LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se
Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle och inflytande... 16 Hälsa... 22 Trygghet... 28 Arbete... 32 Framtid... 34 2 Foto: Bruket, Gymnasieskolan Knut Hahn, stock.xchng m.fl Grafisk form: Mia Lindelöf Tryck: Printfabriken 13
Inledning LUPP-enkäten (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en enkät som vänder sig till ungdomar 13-25 år. I Ronneby riktades hösten 12 enkäten till de elever som gick i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. Enkäten handlar om ungdomars syn på fritidsutbud, situationen i skolan, inflytande, arbete, hälsa, trygghet, och vilka framtidsplaner unga i kommunen har. Enkäten är framtagen av Ungdomsstyrelsen för att kommunerna ska kunna skaffa sig bättre kunskap om sina unga och utveckla ungdomspolitiken på det lokala planet. Att genomföra LUPP är frivilligt för kommuner men många kommuner gör den regelbundet, då den är en bra indikator på hur unga upplever sitt liv och hur det är att vara ung i den kommun man bor och lever i. Ronneby har tidigare genomfört enkäten åren 5 och 8. Under 12 deltog 44 kommuner, vilket är ett rekord. Materialet har bearbetats med hjälp av Ungdomsstyrelsens analysverktyg w-lupp. I Ronneby är syftet med rapporten att den ska användas som underlag för diskussion och samtal i olika sammanhang. Rapporten ska kunna vara en del i politikers och tjänstemäns beslutsunderlag och långsiktiga planering i frågor som rör barn och ungdomar. Eftersom materialet är omfattande redovisas här ett urval av resultatet. All datainsamling finns lagrad i Ungdomsstyrelsens databas och kan enkelt hämtas hem om tjänstemän och politiker behöver fördjupa sig i olika frågor. Sofie Ceder Folkhälsosamordnare 3
Att tänka på när du läser rapporten»» De skolor som deltog i enkäten är Snäckebacksskolan, Kallingeskolan, Karl-Oskarskolan, Gymnasieskolan Knut Hahn och Blekinge Naturbruksgymnasium.»» Alla elever i årskurs 8 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet erbjöds att delta.»» Totalt deltog 9 elever i grundskolan, vilket ger en svarsfrekvens på 79 %. I årskurs 2 deltog 216, en svarsfrekvens på 81 %.»» Resultatet har jämförts med genomsnittet för övriga medverkande kommuner. Dessa är geografiskt spridda över hela landet och är såväl större som mindre än Ronneby.»» Resultatet har även jämförts med resultatet för 8. Att tänka på när du läser denna statistik är att det finns ett stort bortfall vad gäller gymnasieskolan år 8, där svarsfrekvensen endast var 39 % i jämförelse med 78 % bland elever i årskurs 8.»» Frågorna presenteras i procent, vilket är viktigt att komma ihåg för att ha rätt utgångspunkt.»» På vissa frågor har eleverna haft möjlighet att ange fler än ett svarsalternativ, vilket gör att summan av staplarna kan överstiga %. 4
Fritid Kapitlet fritid fokuserar på hur de elever som svarat ser på sin fritid. Lite mer än hälften anser att de har lagom mycket fritid. Det vanligaste sättet att tillbringa den är utöva idrott i någon form samt sjunga/spela instrument/skapa musik/dansa/spela teater/göra bild. Den vanligaste platsen där man träffar sina kompisar är hemma hos varandra. Majoriteten i årskurs 8 anser att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden medan denna andel är lägre för elever i årskurs 2. FRITID Tabell 1. Hur mycket fritid har du? (%) 6 5 4 För mycket Lagom För lite Killar mer nöjda med sin fritid Majoriteten, 63 % i årskurs 8 och 7 % i årskurs 2, anser att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med tiden. Trots detta så är det 37 % i årskurs 8 och % i årskurs 2 som upplever att de har för lite fritid. Tjejerna upplever i större utsträckning än killarna att de har för lite fritid, 43 % i årskurs 8 respektive 44 % årskurs 2. I jämförelse med undersökningen 8 är det fler tjejer och killar i år 8 som anger att de har för lite fritid. 5
Tabell 2. Hur mycket finns det att göra på fritiden? (%) FRITID 5 45 4 35 25 15 5 Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite Gymnasieelever saknar i högre grad fritidsaktiviteter Upplevelsen av hur mycket det finns att göra är densamma som för 8. De som går i årskurs 8 upplever att det finns mer att göra än de som går i årskurs 2. I båda åldersgrupperna svarar killarna att det finns mer att göra än tjejerna. Sett till övriga medverkande kommuner är det något färre elever i årskurs 8 och fler i årskurs 2 som svarar att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra på fritiden. Tabellerna på nästa sida visar hur ofta ungdomar gör olika saker på sin fritid. Det som syns tydligt är att andelen som tränar i klubb/förening är betydligt högre i årskurs 8 än i årskurs 2. Tittar vi närmare på dessa siffror kan vi även se att killar är anslutna till en klubb/förening i högre utsträckning än tjejer. När vi tittar på dem som motionerar men inte i klubb/förening är andelen tjejer större. 6
