D-UPPSATS 2005:13 IT inom turism Underlätta guiders arbete i fält med IT-stöd Erik Ellingsson Mikael Rydström Luleå tekniska universitet D-uppsats Geografisk informationsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Geografisk informationsteknik 2005:13 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--05/13--SE
Sammanfattning Målet med examensarbetet har varit att uppnå en ökad integration mellan IT och den operativa turistverksamheten i fält. Detta har gjorts genom att undersöka på vilka sätt realtidsöverförd geografisk data kan underlätta en guides arbete i fält inom natur- och vandringsturism. Arbetet har resulterat i en prototyp utvecklad av oss och testad av ett antal fjällguider. Guiderna har medverkat i en diskussion och slutligen fyllt i enkäter för att komplettera vår undersökning. Examensarbetet visar att den här sortens applikation kan ge större flexibilitet för guider i deras arbete, bidra till ökad säkerhet och ge en större förståelse mot andra aktörer i närområdet. Dessutom har det potential att ge en ökad upplevelse för kunden. Dock kan det vara svårt att introducera ett liknande system inom exempelvis fjällturismen eftersom kostnaden för att utveckla och underhålla systemet inte riktigt står i proportion till vad företagen är villiga att betala. Undersökningen visade även att det är viktigt att tidigt involvera externa intressenter som ska se till att hålla informationen i systemet uppdaterad. Om dessa inte håller informationen aktuell kommer systemet inte att nå sin fulla potential och därmed inte bli framgångsrikt på marknaden. I
Abstract The long term goal with this Master s Thesis has been to achieve a better integration between IT and the operational tourist business. This has been done by investigating in which ways realtime transmitted geographical data could ease the daily work of a guide working with nature based tourism. The result is a prototype developed by us and tested by a number of guides. These guides have participated in discussions and filled-in surveys, the latter to complement our study. The thesis proves that this sort of application can give a greater flexibility for guides in their daily work, contribute to increased safety and give a greater understanding of other partners within the region. In addition, it has the potential to give a richer customer experience. However, a problem with introducing such a system within this branch of tourism may be that the cost of development and support could be out of proportion to what companies are prepared to pay. Our study also pointed out that it is important to involve the external partners that are going to keep the information in the system up to date, early on in the process. If the information is kept outdated, the system won t reach its full potential and will thus not be as successful on the market. II
Förord Den här uppsatsen är ett examensarbete som skrivits vid institutionen för samhällsbyggnad, avdelningen för geografisk informationsteknik vid Luleå tekniska universitet. Vi vill passa på att tacka alla på ProGIS AB för ett bra samarbete samt guiderna för den tid de tog på sig att besvara frågor och göra enkäter. Till sist vill vi också rikta ett särskilt tack till de lärare på GIT-avdelningen som varit inblandade i vårt examensarbete. Luleå 2005-02-17 Erik Ellingsson Mikael Rydström III
Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND 1 1.2 PROBLEM 1 1.3 SYFTE OCH MÅL 1 1.4 LÖSNINGSFÖRSLAG 1 1.5 AVGRÄNSNINGAR 2 2. METOD 3 2.1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 3 2.2 METODVAL 3 2.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL FORSKNING 4 2.4 FORSKNINGSPERSPEKTIV 4 2.5 FORSKNINGSMETOD 5 2.6 DATAINSAMLINGSMETODER 5 2.6.1 VAL AV UNDERSÖKNINGSENHETER 5 2.6.2 SEKUNDÄRA DATAKÄLLOR 6 2.7 VALD LÖSNING 6 2.7.1 FRAMTAGANDE AV PROTOTYP 6 2.7.2 FÄLTTESTER 6 2.7.3 UNDERSÖKA UTFALLET AV FÄLTTESTERNA 6 2.8 MÅLGRUPP 6 3. TEORI 7 3.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NATUR OCH VANDRINGSTURISM 7 3.1.1 STÖRNINGAR I KOMMUNIKATIONEN 7 3.1.2 BEHOV AV KOMMUNIKATION 8 3.2 GIS INOM TURISMEN 8 3.2.1 FÖRDELAR MED GIS 9 3.2.2 NACKDELAR MED GIS 9 3.3 REALTIDSKOMMUNIKATION 10 3.3.1 MJUKA REALTIDSSYSTEM 10 3.3.2 HÅRDA REALTIDSSYSTEM 10 3.3.3 REALTID INOM NATURTURISM 10 3.3.4 KOMMUNIKATIONSTEKNIKER 10 4. RESULTAT 13 4.1 BAKGRUND TILL UTVECKLING AV PROGRAMVARA 13 4.2 PROGIS AB 13 4.3 MJUKVARA 13 4.4 HÅRDVARA 14 4.5 UTVECKLINGSMILJÖ 14 4.5.1 EVB OCH EVC++ 14 4.5.2 ESRI ARCPAD 14 4.6 TIDPLANERING AV EXAMENSARBETET 15 IV
