En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Transkript

1 En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Utbildningar, metoder och arbetssätt till stöd för implementering PRIO-medel i samverkan. Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län.

2 En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län. Utbildningar, metoder och arbetssätt till stöd för implementering (2016) Sammanställt av Maria Nordlund, Jönköpings kommun. Annika Sköld Landberg, psykiatri och rehabilitering, Region Jönköpings län. Malin Skreding Hallgren, Qulturum, Region Jönköpings län. Malin Forslund, FoUrum, Region Jönköpings län. Sara Thil, FoUrum, Region Jönköpings län. Referensgrupp Ulf Rogberg, Psykiatri och rehabilitering, Region Jönköpings län. Per Bülow, Psykiatriska kliniken, Region Jönköpings län. Signe Axelsson, Psykiatri och rehabilitering, Region Jönköpings län. Thomas Teike, Jönköpings kommun. Mattias Vejklint, Kommunal utveckling FoUrum, Region Jönköpings län. Jönköping

3 Bakgrund Sedan 2010 har det i Jönköpings län genomförts utbildningar i ett återhämtningsinriktat arbetssätt för personal. Därefter kom efterfrågan om återhämtningsutbildningar för brukare och personal i en blandad grupp, vilket blev mycket uppskattat. Vidare utvecklades dialogutbildningar där egna upplevelser varvas med värderingsövningar och diskussionsmoduler. Ledarna för dialogutbildningarna har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Det har också genomförts flertalet föreläsningar, semiarier och workshops. En sammanfattning av det som genomförts i länet finns att läsa i rapporten En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län, sammanfattning (Region Jönköpings län, 2015). I syfte att sätta det återhämtningsinriktade arbetet i fokus skapades en samordning av så kallade återhämtningsombud, vilka finns i verksamheter inom psykiatriska kliniken Ryhov och Jönköpings, Habos och Mullsjös kommuner. Beslutet togs av strategigrupp psykiatri och är en fortsättning på projektet "Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt" (2010/2011). Gruppen består av personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa och personal. Återhämtning och återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtning är en process som ägs av individen själv. Återhämtning är inte en modell eller en metod för professionella att arbeta utifrån, inte heller en insats eller en åtgärd som kan rymmas i en vårdplan. Återhämtning är många små steg mot ett mer meningsfullt liv där sjukdomen får allt mindre inverkan. För en person i återhämtning handlar det om att återta eller skapa hopp, mening, identitet och att ta makt över sjukdomen och det egna livet igen. Det handlar om att skapa relationer och ett fungerande nätverk. (Bogarve, Ershammar & Rosenberg, 2012). Återhämtningsinriktat arbetssätt är ett förhållningssätt, som främjar hälsa. Den professionelle arbetar tillsammans med individen genom att undersöka vad i individens liv som kan främja återhämtning. Personalen behöver finnas med som bärare av hopp, genom att uppmuntra och stärka individens vilja och förmåga att ta över kontrollen över sitt liv (Slade, 2009). Personalen behöver bygga upp ett partnerskap med brukaren som innebär att båda parter är experter (Slade, 2009). Båda parter delar på inflytande, men tolkningsföreträdet är brukarens. Brukaren är den som i den unika situationen har de bästa förutsättningarna att förstå vad han/hon behöver. Vad som bäst gynnar återhämtningen (Slade, 2009). 3