Tabell 3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (%), årskurs 8 Varje dag Varje vecka Varje månad Varje år Aldrig Idrottar/motionerar i klubb eller förening 23 % 45 % 1 % 3 % 27 % Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 16 % 45 % 17 % 8 % 14 % Skriver (t.ex. poesi, dagbok, bloggar) 6 % 8 % 9 % 11 % 65 % Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/ spelar teater/gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, 27 % 19 % % 12 % 33 % film) Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk 2 % 21 % 13 % 22 % 42 % Läser böcker (även läsplatta) 18 % 21 % 25 % 15 % 23 % Besöker bibliotek 2 % 6 % 21 % 34 % 38 % Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/ museum/utställning/bio 1 % 2 % 25 % 58 % 13 % Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete, arrangerar aktiviteter eller liknande) 2 % 6 % 9 % 18 % 65 % Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 1 % 6 % 8 % 19 % 66 % Är ute i naturen/fiskar/jagar 9 % 15 % 18 % 31 % 27 % Besöker ett sportevenemang 4 % 15 % 22 % 33 % 27 % FRITID Tabell 4. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (%), årskurs 2 Varje dag Varje vecka Varje månad Varje år Aldrig Idrottar/motionerar i klubb eller förening 9 % 31 % 3 % 5 % 51 % Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 17 % 5 % 9 % 6 % 18 % Skriver (t.ex. poesi, dagbok, bloggar) 5 % 13 % 7 % 9 % 66 % Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/ 17 % 18 % % % 44 % spelar teater/gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, film) Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat 2 % 5 % 13 % % 61 % hantverk Läser böcker (även läsplatta) % 21 % 16 % 26 % 26 % Besöker bibliotek 1 % 8 % 17 % 38 % 36 % Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/ 1 % 2 % 23 % 53 % 21 % museum/utställning/bio Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. 2 % 7 % 6 % 7 % 78 % styrelsearbete, arrangerar aktiviteter eller liknande) Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 3 % 6 % 6 % 8 % 77 % Är ute i naturen/fiskar/jagar 7 % 13 % 25 % 28 % 27 % Besöker ett sportevenemang 2 % 9 % 16 % % 43 % 7
Tabell 5. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%) FRITID I centrum/på stan Galleria/köpcentrum Föreningslokal Utomhus Sporthall/idrottshall Restaurang/pub Ungdomens hus/fritidsgård Café Hos varandra I båda årskurserna är det vanligast att man träffas hemma hos varandra. Populära platser för båda åldersgrupperna är att träffas i centrum och utomhus. Att träffas i sporthall är vanligare bland elever i årskurs 8 och då främst bland pojkar. Bland tjejer i år 2 är det vanligt att träffas på café. 4 6 8 Vad saknar man? Av de öppna svaren kan man läsa att det är fler elever i år 2 än i år 8 som tycker att det saknas aktivitet på fritiden. Genomgående för båda åldergrupperna, men framförallt för årskurs 2, är att det önskas fler discon/ dansställen och ungdomscafé. Det nämns också att man önskar ytor för motorcross och lokaler för lan. I övrigt framkommer det att det satsas för lite på fritidsaktiviteter för dem som inte gillar sport, till exempel musik och konserter. Att vara medlem i en förening Tillhörigheten du kan få i en förening är viktig under uppväxtåren. Det är också en arena för utveckling och växande. Jämfört med övriga kommuner som svarat på LUPP 12 kan vi se att i årskurs 8 ligger Ronneby högre än de andra kommunerna i antalet som är med i en förening, och i årskurs 2 lägre. Det som är gemensamt bland kommunerna är att antalet elever som är medlemmar i en förening är färre på gymnasiet än på högstadiet. Här är skillnaden större i Ronneby i jämförelse med öviga kommuner. Skillnaden mellan tjejer och killar är marginell för elever i årskurs 2 medan andelen som säger att de är medlem i förening är högre för killar i årskurs 8 än för tjejerna, 78 % respektive 68 %. 8
Tabell 6. Är du medlem i någon förening? (%) 8 7 6 5 4 FRITID Ronneby Alla kommuner Tabell 7. Medlem i någon/några av dessa föreningar? (%) Annan Datorförening/spelförening För/org samhällsfrågor Politiskt parti/ungdomsförbund Hobbyförening Etnisk förening Kulturförening Religiös förening Friluftsförening Skolförening Idrottsförening 4 5 6 7 Tabell 8. Hur mycket kan du påverka föreningens verksamhet? (%) 45 4 35 25 15 5 ja, så mycket som jag vill ja, men mindre än jag skulle vilja jag vill inte påverka föreningens verksamhet Cirka en tredjedel i båda åldersgrupperna upplever att de kan påverka sin förening mindre än de vill. Samtidigt som några procent till upplever att de kan påverka så mycket de vill. Skillnad är det i årskurs 8 där det är fler som upplever att de kan påverka. I årskurs 8 är det större andel killar än tjejer som anser att de kan vara med och påverka sin föreningsverksamhet, medan det i årskurs 2 är motsatta förhållanden. 9