4.7 RISKANALYS 16 4.8 SYSTEMDESIGN 16 4.8.1 FUNKTIONALITET 16 4.8.2 SYSTEMKOMPONENTER 17 4.8.3 FUNKTIONSDESIGN 18 4.9 DATABASDESIGN 20 4.10 PROTOTYPDESIGN 20 4.10.1 PROTOTYP I 21 4.10.2 PROTOTYP II 21 4.10.3 PROTOTYP III 21 4.10.4 RELEASE CANDIDATE 22 4.11 TEST AV SYSTEMET 22 4.12 KVALITATIVA RESULTAT 23 4.13 DEMONSTATION 24 4.13.1 PRESENTATION FÖR TILLTÄNKTA ANVÄNDARE 24 4.13.2 DEMONSTRATION AV TÄNKT SYSTEM 24 4.13.3 ENKÄT 24 5. ANALYS 26 5.1 TEKNIK 26 5.2 FÖRDELAR 26 5.3 NACKDELAR OCH RISKER 26 5.4 UTÖKNINGAR AV TÄNKT SYSTEM 27 5.5 HELHETSSYNEN PÅ SYSTEMET 27 6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION 28 6.1 SLUTSATSER 28 6.2 DISKUSSION 28 6.2.1 DET EKONOMISKA DILEMMAT 28 6.2.2 RUTINER KRING EXTERNA INTRESSENTER 28 6.2.3 ATT UNDVIKA NEGATIVA FÖRHÅLLANDEN ELLER UPPLEVA POSITIVA 29 6.3 METODDISKUSSION 29 6.4 REFLEKTIONER 29 6.5 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 29 BILAGA 1 RISKANALYS BILAGA 2 DOKUMENT FRÅN GUIDETRÄFFEN BILAGA 3 ENKÄT V
INLEDNING 1. Inledning Vi förutsätter att läsaren av denna rapport har en viss förståelse för det systemvetenskapliga ämnesområdet och objektorienterad design för att på bästa sätt tillgodogöra sig materialet. 1.1 Bakgrund Under hösten 2003 arbetade vi med ett projektarbete inom realtidsöverföring av geografiska data i samarbete med företaget ProGIS AB i Gällivare, som i sin tur arbetade med ett EUprojekt inom CDV Centrum för distansöverbryggande verksamhet, som fokuserade på fisketurism och kallades FiskeGIS. Resultatet av FiskeGIS och vår realtidslösning var positivt och väckte många nya idéer och funderingar hos bägge parter, inte minst inom realtidsområdet. Företaget har med tiden uppmärksammat en växande marknad för naturbaserad turism, där målbilden är informationstjänster för slutkonsument (turist) eller en turistentreprenör (guide). I samband med detta finns även ett behov av utveckling inom fältapplikationer med inriktning mot realtidsinformation och geografisk positionering. I en sådan applikation är realtidsöverföring av data en viktig del. FiskeGIS blev ett förstadium till det som nu utvecklats till ett projekt inom natur- och vandringsturism där detta examensarbete ingår. 1.2 Problem Laponia Turism är en ekonomisk förening som bedriver turistverksamhet med guidade turer i Jokkmokks- och Gällivareområdet. I denna miljö finns ett flertal geografiskt separerade störningsmoment som, genom god och aktuell information, kan undvikas eller minimeras. Med störningsmoment menas exempelvis renbete, renkalvning, lavinfaror, dåliga isförhållanden, m.m. Detta är förutsättningar som kan förändras med relativt snäva tidsintervall dagar, timmar eller till och med minuter. Enligt Laponia skulle guidens arbete underlättas om dessa störningsmoment kunde reduceras. Då information om störningar kan involvera flera helt oberoende aktörer och variera snabbt med tiden, blir det komplext och därför opraktiskt att använda traditionella tekniker för att förmedla informationen. Med ovan nämnda förutsättningar blir det därför intressant att undersöka om ett IT-system kan understödja guidens arbete genom att hantera realtidsöverförd geografisk data. För att genomföra undersökningen kommer även hänsyn att behöva tas till befintliga och i det här fallet aktuella tekniker, metoder och verktyg för realtidsöverföring av geografisk data. 1.3 Syfte och mål Syftet med examensarbetet är att undersöka på vilka sätt realtidsöverförd geografisk data kan underlätta en guides arbete i fält inom natur- och vandringsturism. Målet med arbetet är att i förlängningen uppnå en ökad integration mellan IT och den operativa turistverksamheten i fält. 1.4 Lösningsförslag Vi tror att en metod som bygger på tre steg skulle passa - först utvecklas en prototyp som kan tänkas användas för att lösa den problematik vi beskrivit tidigare. Efter prototypens färdigställande görs ett fälttest med guider inom natur- och vandringsturism i deras aktuella arbetsmil- 1
INLEDNING jö. För att sedan kunna dra slutsatser om på vilka sätt en liknande lösning kan underlätta guiders arbete, kan frågeformulär och intervjuer utföras. Detta empiriska material kan sedan användas för analys genom att ställa det i relation till befintliga teorier och idéer inom området. 1.5 Avgränsningar Med realtid menas i detta fall kommunikation upp till maximalt 20-30 sekunder, från begäran till svar. Arbetet ska prioritera idag tillgängliga tekniker och verktyg, till exempel GPRSkommunikation, men ska i tillämpliga fall belysa kommande möjligheter som 3G. 2
METOD 2. Metod I det här avsnittet kommer vi att förklara hur vi arbetat, vilka val av metoder för datainsamling vi gjort, hur vi gjort urvalet av respondenter samt vilka vi tror är intresserade av vårt arbete. 