4 Kunskapen kring ett återhämtningsinriktat arbetssätt har i huvudsak sitt ursprung i USA och Storbritannien där återhämtningsperspektivet hittills fått ett större genomslag i lagstiftning och på verksamhetsnivå än i Sverige. Trots det kan vi hitta en förankring för en återhämtningsvision i Socialtjänstlagens löfte att personer med psykiska funktionshinder har en rättighet att delta i samhällslivet som alla andra. Detta villkoras inte med att man först behöver vara frisk eller symptomfri. Ett annat exempel är Socialstyrelsens nationella riktlinjer där flera metoder till stöd för individers återhämtning rekommenderas. Under senare år har också brukarinflytande som perspektiv betonats i Sverige i en rad projekt och med förstärkningar i lagstiftning. Det präglas av att man betraktar personen som en hel individ med styrkor, svagheter, talanger, intressen o.s.v., inte bara som en mottagare av vård eller stöd som patient eller klient. Ett sådant perspektiv innebär även att man betonar och respekterar individens rätt till egna val och självbestämmande för att nå önskade mål och förändringar. Utifrån detta synsätt kan brukarinflytande kopplas till ett återhämtningsorienterat perspektiv och ses som en viktig del av att utveckla en evidensbaserad praktik. Att samordna och integrera brukarrörelsens erfarenhetsbaserade kunskap i verksamheters arbete med återhämtning och metoder som stöder dessa processer kan således även det ses som ett naturligt steg i utvecklingen av ett återhämtningsinriktat arbetssätt. På webbtjänsten 1177.se finns mycket information om återhämtning. Eftersom sidan är lättillgänglig och hålls uppdaterad är den bra att kunna hänvisa till. Både patienter/närstående och personal bör ha kännedom om att sidan finns. Peer support Peer support worker (specialist) är en person med egenerfarenhet av psykisk ohälsa som är utbildad och anställd för att stödja andra. De kan verka på en rad olika sätt och i olika verksamheter. Gemensamt är att de erbjuder hjälp och stöd som en jämlike och delar personliga erfarenheter av återhämtning på ett sätt som inger hopp. De har själva varit där, har hittat sätt att hantera kriser och tillför självförtroende och engagemang i stödet till andra (Repper, 2013). Recovery college Recovery college finns i bl.a. England och USA. Det är ett lärocentrum där personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa kan söka kunskap inom olika områden kring den psykiska ohälsan. I England finns det ett kursutbud som bestäms utifrån de behov och den efterfrågan som finns bland de egenerfarna. Kurserna kan vara alltifrån någon dag till mer återkommande träffar under en längre period. Utbildningarna designas efter kursdeltagarnas behov och kursledare rekryteras utifrån den kunskap de förmedlar. De egenerfarna söker de kurser och workshops de önskar gå och alla som läser 4

5 vid ett recovery college är studenter. Syftet är att varje student ska få den kunskap som behövs för att kunna bli mer delaktig och få ett större inflytande i sin vård och behandling. Forskning Under de senaste åren har forskning om återhämtning från psykisk ohälsa resulterat i ny kunskap som fått relevans för såväl socialtjänstens som psykiatrins verksamhetsfält. Allt fler verksamheter som ger stöd och vård till människor med psykisk ohälsa syftar att bli mer återhämtningsinriktade. Det innebär att verksamheter fokuserar mer på insatser som främjar individens önskemål och delaktighet, och mindre på omsorgsinriktade insatser som främst fokuserar på symtom eller funktionsnedsättning. Det utbildningsarbete som sedan 2010 har bedrivits i Jönköpings län kring ett återhämtningsinriktat arbetssätt, dialogutbildningar, resurspersoner och återhämtningsombud, ligger i linje med nationell och internationell forskning och utveckling. Nyckelkomponenter i ett återhämningsinriktat perspektiv är: 1. Goda relationer Personal visar en genuin vilja att stödja individer och deras familjer att nå sin kapacitet och för att forma sin egen framtid. En terapeutisk relation är viktigt för att stödja återhämtningen där partnerskap och hopp främjas. 2. Stödjer personens egen definition av återhämtning Personalen fokuserar på personligt definierad återhämtning. Att stödja återhämtning står i centrum för praktiken och inte som en extra uppgift. Individer får stöd i att definiera sina egna behov, mål, drömmar och planer för framtiden och att utforma innehållet i vården. Individualitet, val, kamratstöd, fokus på styrkor och helhetssyn kännetecknar verksamheten. 3. Organisationens engagemang Organisationen stöder återhämtning och visar sitt engagemang för att se till att arbetsklimat och servicestruktur är anpassade för att främja en återhämtningsinriktad praktik. Organisationskulturen ger företräde till återhämtning, och fokuserar på och anpassar sig till människors behov snarare än metoder. En återhämtningsvision, stödstrukturer för att arbeta återhämtningsinriktat, kvalitetsförbättringar och god bemanning finns i verksamheten. 4. Främjar medborgarskap Syftet med insatserna är att stödja människor som lever med psykisk ohälsa att återintegreras i samhället och att leva som jämlika medborgare. Medborgarskap är centralt för att stödja 5

