JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

Relevanta dokument
Funktionsupphandlingar i kommuner

Erfarenheter av funktionskrav

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur

Funktionskrav i upphandling. Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Funktionsentreprenader

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Upphandlingsform = Ansvarsform (entreprenadform) + Ersättningsform. Construction Management

Allmänt om asfaltbranchen i Finland

Stickprov inom investering

Underhållsutredning gator 2016

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Hur klarar vi funktionskraven eller utförandefunktion

Nordisk vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi. Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer. Harri Spoof, Pöyry CM Oy

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader

Väg 50 Motala-Mjölby. en del av. BanaVäg Motala-Mjölby

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Homogenitetsmätning med laser

ANVISNINGAR FÖR GRÄVNING OCH LEDNINGSFÖRLÄGGNING I OFFENTLIG MARK

Ledning för grävning i Tyresö

De statliga beställarfunktionerna och. anläggningsmarknaden. i möten den 18 februari 2009 Trafikverksutredningen. Trafikverksutredningen

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar

Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter

Hur kan entreprenören använda sig av PMSv3 i anbud och entreprenader?

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Beläggningsprojektering. Fredd Larsson UHdvvs

Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA?

Underhållsutredningar av gator kopplat till komponentredovisning. Peter Ekdahl

Projektledare Norrortsleden

Metoddagen 11 februari, 2010

Hur påverkar valet av ansvarsform resultatet? Hur påverkar valet av ansvarsform resultat

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: VTI, Hemvärnsgatan Solna. Plats:

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Peter Mauritzson. Ramböll RST. Gatudriftdagar Beslutsunderlag för kommunal väghållning. Underhållsplanering olika förutsättningar

Mät- och ersättningsregler för underhållsbeläggningar

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet)

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats:

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Maskinstyrd planfräsning

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Kvalitet hos vägytedata. Transportforum 2015 Session 78 Vägytemätning Leif Sjögren

Underhållsutredning gator 2012

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Samhällsvinster går det att få med i upphandlingen? Jan-Eric Nilsson

1 ENTREPRENADKONTRAKT

Regler och anvisningar för schaktning samt återfyllnads- och återställningsarbeten i mark ägd av Tranemo Kommun

Svenska utskottet Beläggning. Rapport huvudämne 2013/2014. Kontraktsformer som uppmuntrar innovation och utveckling.

Rejlers Fiberprocess. En lysande tråd till framtiden

Besiktning av KGO-sträckor

Ansökan om tillstånd för schaktning i gator, vägar och allmänna platser som inom Årjängs kommun

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

Betongvägar. Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet CBI IF:s höstmöte, 7 nov. 2013

Att beställa byggnadsarbeten. Kursledare. Kursinnehåll Peder Halling Per Lilliehorn

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport Projektnummer: 60045

Anvisningar till och ansökan för att gräva i gata

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar?

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Tekniska förvaltningen. Anvisningar till och ansökan för att gräva i gata

Uppföljning av väg N610 Totalentreprenad med funktionellt helhetsåtagande under sju år

Dnr Ten 2011/812 Upphandling av driftentreprenader för parkskötsel och barmarksunderhåll

11. Delområde I. Kravspecifikation Arbete på timbasis

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter

Anvisningar till och ansökan för att gräva i gata

Upphandling av biogasanläggning

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag.

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

väg/beläggningsarbeten (TBv/bel) för utförande av beläggningsobjekt år 2003 Vägverket Region? Handlingen upprättad 2002-?-?

Revisionsrapport; verksamheter utlagda på entreprenad

Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

MÄNGDFÖRTECKNING

Onninen Presentation Juridik, del II. Håkan Hagström

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Prislista återställning

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Checklista för upphandling av väghållningstjänster

omfattar byggnader, kontor, bostäder, andra hus, industrianläggningar vägar, broar, järnvägar.

Agenda. Syfte med utvärdering Skall krav Spelregler. Entreprenörer kan delas upp i fyra olika kategorier: (Alternativt kan en intressentanalys göras)

NVF Specialistseminarium 2014

Transkript:

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

Tekniska kontoret underhåller 60 mil gator yta 4,6 milj m 2 antal invånare 117 500

FUNKTIONSUPPHANDLING 1999 KRAV PÅ ASFALTBELÄGGNING Vid slutbesiktning: Tjocklek Slitstyrka (slitlager) Stabilitet och vattenkänslighet (slitlager, bindlager bundna bärlager) Friktion på vägyta Textur på vägyta Krav på jämnhet i längsled Tvärfall Flexibilitet Stenlossning Under garantitiden och vid garantibesiktning efter fem år: Friktion på vägyta Flexibilitet Stenlossning

