NORDANSTIGS KOMMUN Projektspecifikation för projekt Bo bra på äldre dar 2011-11-01 2012-04-03 1 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN 2 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN Innehållsförteckning INLEDNING...4 0.1 DOKUMENTETS SYFTE...4 0.2 TERMINOLOGI...4 0.3 DOKUMENTHISTORIK...4 0.4 REFERERANDE DOKUMENT...5 1 SAMMANFATTNING...5 2 INLEDNING...5 2.1 SYFTE...5 2.2 BAKGRUND...6 3 MÅL...6 3.1 EFFEKTER...6 3.2 PROJEKTMÅL...7 3.3 DELMÅL...7 3.4 MILSTOLPAR...7 3.5 MÅLPRIORITERING...8 4 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING...8 4.1 OMFATTNING...8 4.2 AVGRÄNSNINGAR...8 5 KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT...9 6 PROJEKTPLANER...9 6.1 PROJEKTBUDGET...9 6.2 TIDSPLAN...10 6.3 AKTIVITETSPLAN...10 6.4 RESURSPLAN OCH RESURSPROFILER...12 6.4.1 Personella resurser...12 7 PROJEKTORGANISATION...13 7.1 ORGANISATIONSSCHEMA...13 7.2 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER...13 7.3 RUTINER FÖR RAPPORTERING OCH KOMMUNIKATION...14 8 PROJEKTAVSLUTNING...14 3 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN Inledning 0.1 Dokumentets syfte Detta dokument är en specifikation - eller projektplan om man så vill - för projektet Bo bra på äldre dar. Specifikationen innefattar den grund som projektet vilar på, till stöd för projektets verkställande såväl som för dess uppföljning. 0.2 Terminologi Term Demensboende Korttidsboende Ordinärt boende Seniorboende Beskrivning En boendeavdelning där personer med av läkare utredd demenssjukdom bor. Hyreskontrakten skrivs så att det är möjligt att den boende kan byta lägenhet när behovet av detta specifika boende inte längre är nödvändigt. Vistelse under en kortare tid för eventuell rehabilitering, växelvård, palliativ vård eller i väntan på lägenhet i särskilt boende. Det är det boende vi haft under många år, åren då vi bildat familj, varit verksamma i yrkeslivet eller på annat sätt. Det är oftast där man vill bo kvar till livets slut. Ordinärt boende som utmärks av god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder krävs för att få flytta in. Särskilt boende (SÄBO) Detta boende vänder sig till personer med vård- och omsorgsbehov under hela dygnet. Ett särskilt beslut av biståndshandläggare krävs för att personen ska få flytta in på SÄBO. Trygghetsboende För att boendeformen ska få klassas som ett Trygghetsboende ställs vissa krav, gemensamhetslokaler och tillgång till personal under dagtid. Lägenhet kan sökas om en person i hushållet har fyllt 70 år eller har biståndsbeslut på minst en insats exv. städ. 0.3 Dokumenthistorik Datum Utförd av Benämning 4 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN 2010-07-15 Socialdepartementet Regeringsbeslut III:3 2010-07-15 S2010/5354/ST Uppdrag om Bo bra på äldre dar 2011-01-19 Omsorgs- och Lärandenämnden 2011-01-27 Kia Zacco, Verksamhetschef ÄO 2011-02-16 Omsorgs- och Lärandenämnden 20 2011-01-19 Arkitekttävling, Bållebo Dnr. 54/2011 Hid. 2011.693 Tjänsteutlåtande Arkitekttävling 35 2011-02-16 Bållebo, ansökan om medel för förstudier 2011-02-23 Nordanstigs Kommun Dnr. 2011/54 Hid. 2011.658 Omsorgs- och Hjälpmedelsinstitutet Utbildningsförvaltning, Bo bra på äldre dar - första utlysningen Äldreomsorgen Ansökan projekt kring kommunala förstudier 2011-08-02 Hjälpmedelsinstitutet Dnr. 2011/0059 (Hjälpmedelsinstitutet) Dnr. 2011/54 Hid. 2012.1404 (Nordanstigs Kommun) Avtal, Bo bra på äldre dar 0.4 Refererande dokument Wimo, Sjölund, Sköldunger (2010) Vårdbehov och Nyttjande av Slutenvård i Nordanstig - SNAC-N rapport nr 18 - Vårdsystemdelen. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:17 ISSN 1401-5129. 1 Sammanfattning För att möta det ökande vårdbehov som en allt äldre befolkning förväntas medföra, så har Nordanstigs kommun initierat en förstudie. Den genomförs i projektform inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Målet är att en behovsinventering inom äldreomsorgen ska utföras, i syfte att ge framtida utvecklingsprojekt inom äldreomsorgen en god grund att utgå från. Projektet pågår under tio månader 2011-2012, och ska i sitt slutskede ha tillhandahållit såväl beslutsunderlag som förslag till utveckling. 2 Inledning 2.1 Syfte Förstudien syftar till att ge en tydlig bild av vårt framtida behov av anpassning av kommunens bostadsbestånd, och behov av att arbeta vidare i konkreta utvecklingsprojekt. 5 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN 2.2 Bakgrund Nordanstigs kommun står - likväl som andra kommuner - inför en stor utmaning avseende framtidens äldrevård. Utifrån den forskning som bedrivs inom ramen för Swedish National study of Ageing and Care, SNAC, där alla 65 år och äldre i Nordanstigs kommun deltog i en omfattande studie. Inom SNAC har vi forskningsunderlag över ett 15 års perspektiv, och har tydliga prognoser på att antalet dementa kommer att öka fram till 2030 och vårdbehovet kommer i och med detta att förändras. Nordanstigs Kommun arbetar nu med en lokalförsörjningsplan som inriktar sig på behovet fram till 2030. Genom att genomföra en behovsinventering av SÄBO och trygghetsboende, ger det oss en möjlighet att på ett högt kvalitativt sätt få en tydlig prognos på behovet i framtiden. Som ett komplement till forskningen avser vi att genomföra en förstudie inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, som Hjälpmedelsinstitutet fått i uppdrag att finansiera (Regeringsbeslut III:3. 2010-07-15). 3 Mål Enligt beslut från Omsorgs och Lärandenämnden i Nordanstigs Kommun ska verksamheten arbeta utifrån följande mål (OL 2012-03-14 41): 1. Kvalitetssäkrade verksamheter 2. God tillgänglighet 3. Professionellt bemötande 4. God ekonomisk hushållning På samtliga punkter finns det god potential för behovsinventeriengen inom Bo bra på äldre dar att bidra till målens uppfyllnad. (1) Kvalitetssäkrade verksamheter börjar per definition med brukarens perspektiv, vilket förstudien fokuserar på. Behovsinventeringen handlar i essens om att säkerställa (2) god tillgänglighet till vårdplatser. (3) Professionellt bemötande kräver rätt person på rätt plats. Likaså får det anses att de samordningsvinster som man hoppas att projektet ska kunna påvisa, skulle kunna bidra till (4) god ekonomisk hushållning. 3.1 Effekter Äldreomsorgen i Nordanstigs kommun står inför stora utmaningar under de närmaste decennierna, och anpassningar kommer med all säkerhet att bli nödvändiga. Ambitionen med förstudien är att dessa anpassningar ska få större träffsäkerhet, och att de konkreta utvecklingsprojekten kan arbeta med större säkerhet. 