskrivningswebb (4). Journaldokumentation från engagerade vårdenheter finns tillgänglig via Cosmic. Spårbarhet: Uppgifterna i läkarintyget, liksom målsättningen för sjukskrivningen, ska även dokumenteras i journalen så att annan behörig personal kan följa processen. Detta är en förutsättning för att en annan läkare ska kunna ta ställning till eventuell förlängning av sjukskrivningen under sjukskrivande läkares frånvaro och/eller om läkarbyte blir nödvändigt senare i processen. Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring: Möten med Försäkringskassan för kunskapsutbyte och uppföljning sker enligt lokala samverkansöverenskommelser. Sjukskrivningskoordinator (eller motsvarande) samordnar sjukskrivningarna och medverkar till framtagande av lämplig sjukskrivningsstatistik vid behov. Uppföljning av tillämpningen av det nationella beslutsstödet (t.ex. sjukskrivningslängd för specificerade diagnosgrupper) görs vid behov. Statistik förs över antal medicinska underlag som behöver kompletteras, och återkommande brister återkopplas till berörda läkare för att identifiera förbättringsbehov. Enhetens mål: Sjukskrivningsdiagnos stäms alltid av med beslutsstöd Alltid motivering vid överskriden tidsrekommendation Kompletteringar i högst 10 % av utfärdade läkarintyg Könsuppdelad statistik vid behov Årlig inventering av Ortopedklinikens sjukskrivningsrutin Referenser: 1. Socialstyrelsens övergripande riktlinjer för sjukskrivning (Socialstyrelsens hemsida, finns även i tryckt version) http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/overgripande principerforsjukskrivning 2. SBU-rapport nr. 167: Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis 3. Riktlinje för sjukskrivningsprocessen landstingsgemensamt styrande dokument 20110101. http://www.ltkalmar.se/documents/hälsa%20&%20vård/sjukskrivning/policy%20sju kskrivningsprocess.pdf 4. Webbutbildning i sjukskrivningsfrågor med gemensam samt landstingsspecifik information och hjälpmedel för sjukskrivande läkare och annan berörd personal http://www.kalmar.sjukskrivningar.se/default.aspx?id=20519 5. Information om sjukskrivning för patienter på Försäkringskassans hemsida, http://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk

6. Socialstyrelsens vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9115/2007-114- 83_200711484.pdf 7. Socialstyrelsens diagnosspecifika beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod 8. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? stöddokument för ifyllande av läkarintyg vid sjukskrivning dokumentet http://www.forsakringskassan.se/irj/go/km/docs/fk_publishing/dokument/sjukvarden/ Broschyrer_sjukvarden/40349_Vad_ska_ett_medicinskt_underlag_innehalla.pdf 9. Rutiner för e-sjukintyg finns på landstingets publika webbplats med dokument som berör sjukskrivning http://www.ltkalmar.se/documents/hälsa%20&%20vård/sjukskrivning/eläkarintyg/rutinblad%20e-sjukintyg%202011-09-16.pdf 10. Ersättare vid längre tids frånvaro http://navet/om-landstinget/organisation/forvaltningar/halso--ochsjukvardsforvaltningen/lanssjukhuset-i-kalmar/basenheter/ortopedkliniken/schema/ 11. Dokument Samarbete och rollfördelning mellan allmänmedicin och ortopedi i sjukskrivningsärenden 12. Frågor att besvara inför en eventuell förlängd sjukskrivning http://navet/global/dokument/om%20landstinget/organisation/f%c3%b6rvaltningar/h%c3%a 4lso%20och%20sjukv%c3%a5rdsf%c3%b6rvaltningen/L%c3%a4nssjukhuset%20i%20Kalmar /Ortopedkliniken/Blanketter/Fr%c3%a5gor%20att%20besvara%20inf%c3%b6r%20eventuell% 20f%c3%b6rl%c3%a4ngning%20av%20sjukskrivning.pdf Dan Johannesson Verksamhetschef/öl 2013-04-24 Malin Toveling och Kristina Gustafsson Sjukskrivningskoordinatorer