6 återhämtningen och förespråkar rätten till ett meningsfullt liv för alla människor som lever med psykisk ohälsa. (Le Boutiller, 2011, se rapporten Ett återhämtningsinriktat arbetssätt i Jönköpings län) Ett forskningsprojekt har genomförts av FoUrum tillsammans med CEPI (Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser), Högskolan i Dalarna, Umeå universitet och psykosvården i Jönköping. Projektet avsåg att undersöka om instrument som mäter ett återhämtningsinriktat arbetssätt kan användas och bidra till en förändringsprocess i Jönköpings län. Syftet med studien var att testa några instrument som har översätts till svenska, för att mäta personalgruppens kunskap om återhämtning och brukarnas upplevelse av deras arbetssätt utifrån ett återhämtningsperspektiv. Studien kan läsas i sin helhet på FoUrums webbplats: Vårdkvalitet Att argumentera för ett fokus på personlig återhämtning är verkligen att argumentera för ett paradigmskifte, där enligt Mike Slade, (psykolog, National Health Service, London, och professor inom området Health Services Research på Institute of Psychiatry, King s College, London): Den intellektuella utmaningen kommer från annat håll än det dominerande vetenskapliga synsättet (det är personer som upplevt psykisk ohälsa som bidrar med kunskapen, inte professionella). Det som tidigare var i fokus (risker, symptom, inläggningar) är bara en liten del i det nya förhållningssättet. Det som tidigare låg vid sidan om (patientperspektivet) är nu i fokus. Konsekvenserna är djupgående för både individer och personal som ger sig ut på en återhämtningsresa. Helt uppenbart finns det potential att ge individen egenmakt och förändring i sitt liv, men det stannar inte där. Ett återhämtningsinriktat förhållningssätt kan också frigöra personalen från orealistiska förväntningar: diagnostisera den här personen, behandla den här sjukdomen bota den här patienten, säkra de här riskerna, skydda allmänheten, håll avvikande beteende borta från samhället. Ett fokus på återhämtning ligger i allas intresse (100 sätt att stödja återhämtning, Slade, 2009). Ekonomisk vinst Personer med psykisk funktionsnedsättning har väsentligt lägre inkomster, är mer beroende av bidrag och har mindre marginaler jämfört med befolkningen som helhet. Otrygg ekonomi under lång tid ökar risken för ohälsa, samtidigt som ohälsa kan innebära försämrad ekonomi och försvårad återhämtning. 6

7 Hjärnkoll har tagit fram rapporter och statistik kring psykisk ohälsa, en av rapporterna handlar om sambandet mellan psykisk ohälsa och otrygg ekonomi. (Minuskontot rapport om psykisk ohälsa och ekonomiska villkor, Hjärnkoll 2013) Olika modeller/metoder som stödjer ett återhämtningsinriktat förhållningssätt Återhämtning är individens egen process. Personalens uppgift är att stödja denna process genom ett återhämtningsinriktat förhållningssätt. Det finns flera modeller/metoder som kan stödja detta förhållningssätt och därigenom bidra till ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Nedan följer en kort presentation, mer information finns bl.a. på socialstyrelsens hemsida. IPS Individual Placement and support PS är en evidensbaserad arbetsrehabiliteringsmetod enligt supported employment metodiken för personer med psykos och annan långvarig psykisk funktionsnedsättning. IPS är en evidensbaserad metod och har prioritet 1 som insats i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Grundtanken med IPS är att stödja personer att nå, få och behålla ett arbete med lön och ge det stöd som krävs för att de ska lyckas på arbetsplatsen. IPS bygger på flera grundläggande idéer. Enligt IPS ska alla som uttrycker att de vill arbeta få stöd. Ledstjärnan i IPSverksamheten är individens önskemål. Tanken är att bygga ett stödjande nätverk kring klienten. I stället för att man tränar upp klientens färdigheter inom olika verksamheter innan de söker jobb ska det finnas ett stöd på arbetsplatsen och situationen anpassas efter varje individ. IPS är den evidensbaserade metod som är mest uppskattad av brukarna. MI motiverande samtal (interview) Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. Syftet är att främja motivation och beteendeförändring. Behandlarens roll är sammanfattningsvis att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse av sitt problem, egna argument för förändring, och att stärka dennes beslut och åtagande att genomföra förändringen. Det finns behandlingsmetoder som baseras på dessa principer, men i sig självt är MI snarare ett förhållningssätt för rådgivning. Delat beslutsfattande inom psykiatrisk vård Shared decision making Ett arbetssätt för att öka patientens delaktighet i vården och omsorgen. Metoden syftar till att hjälpa personerna att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa samt vård och stöd, förmedla information om alternativ, tydliggöra personens egna preferenser och fatta gemensamma beslut om behandling. Case Management Ett samlingsnamn för flera typer av stödmodeller bl.a. personligt ombud. Insatsen samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv 7

