Landstingsstyrelsen Magnus Persson, Utvecklingsdirektör

Relevanta dokument
Markörbaserad journalgranskning för psykiatri

Skador inom psykiatrisk vård KORTVERSION AV MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING

Markörbaserad Journalgranskning

Markörbaserad Journalgranskning (MJG)

Skador inom psykiatrisk vård MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING. Skador inom psykiatrisk vård 1

Regionstyrelsen 6 mars 2019

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Markörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus

Markörbaserad journalgranskning i

LS Magnus Persson, Utvecklingsdirektör

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Markörbaserad journalgranskning

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

Markörbaserad journalgranskning i psykiatri

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Skador i vården utveckling

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

Dokumentnivå Anvisning

Program Patientsäkerhet

Patientsäkerhet. Psykiatriförvaltningen. Lanstingsstyrelsen 4 september

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Folkhälsoutskott 13/2-2018

Vad vet vi om tillbud, skador och vårdskador inom hemsjukvården?

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Rutin. Anmälan enligt lex Maria

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING JANUARI 2013-JUNI Skador i vården PÅ NATIONELL- SAMT REGION- OCH LANDSTINGSNIVÅ.

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Allvarliga skador och vårdskador. Fördjupad analys av skador och vårdskador i somatisk vård av vuxna vid akutsjukhus

Kvalitetsrapport hemtja nst

Annika Nilsson,

Antagen av Samverkansnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Rätten till ny medicinsk bedömning

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

HANDBOK. Markörbaserad journalgranskning inom hemsjukvård FÖR ATT IDENTIFIERA OCH MÄTA SKADOR OCH KVALITETSBRISTER I VÅRDEN

Patientsäkerhetsberättelse år 2014 för Psykiatri och Habilitering

Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Patientsäkerhetsberättelse

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

PATIENTSÄKERHET. Skador i vården RESULTAT FRÅN NATIONELL MÄTNING MED STRUKTURERAD JOURNALGRANSKNING UNDER PERIODEN JAN-MARS 2012.

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin för hantering av avvikelser

Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

LANDSTINGSPLAN KORTVERSION

Medarbetarskaps- och säkerhetsenkät 2017

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Klagomål inom hälso- och sjukvård förändringar från 1 januari 2018

Rutin för avvikelser i kommunal hälso- och sjukvård

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Information om patientsäkerhetslagen

Händelseanalys Systematisk identifiering av orsaker till en negativ händelse eller ett tillbud.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Bästa sjukhuset - Dagens Medicin. Landstingsstyrelsen Johan Rosenqvist

Transkript:

Landstingsstyrelsen 2016-12-07 Magnus Persson, Utvecklingsdirektör

Landstingets fokusområden 2016 Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa Digitalisering och innovativa lösningar En av Sveriges bästa arbetsplatser Ltkalmar.se

Stor spridning av studie kring kirurgisk behandling av nyfödda Pia Glatz överläkare vid Anestesi- och intensivvårdskliniken på länssjukhuset och doktorand har fått sin forskning om barns eventuella långtidseffekter av narkosmedel publicerad i JAMA Pediatrics. Forskningen visar att farhågorna att narkos och kirurgi i unga år skulle öka risken för sämre inlärningsförmåga och försämrade skolresultat är obefogade. Studien har fått spridning både nationellt och internationellt. Publikation: "Association of Anesthesia and Surgery During Childhood With Academic Performance" Ltkalmar.se

Ltkalmar.se

Konferens jämlik hälsa 30 november Jämlik hälsa barn och unga Kalmar län Länsgemensam kraftsamling Inspirerande föreläsningar Goda exempel Lokala Regionala Nationella Ltkalmar.se

Folktandvården rekryterar och arbetar för tobaksfritt län Swedental nordens största tandvårdsmässa, där Folktandvården deltog för att rekrytera till länet. Seminarium om tobak vårt arbete med Tobaksfri Utmaning. Tobaksfria veckan 300 nya kontrakt Tobaksfri Duo! Tandhygienist Johanna deltog i Tandvård mot tobaks seminarum. Tandsköterska Ann-Cathrin besökte bland andra eleverna på Albäcksskolan under Tobaksfria veckan.

Medarbetardagar Psykiatriförvaltningen Föreläsningar, gruppdiskussioner, tillbakablick och framåtblick för samtliga över 600 medarbetare. Dela upplevelser, erfarenheter och tankar över avdelnings- och yrkesrollsgränserna. Ltkalmar.se

Markörbaserad journalgranskning för psykiatri Charlotta Brunner

Varför markörbaserad journalgranskning?