SKOLA Skola Att unga skaffar sig utbildning är en del i förverkligandet av de ungdomspolitiska målen om att unga ska ha tillgång till välfärd och inflytande. En majoritet av alla eleverna upplever att det råder en bra stämning på skolan. Mobbning upplevs vara ett större problem i årskurs 8 än i årskurs 2. Ungefär dubbelt så många vill vara med och påverka i skolan i förhållande till den andel som anser sig få göra det. Nytt för 12 är att man på många frågor i skolblocket lagt till vet inte som svarsalternativ, vilket lett till att det är många som har svarat vet inte på ett flertal frågor. Stämningen på skolan både i år 8 och i år 2 har blivit sämre 12. Problemen med mobbning har minskat i årskurs 8 jämfört med 8 och ökat något i årskurs 2. Problemen med mobbning är fortfarande större i år 8 än i år 2. Fler elever i årskurs 8 än i årskurs 2 anser att skolan agerar på mobbning, men samtidigt har siffran minskat i båda åldersgrupperna från 8 till 12. På gymnasiet är det fler som uppger att de inte vet. För båda årskurserna är det större andel killar än tjejer som anser att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Runt % färre än 8 anser att skolan agerar om en lärare kränker en elev. Fler killar än tjejer i båda åldergrupperna är av den uppfattningen. I år 8 är det en större andel bland tjejerna, 22 %, än killarna, 15 %, som anser att mobbning är ett problem. För år 2 är skillnaden motsatt; där anger 7 % av tjejerna och 13 % av killarna detsamma. I både årskurs 8 och 2 upplever cirka % av killarna att tjejerna får bättre möjligheter än dem. Bland tjejerna anser 9 % i år 8 och 1 % i år 2 att de får bättre möjligheter än killarna. I årskurs 8 är det 7 % av tjejerna som anser att killarna får bättre möjligheter än dem, och i årskurs 2 är det 1 %. Det är 3 % av killarna i årskurs 8 och 5 % i årskurs 2 som anser detsamma. I jämförelse med riket är det fler tjejer i årskurs 8 som anger att mobbning är ett problem. Övriga områden skiljer sig inte märkvärt.
Tabell 9. Hur tycker du att det är på din skola? (%) 9 8 7 6 5 4 Bra stämning Mobbning är ett problem Skolan agerar på mobbning Främlingsfientlighet Sexuella trakasserier Elev/lärare bemöter varandra med respekt Våld är ett problem i skolan Om en lärare kränker en elev agerar skolan Pojkar får bättre möjlighet än flickor Flickor får bättre möjlighet än pojkar 8 12 SKOLA Tabell. Hur tycker du att det är på din skola? (%) 9 8 7 6 5 4 Bra stämning Mobbning är ett problem Skolan agerar på mobbning Främlingsfientlighet Sexuella trakasserier Elev/lärare bemöter varandra med respekt Våld är ett problem i skolan Om en lärare kränker en elev agerar skolan Pojkar får bättre möjlighet än flickor Flickor får bättre möjlighet än pojkar 8 12 I tabellerna redovisas svarsalternativen Stämmer mycket bra och Stämmer ganska bra. En av frågorna fanns inte med 8. 11
SKOLA Tabell 11. Vad tycker du om de här sakerna på din skola? % 9% 8% 7% 6% 5% 4% % % % % Skolmiljön Skolbiblioteket Skolmaten Möjligheten att få extra hjälp Skolhälsovården Tillgången till datorer Lärarna Undervisningen 8 12 I tabellerna redovisas svarsalternativen Mycket bra och Ganska bra. Några av frågorna fanns inte med 8. Tabell 12. Vad tycker du om de här sakerna på din skola? % 9% 8% 7% 6% 5% 4% % % % % Skolmiljön Skolbiblioteket Skolmaten Möjligheten att få extra hjälp Skolhälsovården Tillgången till datorer Lärarna Undervisningen 8 12 12
Vad tycker du om de här sakerna på skolan? Generellt är eleverna i år 2 mer nöjda än eleverna i år 8. Jämfört med 8 är en lägre andel i år 8 och en högre andel i år 2 nöjda med skolbiblioteket, skolmaten och möjligheten att få extra hjälp och stöd om de behöver det. Skolhälsovården är det område där elever i år 8 är mer nöjda. I båda årskurserna är cirka % fler killar än tjejer är nöjda med skolhälsovården. SKOLA När det gäller skolmiljön anser båda årskurserna att den har blivit något bättre från 8. Killarna i årskurs 8 upplever skolmiljön lite bättre än vad tjejerna gör. I årskurs 2 upplever tjejerna den bättre än killarna. När det gäller skolbiblioteken ser vi en stor förändring i årskurs 8 en försämring på 23 % från 8. Skolmaten är ofta en stor fråga för eleverna och i tabellerna kan vi se att den är det område som eleverna i båda årsgrupperna är minst nöjda med. I år 8 är detta mycket tydligt där det är en skillnad på % från 8. Där är det tjejerna som står bakom missnöjet. Endast 9 % av tjejerna är nöjda med skolmaten i jämförelse med 28 % av killarna. 13
