ENKÄT OM DISTANSARBETE DRAGSFJÄRD RESULTAT

ENKÄT OM DISTANSARBETE DRAGSFJÄRD RESULTAT

FÖRORD I juni 2007 verkställdes en enkät om distansarbete i Dragsfjärd. Med enkäten utreddes sommarinvånarnas, deltidsinvånarnas och fritidsinvånarnas intresse för distansarbete, erfarenheter av distansarbete i Dragsfjärd samt eventuella önskemål om saken. I detta sammanhang avsågs med distansarbete huvudsakligen arbete som utförts med stöd av data och teleteknik, som inte är bundet till (arbets)plats eller (arbets)tid. Det är alltså fråga om arbete som kan utföras flexibelt och enligt överenskommelse utanför den egentliga arbetsplatsen stadigvarande eller förslagsvis från fritidsbostaden några dagar i veckan. Enkäten var en del av projektet Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället vid Åbo universitets fortbildningscentral (InterregIIIASkärgård) som genomförs i regionerna Åland, Åboland, Åbo och i Nystadstrakten samt i skärgårdsområden i Västra Nyland 1.11.06 30.11.07. Projektets mål är att samla erfarenheter i skärgården om att främja och för att främja distansarbete och annat it baserat arbete i skärgårdsområdet. Med projektet främjas arbetsmöjligheter och konkurrenskraft i skärgården och i och med det områdets dragningskraft som plats att bo och leva på. För de finskspråkiga skärgårdskommunernas del används enkätmaterialet också som kommunmaterial för ett lärdomsprovsarbete som stöder projektet och som är under arbete vid Åbo universitets institution för geografi. Med tack för samarbetet, Sami Tantarimäki Elisa Holma Planerare, FD Praktikant Åbo universitet, fortbildningscentralen Åbo universitet, fortbildningscentralen t. 02 333 6472, 040 7601 017 t. 02 333 5994, 050 494 8342 e. sami.tantarimäki@utu.fi e. elisa.holma@utu.fi

INNEHÅLL 1. Inledning 1 2. Alla som svarat på enkäten och personer i arbetsför ålder 1 2.1 Allmänt 1 2.2 Distansarbetarnas andel av alla arbetande 2 2.3 Intresse för distansarbete 2 2.4 Förutsättningar för distansarbete 3 2.5 Öka användning av fritidsbostad och intresse att flytta 4 3. Distansarbetare och övriga arbetande 4 3.1. Allmänt 4 3.2 Mängden distansarbete och förutsättningar 6 4. Öka användningen av fritidsbostad och flyttning till kommunen gruppvis 7 4.1 Ändra fritidsbostaden till åretruntboende 7 4.2 Flytta till kommunen som stadigvarande invånare 8 5. Fri respons till kommunen 9 6. Sammandrag 10 Bilaga 1. Enkätformulär Bilaga 2. Tabell 1 Bilaga 3. Respons till kommunen

1. INLEDNING Sammanlagt 1 800 (bilaga 1) enkäter om distansarbete sändes till deltidsboende invånare i Dragsfjärd. Vi mottog 250 svar, det vill säga svarsprocenten är 14. I rapporten behandlas svararna först som en helhet för att ge en överblick av hela svarargruppen. Vid studier som hör samman med arbetet har vi lämnat pensionerade svarare utanför studien och koncentrerat oss på invånare i arbetsför ålder hos vilka arbetsplatsen sannolikt ännu inverkar på bostadens läge och den tid som tillbringas vid fritidsbostaden. Efter översikten som gäller hela materialet granskas enkätens resultat som mindre helheter. Svararna har indelats i distansarbetare och dem som inte distansarbetar samt pensionerade. Personer i arbetsför ålder som inte distansarbetar har vidare indelats i dem som är intresserade av att distansarbeta i sin fritidskommun och dem som inte ens är intresserade av det. Till slut jämförs resultaten sinsemellan genom att särskilt fästa uppmärksamheten på vilka grupper som är intresserade av att använda fritidsbostaden mera samt att eventuellt flytta till kommunen som stadigvarande invånare. Då resultaten granskas bör man hålla i minnet att materialet är rätt så litet särskilt vid klassificerade grupper. Därför skall man ställa sig skeptiskt till resultaten och vara försiktig med att generalisera. På enkätblanketten hade deltidsinvånare också möjlighet att ge fri respons till kommunen, som samlats i slutet av rapporten. 2. ALLA SOM SVARAT PÅ ENKÄTEN OCH PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER 2.1. Allmänt Av dem som svarade på Dragsfjärds enkät var 104 kvinnor (42 %) och 146 män (58 %). Medelåldern på svararna var 58 år. Den yngsta av svararna är 25 år och den äldsta 83 år. Största delen av Dragsfjärds deltidsinvånare bor i huvudstadsregionen eller mellan Åbo och Helsingfors och arbetar också där (Bilaga 2). I huvudstadsregionens kommuner Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda bor sammanlagt knappt 60 procent av de deltidsinvånare som svarade på enkäten. Huvudstadsregionen är också den största pendlingsregionen bland svararna i ovan nämnda kommuner arbetar en nästan lika stor del av svararna i arbetsför ålder. Skillnaden mellan antalet pendlingskommuner och svarare i arbetsför ålder förklaras med att det var möjligt att ange flera pendlingskommuner. Då enskilda yrkesgrupper för svararna studeras är pensionerade den största gruppen (Tabell 2). Nästan en tredje del av dem som svarade på enkäten var pensionerade. Av svarare i arbetsför ålder hör 70 procent till grupperna chef/högsta tjänsteman, företagare, expert eller specialexpert. Av svarare i arbetsför ålder hade nästan en tredjedel en ledande ställning, en femtedel var företagare och en lika stor del utgjorde experterna och specialexperterna tillsammans. Även andelen som arbetar med olika uppgifter inom kundbetjäning, vård, försäljning och på kontor är totalt en femtedel av alla personer i arbetsför ålder som svarat på enkäten. 1