8 som möjligt. Förhållningsättet är att klienten utvecklar större tillit till sig själv, vilket medför att klienten får större makt och kontroll över den egna vardagen. ESL Ett självständigt liv Ett självständigt liv (ESL) är en socialpedagogisk behandlingsmodell för personer med psykisk funktionsnedsättning, särskilt schizofreni. Syftet med insatsen är att ge klienten ökade möjligheter till ett självständigt liv. Syftet är också att ge klienten ökade kunskaper om sin sjukdom samt färdigheter inom olika livsområden, för att han eller hon bättre ska kunna hantera de svårigheter som sjukdomen medför. IMR modellen (Illness Management and Recovery) Sjukdomshantering och återhämtning Den psykopedagogiska metoden för sjukdomshantering och återhämtning syftar till att öka personens kunskap om sin sjukdom, dess behandling och dess konsekvenser för livssituationen. Förutom information ingår också olika interventioner som kognitiva beteendetekniker som syftar till att personen lättare ska klara sin vardag och bättre kunna medverka i behandlingen. Den psykopedagogiska metoden för sjukdomshantering och återhämtning syftar till att öka personens kunskap om sin sjukdom, dess behandling och dess konsekvenser för livssituationen. Varför en återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län? Personcentrerad vård I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) inleds paragraf 2 med Hälso- och sjukvården ska bedrivas så den uppfyller kraven på god vård. Socialstyrelsen skriver 2009 (Nationella indikatorer för God vård Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer) att sex områden skapar förutsättningar för god vård, nämligen att hälso- och sjukvården är kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Innebörden av patientcentrerad vård är att vården utförs med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att vården ska planeras och genomföras i samråd med patienten. Personcentrerad vård har samma innebörd som patientfokuserad vård och är ett av Region Jönköpings läns viktigaste strategiska områden. Personcentrerad vård är att se och möta hela människan. Personens berättelse är utgångspunkten för partnerskap, gemensam planering och ömsesidig respekt för varandras kunskap. Det innebär ett förhållningssätt där personen ses som en kapabel individ med förmågor och resurser. Detta ligger mycket nära ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Genom att arbeta återhämtningsinriktat stödjer man införandet av ett personcentrerat arbetssätt inom psykiatrin. Hittills har det framför allt varit kommunerna som haft möjlighet att arbeta med återhämtning. Vi behöver arbeta vidare i regionen med återhämtningsperspektivet då även ur delaktighetsperspektiv. Utbildning, föreläsning vad händer sedan? Det handlar om att bygga ett förhållningssätt och om praktiska saker vad man kan göra för att stödja återhämtning. 8