Att påverka i skolan SKOLA Många elever vill vara med och påverka olika delar i skolan och ett av skolans uppdrag är att fostra demokratiska medborgare. Det kan i många fall skilja sig mellan hur mycket man vill vara med och påverka och hur mycket man upplever att man får vara med och påverka. I tabell 13 och 14 kan vi se områden där eleverna vill påverka och i vilken utsträckning de upplever att de får påverka dessa områden. Tabell 13. Vill och får påverka? (%) 9 8 7 6 5 4 Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat Tabell 14. Vill och får påverka? (%) Vill påverka Får påverka I dessa två tabeller redovisas svarsalternativen Väldigt mycket och Ganska mycket. 9 8 7 6 5 4 Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat Vill påverka Får påverka 14
Uppmuntrar skolan till engagemang? Vid frågan om eleverna har fått veta vad de har för inflytande över skolan samt hur skolan uppmuntrar till elevinflytande ser svaren ut så här: Tabell 15. Hur tycker du att det är på din skola? (%) 7 SKOLA 6 5 4 8 12 Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Tabell 16. Hur tycker du att det är på din skola? (%) 7 6 5 4 8 12 Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan I dessa två tabeller redovisas svarsalternativen Stämmer mycket bra och Stämmer ganska bra. 15
Politik, samhälle och inflytande Politik, samhälle och inflytande Ett av de övergripande målen för den svenska ungdomspolitiken är att alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande och kunna vara delaktiga i samhällslivet. De flesta frågor som kommunen ansvarar för berör unga om inte direkt så indirekt. Engagemang finns hos många unga men frågan är hur vi tar tillvara på det?! Cirka hälften av alla elever vill vara med och påverka i kommunen. Av dem som inte vill vara med och påverka säger nästan 7 % i år 8 och 45 % i år 2 att de inte är tillräckligt intresserade och ungefär var tredje elev att ingen lyssnar eller att de inte vet vem de ska vända sig till. Om man själv bestämde skulle man satsa på skola, hälsa och att motverka kriminalitet. 16
Tabell 17. Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor, vad är viktigast att prioritera? (%) Pengar till kultur Pengar till föreningar Ställen där ungdomar kan träffas Kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg Arbete för jämställdhet Gator, vägar och cykelbanor Arbete för miljön Idrottsanläggningar Bostäder Minska användandet av alkohol och droger Motverka diskriminering Arbete för integration Arbete mot främlingsfientlighet/rasism Arbete mot kriminalitet Vad är viktigt? Hälsa Äldreomsorg Barnomsorg Skola 4 5 6 Eleverna fick välja fyra alternativ på frågan om vad de skulle prioritera att jobba med om de var politiker och fick bestämma i kommunen där de bor. Ovan visas vad eleverna i Ronneby tyckte. Önskemål om prioriteringar varierar från skola och hälsa till att motverka kriminalitet. Skillnaden mellan könen är tydlig på flera frågor. I årskurs 8 vill dubbelt så många tjejer som killar prioritera arbetet med miljön, medan killar i högre grad vill prioritera idrottsanläggningar. Bland elever i årskurs 2 vill fler killar än tjejer satsa på arbetet mot rasism och kriminalitet. Satsningar på äldreomsorg och ställen där ungdomar kan träffas prioriteras högre bland tjejerna i årskurs 2. Jämfört med hur man svarade 8 så vill en större andel elever prioritera arbetet mot kriminalitet, barnomsorg, skola och ställen där ungdomar kan träffas. Politik, samhälle och inflytande 17
Politik, samhälle och inflytande Vill du vara med och påverka i de frågor som rör den kommun där du bor? Som vi kan se i tabellerna 18 och 19 så vill närmare 5 % i båda åldergrupperna kunna påverka i sin kommun. Tjejer ligger några procent högre än killar i årskurs 2, medan skillnaden mellan könen i årskurs 8 är marginell. Sedan 8 är andelen oförändrad för båda årskurserna. Jämför vi dessa siffror med hur stora möjligheter de som svarat tror sig ha att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen ser vi att få anser sig ha denna möjlighet. Andelen har dock ökat med cirka % i år 2 sedan 8. För år 8 är det ingen skillnad. Tabell 18 (%), år 8 13 % 48 % Vill påverka Möjlighet att föra fram åsikter Tabell 19 (%), år 2 23 % Vill påverka 45 % I dessa två cirklar visar orange möjligheten till att föra fram sina åsikter och svarsalternativen som lagts ihop är Mycket stora och Ganska stora. Det blåa är de som svarat Ja på att de vill påverka i sin kommun. Möjlighet att föra fram åsikter 18
Intresset för politik, samhällsfrågor och det som sker i andra länder Tabell. Hur intresserad är du av dessa områden? (%) 7 6 5 4 Politik Samhällsfrågor Vad som händer i andra länder År 12 Tabell 21. Hur intresserad är du av dessa områden? (%) 7 6 5 4 Politik Samhällsfrågor Vad som händer i andra länder År 12 I tabell och 21 är det svarsalternativen Mycket intresserad och Ganska intresserad som redovisas. Som vi ser i tabell och 21 är intresset för samhällsfrågor betydligt högre än intresset för politik. Vi kan också se en ökning av intresset för politik i båda årskurserna jämfört med 8. Politik, samhälle och inflytande I årskurs 2 har intresset för samhällsfrågor och vad som händer i världen minskat 12, medan det i årskurs 8 är oförändrat respektive har ökat. 19
