Rapport inför projektavslut

Transkript

1 Sidnr. 1(5) 1. Projektets namn Stadsnätsdatabas 2. Kontaktuppgifter Uppgifter Namn Telefon Ulf Borbos Projektledare Paul Wisén Kontaktperson II Stiftelsen Östen Frånberg Bilagor Nr Namn och version Beskrivning 1 Stadsnätsdatabas Vision/Roadmap Ver:1.0 Ett av resultaten från projektet som beskriver Visonen runt Stadsnätsdatabasen samt en roadmap. 4. Projektets resultat/måluppfyllelse Nr 1 Projektmål 1 Utveckling av demo Resultat Utveckling av ett IT-system som visar på nyttan med Stadsnätsdatabasen. ITsystemet kommer inte att vara ett fullvärdigt system utan enbart ett system som kommer användas vid demonstrationer och fungera som diskussionsunderlag. Ett Demo-system utvecklades, vilket användes vid diskusioner vid utarbetandet av Vision och målbild med Stadsnätsdatabsen. Nr 2 Projektmål 2 - Framtagande av Vision och målbild En vision över stadsnätsdatabasen ska tas fram samt en roadmap över hur den ska förverkligas. Resultat Olika träffar till Demoprojektet genomfördes. Det skedde bland annat mot II- Stiftelsen, PTS, olika Stadsnät och inom föreningen mfl. Ett stort intresse för en gemensam plattform identifierades, vilket lade grunden för den Vision som utarbetades. Se bilaga 1. Nr 2 Projektmål 3 - Realisering av en teknisk Resultat

2 Sidnr. 2(5) plattform En teknisk plattform ska tas fram med en framtidssäker arkitektur som är skalbar horisontellt och spridas på alla nivåer beroende på säkerhet, redundans, robusthet, geografi, lastdelningskrav beroende på vad respektive delsystem kan komma att kräva. Plattformen är uppbyggd från botten med en relationsdatabas (3:e normalformen) som kan lastdelas i flera servrar (demoner?) och maskiner horisontellt. Ett generellt applikations skikt används baserat på J2EE (EJB) standarden realiserad i applikationsservern JBOSS. Andra kända J2EE applikationsservrar är IBM:s Websphere eller BEA Systems, weblogic. Den är Java baserad, objekt orienterad och det finns tals standardmoduler för olika funktioner tex login-funktion, transaktionshantering, säkerhet, lastbalansering osv.. Affärslogik läggs i applikations skiktet och presentationslogik i klienten men man kan också optimera databasaccessen för en speciell version av DBMS och/eller sökningar. För att få snabb clientrespons från applikationer väljer man flex (en RIA, Rich Internet Application) där applikationsservern sänder svaret till clienten för de objekt som clienten har aktiverade. 5. Avgränsningar/Förutsättningar/Beroenden Inga. 6. Överlämning av projektresultat/förvaltning

