Center till stö d fö r å terhå mtning

Relevanta dokument
Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Center till stö d fö r å terhå mtning

Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

DELPROJEKTRAPPORT 2016

13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin

DELPROJEKTRAPPORT. En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län. Sara Thil Pernilla Nilsson

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Lyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

PROJEKTRAPPORT. Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt.

Närsjukvårdsberedningen

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

DELPROJEKTRAPPORT 2017

En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017

Samverkan vid utskrivning från slutenvård

NATIONELL SAMVERKAN FÖR PSYKISK HÄLSA

Regional kvalitetsregisterkonferens

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2017

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Vård- och stödsamordning

Ett återhämtningsinriktat arbetssätt i Sverige

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

NSPH. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari Tidsplan: mars augusti 2015.

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Strategi för hälsa. inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Camilla Bogarve och Anna Glistrup

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Från ord till handling

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Peer Support. Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

En samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigföreningar inom det psykiatriska området.

PRIO-satsning för ökat brukarinflytande i Västra Götaland

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Många begrepp. Co-production Patient och brukarmedverkan Brukar- patient inflytande Medskapande

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare.

Patientforum. - en modellbeskrivning

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Storträff Gemensamt lärande. Scandic Klara 16 januari 2018

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Länsstyrelsernas samordnings och utvecklingsuppdrag i MR: Bakgrund och nuläge

MÖTEN OCH KONFERENSER SKYDDAD NATUR 2017

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala Fastställd av Närvårdssamverkan Uppsala (NSU)

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Fokusgrupp en metod för medborgarinflytande i verksamhetsutveckling Seminarium RJL

Kunskapslyft SIP för äldre

Att arbeta inom Stöd och service

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Patientsäkerhetssatsning 2011 Överenskommelse mellan staten och SKL. Lägesrapport: Stramagrupper & Antibiotika

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Hjärnkoll förändrar attityder

Psykiatrin i Siffror. Psykiatriberedningen VGR Martin Rödholm, Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL

Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Transkript:

Projektplan 2015 Center till stö d fö r å terhå mtning Projektidé Projekt Center till stöd för återhämtning ska undersöka möjligheter och motivera till att skapa en fysisk plats, en arena och kompetensplattform för att samla, förmedla och sprida kunskap till stöd för återhämtning. Egenerfarna av psykisk ohälsa är resurser och medskapare av verksamheten på centret. Centret ska vara en mötesplats för information, utbildning, vägledning och nätverkande för personer med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, närstående och personal i den lokala psykiatriorganisationen. Projektet ger länets 13 kommuner möjlighet att utforska lokala förutsättningar att skapa ett center till stöd för återhämtning med egenerfarna av psykisk ohälsa som resurs och medskapare. Projektet startar i Jönköpings kommun, i samarbete med Habo och Mullsjö kommun, för att sedan kunna stå som modell till andra kommuner och på sikt verka som ett nav i ett nätverk av centrar till stöd för återhämtning ute i andra länsdelar. Projektiden löper 20150115-20151231 1

Teoretisk bakgrund och perspektiv Under ett flertal år har länet utvecklat former för att använda egenerfarna som resurs i ett återhämtningsinriktat arbete. De grupper som ligger närmast att tänka på är Dialogutbildare, Attitydambassadörer, Återhämtningsombud och Bisam. Resultatet av projekt som utbildar egenerfarna och sprider återhämtningsbegreppet ut i psykiatriska verksamheter och personalutbildningar är ett långsamt paradigmskifte från omhändertagande vårdmöten till ett mer relationsbaserat medskapande inom psykiatrin. Genom utbyte med Italienska Trento och deras verksamhet samt influenser från Engelska Recovery Colleges (Centre for Mental Health ) har länet tagit till sig den positiva utveckling det innebär med UFE och Peer-support - egenerfarnas kunskap och stöd i en återhämtningsprocess. Återhämtningscentret är inspirerat av Recovery Colleges där man har ett pedagogiskt perspektiv som hjälper människor att utveckla sina resurser och färdigheter. Istället för att helt kopiera Recovery Colleges har projektet valt att under frihet arbeta under det beprövade konceptet. Idéerna om att använda Recovery Colleges är tidigare beskrivet inom länet. (Förslag på organisation av Hjärnkoll, 140827) Definitioner Återhämtning "Återhämtning är en process, en attityd, ett sätt att leva och möta livets utmaningar. Det är inte en linjär process. I perioder är vår riktning märklig, vi misslyckas, glider tillbaka, samlar nya krafter och kommer igen. Det handlar om att återskapa integriteten, en ny omvärderad bild av sig själv och en ny mening bortom funktionshindrets begränsningar." (Patrichia Deegan) Återhämtning är en process som ägs av individen själv. Återhämtning är inte en modell eller metod för professionella att arbeta utifrån, inte heller en insats som kan erbjudas eller en åtgärd som kan rymmas i en vårdplan. (Bogarve, Ershammar m.fl. 2012) Medskapande Aktivt medskapande, brukar- och patientmedverkan eller det engelska uttrycket Co-production är några av de begrepp som används för att beskriva en allt mer växande ambition att ge större inflytande till brukare, patienter och anhöriga i planering för och i genomförande av en offentlig tjänst. Det handlar om att systematiskt ta tillvara erfarenhetskunskap och synpunkter. När man gör det ändras relationen mellan brukare och de professionella, det skapas en annan maktbalans. (SKL, Brukare och patienter som aktiva medskapare.) Medskapande är när man skapar något ihop, tillsammans. (BISAM, Medskapande verksamheter) Recovery Colleges Innebär ett lärocentrum där personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa kan söka kunskap inom olika områden kring den psykiska ohälsan. Utbildningarna designas efter kursdeltagarnas behov och kursledare rekryteras utifrån den kunskap de förmedlar. Syftet är att varje student ska få den kunskap som behövs för att kunna bli mer delaktig och få ett större inflytande i sin vård och behandling. (Förslag på organisation av Hjärnkoll, 140827) 2