Tabell 2. Deltidsinvånares fördelning enligt yrkesgrupp i Dragsfjärd. Alla svarare Arbetsföra personer pers. % pers. % inget svar 1 0,4 53 31,0 chef/högsta tjänsteman 53 21,2 53 31,0 företagare 34 13,6 34 19,9 expert 19 7,6 19 11,1 service/försäljning/vårdarbetare 17 6,8 17 9,9 kontor/kundbetjäningsarbetstagare 16 6,4 16 9,4 specialexpert 14 5,6 14 8,2 freelancer/yrkesutövare 9 3,6 9 5,3 annan avlönad 7 2,8 7 4,1 soldat 1 0,4 1 0,6 studerande 1 0,4 1 0,6 pensionär 78 31,2 totalt 250 100 171 100,0 2.2 Distansarbetstagarnas andel av alla arbetande Av de i arbetsför ålder som svarat på enkäten arbetar 35 procent på distans vid sin fritidsbostad åtminstone ibland. Det vanligaste är att man distansarbetar tillfälligt vid fritidsbostaden. Tillfälligt distansarbetar 23 procent av svararna i arbetsför ålder vid sin fritidsbostad. Klart färre arbetar mera regelbundet på distans: både gruppen stadigvarande och veckovis arbetande uppgår till fem Distansarbetets vanlighet distansarbetar inte längre 3 % varje vecka 5 % permanent 5 % spåradiskt 23 % månatligen 2 % distansarbetar inte 62 % Bild 1. Distansarbetets vanlighet bland personer i arbetsför ålder. procent och månadsvis arbetande till två procent av personer i arbetsför ålder. Tre procent av personerna i arbetsför ålder har tidigare distansarbetat vid fritidsbostaden men gör det inte längre. (Bild 1.) Som orsak för att man upphört med distansarbetet nämns ändring av arbetets karaktär och att det saknas snabba Internetförbindelser. Det relativt stora antalet distansarbetare kan ändå antagligen inte ställas i relation till alla deltidsinvånare i Dragsfjärd eftersom svarsprocenten var låg och de som svarat på enkäten aktivare än andra sannolikt är distansarbetare och de som är intresserade av distansarbete. 2.2.Intresse för distansarbete Av dem i arbetsför ålder som svarat på frågan om intresse för distansarbete svarar lite över hälften, 57 personer, att de är intresserade av att distansarbeta i sin fritidskommun. Största 2

delen av dem som är intresserade av att distansarbeta i den egna fritidsbostaden, där över 40 procent av svarande i arbetsför ålder är intresserad av att distansarbeta. Klart färre av dem som svarat på frågan är intresserade Intresserade av distansarbete i ingendera 48 % i båda 9 % i fritidsbostaden 41 % i något annat rum 2 % Bild 2. Personer i arbetsför ålder som är intresserade av distans arbete. av att distansarbeta i andra utrymmen i Dragsfjärd, trots att det skulle finnas efterfrågan även på ett sådant här utrymme. En knapp tiondel av dem i arbetsför ålder som svarat på frågan, det vill säga tio personer, är intresserade av att distansarbeta både i egen fritidsbostad och i annat rum. (Bild 2) Frågan var riktad till dem som inte åtminstone tillsvidare distansarbetar vid sin fritidsbostad, men bland svararna finns ändå fem deltidsinvånare som redan distansarbetar. Ytterligare sex pensionerade personer meddelar att de skulle vara intresserade av att distansarbeta i sin fritidskommun. 2.4 Förutsättningar för distansarbete Av alla som svarat på enkäten svarade 73 procent på frågan om förutsättningar för distansarbete. Av dem är 81 procent i arbetsför ålder och resten pensionärer. Det var möjligt att välja flera alternativ i frågan. Bredband eller trådlös Internetförbindelse upplevs som den klart viktigaste förutsättningen för distansarbete: det här alternativets andel är lite över hälften. Även faktorer som hänför sig till arbetets natur och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare framträder som centrala: 15 procent av svararna anser att arbetsgivarens tillåtelse är en förutsättning för distansarbete och 12 procent anser att flexiblare arbete är det. (Bild 3.) Förutsättningar för distansarbete särskilt itlokal 5 % flexiblare arbete 12 % arbetsgivarens tillåtelse 15 % annat 16 % särskild lokal 0 % internetförbindelse 52 % Bild 3. Förutsättningar för distansarbetet på basis av hela materialet. I alternativet annat framträder faktorer som hör samman med arbetets platsbundna natur eller oflexibilitet, som ibland helt hindrar distansarbete. Sådana här fria svar är till exempel Arbets beskrivningen skulle ändras ; Arbete som skulle möjliggöra distansarbete nuvarande arbete är inte sådant ; Ej aktuellt med den sorts arbete jag har nu ; Kundbetjäning går inte på distans. Av tekniska förutsättningar betonas snabb och förmånlig Internetförbindelse och avsaknad av elektricitet till exempel i följande svar: Snabbare bredband (nu 2Mb/s) ; Vi har ingen elektricitet på vår ö 3