2.1 Tillvägagångssätt Examensarbetet har bestått av sju faser, vissa parallella. De sju faserna är: Löpande dokumentation Förstudie Design Implementering Pilottest med återkoppling Analys Resultat Under hela processen har dokumentation upprättats, främst i form av ett designdokument som beskrivit systemets logiska och tekniska delar tillsammans med en tidsplan och riskanalys. Detta dokument har konstant överblickats av ProGIS AB och bifogas inte till denna rapport eftersom den beskrivningen har med teknik och inte med vår undersökning att göra. I samarbete med företaget gjordes inledningsvis en förstudie för att fånga konkreta behov och skissa på en kravspecifikation. Design och implementering har sedan pågått inkrementellt och resulterat i fyra prototyper av systemet. Varje prototyps färdigställande har inneburit relativt omfattande fälttester för att säkerställa att funktionaliteten legat på rätt nivå mot prototypens delspecifikation. Den sista prototypen pilottestades med tillhörande presentation tillsammans med guider från Laponia Turism. För att få en konkret återkoppling till arbetet gjordes en utvärdering på plats med guiderna, detta i form av en muntlig diskussion och en skriftlig enkät. Denna utvärdering utgör tillsammans med teoretiska perspektiv och vår personliga erfarenhet grunden för analys- och resultatarbetet. 2.2 Metodval Våra val gällande metod kan sammanfattas med figur 2.1 och förklaras närmare i kommande avsnitt. 3
METOD Deduktion Induktion Abduktion Hermeneutik Positivism Kvantitativ Kvalitativ Explorativ Deskriptiv Hypotes Facto Experiment Fält Survey Fall Attityd- Enkät Dokument Dagbok Intervju Observ. Strukturerad Ostrukturerad Bild 2.1 Sammanfattning av metodval, källa: Egen bild Vårt arbetssätt har varit av deduktiv natur. Enligt Patel & Davidsson (2003) kännetecknas ett deduktivt arbetssätt av att slutsatser om enskilda företeelser dras utifrån allmänna principer och befintliga teorier. Ur den redan befintliga teorin härleds hypoteser som sedan empiriskt prövas i det aktuella fallet. Syftet med examensarbetet har varit att, precis som dessa personer menar, använda och bygga på en befintlig teori med en empirisk vinkling för att på det sättet bidra till en ökad integration mellan IT och den operativa turistverksamheten i fält. 2.3 Förhållningssätt till forskning Patel & Davidsson (2003) skriver om två förhållningssätt till forskning, positivism och hermeneutik. De menar att hermeneutik står för kvalitativa förståelse- och tolkningssystem och en forskarroll som är öppen, subjektiv och engagerad, medan positivism står för kvantitativa och statistiska hårddatametoder för analys, naturvetenskapliga förklaringsmodeller och en forskarroll som är objektiv och osynlig. Den hermeneutiska ansatsen ger oss därför möjligheten att se till helheten istället för en specifik del som den positivistiska ansatsen gör. I och med detta gör det sig tydligt att vi med vårt syfte och vår rapport valt en hermeneutisk ansats. 2.4 Forskningsperspektiv Patel & Davidsson (2003) hävdar att ett kvalitativt och kvantitativt synsätt till forskning syftar på hur information som samlats in genereras, bearbetas och analyseras. I en kvalitativ ansats används ett forskningsperspektiv som fokuserar på mjuka data såsom kvalitativa intervjuer och tolkande analyser, medan en kvantitativt inriktad forskning innebär mätningar vid datainsamlingen och statistiska bearbetnings- och analysmetoder. Vi anser att en studie av denna typ bör vara kvalitativ för att ge rätt typ av svar och återkoppling. I och med att arbetet syftar till att förbättra människors arbetssituationer räcker rena numeriska analysmetoder inte till för att bilda en korrekt uppfattning. Det är viktigt att föra en 4
METOD kontinuerlig dialog för att tidigt höja resultatets kvalitet, samt att höja undersökningens reliabilitet. 2.5 Forskningsmetod Examensarbetet baseras i grunden på fallstudiemetodik en metodik som enligt Patel & Davidsson (2003) innebär att undersökningar görs på mindre avgränsade fall. Ett fall kan vara en individ, en grupp individer, en organisation eller en situation. Fler än ett fall kan studeras. Fallstudier har ett helhetsperspektiv som utgångspunkt och försöker generera bästa täckande information, en beskrivning vi anser passa väl in med vårt forskningsområde. Patel & Davidsson fortsätter att generaliserbarheten sedan kan diskuteras i förhållande till den tänkta populationen med resultaten som utgångspunkt. Genom att samla åsikter och information från en väl definierad grupp individer, och genom återkoppling från testning av en specialkonstruerad prototyp, faller studien naturligt in under fallstudiemetodiken och dess generaliserbarhet. 2.6 Datainsamlingsmetoder Yin (2002) skriver att intervjuer ger en bra möjlighet att direkt fokusera på forskningsfrågan och åstadkommer en mer beskrivande och insiktsfull bild av hur det aktuella området ser ut. Davidsson & Patel (2003) kompletterar med att en strukturerad intervju lämnar mycket litet utrymme för den intervjuade att svara inom och de möjliga svaren kan förutsägas. En ostrukturerad intervju lämnar däremot maximalt utrymme för intervjupersonen att svara på frågorna. I våra intervjuer har vi valt att låta respondenterna ha maximalt svarsutrymme med väldigt löst ställda frågor då vi inte vill styra de svar vi får av dem. Data kommer till stor del att samlas in genom tester av den prototyp som ska konstrueras, men främst det pilottest som genomförs i samarbete med Laponia Turism och ProGIS AB. Under detta tillfälle genomförs en mycket fri och icke-styrd intervju i form av en diskussion kring systemet. Dagen avslutas med att en kortare enkät fylls i av testdeltagarna. Utrymme ges för kompletterande svar via e-post. Enkäter menar Yin tar rollen som kompletterande bevis snarare än något som kan sägas vara allmängiltigt. Våra enkäter kommer att ses som kompletterande bevis och delas ut till varje testdeltagare efter pilottestets avslutande. 