Politik, samhälle och inflytande Tabell. 22 Om du svarat nej på att du vill vara med och påverka, vad är då anledningen till att du inte vill påverka? (%) Annat Det spelar inte någon roll, de som bestämmer lyssnar inte Har inte tid Är inte tillräckligt intresserad Kan för lite om hur jag ska göra 4 6 8 Tabell 23. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? (%) Vet inte Annat Vill inte påverka Någon organiserad ungdomsgrupp Tjänstemän/politiker Internet/sociala medier Förening/organisation Politiskt parti/ungdomsförbund Någon jag känner 4
Viljan att påverka och kunskap om hur I tabellerna kan vi se att det är många som inte vet hur man gör eller vart man vänder sig om man vill vara med och påverka. Många svarar också att man inte är tillräckligt intresserad eller att det inte spelar någon roll då ändå ingen lyssnar. I jämförelse med 8 har kunskapen blivit något bättre i årskurs 8 men sämre i årskurs 2. Tilltron har blivit lite sämre i båda årskurserna. I jämförelse med övriga kommuner är det cirka % fler i år 8 och % färre i år 2 som anger att de inte är tillräckligt intresserade. I övrigt skiljer sig inte svaren nämnvärt från övriga medverkande kommuner. Strax över % av eleverna i båda årskurserna skulle vilja träffa en politiker i kommunen, medan cirka 4 % svarar Vet inte på den frågan. Ekologisk hållbar utveckling Att vända sig till någon man känner när man vill påverka har blivit vanligare sedan 8. I årskurs 2 är det år 12 fler som vänder sig till ett politiskt parti/ungdomsförbund eller en tjänsteman. Majoriteten i båda årskurserna bryr sig mycket om hur livsmedel är producerade, att varor och tjänster är producerade på ett schysst sätt med bra arbetsvillkor och rättvisa löner. De är också noga med återvinning. Siffrorna är högre för Ronneby i jämförelse med övriga medverkade kommuner. Tabell 24. Hur mycket bryr du dig om följande? (%) 8 6 4 Livsmedel du köper är producerade hållbart Varor/tjänster du konsumerar produceras på ett bra sätt med bra arbetsvilkor/rättvisa löner Källsortera/återvinna I tabell 24 är det svarsalternativen Alltid och Ibland som redovisas. Politik, samhälle och inflytande 21
hälsa Hälsa De allra flesta elever upplever att de mår bra men samtidigt finns det individer som upplever trötthet under dagen, stress och har svårt att sova. Nästan åtta av tio elever i år 8 tränar varje dag eller flera gånger i veckan, medan andelen för år 2 är betydligt lägre. Andelen som röker dagligen och som någon gång använt narkotika är högre i år 2 jämfört med övriga kommuner. Andelen som anger att de blir berusade ofta är lägre i Ronneby jämfört med övriga medverkande kommuner i båda åldersgrupperna. Tabellen visar att den upplevda bra hälsan sjunker mellan grundskolan och gymnasiet. I båda årskurserna är det betydligt fler killar än tjejer som upplever en bra hälsa, cirka %. Det är en större andel tjejer än killar som bedömer sin hälsa som varken bra eller dålig. Resultatet skiljer sig inte nämnvärt från övriga kommuner. Sedan 8 har andelen som upplever en bra hälsa minskat i båda åldergrupperna och andelen som anger varken bra eller dåligt har ökat. Tabell 25. Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? (%) 9 8 7 6 5 4 Bra Varken bra eller dålig Dålig I tabellen har svarsalternativen Mycket bra och Ganska bra sammanställts till Bra och Ganska dåligt och mycket dåligt till Dåligt. Tjejer upplever fler hälsomässiga besvär än killar, och det besvär som ökat sedan enkäten 8 bland båda könen och i samtliga åldergrupper är svårigheter att somna. 22
Hälsa I jämförelse med grundskoleelever i övriga kommuner är det vanligare med huvudvärk, ont i magen och trötthet i Ronneby. Däremot är det mindre vanligt med stress, svårigheter att somna och sovit dåligt. Jämförelsen för år 2 visar att elever i Ronneby har mer besvär med ont i magen, svårigheter att somna och sovit dåligt, och mindre besvär med trötthet. Tabell 26. Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? (%) 9 8 7 6 5 4 Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Svårt att somna Trött under dagarna Sovit dåligt på natten I tabellen redovisas svarsalternativen Varje dag, Flera gånger i veckan och En gång i veckan. Svaren Någon gång i månaden och Aldrig eller mer sällan är inte medräknade. Om matvanor Majoriteten av eleverna i år 8 äter både frukost, lunch och middag/kvällsfika. I årskurs 2 hoppar man över frukosten oftare än i årskurs 8, medan de i årskurs 8 struntar i lunchen oftare. Det är betydligt fler tjejer än killar i båda årskurserna som hoppar över frukost och lunch. 23