9 Målgrupper Chefer, läkare, personal inom region- och socialtjänstpsykiatrin, personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, anhöriga/närstående i Jönköpings län. Stöd till implementering Aktivitet Beskrivning Kontakt Introduktion/inspiration för chefer och läkare Återhämtningsutbildning Smakprov på dialogutbildning med syftet att väcka intresse. Hålls av två utbildare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Varvas med information om utbildningen med korta egna berättelser och pröva på övning. Innehåll i utbildningen Definitioner av begreppet återhämtning Vad hjälper? Vändpunkter Forskning Erfarenheter från personer med psykisk ohälsa Återhämtningsprocessen Att arbeta återhämtningsinriktat Värderingsövningar Grupparbete och reflektioner Max 20 personer/utbildning 2 heldagar med två veckors uppehåll emellan med hemuppgift Utbildningen bygger på ett aktivt deltagande i gruppen Utbildningen är upplevelsebaserad Sara Thil Sara.thil@rjl.se Kommunal Utveckling FoUrum, Region Jönköpings län Sara Thil Sara.thil@rjl.se Kommunal Utveckling FoUrum, Region Jönköpings län Dialogutbildning Seminarier/ konferens Utbildningen leds av två personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Den är uppbyggd kring teman som behandlar bemötande, relationsskapande och delaktighet i vård och stödinsatser samt individens eget arbete med sin återhämtning. Utbildningen framhåller betydelsen av den terapeutiska relationen och etablerandet av en mer jämlik samarbetsrelation samt vikten av att ta individens egen kunskap om sig själv på allvar. I dialogutbildningen varvas egenupplevda berättelser, forskning, värderingsövningsövningar och diskussionsmoduler. Utbildningen kan bokas till en hel arbetsgrupp/enhet på plats i verksamheten men det finns även möjlighet till skräddarsydda utbildning/ fördjupning. 8 timmar, fördelat på 2 eller 4 tillfällen Uppföljning inom 2 månader Utbildningen är en naturlig del i ett utvecklingsarbete För att ytterligare inspirera och utveckla perspektivet återhämtning och nå ut till patienter/brukare, närstående/anhöriga, politiker och profession föreslås det att en konferens/seminarium anordnas återkommande varje år. 9 Sara Thil Sara.thil@rjl.se Kommunal utveckling, FoUrum, Region Jönköpings län Mia Nordlund Jönköping kommun

10 Lärcafé Lärcafé är en pedagogisk modell med målsättningen att deltagande patienter/motsvarande och/eller anhöriga ska få ökad kunskap och lära sig hantera sin livssituation och därmed få bästa möjliga livskvalitet. Lärcafé står på två ben : Erfarna patienter medverkar i planering och genomförande av lärcaféerna. Patienters och anhörigas frågor styr innehållet i lärcaféerna. Pedagogiken bygger på ett samspel mellan patienter/anhöriga och medarbetare. Ett ömsesidigt kunskapsutbyte gör att ny kunskap kan inhämtas av alla deltagare. Den nya kunskap/insikt som inhämtas kan leda till nya förbättringsarbeten i verksamheterna. Förståelsen ökar för hur olika rutiner/regler i hälso- och sjukvården kan påverka patienter och anhöriga. Vardagskunskapen kan användas när man träffar nya patienter och anhöriga. Annika Sköld Landberg Annica.skold.la ndberg@rjl.se Region Jönköpings län, Jönköping Stöd Beskrivning Kontakt 100 sätt att stödja återhämtning Detta är ett material som har översatts från engelska, 100 ways to support recovery skrivet av Mike Slade och utgiven första gången Den är tänkt att användas som en vägledning för personal inom psykiatrin, som stöd för att kunna utveckla ett fokus på återhämtning. På länken nedan går det att ladda hem materialet och läsa eller skriva ut det: Sara Thil Sara.thil@rjl.se Kommunal Utveckling FoUrum, Region Jönköpings län Center till stöd för Återhämtning Projekttid 2015 Projekt Center till stöd för återhämtning (CÅH) ska undersöka möjligheter och motivera till att skapa en fysisk plats, en arena och kompetensplattform för att samla, förmedla och sprida kunskap till stöd för återhämtning. Egenerfarna av psykisk ohälsa är resurser och medskapare av verksamheten på centret. Centret ska vara en mötesplats för information, utbildning, vägledning och nätverkande för personer med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, närstående och personal i den lokala psykiatriorganisationen. Projektet ger länets 13 kommuner möjlighet att utforska lokala förutsättningar att skapa ett center till stöd för återhämtning med egenerfarna av psykisk ohälsa som resurs och medskapare. Projektet startar i Jönköpings kommun, i samarbete med Habo och Mullsjö kommun, för att sedan kunna stå som modell till andra kommuner och på sikt verka som ett nav i ett nätverk av center till stöd för återhämtning ute i andra länsdelar. ngscenter a014d11246ec11032.html Mia Nordlund Jönköping kommun 10