och inte heller telefonlinje ; Tillräckligt effektiv och billig bredbandsförbindelse skulle vara mycket viktig ; Elektricitet/Min dator kan kopplas till solenergi, men tillsvidare finns det endast en panel. Andra faktorer som hindrar distansarbete är fritidsbostadens läge på en ö och avsaknad av post och byråtjänster. Ytterligare förutsättningar för distansarbete är bland annat egna attityder och aktiv arbetsålder. 2.5 Öka användning av fritidsbostad och ivern att flytta Bland dem som svarat på Dragsfjärds enkät finns intresse både för att öka användningen av fritidsbostaden och att flytta till kommunen. Av dem som svarat på enkäten svarar 17 procent att de har övervägt att bygga om fritidbostaden så att den lämpar sig för åretruntboende. Redan i dagens läge kan 16 procent av svararnas fritidsbostäder bebos åretrunt (Bild 4). En femtedel av alla som svarat på enkäten säger att de har övervägt att flytta till Dragsfjärd som permanent invånare (Bild 5). Fyra personer har uppgivit Dragsfjärd som sin boendekommun, men vid fråga om intresse att flytta till kommunen har inte en enda svarat att de redan är kommuninvånare. Har du övervägt att bygga om fritidsboenden för åretrunt boende Har du övervägt att flytta permanent till kommunen är redan 16 % ja 17 % ja 20 % nej 67 % nej 80 % Bild 4. De som övervägt att bygga om Bild 5. De som övervägt att flytta fritidsbostaden för åretrunt användning. till kommunen som stadigvarande invånare. 3 DISTANSARBETARE OCH ÖVRIGA ARBETANDE 3.1 Allmänt Medelåldern för alla som svarat på enkäten är 53 år. Medelåldern för distansarbetare är lite högre, 54 år. Av 171 arbetande distansarbetar 61 personer men till distansarbetarna har också räknats de pensionerade som uppgav att de distansarbetar på sin fritidsbostad. På det här viset stiger antalet distansarbetare till 65. Utgående från materialet är det klart vanligare att männen distansarbetar än att kvinnorna gör det. Av distansarbetarna är 28 procent kvinnor och 72 procent män, då det åter är en nästan lika stor del både av män och 4

av kvinnor som inte distansarbetar. Den yngsta distansarbetaren i materialet är 25 år och den äldsta är 75 år. Boende och arbetskommunerna för de distansarbetare som svarat på enkäten liksom också för andra arbetande var koncentrerade till huvudstadsregionen, men enskilda distansarbetares boende och arbetskommuner kunde geografiskt finnas också långt borta från fritidskommunen (Tabell 3). Enbart i Helsingfors och Esbo bor över 60 procent av distansarbetarna. Tabell 3. Distansarbetares boende och arbetskommuner Boende och arbetskommuner: Distansarbetare Boendekommun, % Arbetskommun, % personer personer inte uppgiven 2 3,1 9 12,3 Helsingfors 21 32,1 25 34,2 Esbo 19 29,2 17 23,3 Grankulla 4 6,2 1 1,4 Vanda 2 3,1 4 5,5 Ekenäs 2 3,1 0 0,0 Dragsfjärd 2 3,1 5 6,8 Åbo 1 1,5 1 1,4 Salo 1 1,5 1 1,4 Pargas 1 1,5 1, 1,4 Birkala 1 1,5 0 0,0 Kyrkslätt 1 1,5 0 0,0 Uppsala, Sverige 1 1,5 1 1,4 Muurla 1 1,5 1 1,4 Hangö 1 1,5 1 1,4 Malaga, Spanien 1 1,5 0 0,0 Sjundeå 1 1,5 0 0,0 Bryssel, Belgien 1 1,5 1 1,4 Österåker, Sverige 1 1,5 0 0,0 Kolding, Danmark 1 1,5 1 1,4 Tammerfors 0 0,0 1 1,4 Täby, Sverige 0 0,0 1 1,4 Stockholm, Sverige 0 0,0 2 2,7 Tot. 65 100,0 73 100,0 Distansarbetare som svarat på enkäten bestod huvudsakligen av personer i ledande ställning, företagare samt experter och specialexperter. Dessa utgjorde sammanlagt 86 procent av alla distansarbetare i materialet. I enskilda yrkesgrupper var de flesta distansarbetarna i ledande ställning, det vill säga 37 procent. Företagarnas andel var 28 procent och experters och specialexperters andel totalt 22 procent. (Tabell 4.) Vanligast är distansarbetet ändå bland företagare; av alla företagare i materialet distansarbetar lite över hälften (53 %) vid fritidsbostaden. Av chefer distansarbetar 45 procent och av experter och specialexperter 42 % vid sin fritidsbostad. Nästan hälften (47 %) av dem som svarat på enkäten var personer i arbetsför ålder som är intresserade av distansarbete men som åtminstone inte ännu distansarbetar. Yrkesgrupperna som var intresserade av distansarbete var till stor del samma som deras som redan distansarbetar och som ganska bra åtminstone delvis lämpar sig att utföras som distansarbete. Emellertid finns det lite intresse för distansarbete också bland arbetare i kontor, inom service och försäljning. Nästan en tredjedel av intresserade var personer i 5