6 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN Förhoppningen är även att förstudien kommer att påvisa samordningsvinster som leder till ökad kvalitet för kund/brukare. 3.2 Projektmål Det övergripande målet med projektet är att generera en behovsinventering, som ska ligga till underlag för konkreta åtgärder vad gäller ombyggnation av befintlig verksamhet inom äldreomsorgen, exempelvis i form av särskilda boenden och trygghetsboenden. 3.3 Delmål A. Nulägesinventering: Att utifrån befintlig verksamhet och dokumentation bilda en uttömmande uppfattning om det befintliga utbudet inom äldreomsorgen, och i vilken mån detta tas i anspråk. B. Behovsinventering: Att utifrån kundernas/brukarnas preferenser samt befintliga studier och prognoser bilda en uttömmande uppfattning om behoven inom äldreomsorgen. C. Behovsanalys: Att tolka resultaten av nulägesinventeringen och behovsinventeringen genom befintlig teori såväl som erfarenheter från andra orter. D. Förslag: Att utifrån behovsanalysen låta extern konsult arbeta fram förslag på konkreta åtgärder vad det gäller ombyggnation av befintlig verksamhet. 3.4 Milstolpar - Behovsinventeringen dokumenteras senast 2012-01-13 genom en sammanställning av enkätundersökningens insamlade data. Denna milstolpe markerar slutet av behovsinventeringsfasen i projektet. - Behovsanalysen dokumenteras i en rapport, som presenteras för Omsorgs- och Lärandenämnden 2012-01-25, innan oberoende konsulter sätts i arbete. Denna milstolpe markerar slutet av behovsanalysfasen i projektet. - Förslagen från de oberoende konsulterna presenteras för Omsorgs- och Lärandenämnden 2012-03-14, och kan ligga till grund för beslut. Denna milstolpe markerar slutet av förslagsfasen i projektet. - Projektet slutredovisas för Hjälpmedelsinstitutet, senast 2012-04-16. Denna milstolpe markerar slutet av projektutvärderingen, och av projektet i sin helhet. 7 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN 3.5 Målprioritering I stor mån låstes projektets övergripande mål i samband med att finansiering beviljades från Hjälpmedelsinstitutet. Därmed måste alla målprioriteringar vägas mot hur de passar in i det mål som definierats enligt följande i ansökan (Dnr. 2011/54 Hid. 2011.658, sida 4): "September 2012 ska kommunens behovsinventering ligga till underlag för konkreta åtgärder vad gäller ombyggnation av befintligt bostadsbestånd." Om avvikelser från detta mål ska genomföras, skall det omgående rapporteras till och godkännas av Hjälpmedelsinstitutet, enligt avtalet (Dnr. 2011/54 Hid. 2012.1404, sida 1). Detta då projektet, i brist på andra finansiärer, står och faller med de ekonomiska medel som Hjälpmedelsinstitutet gått in med. Näst detta, bör tidsaspekten övervägas vid målprioritering. Projektet ska enligt ovan nämnt avtal med Hjälpmedelsinstitutet vara avslutat och slutrapporterat senast 2012-04-16, varför vidare aktiviteter efter detta datum inte kan finansieras från Hjälpmedelsinstitutet. 4 Omfattning och avgränsning 4.1 Omfattning Äldreomsorg både inom kommunal och privat verksamhet berörs av projektet. Särskilt boende och hemtjänst ligger närmast för att få förändringar i sina verksamheter. Samverkan med frivilliga organisationer såsom pensionärsföreningarna och Röda Korset, samarbete med fastighetsbolaget Nordanstigs Bostäder för framtida ombyggnationer och verksamhetsförändringar. Extern samarbetspartner arkitektfirman Sweco från Sundsvall som lägger kostnadsförslag på ombyggnation av befintliga bostäder plus utökning av antal lägenheter på Säbo. 4.2 Avgränsningar Syftet med förstudien är att kommunen vill bilda sig en uppfattning om hur framtidens behov av boendeformer för de äldre kommer att se ut. Detta med tanke på att kommunen ska kunna erbjuda trygga och stimulerande miljöer. Förstudien ska inte medverka i någon form av driften i verksamheterna inom omsorgen av de äldre. Ska heller inte arbeta med de tekniska lösningarna utan endast lämna rapport av analys och förslag till åtgärder. 8 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN 5 Kopplingar till andra projekt Ett samverkansarbete har bedrivits ihop med Demensprojektets projektledare. För en framtida utveckling av ett eventuellt specifikt demensboende i kommunen har det varit till fördel att vi som arbetat i projekten fått ett gemensamt omvärldsperspektiv hur det ser ut i andra kommuner. 6 Projektplaner 6.1 Projektbudget Inkomster Utgifter Hjälpmedelsinstitutet 950 000 kr Löner: - Projektledare 80 % 2011-06-01-2011-08-31 - Projektledare 100% 2011-09-01-2012-04-16 - Projektassistent och specialist/utredare - Sociala avgifter för projektledare OH-kostnader Logi, Transport och konferenskostnader Konsulttjänster 74 000 kr 290 000 kr 55 000 kr 150 000 kr 5 000 kr 65 000 kr 200 000 kr Övrigt (oförutsett) 111 000 kr Summa (inkomster): 950 000 kr Summa (utgifter): 950 000 kr Budgeterat resultat: 0 kr 9 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN 6.2 Tidsplan Projektet pågår mellan 2011-06-01 2012-04-16. 6.3 Aktivitetsplan Vecka (2011) Aktivitet 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 Inventering av boendeformer utanför SÄBO Vårdbehovsinventering inom SÄBO Dokumentstudie Dokumentstudie av prognos Behovsinventering Utformning av enkät Försöksgrupp för enkät Utskick av enkät Påminnelse för enkät Lägga in enkätsvar Skriva enkätsammanställning Nulägesinventering Behovsanalys Rapportskrivning Återkoppling till Omsorgs- och Lärandenämnd Publicering Förslag till utveckling Uppdragsbeskrivning för arkitekt Arkitektens genomförande Presentation av kostandsförslag Intern förslagsprocess Kontakt med Nordanstigsbostäder Återkoppling till Omsorgs- och Lärandenämnd Möten och administration Närvarano vid personalmöte på boenden Nätverkande med intressegrupper Erfarenhetsutbyte och studiebesök Enhetschefsträff Möte med verksamhetschef/styrgrupp Projektplanering/Uppföljning Semester/ledighet 10 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN Vecka (2011) Vecka (2012) 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 11 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN 6.4 Resursplan och resursprofiler Projektet är relativt kort, och efter att projektledaren för projektet bytts ut förstärks denna begränsning. Därför rekryteras projektledaren ur ordinarie verksamhet, vilket ska föra in god sakkunskap och ett redan väl utvecklat kontaktnät i projektet. Till sin karaktär är projektet ett utredningsprojekt. Detta ställer höga krav på utredningskompetens, varför en utredare/specialist förstärker projektledaren under genomförandet av enkätundersökningen för behovsinventeringen. Då projektledarens främst besitter kompetens från ordinarie verksamhet, så krävs det att projektkompetens förs in i projektgruppen. Detta görs genom projektassistenten, som därutöver ska utgöra en personell förstärkning för projektplanering och utvärdering. 