11 Lärandeteam, PGSA-hjul För att implementera ett återhämtningsinriktat arbetssätt behövs kunskap om vad det innebär (för personalen och för patienten). Men det behövs även kunskap om hur vi ska gå från teori till praktik, s.k. förbättringskunskap. Med utgångspunkt från kunskap om återhämtningsinriktat arbetssätt (t ex genom skriften 100 sätt), kan vi göra verksamhetsnära tester i vardagen för att se vilka åtgärder som ger bästa resultat. Då kan vi ta hjälp av den s.k. Förbättringsmodellen och PGSA-hjulet. Förbättringsmodellen ger stöd till ett strukturerat och kontinuerligt förbättringsarbete, där vi lär medan vi gör. Qulturum kan stödja verksamheterna genom att skapa och driva s.k. lärandeprogram. Då lär team sig att omsätta teori till praktik genom att utforska ämnesområden och omsätta kunskapen till praktiska förbättringar i vardagen. I teamet bör även personer med egen erfarenhet ingå. Lärandeprogram innebär ett lärande av varandra, både inom teamet under arbetets gång och mellan teamen på de gemensamma teamträffarna. Lärandeprogram passar mycket bra för att utforska och implementera området återhämtningsinriktat arbetssätt. Malin Skreding Hallgren Malin.skreding. hallgren@rjl.se Qulturum, Region Jönköpings län Utvärdering från chefer, personal samt personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa Min personal upplever att det är fler återhämtningsombud det sista året och då sprids även förhållningssättet. Att det är fler klienter/medborgare som är med i t.ex. fokusgrupper medför att fler lyssnar på varandras erfarenheter. Personal är mycket positiva till detta senare upplägget. Vi som arbetar med ESL och MI, upplever att det går hand i hand med återhämtningsinriktat arbetssätt. Yvonne Westin, enhetschef, Jönköpings kommun) Utbildningen har skapat många diskussioner samt en djupare förståelse för begreppet. Personalen upplever att det gett dem en positiv skjuts i arbetet och en större förståelse för hur olika metoder som ex MI och IPS går hand i hand med ÅH- begreppet. Det har varit väldigt bra att arbeta utifrån konkret material och böcker då det blir lättare att följa upp vad som är gjort samt göra en sammanställning av diskussion i de olika personalgrupperna. (Fitnete Gashi, enhetschef, Jönköpings kommun) Några röster från deltagare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa efter utbildning i återhämtning: Värdefullt att få utbildning! Ny syn, hopp! Helt fantastiskt att få höra andras erfarenheter! Intressant att få ta del av andras svårigheter och vad som hjälpt. Själverfarna ger så mycket mer! 11

12 Jag fick hopp om att det går att förändras. Fick hopp om att livet kan bli bättre. Intressant med en ledares berättelse, kände igen mig i henne. Spännande att höra deras historier! Kommentarer från personal efter utbildning i återhämtning: Att samtala om återhämtning och få upp ögonen för att alla kan lyckas om vi gör det tillsammans på våra villkor och med rätt hjälp. Jag blir starkare i min övertygelse att hoppet finns, även när det inte ser ut som det. Frågeställningar till min arbetsgrupp; Hur stärker vi våra boende? Hur skapar vi mer utrymme för deras återhämtningsprocess? Tänkandet och processen runt återhämtning. Att ge hopp. Förstärker många tankar och åsikter jag haft med mig sedan tidigare. Möten och bemötande är oerhört viktigt. Har fått mer hopp om återhämtning, positiv energi. 12