2.6.1 Val av undersökningsenheter Respondenterna ska ha nära kontakt med turismverksamheten inom uttalat område. De roller som ligger i vårt intresse är framför allt guider, men också andra former av turistledare. Respondenterna får gärna ha arbetat med olika typer av turistledning, både ute i fält och stationerade vid vissa punkter. Denna variation tror vi bidrar till en större mångfald och detaljrikedom. Både vi och ProGIS AB anser att personer med dessa erfarenheter bör ha kommit i kontakt med forskningsområdet mest. Vi avser göra merparten av vår undersökning i samarbete med Laponia Turism. Detta därför att de kan bidra med guider som har stor erfarenhet av natur- och vandringsturism. Dessutom har Laponia Turism redan ett etablerat samarbete med ProGIS AB sedan förut. 5
METOD 2.6.2 Sekundära datakällor Merparten av vår litteratur är sådan vi inhämtat från biblioteket vid Luleå tekniska universitet samt olika hemsidor på Internet, rapporter och tidigare skrivna uppsatser. 2.7 Vald lösning Den lösning vi valt består av tre delar. Det första vi gör är att ta fram ett antal successivt mer kompletta prototyper med syftet att visa ett fungerande koncept. Hela tiden bedrivs testning i samband med detta. Med en färdig prototyp kan sedan fälttester genomföras på vald population, för att sedan utvärderas och analyseras. 2.7.1 Framtagande av prototyp Genom applikationsutveckling, webbutveckling och dylika aktiviteter kommer en prototyp som är ämnad att kunna lösa samtliga eller vissa av de uppställda problemen för det beskrivna fallet att tas fram. Prototypen är viktig eftersom den kommer att ge den tänkta populationen en bra förståelse för hur de problem som finns i deras arbetsmiljö kan lösas. Dessutom kan prototypen även ge underlag till en tanke om andra funktioner som kan tillföras systemet för att förbättra arbetssituationen. 2.7.2 Fälttester När prototypen är färdig kommer tester att göras på populationen. Guiderna kommer att få prova prototypen och se demonstrationer av dess möjligheter och funktion. Fälttesterna är viktiga för att ge oss feedback om hur prototypen kan underlätta en typisk arbetsdag för guiderna, samt att guiderna ska få största möjliga inblick över hur det tilltänkta systemet kan fungera. 2.7.3 Undersöka utfallet av fälttesterna Vi måste undersöka vad dessa fälttester resulterat i för att senare kunna göra en rättvisande analys av det insamlade empiriska materialet. Detta kommer i första hand att utgöras av att vi intervjuar de guider som deltagit i fälttesterna och ställer samman resultatet. En tanke är också att dela ut frågeformulär direkt efter testet för att få en tidig reflektion och ett kompletterande underlag till intervjuerna. Lämpligt vis finns en lucka på ett par dagar mellan testdagen och intervjutillfället. Resultatet ställs sedan mot befintliga idéer och teorier inom området och analyseras för vår undersökning. 2.8 Målgrupp Examensarbetet har starka kopplingar till områden som realtidskommunikation, speciellt i bärbara/handhållna miljöer. Dessutom ligger en ännu större tonvikt på geografiskt bunden information och de möjligheter denna kan ge i en fältsituation med små, handhållna enheter. Orden rätt information, på rätt plats, i rätt tid är lite av en klyscha, men kan vara vägledande i detta fall. Således tror vi att personer med intresse i något av de områden vi listat ovan kan finna intresse i arbetet. Dessutom bör informationen vara högintressant för de inom turistbranschen som funderar på att använda mer IT i sin verksamhet, och inte bara då vid skrivborden. Vi tror också att individer inom samma nisch i IT-branschen kan hitta några intressanta bitar. I och med att området i sig fortfarande är i sin linda och mycket forskning återstår hoppas vi att många andra, av oss oberoende, undersökningar kan dra nytta av materialet. 6