6.4.1 Personella resurser Period Namn / Titel Omfattning 2011-06-01 2011-08-31 Peter Dons Möller, Projektledare 510 timmar 2 2011-09-01 2012-04-16 Berith Danielsson, Projektledare 1200 timmar 2011-11-02 2012-04-16 Patrik Thorson, Projektassistent 200 timmar 2011-09-19 2011-12-31 Berit Burman, Utredare/Specialist 92 timmar 12 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN 7 Projektorganisation 7.1 Organisationsschema SOCIALDEPARTEMENTET REGERINGSBESLUT HJÄLPMEDELSINSTITUTET NORDANSTIGS KOMMUN STYRGRUPP FÖRVALTNINGSCHEF OMSORGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN IMPLEMENTERING ÄLDREOMSORGEN PROJEKTLEDARE (DEMENSPROJEKTET) VERKSAMHETSCHEF (PROJEKTÄGARE) PROJEKTGRUPP PROJEKTLEDARE (VERKSTÄLLARE) EXTERN KONSULT PROJEKTASSISTENT UTREDARE/SPECIALIST 7.2 Roller, ansvar och befogenheter Verksamhetschefen för äldreomsorgen Kia Zacco är projektägare för projektet, och genom styrgruppen ansvarar hon för att ge direktiv till projektledaren, samt att tillse att det finns nödvändiga resurser, t.ex. finansiella och kompetensmässiga, för att projektet skall lyckas. Hon rapporterar till Utbildnings- och Omsorgsförvaltningens chef Karin Bohlin, samt till projektfinansiären Hjälpmedelsinstitutet. Till sitt stöd har verksamhetschefen även projektledaren för kommunens demensprojekt. Projektledaren Berith Danielsson ansvarar för att verkställa projektet utifrån de direktiv som är givna av styrgruppen och nedtecknade i projektspecifikationen. Hon rapporterar till styrgruppen, samt levererar projektets slutprodukter till Omsorgs- och Lärandenämnden för beslut, respektive verksamhetschefen för vidarebefordran till projektfinansiären. Till sitt stöd i genomförandet av projektet har projektledaren en utredare/specialist och en projektassistent. 13 (14)
NORDANSTIGS KOMMUN 7.3 Rutiner för rapportering och kommunikation Projektledaren rapporterar främst till verksamhetschefen, då denne i egenskap av projektägare står som ytterst ansvarig mot projektfinansiären och mot förvaltningschefen. Rapportering ska ske muntligen varje månad, och skriftligen i samband med projektets milstolpar, innan projektets produkter vidarebefordras till någon utanför projektet. Material som vidarebefordras utanför projektet d.v.s. styrgrupp och projektgrupp kan aldrig betraktas som arbetsmaterial, och ska alltid diarieföras enligt offentlighetsprincipen. Detsamma gäller självfallet all kommunikation. Detta är speciellt viktigt att ha i åtanke vid kontakt med oberoende konsulter under projektets förslagsfas. 8 Projektavslutning Projektet ska vara avslutat senast 2011-04-16, eftersom projektfinansieringen upphör vid detta datum. Följande ska då vara avklarat: - Projektgruppen ska vara avvecklad och lönekostnader täckta. - Samtliga handlingar rörande projektet ska vara diariet tillhanda. - Slutrapportering till Hjälpmedelsinstitutet enligt avtal. - Slutrapport till förvaltningschef enligt befintlig mall. 14 (14)
Nordanstigs kommun Omsorgs- och Lärandenämnden Redovisning av enkät gällande hur vill invånare i Nordanstigs kommun bo på äldre dar.
Redovisning av enkätundersökning i projektet Bo bra på äldre dar. Nordanstigs kommun genomför en analys över framtidens boende för äldre. Analysen ingår i ett landsomfattande projekt på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet som också finansierar arbetet. En del i analysen är en enkätundersökning som påbörjades i november 2011. Enkäten ger en indikation om målgruppens tankar och önskemål om framtidens boende för äldre. Undersökningen har också betydelse för OA-nämndens målstyrningsarbete och ger viktig information och vägledning för de politiska besluten. Enkätfrågorna Frågorna har utformats i samråd med verksamhetschef och projektledare. Utformning av enkäten Enkäten innehöll 11 frågor. Det var viktigt att frågeformuläret inte blev för omfattande då det kan antas att flera svarar på en mindre enkät. Målgrupp För att få en så rättvis fördelning av målgrupp, som möjligt över kommunen, valdes 25 % av antalet kvinnor och 25 % av antalet män i åldrarna 60 80 år, från varje kommundel ut. Uttagningen skedde slumpvis. Hur nådde vi målgruppen? Namn och adressuppgifter hämtades ur befolkningsregistret. Ett informationsbrev och ett frankerat svarskuvert skickades tillsammans med enkäten. Enkäten kunde också besvaras genom kommunens webbplats. Svarsfrekvens Sammanlagt valdes 650 personer ut. Vid utskicket upptäcktes att ett antal personer bodde i särskilda boenden och någon person hade avlidit och dessa togs bort ur målgruppen, vilket medförde att 645 enkäter skickades ut. Av dessa svarade 452 personer, vilket är drygt 70 %. Resultatet kan därför anses tillförlitligt. Bortfall Ett antal enkäter skickades in men var ofullständigt ifyllda och finns inte med i resultatet. Anledningen till att ca 30 % inte har svarat har säkert många olika förklaringar t.ex. att många anser att frågan ligger för långt fram i tiden. Är man 60 år, frisk och fortfarande arbetar kan det kanske kännas lite främmande att börja tänka på ett boende som skulle passa om 20 år. Sammanfattning Svarsfrekvensen var hög vilket visar på att undersökningen var av intresse för målgruppen då de gavs möjlighet att få uttrycka sina önskemål om framtidens boende. Berit Burman
Resultat av enkätundersökningen Bo bra på äldre dar 1. Kryssa för din nuvarande bostadsort Namn Antal % A. 82070 Bergsjö 114 25,2 B. 82071 Ilsbo 8 1,8 C. 82072 Strömsbruk 29 6,4 D. 82074 Stocka 25 5,5 E. 82075 Harmånger 56 12,4 F. 82076 Jättendal 49 10,8 G. 82077 Gnarp 110 24,3 H. 82078 Hassela 61 13,5 Total 452 100 Svarsfrekvens 100 % (452/452) Kommentar: Flera av de svarande har lagt till sina egna bostadsorter t.ex. Knoppe, Vattlång, Sågtäkten, Sörfjärden, Norrgimma Endast åtta personer från Ilsbo har svarat. En tänkbar orsak kan vara att de redan har ett seniorboende på orten. 2. Hur bor du idag? Namn Antal % A. Villa 303 67 B. Lägenhet 76 16,8 C. Större fastighet t.ex. jordbruk 58 12,8 D. Annat... 15 3,3... Total 452 100 Svarsfrekvens 100 % (452/452) Kommentar: Största delen av de svarande bor i dag i villa. Flera har skrivit till att de bor i småhus, torp eller små gårdar.