Hur vi har fångat avvikelser? Avvikelserapporter Patientvägledare/-ombudsmän Enskildas klagomål via IVO Lex Maria Patientförsäkringen LÖF Läkemedelsförsäkringen Patientnämnden Analys av dödsfall Kvalitetsregister

Hur vi kan fånga avvikelser Markörbaserad journalgranskning Avvikelserapporter Patientvägledare/-ombudsmän Enskildas klagomål via IVO Lex Maria Patientförsäkringen LÖF Läkemedelsförsäkringen Patientnämnden Analys av dödsfall Kvalitetsregister

Princip för markörbaserad journalgranskning Metod för att identifiera skador och bedriva egenkontroll inom en verksamhet. Retrospektiv analys av patientjournaler Systematiskt letande Markörer kan indikera avsteg från det normala vårdförloppet Antal skador, allvarlighetsgrad, undvikbarhet och typ antecknas Mätning över tid

Metodik: Granskningsproceduren 1. Patientjournal Patientjournal System Välj patientjournaler Slutenvård och öppenvård Minst 30 dagar sedan Komplett journal 3 månader bakåt i tid 1. URVAL AV PATIENTJOURNALER* 2. Markörsökning 3. Fördjupad granskning Journalgranskning Värdering av markörfynd Inga skador En eller flera skador Negativ: Inga markörer Positiv: Markörer finns Kategorisering 2. 3. GRANSKNINGSPROCESS* SKADA* 4. Sammanställning Skador Markörer 4. SAMMANSTÄLLNING AV DATA*

Granskningsperiod Granskningsperiod* Start av granskning Tid 30 dagar Tid Slutenvård Öppenvård All öppenvård och slutenvård granskas Granskning sker av vård som ligger minst 30 dagar bakåt i tiden *Granskningsperiod = 3 månader i vuxenpsykiatri och 6 månader i rättspsykiatri

Vad är en positiv markör? Uppfyller markördefinitionen Är indikation på att skada kan ha förekommit Arbetsmaterial i granskningsarbetet men kan vara positiv utan att skada har inträffat!

Positiv markör med skada Mer än två olika antipsykotiska läkemedel Patient behandlas med tre antipsykotiska läkemedel och har tardiv dyskinesi (ett neurologiskt tillstånd orsakat av långtids- eller högdosbehandling med dopaminantagonister).

Positiv markör utan skada Mer än två olika antipsykotiska läkemedel Patient behandlas med tre antipsykotiska läkemedel men mår utmärkt.

Moduler med markörer Vårdmarkörer (V) Beroendemarkörer (Y) Markörer för tvångsvård (T) Läkemedelsmarkörer (B) Kontinuitets- och övergångsmarkörer (R)

Skadeområde Psykisk skada Förlängt sjukdomsförlopp Avsiktligt självdestruktiv handling Läkemedelsrelaterad skada Åtgärd utan laga stöd Kroppslig skada Övrig skada 1. Lidande 2. Kränkning Skada som registreras 3.Obehandlat sjukdomstillstånd 4. Otillräcklig behandlingseffekt 5. Avbruten behandling 6. Försämring av sjukdom 7. Suicid 8. Suicidförsök 9. Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt 10. Metabol påverkan 11. Extrapyramidala symptom 12. Allergisk reaktion 13. Läkemedelsberoende 14. Övrig läkemedelsrelaterad skada 15. Olaga frihetsberövad 16. Olaga tvångsåtgärd 17. Anestesirelaterad skada 18. Fallskada 19. Trycksår kategori 2-4 20. Kognitiv störning 21. Övrig kroppslig skada 22. Övrig skada

Kvalitetsbrister syns också Markörer pekar på risker Följsamhet till riktlinjer och rutiner syns Kvalitetsbrister syns även om patienten inte skadats Verktyg för systematisk egenkontroll

Resultat från genomförda granskningar i projektet

Resultaten bygger på 17 deltagande landsting 471 granskade patienter Könsfördelning 241 Kvinnor 230 Män

Data 4 674 granskade öppenvårdsbesök 503 granskade slutenvårdstillfällen 212 patienter Kombination öppenvård - slutenvård Totalt 1 179 positiva öppenvårdsmarkörer Totalt 1 326 positiva slutenvårdsmarkörer

Köns- och åldersfördelning 180 160 140 159 143 120 100 80 60 48 63 Kvinnor Män 40 20 0 29 23 5 1 18-49 år 50-64 år 65-84 år 85 år - äldre

Skadeutfall för kvinnor och män 100 90 92 80 70 60 50 40 58 43 Kvinnor Män 30 28 20 10 0 Skada Vårdskada

Vad händer nu?

Handboken

Förslag till nationell datainsamling under 2017 6 månaders mätning, 1 mars 31 augusti Gemensamt slumpmässigt urval av journaler Samlad ansats ger nationellt perspektiv på skador, vårdskador och kvalitetsbrister = ny kunskap!