TEORI 3. Teori I det här kapitlet kommer vi att ge en bakgrund till förutsättningar för Natur- och vandringsturism innebär. Vidare kommer vi även att peka fördelar och nackdelar med GIS inom turismen för denna typ av applikationer. Till sist berör vi lite om vad realtidskommunikation innebär i det här fallet och vilka tekniker som finns tillgängliga. 3.1 Förutsättningar för natur och vandringsturism När guiderna arbetar med varandra och ska kommunicera med både sig själva samt externa intressenter kan det uppstå störningar i kommunikationen, dessa måste hanteras på ett så bra sätt som möjligt för att guiderna ska kunna få en korrekt återgivning av informationen. Guiderna har även vissa givna behov av en viss sorts information. Vi tror att GIS kan understödja dessa behov och kommer därför att beskriva några fördelar och nackdelar med att använda GIS i en sådan miljö. 3.1.1 Störningar i kommunikationen Ett stort problem kan vara att överföra kunskap från en person till en annan. Andersen (1994) beskriver vad som sker när två människor (A och B) kommunicerar med varandra och vad som händer när information omvandlas till data (se bild 3.1). A:s representationslager Information hos A som ska förmedlas Uttrycka information med hjälp av data Data hos A Störningar Överföra data från A till B Data hos B B:s representationslager B:s referensram Tolka information från data Information hos B Bild 3.1 Samband mellan information och data, källa: Andersen (1994). A har ett representationslager som bara är känt inom ett visst fack. Oftast är det mest naturligt att använda den allmänt kända uppsättningen representationsregler som utgörs av landets språk. Den information som ska förmedlas överförs till B. Överföringen kan ske på många olika sätt, de vanligaste är muntligt eller skriftligt. Överföring kan också ske genom personlig kontakt eller med hjälp av tekniska hjälpmedel. Kommunikation mellan personer kan störas. Samlingsbeteckningen störning används ofta på alla tänkbara former av störningar som försvårar överföringen av data från en person till en annan. Störningar kan uppträda vid person 7
TEORI till person kontakt genom att en utomstående person lägger sig i eller avbryter samtalet. Vid telefonsamtal kan det bokstavligen talat förekomma störningar som gör det svårt att uppfatta vad som sägs. Skriftliga meddelanden är ibland svårlästa, något som kan skyllas på problem med kopieringsapparat, fax o.s.v. Störningsmöjligheterna är många och därför kan ofta kontroller användas för att försäkra om att data tas emot i den form de sändes av sändaren. (Andersen, 1994) Störningar är alltså något vi måste ta hänsyn till och något som i största allmänhet bör undvikas för att förmedla korrekt och relevant information. 3.1.2 Behov av kommunikation Efter samtal med ProGIS AB som genomfört diskussioner med den berörda målgruppen kom vi fram till ett antal områden som är viktiga för guiderna att kunna få dagsaktuell information om. Dessa var lavinfaror, vattenförhållanden, rendrivning i ett aktuellt område och möjlighet att se om det gäller några externa aktiviteter i området. Lavinfara Eftersom en lavinfara kan uppkomma väldigt snabbt i fjällvärlden är det viktigt att den här typen av information kan delges snabbt till berörd guide. Någon kan lägga in information om att lavinfara råder i ett visst område och när sedan guiden förflyttar sig in i området kommer utrustningen att kunna visa att fara råder i området. Vattenförhållande När guiden och gruppen rör sig in i ett område med vattendrag kan uppdateringar visas om ett aktuellt vatten, vilka fiskekort som gäller i området, särskilda rättigheter, skyldigheter m.m. Rendrivning Ibland sker det stora rendrivningar i området vilket gör att guiderna inte med stor tidsmarginal vet när en sådan kommer att äga rum. Samerna vill inte gärna att en guidad grupp ska komma gående när denna drivning pågår. Om en teknisk lösning kunde göra så att guiden snabbt kan upptäcka när en flyttning sker i området och på sådant sätt lägga om sin tur skulle detta göra konflikthanteringen lättare mellan guiderna och de samer som rör sig i området Externa aktiviteter Om det pågår en extern aktivitet i området som en tävling eller liknande kan information om denna tänkas skickas till guiderna och de kan då på ett enkelt sätt lägga om sin guidade tur utan att störa kunderna genom ringande telefoner m.m. Alla dessa funktioner såg ProGIS AB som viktiga för ett system riktat mot guider som rör sig i det aktuella området. Det var den här typen av information som med andra ord behöver kunna tillgängliggöras för guiderna på ett enkelt och snabbt sätt, från en aktör och sedan direkt ut till guiderna. 3.2 GIS inom turismen Vi gjorde sökte igenom publikationer på turismforskningsinstitutet ETOURs hemsida (www.etour.se). ETOUR bidrar till utveckling av den svenska turistnäringen genom att utveckla och sprida kunskap om turism och resande. Av de publikationer vi hittade kunde vi konstatera att det verkar som om IT idag inte används för att stödja guider ute i fält i realtid. Det är däremot mycket vanligare att IT används för att understödja administrativa stödsystem som exempelvis bokningar, reservationer och dylik verksamhet. Detta gör det samtidigt väldigt intressant för vår del att undersöka hur man kan understödja guidens verksamhet ute i fält eftersom det verkar saknas aktuell forskning inom området. 8