ledande ställning, av olika experter var en femtedel och av kontors, kundbetjänings, försäljnings och vårdarbetstagare var totalt en fjärdedel intresserade av distansarbete. (Tabell 5.) Utgående från materialet fanns det största intresset för distansarbete bland dem som var i ledande ställning. Av dem i ledande ställning som inte för närvarande distansarbeter i deras fritidskommun skulle 59 procent vara intresserade av det. En nästan lika stor del (58 %) av experterna och specialexperterna svarar att de skulle vara intresserade av distansarbete i deras fritidskommun. Av företagare som inte distansarbetar är istället endast 31 procent intresserade av distansarbete i deras fritidskommuner. Tabell 4. Yrkesgrupper för distansarbetare. Tabell 5. Yrkesgrupper intresserade av distansarbete. Yrkesgrupper för distansarbetare Pers. % chef/högsta tjänsteman 24 36,9 företagare 18 27,7 specialexpert 7 10,8 expert 7 10,8 pensionär 4 6,2 service/försäljn./vårdarb. 2 3,1 freelancer/yrkesutövare 1 1,5 kontors /kundbetj.arb. 1 1,5 studerande 1 1,5 tot. 65 100,0 Yrkesgrupper intresserade av distansarbete Pers. % chef/högsta tjänsteman 17 32,7 expert 7 13,5 kontors /kundbetj.arb. 7 13,5 service /förs. /vårdarb. 6 11,5 företagare 5 9,6 specialexpert 4 7,7 freelancer/yrkesutövare 3 5,8 övriga avlönade 3 5,8 tot. 52 100,0 3.2 Mängden distansarbete och förutsättningar sporadiskt 62 % Mängden distansarbete permanent 17 % varje vecka 16 % varje månad 5 % Största delen (62 %) av de distansarbetare som svarade på enkäten distansarbetar sporadiskt i fritidsbostaden. Mera regelbundet distansarbetar 38 procent, av vilka 17 procent distansarbetar permanent i fritidsbostaden. Nästan lika många (16 %) arbetar varje vecka och fem procent distansarbetar varje månad. En av distansarbetarna uppgav inte hur ofta hon/han distansarbetar i sin fritidsbostad. Bild 6. Mängden distansarbete som distansarbetarna utför. På frågan om att öka förutsättningarna för distansarbete som utförs i fritidsbostaden svarade 90 procent av distansarbetarna. Behovet av en snabb Internetförbindelse framträder klart från andra förutsättningar och valdes av 58 procent av distansarbetarna. Åtta procent av distansarbetarna som svarade på frågan ansåg att både flexiblare arbete och arbetsgivarens tillstånd är förutsättningar för att öka distansarbetet. (Bild 7.) I alternativet annat framkom särskilt faktorer som hör samman med tekniska förutsättningar och arbetets natur. 6

Förutsättningar för distansarbete: distansarbetare flexiblare arbete 8 % inget svar 10 % annat 13 % arbetsgivarens tillåtelse 8 % särskild itlokal 3 % internetförbindelse 58 % Bild 7. Förutsättningar för distansarbete enligt distansarbetare. Förutsättningar för distansarbete: intresserade särskild itlokal 9 % flexiblare arbete 16 % annat 7 % inget svar 2 % särskilt plats 1 % internetförbindelse 45 % Rörande dem som är intresserade av distansarbete, som förutsättningar för distansarbete betonas mer arbetes flexibilitet och arbetsgivarens tillåtelse. Alternativet arbetsgivarens tillåtelse valdes en femtedel av dem som är intresserade av distansarbetet och alternativet flexiblare arbetet valdes av 16 procent. Ändå det vanligaste alternativ är Internetförbindelse, som hoppas vara både snabb och förmånlig. (Bild 8.) arbetsgivarens tillåtelse 20 % Bild 8. Förutsättningar för distansarbete enligt dem som är intresserade av distansarbete 4. ÖKA ANVÄNDNINGEN AV FRITIDSBOSTÄDER OCH FLYTTNING TILL KOMMUNEN 4.1 Bygga om fritidsbostaden för åretruntboende Distansarbetare som svarat på enkäten och de som är intresserade av distansarbete har oftare än andra övervägt att bygga om sin fritidsbostad så att den lämpar sig för åretruntboende. Av distansarbetare svarar 26 procent och av dem som är intresserade av distansarbete 27 procent att de har övervägt att bygga om fritidsbostaden för åretruntboende. De i arbetsför ålder som inte är intresserade av distansarbete har rätt så lite intresse av att öka utrustningsnivån i fritidsbostaden. Av dem svarar endast sex procent att de övervägt att bygga om fritidsbostaden så att den lämpar sig för åretruntboende. Av 7

pensionärer svarar var tionde att de har övervägt att bygga om sin fritidsbostad för åretruntboende. (Bild 9.) 4.2 Flytta till kommunen som stadigvarande invånare Utgående från materialet är distansarbetare och de som är intresserade av distansarbete lite ivrigare än övriga deltidsinvånare att flytta som stadigvarande invånare till sin fritidskommun. 29 procent både av dem som distansarbetar och av dem som är intresserade av distansarbete säger sig ha övervägt att flytta till Dragsfjärd. De personer i arbetsför ålder, som inte är intresserade av distansarbete, har mera sällan än övriga övervägt att flytta till sin fritidskommun. Av dem svarar åtta procent att de har övervägt att flytta till kommunen. Av pensionerade anser 12 procent att flyttning till fritidskommunen är möjlig. (Bild 10.) Deltidsinvånare som har övervägt att bygga om fritidsbostaden för användning åretrunt 100 % 90 % 16,1 13,8 19,3 21,2 15,4 14,3 80 % 70 % 60 % 16,9 26,2 15,6 26,9 5,8 10,4 50 % 40 % 30 % 20 % 66,9 60,0 65,1 51,9 78,8 75,3 är redan 10 % ja 0 % nej Alla Distansarbetare I arbetsför ålder, inte distans. Intresserade av distansarbete Inte intresserade Pensionärer Bild 9. Deltidsinvånare gruppvis som övervägt att bygga om fritidsbostaden för användning åretrunt. 8