Peer support Peer support arbetare (specialist) är en person med egenerfarenhet av psykisk ohälsa som är utbildad och anställd för att stödja andra. De kan verka på en rad olika sätt och i olika verksamheter. Gemensamt är att de erbjuder hjälp och stöd som en jämlike och delar med sig av personliga erfarenheter av återhämtning på ett sätt som inger hopp. (Förslag på organisation av Hjärnkoll, 140827) Trento och UFE Italienska gemenskapens psykiatri grundades 1978 när man stängde mentalsjukhusen och öppnade regional psykiatrisk hälsovård. Psykiatrisk hälsoservice i Trento arbetar med en integrerad psykiatri där en av de viktigaste delarna är UFE, som startade 1999. UFE, Expert users and family members, är alla med egen erfarenhet och deras familjemedlemmar som fått kunskap baserat på erfarenhet som tillåter dem att tillhandahålla tjänster vid sidan av de professionella. (Mental Health Service of Trento. www.fareassieme.it) Närstående Förutom anhöriga kan närstående till personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa vara föreningskontakter, vänner eller andra personliga kontakter som utifrån individens perspektiv anses vara den eller de som står närmast. Relevans Projektet är ett komplement till andra projekt inom en återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län och arbetet för ökad brukarmedverkan/inflytande vilket bedrivs inom länet. En viktig del i arbetet med ett återhämtningscenter är att skapa jämlika strukturer mellan personal och egenerfarna. Medskapande är en central del och brukarmedverkan handlar om att använda sina erfarenheter samt delta i gemensamma beslutsprocesser på centret. Många av dagens välinformerade och välutbildade medborgare vill ha ökade valmöjligheter och vara med och påverka utformningen av de tjänster de ska ta del av. Samtidigt läggs ett allt större fokus på vad välfärdstjänsterna faktiskt ger för resultat för den enskilde och vilken kvalitet välfärdstjänsterna har haft. Detta sätter konkret patientens/brukarens situation och upplevelse i centrum. (Positionspapper Patient och brukarmedverkan. SKL, 2010) Ett långsiktigt arbete handlar om att bygga upp strukturer som strategiskt arbetar för målen som sätts upp i verksamheten på återhämtningscentret. En central del av projektet handlar om bemötande, delaktighet och inflytande. (PRIO psykisk ohälsa - plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016) För personer som ännu inte sökt psykiatrisk vård ska det vara möjligt att söka information och stöd på återhämtningscentret utanför den ordinarie psykiatriska verksamheten. För de som blivit utskrivna och lämnat den professionella vården kan återhämtningscentret vara en kanal in till vidare kunskap om sin återhämtning. Målgrupp Personer med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, närstående och personal i den lokala psykiatriorganisationen. 3

Personer som ännu inte tagit kontakt med psykiatrisk vård eller sökt professionell hjälp. Personer utskrivna från professionell vård inom psykiatrin. Syfte Undersöka möjligheter och motivera till att skapa en fysisk plats, en arena och kompetensplattform där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa används som resurs och medskapare, för att samla, förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning. Mål Kunna svara på frågan om det finns behov av att skapa ett Center till stöd för Återhämtning som fysisk plats utifrån lokala förutsättningar med egenerfarna som resurser och medskapare. Delmål Behovsinventering hos målgruppen. Behovsorienterad verksamhet. Samla information om andra närliggande verksamheters arbetssätt. Informera om det fortgående arbetet och aktiviteter till länet och till målgruppen som berörs av verksamheten på återhämtningscentret. Utforska möjligheter för nätverksstruktur inom Regionen. Avrapportering till länsnätverket. Vid projektet slut dokumentera behovet av fysisk plats Center till stöd för Återhämtning. Förankring av projektet Projektidén har presenterats skriftligt och muntligt i nätverk psykiatri samt i arbetsgruppen kopplad till nätverket. Det finns intresse från andra länsdelar att medverka i processen med att arbeta fram hur ett lokalt förankrat återhämtningscenter kan stå modell för liknande centra i övriga länsdelar utifrån lokala förutsättningar. Det övriga länet blir regelbundet informerade om den pågående arbetsprocessen och verksamheten under projekttiden. Förankring hos brukargrupper består av inbjudningar till personer som idag är aktiva som resurspersoner och därmed har erfarenhet av att arbeta med sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa som resurs. Detta kan gälla delaktighet i studiebesök, fokusgrupper, studiecirkelplanering, resursutveckling på återhämtningscentret och i samtalsgrupper. Samverkan i projektet Samverkan sker kontinuerligt med den lokala styr/referensgruppen som består av representanter från huvudmännen och personer med egen erfarenhet. Återkoppling sker till länsnätverk psykiatri där samtliga 13 kommuner i länet finns representerade. Samverkan sker även med övriga utvecklingsprojekt inom Jönköpings län. Regelbundet projektstöd från Kommunal utveckling Jönköpings län. 4