TEORI 3.2.1 Fördelar med GIS GIS erbjuder ett kraftfullt sätt att kunna presentera information till slutanvändaren och Eklund (1999) menar att en av de största effekterna som GIS kan medföra är ökad arbetseffektivitet. Som ses i bild 3.2 är det aktuella arbetsflödet (till vänster) med information som skickas mellan guider (G) och externa intressenter (E) redundant och ostrukturerad. Detta innebär att information i dagsläget lätt kan bli felaktig, förvrängas eller t.o.m. glömmas bort. Vi avser att nyttja en modell som med hjälp av GIS strukturerar informationen centraliserat (bilden till höger). Detta tror vi likt Eklundh kommer att öka arbetseffektiviteten avsevärt och dessutom göra informationen mer strukturerad än vad den är i dagsläget. E E E E E E E E E E E E G G G G E E E E G G G G Bild 3.2 Informationsflöde idag och med det tänkta systemet, källa: Egen bild. Vidare ser Eklundh fler vinster med att införa GIS i verksamheten. Dessa kan vara t.ex. utveckling av nya tjänster, bättre marknadsföring, konkurrensfördelar, höjd kvalité, bättre kundservice m.m. I förlängningen kan det tänkas att GIS-systemet integreras med Laponias webbsida eller andra system inom Laponia. Detta anser vi skulle ge stora organisatoriska vinster. Eklundh menar också att GIS kan erbjuda större möjligheter till kommunikation mellan olika aktörer. 3.2.2 Nackdelar med GIS Värdet av GIS-analyser är enligt Eklundh (1999) i hög grad beroende av att tekniken används på rätt sätt. Resultat från GIS-baserade analyser får därför inte tolkas helt okritiskt eftersom data kan vara helt okontrollerad. Detta innebär att i vårt fall är det viktigt att de externa intressenterna lägger in relevant information som är korrekt annars kommer guiderna inte få rätt information distribuerad ute i fält. Om det handlar om rendrivningar, lavinfaror och liknande är det extra viktigt att korrekt information läggs in. En nackdel när tekniken ska bäras med ut i skogen under en dag eller flera är att om systemet ska vara i drift hela dygnet kommer mycket ström att behövas och idag är troligtvis utrustningen inte anpassad för detta. Extra batterier måste kanske tas med eller så får användandet ske i etapper. Dessutom krävs kanske en specialgjord PDA eller någon form av skydd om den ska vistas i tuffa miljöer. 9
TEORI 3.3 Realtidskommunikation Ett realtidssystem är enligt Burns och Wellings ett system i vilket tiden vid en viss producerad utdata är av vikt. Detta är vanligtvis därför att någon form av indata reagerar till en förflyttning i den verkliga världen och utdata måste då relatera till samma förflyttning. Den tid det tar från dess att indata kommer till dess att utdata reagerar måste vara nog liten för att systemet inte ska haverera eller orsaka skador. I realtidskommunikation skiljer man mellan hårda realtidssystem och mjuka realtidssystem, det som skiljer dessa åt är att mjuka system kan vara interaktiva och i avsaknad av deadline där ett hårt realtidssystem måste reagera innan en viss deadline annars kommer systemet att orsaka skador. 3.3.1 Mjuka realtidssystem I dessa system får en kritisk realtidsuppgift en prioritet över andra uppgifter och håller den prioriteten till dess att den är utförd. En realtidsuppgift kan inte väntas oändligt, men mjuka realtidssystem har en mer begränsad enhet än hårda realtidssystem. Dessa bör inte användas i verksamheter som innehåller kritiska processer eftersom de kan ha en väldigt lång deadline till dess att den kritiska uppgiften är utförd. (Silberschatz, Galvin, Gagne 2002) 3.3.2 Hårda realtidssystem Hårda realtidssystem garanterar att kritiska uppgifter blir utförda i tid. Målet kräver att alla uppehåll i systemet kan förslutas. Dessa system används inom branscher där tiden är kritisk, som exempelvis för industrirobotar m.m. (Silberschatz, Galvin, Gagne 2002) 3.3.3 Realtid inom naturturism Vilken typ av realtid är det då som guiderna behöver i sin kommunikation med varandra och kommunikation från omärlden? Enligt intervju med guiderna själva som arbetar inom naturturismen finns behov att kunna tillgodogöra sig information på daglig basis såväl som ner till intervall på några timmar eller till och med några minuter. Detta beror på att de ibland kan vara ute några dagar med en grupp. Om det gäller data av generell karaktär så menar guiderna att denna inte behöver presenteras på sekunden utan kan dröja medan om det gäller en lavinfara eller en rendrivning, vill de ha den typen av information fortast möjligt för att kunna lägga om sin planerade tur i god tid. Det systemet skulle alltså vara av karaktären mjukt realtidssystem. 3.3.4 Kommunikationstekniker Vi behöver kunna föra över data från vår prototyp som befinner sig ute i naturen till en server som är placerad någonstans i landet. För att kunna genomföra detta måste vi ha en teknik som kan agera bärare av data vi ska skicka och ta emot från server till klienten. I dagsläget är det två tekniker som är speciellt intressanta: GPRS och 3G. GPRS GPRS står för General Packet Radio Services och är idag den bästa plattformen för mobila datanätverkstjänster. Det är en utbyggnad av det redan befintliga GSM-nätet vilket ger god täckning. Med GPRS kan man överföra data till mobiltelefoner med hastigheter upp till 115 Kbit/sek samtidigt som telefonen ständigt kan vara uppkopplad mot Internet. Eftersom infor- 10