Deltidsinvånare som övervägt att flytta till kommunen 100 % 90 % 80 % 19,7 29,2 19,1 28,8 7,7 11,7 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 80,3 70,8 80,9 71,2 92,3 88,3 20 % 10 % 0 % ja nej Alla Distansarbetare I arbetsålder, inte distans. Intresserade av distansarbete Inte intresserade Pensionärer Bild 10. Deltidsinvånare gruppvis som övervägt att flytta till Dragsvik som stadigvarande invånare. 5. FRI RESPONS TILL KOMMUNEN I enkäten hade deltidsinvånarna möjlighet att ge Dragsfjärds kommun fri respons och framföra tankar och hälsningar om bland annat distansarbete, arbetsmöjligheter, boende och tjänster (Bilaga 3). I responsen framförs särskilt kommentarer som hänför sig till Internetförbindelser i skärgården, deltidsinvånares avgifter, trafik, byggande och elektricitet samt avfallshantering. Deltidsinvånarna anser att snabba, pålitliga och förmånliga Internetförbindelser är viktiga både för arbetet och för att sköta dagliga ärenden, men förbindelsen bör vara möjlig att få också för en del av året. Nödvändiga avgifter för deltidsinvånare, särskilt avfallshanteringsavgiften, anses vara höga. I fråga om avfallshanteringen önskas också bättre möjligheter till återvinning och sortering. När det gäller trafiken anses förbindelsfartygsturerna viktiga och flera önskas också. Likaså saknar båtfolket service och båtplatser. I fråga om öar utan elektricitet önskas billigare elektrifiering av öar och till exempel möjlighet att hyra solpaneler. Mera byggnadsrätt på tomterna önskas och för ombyggnad av sommarbostäder för åretruntboende önskas stöd av kommunen. Deltidsinvånare är också miljömedvetna och önskar åtgärder för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd, de kritiserar vindkraftverk som håller på att planeras på området. 9

6. SAMMANDRAG Största delen av Dragsfjärds deltidsinvånare som svarat på distansarbetsenkäten bor i huvudstadsregionen där också största delen av deras arbetsplatser ligger. En rätt så stor del av dem som svarade var emellertid pensionerade, och arbetsplatsen inverkar sålunda inte längre på den tid som tillbringas i fritidsbostaden. Av de personer som är i arbetsför ålder och som svarat på enkäten var 70 procent i ledande ställning, företagare och olika experter. Största delen av dem är potentiella distansarbetare, eftersom distansarbetet är vanligast bland svararna i samma yrkesgrupper. Enkäten postades som en del av Kemiönsaaris försenade masspostning. Detta har antagligen minskat svarsaktiviteten, eftersom enkäten kom fram först samma dag som den skulle returneras. Av alla i arbetsför ålder som svarat på enkäten distansarbetar över en tredjedel i fritidsbostaden. Största delen av dem distansarbetar sporadiskt. Av personer i arbetsför ålder som inte distansarbetar var över hälften intresserade av att distansarbeta i deras fritidskommun. Deras yrkesgrupper var i stor utsträckning samma som distansarbetarnas, men med fanns också flera som arbetar med uppgifter inom kontor, försäljning och kundbetjäning. Internetförbindelse höjer sig över alla andra förutsättningar för att distansarbeta eller öka distansarbetet. Ofta är man antingen inte medveten om tillgången på Internetförbindelse eller så räcker inte den befintliga förbindelsen till. Även arbetets flexibilitet och arbetsgivarens tillåtelse framträder som viktiga förutsättningar för distansarbete. Distansarbetare och de som är intresserade av distansarbete i Dragsfjärd är klart mer intresserade än andra av att tillbringa mera tid i fritidsbostaden och eventuellt också flytta till fritidskommunen som stadigvarande invånare. Av personer i arbetsför ålder är de som inte är intresserade av distansarbete också de som minst har övervägt att höja utrustningsnivån i fritidstugan och flytta till kommunen. Även av dem som nu är pensionärer svarar ganska få att de har övervägt att bygga om fritidsbostaden så att den lämpar sig för åretruntboende eller att flytta till kommunen. 10