hälsa Om träning Tabell 27. Hur ofta brukar du träna så du blir andfådd eller svettas? (%) Mer sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag 4 6 8 Flitigast att träna så att man blir andfådd eller svettas är man i år 8, där så många som 77 % tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Motsvarade för år 2 är 57 %. I båda årskurserna är killarna mer fysiskt aktiva än tjejerna. I en jämförelse mellan tjejer och killar kan vi se att cirka % fler killar än tjejer i båda årskurserna tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Tjejer i år 2 anger i störst utsträckning att de aldrig tränar eller att de tränar högst en gång i månaden, cirka 28 %. Sett till övriga medverkande kommuner svarar bara drygt hälften så många av eleverna i år 8 i Ronneby att de aldrig tränar eller att de tränar högst en gång i månaden (6 % respektive 14 %). För år 2 ses ingen större skillnad i jämförelse med övriga kommuner. För år 8 är träningsfrekvensen i stort sett samma som för 8, medan andelen elever i år 2 som tränar ofta har ökat något. Samtidigt har andelen elever i år 2 som aldrig eller sällan tränar också ökat lite. 24
Tobak och alkohol Tabell 28. Hur ofta brukar du?(%) 9 8 7 6 5 4 Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Röka cigaretter Snusa Dricka folköl Dricka starköl/cider/alkoläsk/vin /sprit Hälsa Tabell 29. Hur ofta brukar du? (%) 9 8 7 6 5 4 Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Röka cigaretter Snusa Dricka folköl Dricka starköl/cider/alkoläsk/vin /sprit Av eleverna i år 8 dricker 66 % av tjejerna och 65 % av killarna aldrig starköl, cider, vin eller sprit. För elever i år 2 är andelen betydligt lägre med 17 % tjejer och 38 % killar. Användningen av tobak och alkohol ökar med åldern. Jämfört med 8 kan vi se att andelen som anger att de dricker starköl/cider/vin eller sprit har ökat. Övrig användning har minskat eller är oförändrad. I jämförelse med övriga kommuner (8 %) är det tyvärr en lägre andel elever i år 8 i Ronneby (66 %) som anger att de aldrig druckit starköl, cider, vin eller sprit, medan det för år 2 ligger på samma nivå. 25
hälsa Vanligaste sättet att få tag på alkohol är via kompisar eller kompisars syskon. Elever i år 2 anger även att de får av sina föräldrar och andra vuxna. Elever i år 8 anger även att de tar från sina föräldrar utan att dessa vet om det. Andelen elever som anger att de aldrig blir berusade är något lägre bland elever i år 8 och högre i år 2 jämfört med övriga medverkande kommuner. Andelen som anger att de blir berusade någon gång i månaden eller oftare är högre i övriga medverkande kommuner i båda åldersgrupperna än i Ronneby. I jämförelse med övriga kommuner är andelen som snusar regelbundet (minst en gång i veckan) högre bland elever i år 8 och lägre bland elever i år 2. Andelen som röker regelbundet i år 8 är ungefär samma som i övriga kommuner och något högre bland elever i år 2. Andelen som röker dagligen bland elever i år 2 är dock betydligt högre (16 % respektive %) i Ronneby. Tabell. Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (%) Cirka 2 % av tjejerna i båda årskurserna och 11 % av killarna i år 8 respektive 14 % i år 2 snusar minst en gång i veckan. 7 6 5 4 8 12 26
Narkotika och doping I årskurs 8 i Ronneby är det 3 % av eleverna som någon gång har använt narkotika. För årskurs 2 är siffran 17 %. I övriga kommuner är siffran lika hög för år 8 medan den för år 2 ligger på 11 %. Det är marginellt fler killar än tjejer i Ronneby i år 8 som någon gång har använt narkotika. I år 2 däremot är det betydligt fler tjejer än killar som har använt narkotika. För år 8 är det ingen förändring från 8. I år 2 ses dessvärre en minskning av dem som svarat att de aldrig provat narkotika. Hasch/marijuana (Cannabis) är vanligast i båda årskurserna följt av sömn-/lugnande medel utan läkarordination. När det gäller att få tag på narkotika är det vanligast att man får den från någon person här på orten. var det 89 % av eleverna i år 2 som svarade att de aldrig använt hasch eller marijuana och 92 % som aldrig använt annan narkotika heller. År 12 svarade 83 % att de aldrig använt narkotika, men eftersom frågorna inte är utformade på samma sätt går det inte att göra en direkt jämförelse. Det är en stor skillnad mellan åldersgrupperna när det gäller att beställa från internet. Det är 27 % av dem som använder narkotika i årskurs 8 som beställer från nätet och % i årskurs 2. Hälsa På frågan om doping är det anabola steroider som det frågas om och i båda åldersgrupperna är det 97 % som svarat att de inte provat. 27