TEORI mationen skickas som datapaket, precis som över Internet, behöver man inte hålla en linje öppen utan kan vara uppkopplad hela tiden och betala för överförd datamängd. GPRS använder sig till stora delar av samma teknik, både hård- och mjukvara, som GSM-näten gör idag. För användare och operatörer är GPRS en möjlighet, eftersom det tillåter paketdatatrafik över trådlösa nätverk. (GSM Global datakommunikation 2004) GPRS ger alltså möjligheten till IP-trafik, eller paketförmedlad data i det mobila nätet och på så sätt förs nu traditionella datornät och mobil telefoni samman. När användaren nyttjar GPRS registreras först terminalen i nätet, sedan tilldelas den automatiskt en IP-adress när användaren behöver åtkomst till nätbaserade tjänster. Sedan den första gången information sökts på det här sättet kan användaren vara uppkopplad så länge som denne önskar utan att priset blir skyhögt eftersom användaren endast betalar för överförd data. (Telia Training Center Vad är GPRS? 2004) I Telias nät betalar användaren 20 Kr för varje hämtad eller skickad megabyte. (Telia 2004) 3G 3G är i Sverige det vardagliga namnet på en standard som heter UMTS, Universal Mobile Telecommunications, som beskriver tekniken bakom telefonsystemet. Uttrycket 3G beskriver att det handlar om den tredje generationens mobiltelefoni där NMT, som kom på 1980-talet, och GSM, som är det vanligaste systemet idag, är den första respektive den andra generationen. Den stora skillnaden mellan 3G och GSM (GPRS) är överföringskapaciteten, det vill säga hur snabbt data skickas och tas emot av telefonen. Hastigheten är cirka 40 gånger större med 3G vilket innebär att man förutom ljud och text även kan skicka och ta emot grafik, rörliga bilder och använda andra avancerade tjänster, exempelvis sådana som är baserade på användarens position. Detta har gjort att 3G av många kallas mobilt bredband. (3G- den tredje generationens mobiltelefoni 2004) Nuvarande täckning Idag har 3G-nätet betydligt sämre täckning än GSM-nätet speciellt i den landsända som är aktuell för vårt projekt. Nedan visas en aktuell täckningskarta från Telia - som bedöms ha bäst täckning i den aktuella regionen. 11
TEORI Bild 3.3 Täckningskarta GSM / 3G i norrbottens inland, källa: Telia Som synes är 3G-täckningen dålig eller till och med obefintlig när man rör sig ifrån de större städerna och orterna som exempelvis in i fjäll och naturområden. 3G-nätet försvinner helt i stora partier av regionen medan GPRS-nätet fungerar på de flesta platser i natur såväl som stadsbebyggelse. GPRS-täckningen är tillgänglig även om mobiltelefonen visar 0 i täckning eftersom denna drivs som ett eget nät. Vi har valt att använda oss av GPRS eftersom detta är en prototyp och ska undersöka om guidernas arbete kan underlättas med hjälp av IT-baserade hjälpmedel. Om detta system går vidare till en slutgiltig produkt bör dock en undersökning göras om det finns tillgång till andra system som kan bära data över exempelvis satellit, vilket avsevärt skulle öka täckningen i fjällen. 12
RESULTAT 4. Resultat I det här avsnittet kommer vi att inleda med varför vi valt att utveckla programvara för att lösa det här problemet och sedan beskriva hur vi gick tillväga för att lyckas med detta. De avsnitt som behandlas är: bakgrund till utveckling av programvara, ProGIS AB, mjukvara, hårdvara, utvecklingsmiljö, tidplanering av examensarbetet, riskanalys, systemdesign, databasdesign, prototypdesign, test av systemet, kvalitativa resultat samt demonstration. 4.1 Bakgrund till utveckling av programvara Eftersom syftet med examensarbetet är att undersöka på vilka sätt realtidsöverförd geografisk data kan underlätta en guides arbete i fält inom natur- och vandringsturism kändes det som om vi behöver en tjänst som kan överföra data i realtid på det sätt som guiderna har beskrivit det för oss. För att uppnå detta måste först en sådan tjänst utvecklas. Av det skälet valde vi att utveckla en prototyp som inte hade all funktionalitet, men som på ett bra sätt kunde visa guiderna hur ett sådant system kunde fungera vid en demonstration. Efter demonstrationen utfrågades guiderna och de fick även fylla i en enkät vid tillfället. Baserat på detta kommer vi att bygga våra slutsatser. Målet med arbetet som vi skrev om i kapitel 1.3 är att i förlängningen uppnå en ökad integration mellan IT och den operativa turistverksamheten i fält, vilket vi kommer att uppnå genom att visa på möjligheterna för turistbranschen genom vår prototyp. Vår kontakt med guiderna har skett genom företaget ProGIS AB som vi samarbetat med i det här projektet. 