DRAGSFJÄRD 8.5.2007 Pyydämme Teitä ystävällisesti vastaamaan seuraaviin kysymyksiin 1 9. BILAGA 1. Valintakysymyksissä ympyröikää vaihtoehtojen kirjain. Vi hoppas Ni vill svara på följande frågor 1 9. Vid urvalsfrågor ringa in bokstaven för alternativen. 1. Vastaajatiedot Sukupuoli/Kön a) Nainen/Kvinna b) Mies/Man Ikänne/Er ålder: Asuinkuntanne/Er hemkommun: Työssäkäyntikuntanne/ Kommun där Ni arbetar : Ammattiryhmä/ Yrkesgrupp a) sotilaat/militärer b) johtajat ja ylimmät virkamiehet/direktörer och övre tjänstemän c) erityisasiantuntijat/specialexperter d) asiantuntijat/experter e) yrittäjä/företagare f) ammatinharjoittaja/freelancer/yrkesutövare g) toimisto ja asiakaspalvelutyöntekijät/ anställda inom kontors och kundbetjäningsarbete h) palvelu, myynti ja hoitotyöntekijät/ anställda inom service, försäljnings och vårdarbete i) maanviljelijät, metsätyöntekijät ym./ jordbrukare, skogsarbetare mm. j) rakennus, korjaus ja valmistustyöntekijät/ bygg, renoverings och tillverkningsanställda k) prosessikuljetustyöntekijät/processtransportanställda l) muu palkallinen/övriga anställda m) eläkeläinen/pensionär n) opiskelija/studerande 2. Teettekö etätyötä vapaa ajan asunnollanne/ Arbetar Ni på distans vid Er fritidsbostad? a) Kyllä/Ja b) En/Nej c) Olen tehnyt, mutta en tee enää, koska/ Har arbetat men gör det inte längre eftersom 3. Jos vastasitte edelliseen kyllä, niin kuinka usein/ Om Ni svarade ja på föregående fråga, hur ofta? a) Vakituisesti/ Regelbundet b) Viikottain/ Varje vecka c) Kuukausittain/ Varje månad d) Satunnaisesti/ Sporadiskt 11

DRAGSFJÄRD 8.5.2007 4. Jos vastasitte en, niin olisitteko kiinnostunut tekemään etätyötä/ Om Ni svarade nej; skulle Ni vara intresserad att arbeta på distans? a) Vapaa ajanasunnossanne/ I Er fritidsbostad b) Muussa järjestetyssä työtilassa vapaa aikakunnassanne/ I annan ordnad arbetslokal i Er fritidskommun c) Molemmissa/ I båda d) En kummassakaan/ Inte i något av alternativen 5. Etätyön tekeminen tai sen tekeminen nykyistä enemmän edellyttäisi / Att distansarbeta eller arbeta oftare på distans än nu skulle förutsätta a) Internetyhteyttä vapaa ajan asunnolle (laajakaista tai langaton)/ Internetförbindelse till fritidsbostaden (bredband eller trådlös) b) Erillistä it yhteyksin varustettua työtilaa vapaa aikakunnassa/ Särskilt arbetsutrymme med it förbindelse i fritidskommunen c) Erillistä työtilaa vapaa aikakunnassa/ Särskild arbetslokal i fritidskommunen d) Joustavampaa työtä/ Flexiblare arbete e) Työnantajan suostumusta/ Arbetsgivarens godkännande f) Muuta, mitä?/ Annat, vad? 6. Oletteko harkinnut kesäasuntonne muuttamista ympärivuotiseen asuinkäyttöön/ Har Ni övervägt att bygga om er sommarbostad för åretruntboende? a) Kyllä/Ja b) En/Nej c) On jo ympärivuotisesti asuttava/ Är redan utrustad för åretruntboende 7. Oletteko harkinnut muuttavanne pysyvästi vapaa aikakuntaan asumaan/ Har Ni övervägt att flytta permanent till fritidskommunen? a) Kyllä/Ja b) En/Nej c) Olen jo kuntalainen/ Jag är redan kommuninvånare 8. Jos teette tai olette tehnyt etätyötä, niin saako Teitä mahdollisesti myöhemmin haastatella/ Om ni har arbetat eller arbetar på distans skulle vi eventuellt få intervjua Er i ett senare skede? Kyllä, yhteystiedot/ Ja, kontaktuppgifter: Ei/Nej 12

DRAGSFJÄRD 8.5.2007 9. Onko teillä muita vapaa aikakuntaanne koskevia ajatuksia ja terveisiä etätyöhön, työmahdollisuuksiin, asumiseen, palveluihin tai muuhun liittyen/ Har Ni andra åsikter om Er fritidskommun och hälsningar angående distansarbete, arbetsmöjligheter, boende, service eller annat? Kiitos vastauksistanne! Pyydämme palauttamaan täyttämänne lomakkeen oheisella palautuskuorella 8.6.2007 mennessä. Tack för Era svar! Vi ber Er returnera den ifyllda blanketten i bifogade returkuvert senast 8.6.2007. 13