3. Kryssa för din ålder Namn Antal % A. 60-65 år 155 34,3 B. 66-70 år 118 26,1 C. 71-75 år 105 23,2 D. 76-80 år 74 16,4 Total 452 100 Svarsfrekvens 100 % (452/452) 4. Är du Namn Antal % A. Kvinna 237 52,4 B. Man 215 47,6 Total 452 100 Svarsfrekvens 100 % (452/452) Kommentar: Könsfördelningen är ganska jämn vilket är en fördel för undersökningen.
5. Civilstånd Namn Antal % A. Gift 264 58,4 B. Sambo 58 12,8 C. Ensamstående 130 28,8 Total 452 100 Svarsfrekvens 100 % (452/452) 6. Hur är tillgången till service på orten där du bor idag? Namn Antal % A. Livsmedelsaffär 309 68,4 B. Övriga affärer 140 31 C. Bankkontor/bankomat 259 57,3 D. Allmänna kommunikationer 296 65,5 E. Upphämtnings- /hemsändningsservice 84 18,6 F. Annat... 117 25,9... Total 1205 266,6 Svarsfrekvens 100% (452/452) Kommentar: Av dom som skrivit kommentarer är det många som påpekar att det inte finns någon eller mycket dålig service där de bor. En del bor avsides och har över en mil till affärer och annan service. Andra tillägger att det finns närbutik, bensinmack, café/restaurang, postservice, frisör, pizzeria, hälsocentral o.s.v. I enkäten kan även utläsas vilken service man upplever sig ha. Som exempel kan nämnas att förhållandevis många som bor i Gnarp inte har kryssat för att det finns allmänna kommunikationer och livsmedelsaffär.
7. Om du skulle flytta från ditt nuvarande boende, var skulle du i så fall vilja bo? Namn Antal % A. Bergsjö 104 23 B. Ilsbo 3 0,7 C. Strömsbruk 13 2,9 D. Stocka 18 4 E. Harmånger 49 10,8 F. Jättendal 25 5,5 G. Gnarp 68 15 H. Hassela 44 9,7 I. Annan kommun 123 27,2 J. Annat... 64 14,2... Total 511 113,1 Svarsfrekvens 100% (452/452) Kommentar: De flesta som vill flytta till annan kommun vill flytta till Hudiksvall. Några vill flytta till annan ort inom kommunen t.ex. nämns Mellanfjärden och några vill bo i Sågtäkten. Största andelen vill bo kvar på sin nuvarande bostadsort.
8. Om du skulle flytta från ditt nuvarande boende, vilken typ av boende tror du att skulle välja och vilka önskemål har du kring din bostad? Namn Antal % A. Lägenhet i hyreshus 188 41,6 B. Särskilt boende med personal dygnet runt 26 5,8 C. Lägenhet med personal tillgänglig dagtid 47 10,4 D. Altan/balkong/uteplats 265 58,6 E. Hiss 109 24,1 F. Entré med automatisk dörröppnare och ramp 88 19,5 G. Gemensamhetsutrymmen 102 för social samvaro 22,6 H. Trädgård med t.ex. bärbuskar, fruktträd och 87 19,2 möjlighet till odling I. Lägenhet i markplan 244 54 J. Närhet till natur- och grönområden 260 57,5 K. Närhet till olika aktiviteter t.ex. golf, bio, bibliotek, 98 21,7 utomhusbad L. Närhet till sportaktiviteter/gymanlägg- 46 10,2 ning M. Nära till affärer 316 69,9 N. Närhet till restauranger, caféer o.dyl. 89 19,7 O. Tillgång till sjukvård/distriktssköterska 278 61,5 P. Havs- eller sjöutsikt 125 27,7 Q. Annat... 47 10,4... Total 2415 534,3 Svarsfrekvens 100 % (452/452) Kommentar: Jämfört med fråga 2, kan man dra slutsatsen att ca 25 % i framtiden skulle vilja flytta från sin villa till en lägenhet i markplan i hyreshus med balkong eller uteplats, närhet till affärer, naturoch grönområden och sjukvård. Många har även skrivit att det är svårt att välja eftersom man inte vet hur hälsotillståndet är eller vilka ekonomiska möjligheter man har när den tiden kommer. Flera har önskemål om seniorboende. Andra påpekar vikten av att ha tillgång till allmänna kommunikationer och olika kulturevenemang.
9. Har du någon hjälp eller stöd i hemmet idag? Namn Antal % A. Hemtjänst från kommunen 12 2,7 B. Hemtjänst eller service 5 från privat företag 1,1 C. Ingen insats 435 96,2 Total 452 100 Svarsfrekvens 100 % (452/452) Kommentar: De som svarat på enkäten är nästan uteslutande personer som inte har någon hjälp i hemmet i dagsläget. 10. Vilket färdmedel använder du när du reser, både kortare och längre sträckor? Namn Antal % A. Egen bil 402 88,9 B. Allmänna kommunikationer 93 20,6 C. Färdtjänst 16 3,5 Total 511 113,1 Svarsfrekvens 100 % (452/452) Kommentar: Med tanke på att det är till största delen yngre äldre som svarat faller det sig ganska naturligt att man kör med egen bil.
11. Om du i framtiden skulle bli i behov av stöd och hjälp i hemmet, vilken utförare tror du att du skulle välja? Namn Antal % A. Kommunen 249 55,1 B. Privat företag 84 18,6 C. Annat... 119 26,3... Total 452 100 Svarsfrekvens 100 % (452/452) Kommentar: Drygt hälften av målgruppen väljer kommunen som utförare. Andra tillägger att de har svårt att välja eftersom de inte vet idag vilken hjälp de kan komma att behöva och om det är någon skillnad på kostnaden för den enskilde. En stor del av dem som lämnat kommentar vet inte vilket alternativ de skulle välja. Övriga kommentarer Tur att man är datakunnig så att man hittade sidan för enkäten http://www.nordanstig.se/kommunen/projekti-kommunen/bo-bra-pa-aldre-dar/bo-bra-pa-aldre-dar---enkat-om-framtidens-boende-for-aldre.html, för den som stod i brevet fungerade inte. Jag skulle också vilja svara med fler än ett alternativ på flera av frågorna vilket inte går om man besvarar enkäten elektroniskt. Bostad med uppkopplingsmöjlighet till bredband är viktigt liksom möjligheten till kommunikationer med länstrafik, expressbussar och tåg. Äldreboende med service o läkare på nära håll och som kan komma hem vid behov. Gärna markplan med uteplats i lagom varmt läge. Affär och apotek på lämpligt gångavstånd. Städ o tvätthjälp då det behövs vid senare tillfälle. Aktiviteter: sång, gymnastik, bingo, film, skivor till kaffet, och dans med rullstolsdans. Bussutflykter till grönområden o sevärdheter för de som orkar. (Önsketänkande) Svårt att sia om framtiden. Beror ju alldeles på vilken hälsostatus man har. Hoppas vara pigg och rörlig in i det sista, och slippa behöva hjälp.