Organisation och ekonomi Länsnätverk psykiatri, där 13 kommuner, landstingets psykiatrikliniker samt Inflytanderådet (egenerfarna och organisationer) finns representerade. 2015-05-11 Projektledarna stöds av en lokalt förankrad styr/referensgrupp. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa representerade. Återhämtningscenter med 3 projektledare som delar på en 100% tjänst. Person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa representerad. Länsnätverk psykiatri Styr/Referensgrupp Projektledare Personer med egen erfarenhet Under projekttiden finansieras projektet med statliga PRIO medel via länsnätverk psykiatri. Jönköpings kommun bidrar med ytterligare 50% tjänst. Planerade aktiviteter och tidsplan Studiebesök: Presentation av återhämtningscentret i Sannahuset för inbjudna personer som deltagit inom länets inflytande och återhämtningsprojekt. Projektmöte: Löpande träffar med projekt inom länet som har beröringspunkter med återhämtningscentret. Nyhetsbrev: Regelbundet nyhetsbrev en gång per månad som beskriver händelser och aktiviteter inom projekt återhämtningscenter. Skickas ut med mejl inom länet. Fokusgrupp: Träffar med inbjudna egenerfarna som använder psykiatriverksamheter och/eller är aktiva som resurspersoner inom regionen. Regionkontakter: Bygga upp kontaktytor inom länets 13 kommuner. Återhämtningsutbildning grund: Genomföra utbildning till nya återhämtningsombud. Utforska lokalmöjligheter på centret och införa medskapanderoll genom att använda återhämtningsombud med egen erfarenhet som resurs under utbildningsdagarna. Samtalsgrupp: Genomföra Samtalsgruppen, uppföljning och ny grupp, om Återhämtning som tagits fram i Jönköping av Återhämtningsombud på Psykiatriska kliniken. Omvärdsanalys: Besöka infoteket i Uppsala. Besöka Rekryteringsgruppen i Stockholm. Besöka Bisam Stockholm södra. Besöka Blekingeparaplyet i Karlskrona. Återhämtningsutbildning fördjupning: Riktar sig till Återhämtningsombud med egenerfarenhet i syfte att ytterligare rusta sig inför ev. kommande uppdrag. 5

Studiecirkel: Arbeta fram och genomföra behovsorienterad studiecirkel enligt Peer-support inspiration. Samarbete mellan Återhämtningscenter, Bisam och Studieförbundet Vuxenskolan. Kommunikation: Utarbeta strategier riktade till målgruppen. Projektrapport: Beskriva hur projektet har fortlöpt och komma med en slutrapport. Tidslinje Aktivitet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Studiebesök Projektmöte Nyhetsbrev Fokusgrupp Regionkont ÅH-grund Infotek Stockholm Blekinge Samtalsgr ÅH-fördj. Studiecirk Kommunik. Rapport Aktivitet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec 2015-05-11 Förväntade resultat Att efter projekttidens slut kunna visa på möjliga tillvägagångssätt att driva ett återhämtningscenter på en fysisk arena med starkt medskapande av egenerfarna. Återhämtningscentrat ska kunna svara an på ett behov av information och utbildning till målgruppen som man inte får, eller vill ta del av, inom ordinarie verksamheter. Aktiviteter förbereds och genomförs i hög utsträckning i kontakt med egenerfarna som medskapare. Kommunikationsplan Regelbundna träffar med styr/referensgrupp. Regelbunden rapportering till länsnätverk psykiatri. Beskrivning av projektets fortskidande och aktiviteter sker med månatliga nyhetsbrev som skickas ut med e-post till kontaktpersoner inom Jönköpings län, föreningar och personer som vi skapat kontakt med genom återhämtningscentret. Utarbeta kommunikationsstrategier för att nå målgruppen. Uppföljning Projektet utvärderar samtliga mötesformer som studiecirklar, utbildningar och aktiviteter som bedrivs inom projekttiden. 6