Tabell 1. Boende och arbetskommuner för deltidsinvånare i Dragsfjärd. BILAGA 2. Boendekommun Hela materialet, pers. % Pers. i arbetsför ålder Arbetskommun % Pers. i % arbetsför ålder Inte meddelats 8 3,2 4 2,3 17 9,5 Helsingfors 71 28,4 50 29,2 63 35,2 Esbo 55 22 41 24,0 29 16,2 Åbo 22 8,8 12 7,0 14 7,8 Grankulla 14 5,6 10 5,8 3 1,7 Salo 8 3,2 5 2,9 5 2,8 Ekenäs 8 3,2 6 3,5 2 1,1 Vanda 7 2,8 6 3,5 9 5,0 Kyrkslätt 6 2,4 4 2,3 1 0,6 Hangö 4 1,6 2 1,2 3 1,7 Dragsfjärd 4 1,6 2 1,2 5 2,8 S:t Karins 3 1,2 2 1,2 0 0,0 Nurmijärvi 2 0,8 2 1,2 0 0,0 Halikko 2 0,8 2 1,2 0 0,0 Lojo 2 0,8 2 1,2 2 1,1 Pargas 2 0,8 2 1,2 2 1,1 Pöytyä 2 0,8 1 0,6 1 0,6 Stockholm 2 0,8 2 1,2 4 2,2 Mariehamn 2 0,8 1 0,6 1 0,6 Ylöjärvi 1 0,4 0 0,0 0 0,0 Masku 1 0,4 0 0,0 0 0,0 Tammerfors 1 0,4 1 0,6 2 1,1 Tavastehus 1 0,4 0 0,0 1 0,6 Tusby 1 0,4 0 0,0 0 0,0 Birkala 1 0,4 1 0,6 0 0,0 Björneborg 1 0,4 1 0,6 0 0,0 Vichtis 1 0,4 0 0,0 1 0,6 Karis 1 0,4 0 0,0 0 0,0 Uppsala, Sverige 1 0,4 1 0,6 1 0,6 Muurla 1 0,4 1 0,6 1 0,6 Sibbo 1 0,4 0 0,0 1 0,6 Jämsänkoski 1 0,4 1 0,6 0 0,0 Janakkala 1 0,4 1 0,6 0 0,0 Kurikka 1 0,4 0 0,0 0 0,0 Kuusjoki 1 0,4 1 0,6 1 0,6 Malaga, Spanien 1 0,4 0 0,0 0 0,0 Högfors 1 0,4 0 0,0 0 0,0 Lidingö, Sverige 1 0,4 1 0,6 1 0,6 Sjundeå 1 0,4 1 0,6 0 0,0 Bryssel, Belgien 1 0,4 1 0,6 1 0,6 Fuengirola, 1 0,4 0 0,0 0 0,0 Spanien Eskilstuna, Sverige 1 0,4 1 0,6 1 0,6 Österåker, Sverige 1 0,4 1 0,6 0 0,0 Södertälje, Sverige 1 0,4 1 0,6 1 0,6 Kolding, Danmark 1 0,4 1 0,6 1 0,6 Nokia 0 0 0 0,0 1 0,6 Letala 0 0 0 0,0 1 0,6 Täby, Sverige 0 0 0 0,0 1 0,6 Mänttä 0 0 0 0,0 1 0,6 Oslo, Norge 0 0 0 0,0 1 0,6 Tot. 250 100 171 100,0 179 100,0

RESPONS TILL KOMMUNEN BILAGA 3. En utmärkt kommun för sommargäst, hoppas att det i framtiden skulle finnas möjlighet till stadigvarande boende i sommarkommunen. Utnyttjandet av turism (speciellt genom havet), utökandet av olika redan befintliga tjänster skulle ge möjlighet att arbeta i Dragsfjärds kommun till exempel som företagare. Det lönar sig för kommunen att vidare kartlägga vad man kunde göra för att främja turism och därtill anknytande näringar. Möjligheter finns att bland annat utifrån havet, naturen, läget, historien mm. öka företagandet och därigenom sysselsättningen. Dalsbruk är en utmärkt plats. Tack till Er, kommunens fäder och mödrar, för det. Avfallshantering, byggnadsfrågor, sotning, alltså sådant vi oftast behöver, funkar bra. Hälsovårdens sommarpaus drabbar ju oss ibland, men problemet är ju ganska oundvikligt. Det är ju inte direkt kommunens sak, men förbindelsebåtens tider hjälper inte fritidsboare särskilt mycket (Vänö Tvuhamn linjen). 1) Möjlighet till skyddad båtplats på västra sidan av Padva (Bromarv) skulle öka användningen av fritidsbostaden och underlätta färden till ön. Till Padvas kust bör absolut och snabbt fås en marina skyddad med vågbrytare. En mycket viktig sak. 2) Angående områdets renhet finns det åtskilligt övrigt att önska. Återvinningspunkterna är avstjälpningsplatser och omgivningen är nersmutsad och ovårdad (även byggnader, bryggor, gårdar mm). Med området avser jag hela skärgården. 3) Sommargästernas avfallsavgift hög, då stugan finns på en ö och är i sommarbruk. Under samma tid det vill säga dubbelt betalar vi avfallsavgift till hemorten. Båtplatserna också dyra. 4) Svenska språkets dominerande ställning försvårar (ibland) skötsel av ärenden och användning av tjänster. Åland har man ingen lust att besöka, då inställningen mot finskspråkiga är negativ liksom också mot det finska språket. Elektrifieringen av öarna billigare så att man kunde distansarbeta på den egna ön där det inte finns elektricitet. Skulle också fås i åretrunt användning! Båtplatsen som behövs för att fritidsbostaden ligger på en ö (Granvik) kunde hellre vara anvisad av kommunen än en rätt så dyr plats av ett kommersiellt företag. Det kunde också finnas ett förbindelsfartygs /taxibåtkort lite på samma sätt som de har som bor stadigvarande på öarna (gratis). ½ gratis skulle kanske vara rättvist. Jag anser att möjlighet till distansarbeten borde vara möjlig på de flesta fritidsbostäder. Detta skulle medföra högre utnyttjningsgrad av fritidsbostäderna. Investeringskostnaden borde vara skälig! (ca 100 ) samt månadskostnaderna ca 10 20. 1) Mekaniken för att mobilisera kunskap, nätverk och energi hos fritidsboende 2) Förmedling av konstakter, aktivare än företagarekatalogen, som kan hjälpa fritidsboende med allehanda. Digi tv borde fås att synas (analogisk syns, digi inte) Servicen har blivit bättre, till och med på många olika sätt 1