Jag bor redan så bra att jag har svårt att tänka mig en annan lösning än hjälp i hemmet så länge jag bara kan Vi bor i ett sommarstugeområde där vi anpassat "stugan" till villa. Soptunna 500 meter och postlådan 600 meter bort Vi bor i ett sommarstugeområde där vi anpassat "stugan" till villa. Soptunna 500 meter och postlådan 600 meter bort Garage eller motorvärmare på parkeringsplats för min bil. Prio ett är att jag får ett bra, respekt och kärleksfullt bemötande, att jag blir sedd och hörd. Jag vill vara ren och hel, få komma ut i det fria och lyssna till fågelsång, umgås, få bra god kost och framför allt att det finns personal som har tid att sköta mej människovänligt även om jag är virrig och dement. Att det finns personal som känner glädje och stolthet att jobba med äldre, idag verkar det vara pengar som styr, med personal som blir sönderstressad för dom är för få. Som det känns just nu efter alla skandaler med äldres boenden och tillsyn så känns det skrämmande att åldras. Hoppas jag inte behöver hjälp utan klarar mej och dör innan jag behöver bli en ekonomisk belastning. Nu är det andra gången jag svarar på webben, slarva inte bort det här svaret. Allmänna kommunikationer är inte bra från Strömsbruk den dagen vi inte kan köra själva. Glest mellan bussturerna. Bygg nytt äldreboende i Harmånger där alla brukare får eget rum med minikök, gemensam matsal, personal dygnet runt, aktiviteter som rullstolsdans, gympa, underhållning skivor till kaffet, film. Välutbildad geriatrik utbildad personal. Vilket önsketänkande/tack Plånboken avgör boendet Utredda äldreboende i hembygden. Positivt med "s---vägen. Det behövs nya o framsynta idéer om hur boende för äldre kan utformas! Det behövs ett långsiktigt, strategiskt tänkande o planering. Det handlar om livskvalitet livet ut! Vi bor i ett samhälle, Strömsbruk, där vi har lärt oss att inte ha någon service från kommunen. Vi får lösa våra problem själva. Det viktiga är att ha ett boende som man trivs med så ordnar sig det övriga på något vis. Som det ser ut nu så om 10 år får man nog inte ha några krav, man får vara tacksam för det man får eller betala allt själv. Vi vill ha tillbaka våra ålderdomshem!! BASTA!!! Har ett bra boende Önskar bättre information om nattpatrullens nya organisation Hoppas på Bolle pensionärsbostäder där är alldeles lagom Önskar ett seniorboende i Bergsjö Tack för bra initiativ. Hålla priset på boende och uppehälle på en låg nivå med tanke på att pensionerna inte höjs i takt med kostnaderna. En modern ättestupa för oss som byggt Sverige Bostad beroende på månadskostnad. Egen bil beroende på lämpligheten som bilförare i framtiden
Lägenhet i hyreshus: Ja, så länge man är frisk och kan sköta sig själv. Särskilt boende med personal dygnet runt: Låter som Hagängsgården, Bergesta och Sörgården och till sådant boende får man inte tillgång förrän man är nästan döende i dagsläget. Lägenhet med personal dagtid: Måste vara en boendeform som är helt ny i Nordanstig och låter bra. Svårt att ta ställning till svaren under punkt 8. Det beror på hur länge man klarar av att bo kvar i eget hus. Vad kan kommunen erbjuda för hjälp vid eget boende i villa eller hus? T.ex. snöröjning + färdtjänst? Även om hälsan är god kanske man inte klarar ac att köra bil då ögonen blir sämre. Största bekymret senaste vintrarna har varit snöröjning och sandning. Inget boende i närhet till E4 Viktigt med lägenhet i markplan och att ha tillgång till olika aktiviteter och personal inom omsorgen Bra att ni tar upp frågan. Nödvändigt med byggnation för ett långt liv mellan att bo i egen villa till servicehus, små lägenheter eller radhus vore toppen, annars kanske man flyttar från orten t.ex. till ort där barnen bor. Roligt att få bo kvar och på så sätt kan ens barn hålla kontakten med födelseorten och kanske ev. även flytta tillbaka eller ha sommarboende. Plus för kommunen! Kommunen bör köpa mark och bygga små lägenheter i markplan med altan. Anställ fixare som kan hjälpa till med exv. byte av proppar, glödlampor, gardinstänger etc. "Sörj ej den gryende dagen förut. Njut av den flyende varje minut" Idag är jag frisk i morgon är en annan dag Bor i Ekobyn Bålarna. Redan 1988 planerades det för framtida äldretjänst. Det finns en gemensamhetslokal/lägenhet för hemtjänsten/bemanningen/eller privat hemtjänstföretag som skall serva mig. Ekobyn är framtiden med boende i samklang med ålderdomen. Kanske en familj som bor här i ekobyn och sköter mig mot avgift. Vill bo i eget boende med tillgång till hjälp dag och NATT! Kan ni ordna havsutsikt i Hassela vore bra!
Arbetsmaterial: Behovsanalys inom äldreomsorgen Berith Danielsson Nordanstigs Kommun 2012-01-13 Genomfört av: Med stöd från:
II
Bo bra på äldre dar Denna förstudie har finansierats av Hjälpmedelsinstitutet, inom ramen för regeringsuppdraget "Bo bra på äldre dar", under projekttiden 2011-06-01 2012-04-16. Lokalt bedrivs projektet med samma namn av Äldreomsorgen i Nordanstigs Kommunen, varvid projektet ansvarsmässigt ligger under verksamhetschef och projektägare Kia Zacco. Författaren till denna rapport - Berith Danielsson - är projektledare för projektet i Nordanstigs Kommun. Hon har mångårig erfarenhet från äldreomsorgen, som enhetschef i ordinarie verksamhet. III
IV
Abstrakt Nordanstigs kommun står likväl som andra kommuner inför en stor utmaning avseende framtidens äldreboenden och äldrevård. Utifrån forskning och prognoser kommer de äldre över 65 år att utgöra en större andel av Nordanstigs befolkning i framtiden. Denna förstudie syftar till att presentera en behovsanalys, utifrån vilken konkreta förändringsförslag sedan kan utarbetas. Själva behovsanalysen utgår ifrån forskning, befolkningsprognoser och en nulägesinventering som har vägts mot en behovsinventering. Denna behovsinventering baserar sig på diskussioner med personalen, studiebesök i andra kommuner och en enkätundersökning bland brukarna. Behovsanalysen visar att det kommer att finnas behov av flera olika boendeformer i framtiden. Kategoriboende, och mest anmärkningsvärt demensavdelningar, saknas idag helt i kommunen, samtidigt som antalet demenssjuka väntas öka i framtiden. Även utomhus- och närmiljöerna anses vara av stor vikt, och det finns behov av att förändra dessa omkring flera boenden. V
VI