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR TUNNSKIKTSBELÄGGNINGAR (TSK) FUNKTIONSENTREPRENAD INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN FÖR TEKNISKA KONTORET Handlingsprogram Jönköpings kommun Upphandling av funktionsansvar Jönköpings kommun avser att pröva upphandling med funktionsansvar av tunnskiktsbeläggningar för perioden 2001. Avsikten är att öppna för nytänkande och främja användande av nya material och metoder för att komma tillrätta med underhållet på lång sikt. Generellt Funktionsentreprenad är en relativt ny entreprenadform och har främst utvecklats av två skäl: Beställaren kan bättre precisera det som önskas av produkten, som god användarfunktion, beständighet samt bevaring av det investerade vägkapitalet till lägsta möjliga kostnad. Skapa incitament för entreprenören att produktutveckla beständiga lösningar och därmed sänka de långsiktiga kostnaderna för väghållaren. I en funktionsentreprenad har beställaren enbart rollen som beställare av en funktion. Den tekniska lösningen är förbehållen utföraren. Vad gäller underhållsåtgärder kan funktion uttryckas som ett antal funktionskrav vilka antas motsvara det som produkten måste uppfylla. Entreprenören har att tillse att utfört arbete och produkt uppfyller de funktionskrav som är uppställda under den tid funktionsentreprenaden råder. Om det under denna tid uppstår avvikelser eller brister mot funktionskraven ska entreprenören vidta sådana åtgärder att ställda funktionskrav upprätthålls.

Möjligheter och svårigheter Funktionsentreprenaden säkerställer att det som både brukare och användare är intresserade av uppfylls. De tekniska specifikationerna överlåts till entreprenören som har resurser och möjlighet till produktutveckling (bättre lösningar och/eller lägre priser). I den nya entreprenadformen överlåter man allt ansvar för befintliga förhållanden till entreprenören i och med att kontraktsunderlaget godkänns och får på så vis fås en klar ansvarsfördelning. Det är därför viktigt att entreprenören dokumenterar projekten innan de åtgärdas. Om funktionen underkänns ligger således ansvaret enbart hos utföraren. Svårigheten är att översätta funktionskraven till mätbara termer, vilket bäst görs i form av att studera skadebilden. Genom att såväl beställare som utförare är överens om kontrollmetoderna borde det dock inte innebära några problem. Om entreprenören inte har någon erfarenhet av entreprenadformen kan han ha vissa svårigheter att veta beständigheten (funktionen) hos sina egna produkter, vilket kan rendera ett risktillägg i priset. Bedömning All bedömning av funktionskraven görs utifrån den aktuella skadebilden. De skadeparametrar som används är: friktion (säkerhet), textur (säkerhet, buller), längsgående ojämnhet (åkkomfort och vägkapital), tvärfall (säkerhet), stenlossning samt flexibilitet (vägkapital). För varje skadetyp finns nivåkrav som antingen är fasta eller som ändras över tiden (nollkrav, tröskelvärde eller gradvis utveckling). Om inte funktionen uppfylls är utföraren ålagd att göra om arbetet. Entreprenören ska välja material och metod för utförande så att slutprodukten uppnår ställda funktionskrav samt har sådan beständighet och varaktighet som normalt erhålls med beläggningsåtgärder. Inledningsvis förs en dialog mellan entreprenör och beställare om val av lämpliga åtgärder och om projektet kan genomföras med funktionskrav eller bör undantas sådana.

DCC.43 Årsredovisade krav De i tabell 2 angivna krav gäller på samtliga objekt som handlas upp med avseende på funktion. Tabell 2 Gällande funktionskrav på beläggningen Friktion Textur Jämnhet i längsled Tvärfall Stenlossning Flexibilitet Homogenitet (mm) (mm) 1 år >0,5 <3,0 3 Inget stående vatten Inget stensläpp Inga sprickor Inga blödningar eller "öppna sår" 2 år >0,5 <3,0 3 Inget stående vatten Inget stensläpp Inga sprickor Inga blödningar eller "öppna sår" 3 år >0,5 < 3,0 4 Inget stående vatten 4 år >0,5 < 3,0 4 Inget stående vatten 5 år >0,5 <3,0 5 Inget stående vatten Inget stensläpp Inget stensläpp Inget stensläpp Inga sprickor Inga sprickor Inga sprickor Inga blödningar eller "öppna sår" Inga blödningar eller "öppna sår" Inga blödningar eller "öppna sår"

Funktionsentreprenad 2001. Textur på vägyta mätt med sandpatch metoden. Objekt Medeltexturdjup, mm Herkulesvägen 2,2 Värnamovägen 2,1 Hällstorpsvägen 0,9 Lovsjövägen 1,6 Möbelvägen 1,8 Dalviksringen 2,1 Kortebovägen 2,1 Torpleden 1,7 Ekhagsringen 2,1 Grännavägen 1,5 Gripenbergsgatan 2,0 Ådalsvägen 2,4 Smedstorpsgatan 1,6 Fagerslättsvägen 2,4 Hakarpsvägen 2,1 Tenhultsvägen 2,2 Esplanadbron 1,1 Krav enl. DCC.422. Max 3,0 mm. Mätningarna utförda av Vägverket Produktion 2001-09-14