Det är trevligt att lokal mat finns tillgänglig numera också i butikerna (grönsaker, fisk) Förmånlig Internetförbindelse skulle underlätta arbetet här Mera byggrätt!!! Bygga båthus viktigt, nu inte tillåtet!!! Kommunens förtroendevalda och tjänstemän största orsaken till att man inte får nya invånare och skattebetalare till kommunen. För lokalt och trångsynt tänkande. Finlands bästa skattebetalare som sommargäster i kommunen, som kommunens tankesmedja hela tiden plågar! Kommunen slösar hela tiden bort fina möjligheter. Att få ens en invånare av ovannämnda grupp skulle ge mera skatteinkomster än vad alla nuvarande invånare betalar sammanlagt. Bor ibland flera veckor ute i skärgården utan vägförbindelse. Ganska hopplöst under menföre vintertid. Har ej motorkälke. Som hantverkare och smyckekonstnär är man beroende av transporter, inte bara IT. En idiotisk olägenhet är att telefonoperatören (Sonera) inte godkänner att telefonen bara används under en del av året. Hela året kostar! Kommer därför att säga upp den. OBS 1 km sjökabel 20 år gammal blir nog kvar på vattnet! Ett förmånligt bredband för användning i sommarstugor skulle vara nödvändig. Till exempel 10 /mån., 256 kb/s för tre månader utan anslutningsavgift. Vem erbjuder? Detta skulle möjliggöra vistelse på sommarstugan hela sommaren. Jag tar emot erbjudanden till adressen. Tycker att allt fungerar bra. Man skall inte heller kräva för mycket!! Jag motsätter mig industriella vindmöllor i Skärgårdshavets nationalpark. Om de byggs skall de planeras i industriområden el. dyl. Högsåra vindmöllor är ett olyckligt kapitel! Tråkigt att förbindelsefartyget kör så sällan! Avfallskärl i hamnen eller i närheten av Rosala vid min ålder svårt att gå långa vägar med avfallet och ändå har kostnaderna stigit. Semester skall vara semester! Bredbandsförbindelser är a och o! Det är viktigt att förbindelsefartygstrafiken bevaras! Datoranvändning är nödvändig för att sköta arbetsuppgifterna (bredband). GSM telefonens hörbarhet är viktig (nuvarande bryter emellanåt). Information om stuggårdskarlar. Annars också verkar det vara omöjligt att anställa karlar för renovering. Gällande servicen har jag! Att frakta Rosalas skräpkärl ut i skogen är orimligt?! Alltså för vi skräpet till fastlandet men betalar fakturorna! Dessutom är det kolossalt mycket skräp vid Rosala affärsområde och det fortsätter år efter år. 2

Köpmannen håller området snyggt men Wiesens dynasti lämnar efter sig alldeles otroligt mycket saker, byggnadsmaterial osv., osv!! Bygg en sådan där rörlig bibliotek distansarbetsbåt, som bokbussarna på fastlandet. Testa den på olika rutter. Gör en gallup om saken. Öka trafikförbindelserna till havs likaså bussförbindelserna på fastlandet. Att få elektricitet till de yttersta öarna Det skulle vara roligt med en sådan där solcell som kunde hyras. Transporten och hämtningen av den mm. skulle vara kommunens sak. Det skulle troligen vara den vettigaste idén. Och om någon skulle utveckla en kontorstält som skulle gömma sig i terrängen som kunde hyras för sommaren.. Skulle inte ta upp utrymme i stugan och solcellen skulle ge elektricitet Skrottransportbåtarna kunde komma 3 4 gånger sommartid. Och inte en gång som man inte hinner till. Man borde göra något åt sjunktimret som flyter i havet och ligger på stränderna. Med tanke på ökad trafik också på färjor borde ortsbor (öbor) ha förkörsrätt. Alternativt att färjan kör extra turer vid behov. Vi trivs bra i vår fritidskommun och nu har vi inte särskilda hälsningar. Jag arbetar med hjälp av en solcell, vilket begränsar kapaciteten. Elektriciteten finns ett stenkast härifrån men kostnaderna för att dra en linje rör sig för närvarande kring 100 000 euro. Tio år sedan var de 20 000 och också då för dyra. Kommunen kunde stöda elektrifieringen! Det har varit svårt att få kommunens tillstånd till att omvandla fritidsbostad till permanent bostad. Tillgång till förbindelsebåts kommunikation med fastlandet viktig (skolgång för barn). Bredbandsförbindelse för användning av e post och dator skulle vara en bra sak för trots att man inte egentligen vill arbeta på sommarstugan blir man ofta tvungen att sköta en del löpande ärenden på semestern. Vilken möjlighet finns det att få Internetanslutning till rimligt pris. Har trådlösa fungerat? Ifyllt på min hustrus vägnar: Distansarbete (trådlös förbindelse) ca 1 dag/vecka under tiden ca 1.3. 1.10 vore i detta skede en möjlighet. Fritidsbostaden har inte el. Vindmöllorna skall motarbetas intensivt. Passar inte i den vackra skärgården. Dålig användbarhet av mobil och Internet. Mobilen hörs endast på vissa ställen och tidvis, varför en Internetförbindelse som sköts genom den är besvärlig. Internetförbindelsen måste kunna fås till skärgården enligt månadsprincip. Det blir 3