trygghet Trygghet Enligt Barnkonventionen har alla barn mellan och 18 år rätt till en trygg och säker uppväxt. Majoriteten av dem som svarar upplever trygghet alltid och oftast. Men är det utifrån kommunens mål och barnkonventionen okej att inte alla upplever det? Att få känna sig trygg I jämförelse med 8 års enkät är det något fler i båda åldersgrupperna som svarat att de känner sig trygga på följande ställen. Förbättringen är störst bland elever i år 2. I jämförelse med övriga ställen är det många elever i båda årskurserna som svarat att de inte vistas på fritidsgård eller likande eller på uteställen, vilket påverkar resultatet. Tabell 31. Känner du dig trygg på följande ställen? (%) 9 8 7 6 5 4 I hemmet Bostadsområde kvällen Bostadsområde dagen På väg till eller från skolan I klassrummet Rasterna i skolan På fritidsgård eller liknande På uteställen Ute på stan eller i centrum Buss, tåg eller liknande Nätet I tabellen redovisas svarsalternativen Ja, alltid och Ja, oftast. Svaren Nej och Vistas inte där redovisas inte. Åk 8 Åk 2 28
Tabell 32. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? (%) Inget av detta har hänt mig Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Jag har blivit utsatt för misshandel Någon har stulit från mig Någon har hotat mig Tjej Kille trygghet Jag har inte vågat gå ut 4 6 8 Tabell 33. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? (%) Inget av detta har hänt mig Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Jag har blivit utsatt för misshandel Någon har stulit från mig Tjej Kille Någon har hotat mig Jag har inte vågat gå ut 4 6 8 Jämför vi med svaren från 8 är det % färre av tjejerna i båda årskurserna som svarar att inget har hänt. Andelen tjejer i årskurs 2 som inte vågat gå ut har ökat markant (från 7 % till 23 %). Jämfört med övriga kommuner svarar några färre procentenheter elever i Ronneby att inget av detta har hänt. Skillnaden mot övriga kommuner finns främst bland tjejer i år 2 som inte vågat gå ut ensamma (23 % i Ronneby jämfört med % i övriga kommuner). 29
Mobbning trygghet När det gäller mobbning har denna fråga delvis behandlats i kapitlet Skolan. Skolan (på rasten och i klassrummet) och på vägen till och från skolan är de vanligaste platserna där unga utsätts. På nätet/via mobilen är det fjärde vanligaste stället att bli mobbad på. Andra ställen som tas upp är på stan, på buss, tåg eller likande, hemma och på träning. I årskurs 8 är det totalt 15 % som anser sig blivit mobbade det senaste halvåret och i årskurs 2 är det 9 %. I jämförelse med övriga medverkande kommuner är det ingen skillnad. I jämförelse med 8 har andelen minskat marginellt i båda åldergrupperna. Att bli orättvist behandlad Tabell 34. Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått riktigt dåligt? Åk 8 8 7 6 5 4 Kille Tjej Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger Tabell. 35 Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått riktigt dåligt? Åk 2 8 7 6 5 4 Kille Tjej Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger
Upplevelsen av att bli orättvist behandlad så att man mår dåligt ligger något högre i Ronneby än i övriga medverkande kommuner, cirka 5 %. Som vi kan se i tabell 34 och 35 är det fler tjejer som upplever detta. Tabell 36. Jag blev orättvist behandlad i kontakt med: (%) Annat Annan person Andra elever Skolans personal Organisation eller förening Socialtjänsten trygghet Polisen/rättsväsendet Sjukvården 4 5 Tabell 37. Av vilken orsak blev du orättvist behandlad? (%) Vet inte Annat Religion Funktionsnedsättning Utseende Ålder Sexuell läggning Kön/könsidentitet Bakgrund/hudfärg 4 5 6 I dessa tabeller redovisas svaren från dem som tidigare svarat att de blivit orättvist behandlade. Flest upplever att det är utseendet som är orsaken till att de blivit orättvist behandlade och här är andelen i år 2 högre, framförallt bland tjejer. Bland killar i år 2 anges även ålder, bakgrund/hudfärg och religion som orsak. Detta ses inte bland elever i år 8 eller tjejer i år 2 i samma utsträckning. Bland tjejer i år 2 anges dock kön som orsak. 31
arbete Arbete Möjlighet till inträde och etablering på arbetsmarknaden är en central fråga för tillgång till välfärd och inflytande. I Ronneby kommun är ungdomsarbetslösheten bland den högsta i landet. Det är viktigt för kommunen att tidigt satsa på tillträde till arbetsmarknaden eller en meningsfull sysselsättning. Tabell 38. Har du något extrajobb just nu? (%) 8 7 6 5 4 Ja Nej, men har försökt att få ett utan att lyckas Nej, har inte försökt/vill inte ha Kille Tjej Tabell 39. Har du något extrajobb just nu? (%) 6 5 4 Kille Tjej Ja Nej, men har försökt att få ett utan att lyckas Nej, har inte försökt/vill inte ha 32 I jämförelse med övriga medverkande kommuner är det något fler i årskurs 8 som har extrajobb och även fler som sökt men inte fått. I årskurs 2 är antalet som har ett extrajobb något färre och andelen som sökt men inte fått fler.