3 Sidnr. 3(5) Projektets resultat har överlämnats till Beställaren. Beställeren fattar beslut om eventuell vidare förvaltning av dokumentet Stadsnätsdatabas Vision/Roadmap. Vad gäller Beta systemet, så kommer den inte att vidareutvecklas. Detta eftersom utvecklingen av Stadsnätsdatabasen redan påbörjats.(se avsnitt 7). Den tekniska plattformen är framtagen, och grundarkitekturen för den är fastlagd. Den kommer successivt att förädlas i och med att nya applikationer realiseras i framtiden som arbetar mot Stadsnätsdatabasen. 7. Projektkvalitet Resultatet av detta projekt har vida överträffat förväntningarna. Beta-systemet och de efterföljande informationträffarna med olika myndgiheter resulterade i att två olika projektet startades, med syfte att ta fram olika applikationer som båda arbetade mot Stadsnätsdatabsen. Detta hade inte varit möjligt om inte detta projekt lagt grunden för den tekniska plattformen mot vilka dessa system skall arbeta mot. Projekt presenteras kort nedan: A. System för gemensam lägesuppfattning inom Telecom Prototyp 1 Projektet Stadsnätsdatabas lade grunden till en första version av system för samarbete med den första tjänsten mellan stadsnät och myndigheter i en krissituation med projekt för gemensam lägesuppfattning (GLU-P). Utan detta projektet hade möjligheten kanske aldrig identifierats och Post och Telestyrelsen som är huvudsaklig finansiär av det nästkommande projektet hade troligen aldrig uppmärksammat möjligheten. Man kan därför säga att II-Stiftelsens satsning på Demoprojekt Stadsnätsdatabas i förlängningen resulterade i att Sverige nu ser ut att få in de Svenska stadsnäten i det nationella samarbetet kring gemensam lägesuppfattnings i telecombranschen. En första prototyp av GLU systemet testades våren Syftet med prototypen var att på ett mer omfattande sätt testa teknisk och konceptuell lösning påtänkt i visionen om stadsnätsdatabasen. Ett praktiskt exempel blev GLU där vi även för PTS räkning verifierade möjlighten att via ett gemensamt gränssnitt (Stadsnätsdatabsens GLU funktion) fånga upp störningsinformaitonen från stadsnäten och visa upp det mot allmänhet och intressenter som SOS alarm på ett inom Telecombranchen förutbestämt sätt. GLU systemet i prototyp fastställde teknisk och konceptuell lösning samt fungerande som tänkt mot SOS alarm och intressenterna men hade kraftiga begränsningar i funktioner för stadsnäten vilka var tänkt för GLU-S (Skarp). Efter GLU-P delades GLU-P upp i två faser, Fas 1 samt Fas 2. Fas 2 avser en förbättrad variant som ej skall vara i prototyp stadie avseende funktioner för stadsnäten utan ha full funktionalitet. GLU-P Fas 2 utvecklas våren 2008 samt skall efter leverans vara ett fullt fungerande system.

4 Sidnr. 4(5) GLU-S väntas komma som sista del av detta projekt och är den fas då det hela skalas upp för full drift. Funktionerna införs hos stadsnäten samt anläggningen kopieras upp i upp till 9 av PTS utsatta skyddade anläggningar för maximerad tillgänglighet vid kris. B CESAR Centralt system för stadsnätsaccesser Vidare som andra tjänst lanserar vintern 2007/2008 stadsnätsaccess systemet CESAR. CESAR står för Centralt System för Stadsnäts Accesser. Systemt togs i skarp drift Via Demosystemet har kunnat påvisa möjligheten att skapa en gemensam marknadsplats för kapacitet från Stadsnäten till framförallt nationella Telecom operatörer. Kontakt med ett flertal av de större Telecomoperatörerna togs därför under våren Man konstaterade att de större operatörerna är mycket intresserade av att köpa kapacitet och tjänster av stadsnäten förutsatt att man löser två huvudfrågor. 1: Att tjänsterna säljs under ett och samma ramavtal, för att minimera administrativa och juridiska kostnader samt 2; att gränssnittet mot Stadsnäten är det samma, det vill säga att man använder en gemensam marknadsplats, Stadsnätsdatabasen. Denna produkt förvaltas av, och under år 2008 kommer ytterligare funktionalitet adderas till produkten. 8. Projektets dokumentation Det dokument som framkommit ur detta projekt är Vision/roadmap Stadsnätsdatabas ver:1.0 (bilaga 1) 9. Ekonomisk uppföljning Utfall Budget Utfall Resultat Resurser SSNF Resurser Interwave Resekostnader mm Summa Tkr Tkr Tkr 121, , , , , ,155-15,155 Kommentarer till avvikelser mot budget: Skillanden mellan budget och utfall kan förklaras genom att samtliga resurser från inte deltog i den utsträckning som först uppskattades.(se avsnitt 11)

5 Sidnr. 5(5) Utvecklingen av den tekniska plattformen tog längre tid än först beräknat, dvs den tog 65 tim istället för 25 timmar som den först uppskattades till. 10. Resurser som deltagit i projektet Personer/kompetenser Roll i projektet Resursuttag (timmar) Paul Wisén(Interwave) Projektledare 163 Daniel Ackerot(Interwave) Utvecklare 1 65 Erik Dahlström() Visionsframtagning/förankring 130 Lars Hedberg() Visionsframtagning/förankring 70 Ulf Borbos() Visionsframtagning/förankring 32 Totalt: 460 tim 11. Formellt Ort Datum Ort Datum Gävle Gävle Beställare/VD Projektledare Ulf Borbos Paul Wisén