Innehåll 1 Bo bra på äldre dar... 1 1.1 Bakgrunden till förstudien... 1 1.2 Syftet med förstudien... 1 1.3 Avgränsning av förstudien... 1 2 Enkätundersökningen... 2 2.1 Tidigare undersökningar... 2 2.2 Om metodvalet... 2 2.3 Genomförandet... 3 3 Brukarprognos... 4 3.1 Andelen äldre ökar... 4 3.2 Antalet demenssjuka ökar... 4 4 Nulägesinventering... 5 4.1 SÄBO... 5 4.2 Korttids... 7 4.3 Ordinärt boende (hemtjänst)... 7 4.4 Seniorboende... 9 4.5 Befintligt utvecklingsarbete... 10 4.6 Sammanfattning... 10 5. Behovsinventering... 11 5.1 Trygghetsboende... 11 5.2 Kategoriboende... 11 5.3 Utomhus- och närmiljö... 12 5.4 Personalens synpunkter... 12 6. Behovsanalys... 13 6.1 Olika boendeformer... 13 6.2 Kategoriboende... 14 6.3 Utomhus- och närmiljö... 14 6.4 Enkätundersökningen... 14 6.5 Nästa steg... 15 Begreppsförklaringar... 16 Referenser... 17 VII
VIII
1 Bo bra på äldre dar 1.1 Bakgrunden till förstudien Nordanstigs kommun står likväl som andra kommuner inför en stor utmaning avseende framtidens äldreboenden och äldrevård. Utifrån forskning och prognoser kommer de äldre över 65 år och personer med läkarutredda demenssjukdomar att öka fram till 2030. Forskningen och prognosen har tagits fram genom SNAC, Swedish National study of Ageing and Care, dessa intervjuer har i kommunen pågått i 15 år. (Referens: SNAC-N rapporter 2002-2010, författare Anders Wimo, Britt-Marie Sjölund och Anders Sköldunger). Befolkningsstatistik och prognos fram till 2020 och 2030 har tagits fram av kommunens tekniska avdelning. Denna visar på en markant ökning av personer 70 år och äldre. (Referens: Statistiska Centralbyrån hid. 2011.5681 Befolkningsprognos för Nordanstigs kommun 2011-2040). 1.2 Syftet med förstudien Syftet med förstudien är att kommunen vill bilda sig en uppfattning om hur framtidens behov av boendeformer för de äldre kommer att se ut. Detta syfte utgrenar i följande frågeställningar: Hur kan de befintliga bostäderna i kommunens bostadsbestånd anpassas? Hur kan en utveckling av särskilda boenden, trygghetsboenden, mötesplatser och dess närmiljöer möta framtidens behov? Detta med tanke på att kommunen ska kunna erbjuda trygga och stimulerande miljöer för våra äldre. 1.3 Avgränsning av förstudien Förstudien ska inte medverka i någon form av driften i verksamheterna inom omsorgen av de äldre. Ska heller inte arbeta med de tekniska lösningarna utan endast lämna rapport av analys och förslag till åtgärder. 1
2 Enkätundersökningen 2.1 Tidigare undersökningar Kommunen gjorde under 2010 en intervju och enkätundersökning som vände sig till de brukare som bor på särskilt boende och deras anhöriga. Svarsrapporten från denna undersökning har inte varit något som kunnat användas i detta projekt. Frågorna handlade till stor del om vården, aktiviteter och kosten. Dessa frågeställningar är inget som härrör till projektet. (Referens: Sammanställning av intervju undersökning 2010 med boende och anhöriga på SÄBO). Brukare med beviljad hemtjänst som har kommunen som utförare besvarade en enkät 2011. Kvalitetsindikatorerna i enkäten gällde bl.a. bemötande, god omsorg och trygghet. Med hänvisning till trygghet ställdes en fråga om personen var intresserad av att flytta till ett trygghetsboende. 106 brukare svarade på frågan, 13 var mycket intresserade och 27 kunde tänka sig att flytta lite längre fram. Vad man inte vet är om personerna är informerade om vad ett trygghetsboende är. (Referens: Sammanställning av enkät gjord 2011 till brukare med hemtjänst). 2.2 Om metodvalet För att få så brett underlag som möjligt valde vi att göra enkätundersökning som skickades till invånare i kommunen med samma procentfördelning mellan alla kommundelar. Svaren blir då den enskildes uppfattning och påverkas inte av någon annans åsikter. För att personalgrupperna ska få vara med och lägga förslag till utveckling besöktes arbetsplatsträffar. Kunde där informera muntligt om projektet och vad medlen som Hjälpmedelsinstitutet beviljat är sökta till. Genom att sitta i grupper under en begränsad tid skulle varje grupp lämna minst tre förslag på 2
vad man vill utveckla på det egna boendet, närmiljön och boendeformer i befintliga bostäder. En redovisning av de inkomna förslagen kunde då göras direkt på mötet. Alla förslag som hade med driften av verksamheten att göra togs inte med i sammanställningen. 2.3 Genomförandet Redan i ansökan om medel hos Hjälpmedelsinstitutet fanns inskrivet att en enkätundersökning skulle göras. I denna stod att det var brukare och anhöriga som skulle vara målgrupp. Eftersom tanken med projektet ska vara en framtidsvision för utveckling valde vi att utforma enkätfrågorna så att svaren då ska spegla ett framtidsbehov. Målgrupp blev då invånare i åldern 60-80 år boende i ordinärt boende. För att få en jämn fördelning i utskicket blev urvalet slumpmässigt fördelat med 25 procent i åldersgruppen från varje kommundel. Detta gjorde då sammanlagt 650 enkäter. Frågornas inriktning blev på var och hur bor personen idag. Om man i framtiden måste flytta var vill man då bo, hur vill personen bo och vilken närliggande service är viktig? Kommunens pensionärsråd och handikappråd blev den försöksgrupp som fick börja med att besvara enkäten och komma med förslag till ändringar eller tillägg. Vecka 44 skickades alla enkäter ut. Personerna kunde välja mellan att besvara via Webben eller i pappersform. Sista dag för inskickande sattes till 2011-11- 28, då stängdes webbsidan. Sammanlagt 452 fullständigt besvarade enkäter inkom, medan ofullständigt besvarade eller för sent inskickade togs bort. Detta gör en svarsfrekvens på 70 %. 3
3 Brukarprognos 3.1 Andelen äldre ökar Som i övriga landet kommer den äldre befolkningen i Nordanstigs kommun att öka till antal. Enligt den prognos som har tagits fram av tekniska kontoret i kommunen ökar antalet 70 år och äldre med 351 personer fram till 2020 jämfört med 2010. 3.2 Antalet demenssjuka ökar En folksjukdom som blir allt vanligare är demenssjukdom. I Sverige finns idag cirka 150 000 personer med demenssjukdom och varje år nyinsjuknar cirka 24 000 personer och lika många dör i sjukdomen. Det finns inget som tyder på att risken för att insjukna i demens har ökat under senare år. Däremot kommer den äldre befolkningen att efter år 2020 att öka kraftigt och då även personer med demenssjukdom när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår en hög ålder. Andelen med demenssjukdomar ökar med stigande ålder. I stort sett sker en fördubbling varje 5-årsperiod. Åldersgrupp Förekomst 65-69 år 1,5 % 70-74 år 3,0 % 75-79 år 6,0 % 80-84 år 12 % 85-89 år 21 % Tabell: Förekomsten av demenssjukdomar i olika åldersgrupper. (Referens: Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010). 4