4.2 ProGIS AB ProGIS AB verksamhet har sin bas i Gällivare - Norrbotten. Närheten till skog, mark och vatten gör det både lämpligt och seriöst att inrikta sig på utveckling av GIS-tillämpningar, GPSpositionering och kartproduktion inom naturresursområdet. ProGIS AB omsätter tillgänglig metodik och teknik i lämpliga GIS-applikationer för naturnära verksamheter, och hjälper gärna till med att introducera GIS-tekniken i flera och nya användningsområden. Detta görs möjligt genom en gedigen och unik kombination av både bransch- och teknikkompetens, vilket dessutom ger en fruktsam miljö för att utveckla något som är både spännande och användbart. Under det här arbetet har vi arbetat med ProGIS AB genom ett uppdrag som genomförts i anslutning till och i samarbete med CDV-projektet, delprojekt 3G-Turism. Detta projekt är ProGIS AB huvudkonsult i. Våra kontaktpersoner på företaget har varit Jan Kemi, VD samt Tony Johansson och Per-Anders Perttu. 4.3 Mjukvara Den mjukvara som skulle utvecklas för att kunna uppnå vårt mål syftar till att automatiskt skicka och ta emot dynamisk, geografiskt bunden data i fält för att underlätta en guides arbete. Scenariot är att en guide vid dagens start checkar ut en handdator i närmaste turistcenter, matar in sina personuppgifter och gör en kort konfiguration av enheten. Denna konfiguration kan exempelvis innefatta filtrering av den typ av information guiden vill ha publicerad till sig. Under en guidad tur får guiden löpande dagsfärsk information om sin omgivning; natursköna platser, områden att temporärt undvika på grund av dåliga väderförhållanden, lavinfara eller renkalvning, lokala händelser, med mera. Denna information kan läggas in på en hemsida från aktörer som andra guider, SMHI, landsting, länsstyrelse, hotell, externa intressenter m.fl. Med 13
RESULTAT stöd av informationen kan guiden snabbt ta beslut om att visa sin grupp den närliggande pimpeltävlingen, eller vad det nu kan vara. Information om ett visst område visas alltid med området utritat i kartapplikationen på handdatorn. Denna automatiska tjänst kombineras med fördel med en form av klicktjänst, där guiden själv begär information om ett visst geografiskt objekt. Här finns också möjligheten att begära ickegeografisk information, så som bokning av olika resurser vid närliggande hotell och dagens restaurangmeny. Kanske vill gruppen koppla av med en bastu direkt vid återkomsten till hotellet, vilket kan bokas i förväg redan ute i fält. 4.4 Hårdvara För att kunna nyttja realtidsöverföring av data från en plats obunden av fast uppkoppling eller i närhet av trådlösa nätverk måste överföring ske via mobiltelefon som beskrevs i kapitel 3.3.4. Vi valde att använda oss av GPRS eftersom teorin visade på att täckningen i det aktuella området var betydligt större vid användande av GPRS än om vi skulle ha använt oss av 3G. GPRS används alltså för att föra över data mellan server och klient. Detta innebar då att vi behövde en telefon som har stöd för GPRS och bluetooth eftersom detta är den bästa lösningen för att trådlöst koppla samman klienten med överföringsmediet. Vi behövde även ha en server som lagrar data och ser till att skicka data vidare till klienten. Vi behövde även en klient. Mest passande för en guide är en liten enhet som har enkelt underhåll. ProGIS AB hade sedan tidigare arbetat med PDA-lösningar, denna teknik användes även för den här applikationen. 4.5 Utvecklingsmiljö Den utvecklingsmiljö som användes var främst Microsofts miljöer embedded Visual Basic (evb) och embedded Visual c++ (evc++). Vidare användes även ESRI:s ArcPad för att sköta själva presentationen. När vi påbörjade applikationen fanns inte möjligheten att använda.net för denna utveckling detta är något som kanske kunde ha gjorts annorlunda om projektet påbörjats idag. 4.5.1 evb och evc++ Vi hade från projektet FiskeGIS använt oss av språken evb och evc++ vilket gjorde att vi även använde oss av dessa verktyg för att skapa denna prototyp. evb och evc++ ingår båda i Microsoft embedded Visual Tools. Denna utgåva ger möjlighet att utveckla applikationer och systemkomponenter för enheter som kör Windows, PocketPC och Smartphones. evb ger samma lätthet i utveckling som motsvarigheten Microsoft Visual Basic medan evc++ är mer lik Microsoft Visual C++. I det här arbetet användes evb för att konstruera realtidsklienten på handdatorn med dess formulär och kontroller medan vi använde evc++ till att göra komponenter som hanterar själva skickandet av data mellan handdatorn och servern. 4.5.2 ESRI ArcPad ArcPad är en programvara för Mobilt GIS och karthantering i fält. ArcPad är framtaget för att användas i små handburna datorer med pekskärm, för att få tillgång till intuitiv kartläggning, GIS- och GPS-funktonalitet. ArcPad förenklar arbetet i fält med hjälp av funktioner för redigering och datafångst. Det geografiska redigeringsarbetet görs visuellt i en kartvy där objekten är grafiskt representerade och redigeringen görs direkt på objekten. I ArcPad syns även Online var i kartan man befinner sig med hjälp av GPS. 14