13 Referenser Bogarve C., Ershammar D. och Rosenberg D. (red.) (2012). Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder Möjlighetens metoder för en ny praktik. Gothia Förlag: Stockholm. En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län, sammanfattning , Regionförbundet Jönköpings län pdf Ett återhämtningsorienterat arbetsätt i Jönköpings län 2014, Region Jönköpings län 14.pdf Minuskontot rapport om psykisk ohälsa och ekonomiska villkor Repper, J. (2013). Peer Support Workers: Theory and Practice: Centre for mental health, London Slade, M. (2009). Personal Recovery and Mental Illness. A Guide for Mental Health Professionals. Cambridge Medicine. Slade, M. (2009). 100 att stödja återhämtning. Svensk översättning; SAMHSA (2012). SAMHSA s Working Definition of Recovery 10 Guiding Principles. Vårdguiden

14 Typer av uppdrag för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa PEERS: Personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa, från engelskan peer = jämlik Benämning Uppdrag Utbildning Status Var? Kontakt Dialogutbildare Utbildning där egenupplevda berättelser varvas med forskning, värderingövningar och diskussionsmoduler Fyra dagars utbildning, i samarbete med Region Skåne Finns 16 aktiva dialogutbildare Jönköpings län Samordnare: Sara Thil, sara.thil@rjl.se FoUrum, Region Jönköpings län Attitydambassadör Föreläser, bidrar med patientperspektiv vid t.ex. utvecklingsdag, resurs i olika utvecklingsarbeten. Bidrar till att förändra attityder till psykisk ohälsa genom olika aktiviteter. Fyra dagars ambassadörutbildning, hålls nationellt av riksförbundet Hjärnkoll i samarbete med SENSUS Finns 25 ambassadörer utbildade i vårt län, ca 400 i hela landet Jönköpings län och hela landet Länsansvarig: Sara Thil, sara.thil@rjl.se FoUrum, Region Jönköpings län Återhämtningsombud (Finns även personal som återhämtningsombud) Sprider kunskap om återhämtningsprocessen, sin egen. Informerar om vad återhämtning är. Inger hopp! Återhämtningsutbildning Återhämtningsprocessen, Fördjupning Finns 20 återhämtningsombud med egen erfarenhet av psykisk ohälsa Jönköping, Habo och Mullsjö kommun samt psykiatrisk a kliniken i Jönköping Samordnare: Maria Nordlund, maria.nordlund1@jonkoping.se Jönköpings kommun

15 Levande bibliotek Att finnas tillhands och bidra med egenerfarenhet av någon specifik diagnos, komplement till böcker Är på gång Jönköpings län Ann-Margreth Kvarnefors, Qulturum, Region Jönköpings län Brukarinflytandesamordnare BISAM Person med egen erfarenhet som samordnar inflytandefrågor Särskild utbildning 2 personer Finns efterfrågan på fler i länet Jönköping kommun Lotta Klasén, lotta.klasen@inflytandesamordare.se Jönköpings kommun Brukarinflytare Person med egen erfarenhet som jobbar intressepolitiskt Din egen makt, Med starkare röst, mm. Finns önskemål om att utveckla rollen Annika S Landberg, annica.skold.landberg@rjl.se Region Jönköpings län Brukarrevisor Brukarrevision är en granskning av en enhet/verksamhet som ger vård, stöd eller service till människor och som utförs av brukare och/eller närstående. Särskild utbildning Finns flera personer utbildade i länet inom missbruk Jönköpings län Isabell Mortensen, isabell.mortensen@rjl.se FoUrum, Region Jönköpings län Erfaren patient Lärcafé bygger på en hälsopedagogisk modell där personer med egenerfarenhet och anhöriga tillsammans med personal bidrar med brukarkunskap och fackkunskap. 2 dagars utbildning Finns inom somatiken. På gång inom psykiatrin under hösten 2015 Jönköpings län Anita Hegerstrand Magnusson, anita.hegerstrand.magnusson@rjl.se Region Jönköpings län 15

16 Patientstödjare/ coach Stöd till patienter inom vården utifrån sin egen erfarenhet Önskemål om att utvecklas inom psykiatrin. Länssjukhu set Ryhov samt Höglands sjukhus. Annika S Landberg, annica.skold.landberg@rjl.se Region Jönköpings län Två personer finns inom somatiken. Förutom kunskap som är värdefull vid olika uppdrag bidrar det också i individens återhämtningsprocess, att tillhöra ett sammanhang och få bidra med sin egen kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa. Uppdragen bör vara arvoderade. 16