4 Nulägesinventering 4.1 SÄBO 4.1.1 Björkbacken Björkbacken, särskilt boende som ligger i Hassela. Det består av 22 lägenheter, 16 av dessa är ettor och tvåor med fullt utrustade kök. 6 lägenheter består av ett rum men har inga installerade kokmöjligheter i köksdelen. Alla har egna badrum. Ena sidan av huset är byggt i tre våningsplan där även primärvårdens provtagning har sin lokal i markplan. Andra sidan består av en lång korridor där de mindre lägenheterna finns och en matsal där de boende äter sina måltider tillsammans. Vid egen utevistelse för de boende är det främst den stora altanen på framsidan som blir trygg och säker. Boendet är bemannat dygnet runt. 4.1.2 Bergesta Bergestas särskilda boende ligger i Gnarp. 32 lägenheter uppdelade på två avdelningar, Östra och Västra, båda är i markplan. Ingen av lägenheterna har kokmöjligheter installerat i de pentryn som finns. Alla har egna badrum. Utemiljön som finns runt boendet: Baksidan som vetter mot Hosiannaskolan är mycket skuggig och den mark som hör till boendet är begränsad. Framsidan däremot är solig, socialt mera inbjudande där utsikten erbjuder ett större utbud att titta på. Boendet är bemannat dygnet runt. 5
4.1.3 Hagängsgården Hagängsgården, särskilt boende som ligger i Harmånger. Det är största boendet i kommunen med 49 lägenheter. Dessa är uppdelade på fyra olika avdelningar, delar av huset är i två våningsplan. Avdelning E är uppdelad i två avdelningar i två plan och består av 24 lägenheter med två rum och en köksdel. Alla har egen balkong. Avdelning C är också i två plan, där finns 11 lägenheter, ettor och tvåor med köksdel. Hagebo är i markplan och består av 14 lägenheter med kokmöjligheter. Alla lägenheter har egna badrum. Måltiderna intar vissa avdelningar och vissa av de boende i husets gemensamma matsal, andra äter i de mindre avdelningsmatsalarna. Utemiljön runt Hagängsgården är i dagsläget inte funktionell och är inte trygg och säker. Stora möjligheter finns för att förbättra utomhusmiljön, området runt huset erbjuder ytor som är utvecklingsbara. 4.1.4 Sörgården Sörgården, särskilt boende som ligger i Bergsjö. 35 lägenheter uppdelade på fyra avdelningar, dessa ligger i två plan i två separata flyglar. Tre lägenheter som tidigare använts som växelvårdsrum har ingen köksdel. Övriga 32 har kokskåp. Alla lägenheter har egna badrum. På varje avdelning finns en matsal där de boende äter sina måltider. De senaste åren har det pågått ett arbete med att utveckla utemiljön runt boendet så att den ska bli trygg och tilltalande. Arbetet har gjorts i samarbete med Bollebo. Boendet är bemannat dygnet runt. 6
4.1.5 Inventering Personal och enhetschefer har gjort en grov inventering av de boende som finns på våra särskilda boenden idag. Antal personer som man anser kunde klara sig med att bo på ett Trygghetsboende med hemtjänstinsatser och larm är sammanlagt cirka 20 brukare. Drygt 60 brukare visar på en demenssjukdom som är mera än bara glömsk. Ingen hänsyn har tagits vid inventeringen till hur brukarna var vid inflyttningen utan endast tittat på dagsläget. 4.2 Korttids 4.2.1 Bollebo Bollebo är en enhet med två avdelningar som ligger i markplan. 32 vårdplatser som är avsedda för växelvård, rehabilitering och demensvård. Biståndshandläggare avgör behovet av korttidsvården och vistelsens längd i samråd med enhetschef, sjuksköterska och undersköterska. Arbete med att utveckla utemiljön pågår ständigt för att göra den trygg och tillfredsställande. Detta görs i samarbete med Sörgårdens särskilda boende. 4.3 Ordinärt boende (hemtjänst) 2010 valde kommunen att gå in i LOV (Lagen Om Valfrihet). Privata utförare fick då lämna intresse för att utföra hemtjänstinsatser. Tre företag blev då godkända, dessa uppfyllde de krav kommunen ställde för att få bedriva verksamhet Personer som önskar hemtjänst gör en ansökan hos kommunens biståndshandläggare som därefter gör ett hembesök och bedömer insatsbehovet. Utförare kan väljas bland de privata företag som kommunen godkänt eller kommunens egen hemtjänst. Görs inget val blir det automatiskt kommunen. 7
4.3.1 Nordanstigs Kommun Nordanstigs hemtjänst är uppdelad i Östra och Västra sidan. För tillfället finns 179 brukare som valt den kommunala hemtjänsten. Arbetet bedrivs utifrån en kvalitetsstandard som innebär att brukarna får den insats man är beviljad på den tidpunkt man själv önskar. Alla brukare har en egen kontaktman. Övriga hjälpinsatser som kommunen kan erbjuda: Demensteam, Palliativt team, Anhörigstöd, Nattpatrull och Trygghetslarm 4.3.2 Mitt Liv Omsorgsspecialisten AB Ett privat företag som erbjuder hemtjänst, hushållsnära tjänster och personlig assistans. Brukare som beviljats hemtjänstinsatser och som valt Mitt Liv som utförare är idag 9 stycken. Drivkraften är att arbeta med individen i centrum. Övriga tilläggstjänster som kan utföras men som inte ingår i ett biståndsbeslut: Kan vara städning, inköp, trädgårdsskötsel, snöskottning och fönsterputs. 4.3.3 CORAB Assistans AB Privat verksamhet som innefattar hemtjänst, hushållsnära tjänster och personlig assistans. I dagsläget har CORAB 9 brukare som får hemhjälpsinsatser. Profileringen är att bedriva hemtjänst utifrån individens behov och sätter kvalitet och trygghet främst. Övriga tilläggstjänster som erbjuds men som inte ingår i biståndsbeslutet: Städ, fönsterputs, gardinupphängning, tvätt, strykning, trädgårdsarbete, snöskottning mm. 8
4.3.4 Addera Omsorg i Nordanstig AB Företaget är ett dotterbolag till Addera Omsorg AB. De erbjuder hemtjänst och hushållsnära tjänster. I nuläget 8 brukare som valt Addera och som är beviljade hemtjänstinsatser. Profileringen företaget valt är: Lev livet-hela livet. Övriga tilläggstjänster som erbjuds men som inte ingår i biståndsbeslutet: Matlagning, städ, bakning, fönsterputs, trädgårdsarbete, inköp, promenader och mycket mera. 4.4 Seniorboende Seniorbostäder är ett samlingsbegrepp för former av ordinärt boende som utmärks av god tillgänglighet och gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder krävs för att få flytta in. Bostäderna ingår inom den ordinarie bostadsmarknaden och ansökan om lägenhet görs hos fastighetsbolagen. 4.4.1 Hassela December 2010 invigdes seniorboendet i Hassela. Ett av Nordanstigs Bostäders hyreshus renoverades och anpassades till denna boendeform. Hissar, dörröppnare, ramper, timers m.m. installeras. Tolv lägenheter, ettor, tvåor och treor kan erbjudas. I dagsläget är sex lägenheter uthyrda. Geografiskt ligger huset nära all service som finns i Hassela. Inom en radie på cirka 300 meter finns affär, kyrka, allmänna kommunikationer, restaurang, primärvårdens provtagning m.m. 4.4.2 Ilsbo I september 2011 invigdes Ilsbos seniorboende. Även där finns tolv lägenheter för uthyrning och huset är anpassat lika som i Hassela. Storleken på lägenheterna som kan erbjudas är från ettor till fyror. I dagsläget är sju stycken uthyrda. 9
Geografiskt ligger huset naturmässigt trevligt. Däremot är det längre och besvärligare att ta sig till den service som finns på orten exv. allmänna kommunikationer, bensinstationen, restaurang och kyrka. 4.5 Befintligt utvecklingsarbete Kommunen köpte 2011 Bollebohuset. Tanken är att där utveckla en mötesplats som inrymmer flera verksamheter inom omsorgen. En referensgrupp har bildats och denna grupp har lämnat två olika förslag till nämnden på hur man vill disponera dessa lokaler. Det som redan är beslutat av nämnden är en minskning av nio platser på korttidsavdelningen. 4.6 Sammanfattning Typ av boende Benämning Antal platser Antal brukare Björkbacken 22 - SÄBO Bergesta 32 - Sörgården 35 - Hagängsgården 49 - Korttids Bollebo 32 - Ordinärt boende (hemtjänst) Kommunen - 179 Mitt Liv - 9 CORAB - 9 Addera - 8 Hassela 12 - Seniorboende Ilsbo 12 - Tabell: Äldreomsorgens tillgång till platser och brukare. 10
5. Behovsinventering 5.1 Trygghetsboende Nordanstigs kommun saknar idag Trygghetsboenden. Denna boendeform innebär att personen är beviljad minst en hemtjänstinsats exv. städ av biståndshandläggare för att få en lägenhet. Idag flyttar brukare in på särskilt boende även om inte behovet av omvårdnadsinsatser krävs under hela dygnet. Ofta är det en otrygghet som ligger som grund när personer eller deras anhöriga önskar byta boendeform. 5.2 Kategoriboende På Bollebo finns idag 5 platser för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Kriterier för en sådan plats finns utarbetade. Personer med utredda demenssjukdomar flyttar idag in på särskilt boende avdelningar. Boendemiljöerna på SÄBO blir inte positiv och tillfredsställande när personer med varierande diagnoser blandas med varandra. För att kunna utföra och ge en bra omvårdnad om personer med demenssjukdom behöver personalen ges extra utbildning och resurser. Flertalet av äldreomsorgens personal gick en fyradagars demensutbildning mellan åren 2008-2010. Viss personal är ändå inte lämplig att arbeta med de mest oroliga demenssjuka. Att arbeta med demenssjuka kräver hela tiden uppdatering i utbildning och regelbundna handledningar. Idag är bemanningen årsarbetare efter antalet boende och inte tilldelad efter vårdbehov. Vid specifika kategoriboenden ser bemanningen olika ut. 11
5.3 Utomhus- och närmiljö Utemiljö och närmiljö intill flera av de särskilda boendena är idag inte trygg och funktionell. Personer som bor ska oavsett sjukdom kunna gå egna promenader och vistas utomhus på ett säkert sätt. 5.4 Personalens synpunkter En sammanställning av personalens utvecklingsförslag, behov man ser i dagsläget och i framtiden visar på att det finns gemensamma åsikter för att göra boendemiljöerna mera tillfredställande, positiva och trygga. Exempel på personalens visionsförslag inför framtiden efter inventering: Bergesta Bygga om Bergevägen till Trygghetsboende. Byggas ihop med Bergesta med en gångtunnel. Demensboendeavdelningar på flyglarna. Större altan på framsidan av huset för att underlätta utevistelse. Sörgården Bör finnas en specifik demensavdelning på boendet. Bygga ihop flyglarna Lyktan-Blåsippan, Linblomman-Gullvivan. Rejäla altaner på framsidan för att underlätta utevistelse. Fortsatt utveckling av utemiljön. Större lokal för att bedriva dagverksamhet för de boende på huset. Björkbacken Avdela någon del av huset till demensavdelning. En del av Björkbacken görs till Trygghetsbostäder. Hasselbackens lokaler öppnas, eventuellt till dagverksamhet både för de boende och för pensionärer utifrån. Förändra hyreskontrakten så att det är möjligt att flytta boende inom huset, vid exempelvis demensproblematik. 12
Hagängsgården Specifika demensavdelningar på särskilda boenden i kommunen. Dela upp Hagängsgården i avdelningar, Särskilt boende, demensavdelning, trygghetsboende. Avdela ytor i utemiljön som exempelvis mellan Hagebo och C-huset som tryggas och blir tillfredsställande för utevistelse. En lokal i huset anpassas och görs om för att kunna användas för dagverksamhet och övriga aktiviteter för dom boende. Hospice behövs i kommunen. 6. Behovsanalys Behovsanalysen bygger på enkätundersökningen, omvärldsperspektiv, studiebesök, intervjuer och på ett samverkansarbete med personalgrupper, ideella föreningar, andra projekt och avdelningar inom kommunen. 6.1 Olika boendeformer Den analys som har gjorts i kommunen visar på ett behov av Trygghetsboende. Många personer bor och flyttar in på särskilt boende men har inte ett omvårdnadsbehov som kräver tillsyn under hela dygnet. Personerna skulle klara av att bo i ett trygghetsboende om närhet och trygghet fanns i nära anslutning till lägenheten. Kostnaden per plats i särskilt boende var 2010, 1 040 kronor per dygn, 373 037 kronor per år. Detta är då en kostnad exklusive lokal-och OH-kostnader, sjuklöner och EC-löner. (Referens: Årsredovisning Nordanstigs kommun 2010). I Nordanstig finns lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet som efter vissa ombyggnationer skulle kunna göras om till trygghetsbostäder. Som exempel kan nämnas E-huset på Hagängsgården, pensionärslängor som finns både utanför Sörgården och utanför Bergesta. Gemensamhetslokaler finns redan i 13
nära anslutning till dessa bostäder, många lägenheter är i markplan, är handikappanpassade och det finns även hissar installerade i vissa hus. Många kommuner arbetar idag med att förändra boendeformer i befintliga bostäder. Exempel på sådana kommuner är Luleå, Avesta, Mora och Arvidsjaur. Varför dessa kommuner nämns är för att studiebesök har gjorts i Avesta och Mora. Luleå och Arvidsjaur arbetar som vi i projektet Bo Bra På Äldre Dar så informationen har fåtts genom kontaktnätet. Satsningar görs så att fler brukare ska kunna bo i egen lägenhet med en närhet till trygghet och serviceinsatser. Särskilda boenden men även separata avdelningar i husen görs om till trygghetsbostäder. Boenden i nära anslutning till SÄBO har även blivit klassade som trygghetsbostäder efter vissa ombyggnationer. 6.2 Kategoriboende Kategoriboende saknas idag i kommunen. Det man då främst tänker på är demensavdelningar för personer med utredda demenssjukdomar. Efter att ha gjort jämförelse med andra kommuner i ett omvärldsperspektiv kan det konstateras att Nordanstig är bland de enda kommuner som inte har separata demensboendeavdelningar. 6.3 Utomhus- och närmiljö Att vistas utomhus ger en positiv effekt på hälsan. Utemiljön är därför en viktig pusselbit för att skapa ett tillfredsställande boende. Vid inventeringen av boendena har det framkommit önskemål om att utveckla och förbättra närmiljön. Detta gäller både runt våra särskilda boenden och runt andra kommunala fastigheter i kommunen. 6.4 Enkätundersökningen Enkätundersökningen som gjordes visade på att intresse finns hos medborgarna på hur och var personen vill bo när man måste flytta från sitt ordinära boende. En svarsfrekvens på 70 % kan anses vara tillförlitlig. 14