Tabell 4. Hade du något sommarjobb i somras? (%) 8 7 6 5 4 Kille Tjej arbete Ja Nej, men försökte att få ett utan att lyckas Nej, sökte inte något Tabell 41. Hade du något sommarjobb i somras? (%) 8 7 6 5 4 Kille Tjej Ja Nej, men försökte att få ett utan att lyckas Nej, sökte inte något Majoriteten i årskurs 2 hade sommarjobbat. Av dem fick 39 % sitt jobb via kommunen och 41 % via någon i familjen, släkt eller annan bekant. Andelen som sökt men inte fått sommarjobb är något högre i Ronneby än övriga medverkande kommuner. Att starta eget Upp emot 5 % i båda årskurserna kan tänka sig att starta eget och cirka 4 % vet inte. Det är något fler tjejer än killar som kan tänka sig att starta eget. I båda åldersgrupperna har cirka en fjärdedel förälder/föräldrar som driver eget företag. 33
framtid Framtid Majoriteten av dem som svarat på enkäten ser positivt på sin framtid. Ungefär hälften av eleverna i år 8 och 65 % av eleverna i år 2 tror att de kommer flytta från kommunen och i stort sett alla övriga anger att de inte vet. Pojkvän/flickvän och närheten till familj och släkt är de största anledningarna till att man tror att man kommer stanna kvar eller flytta tillbaka. Tabell 42. Hur ser du allmänt på framtiden för egen del? (%) 9 8 7 6 5 4 Positiv Varken eller Negativ En stor del av eleverna i Ronneby (79 % i år 8 och 69 % i år 2) ser ljust på framtiden. Samtidigt är en del tveksamma till hur den egna framtiden kommer att se ut. Cirka 15 % av tjejerna och killarna i år 8 och var femte i år 2 svarar varken eller på frågan om hur de allmänt ser på sin framtid. I övriga medverkande kommuner ser 78 % av eleverna i år 2 positivt på sin framtid. För år 8 är det ingen skillnad. Jämfört med 8 är det nu 9 % färre i år 8 och 18 % färre i år 2 som ser positivt på framtiden. I 12 års enkät anger fler svarsalternativet varken eller. 34
Studier, arbete och resor Årskurs 8»» I årskurs 8 anger 72 % av killarna och 83 % av tjejerna att de vill läsa på gymnasiet efter grundskolan.»» Fler tjejer än killar vill läsa på gymnasiet i en annan kommun (57 % respektive 36 %).»» Nästan dubbelt så många killar som tjejer säger att de skulle vilja börja jobba (13 % respektive 7 %) efter grundskolan.»» Cirka % svarar att de inte vet vad de helst skulle vilja göra efter grundskolan. Årskurs 2»» I årskurs 2 är det cirka 25 % av både tjejerna och killarna som helst vill läsa vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet.»» Mer än dubbelt så många tjejer som killar vill studera utomlands (14 % respektive 6 %).»» 36 % av tjejerna vill åka utomlands för att resa eller jobba jämfört med 19 % av killarna.»» Cirka 4 % tror att de kommer läsa vidare efter gymnasiet och cirka % tror att de kommer att jobba i kommunen eller i någon närliggande kommun.»» % av killarna tror att de kommer att jobba någon annanstans i Sverige och lika stor andel av tjejerna tror att de kommer att åka utomlands för att resa eller jobba. framtid Tabell 43. Tror du att du kommer att flytta i från kommunen där du bor? (%) I övriga kommuner tror 47 % i år 8 att de kommer att flytta från kommunen, jämfört med 51 % i Ronneby. Motsvarande för år 2 är 62 % i övriga kommuner och 66 % i Ronneby. Det är stor skillnad mellan könen och då framför allt i år 2. Där säger 79 % av tjejerna i år 2 och 53 % av killarna så. Motsvarande i år 8 är 59 % och 43 %. 7 6 5 4 Ja Nej Vet inte 35
framtid Största anledningen till varför man tror att man kommer att flytta från kommunen är i år 2 jobb och studier samt att man vill prova på något annat. Jobb anges i större utsträckning bland killarna och studier bland tjejerna. I årskurs 8 återfinns samma mönster men här anger fler att utöva sina fritidsaktiviteter som anledning. I båda årskurserna är det fler tjejer än killar som säger att de vill prova på något nytt. Anledningen till varför man vill bo kvar i kommunen är i båda årskurserna främst närheten till släkt och familj samt flickvän/pojkvän eller kompis. Tabell 44. Vad tror du skulle kunna få dig att flytta tillbaka till Ronneby? (%) Vet inte Annat Miljö för barn att växa upp i Möjligheter att utöva fritidsaktiviteter Lätt att få egen bostad Närheten till stan Närheten till naturen Tjej Kille Närheten till släkt och familj Flick-/pojkvän eller kompisar Studier Jobb 4 5 Frågan om vad som skulle få en att flytta tillbaka till Ronneby ställs endast till elever i årskurs 2. Majoriteten svarar släkt och familj, men även jobb och bättre miljö för barn att växa upp i anges som anledning. Om ekonomi och giftermål I 12 års enkät lades det till frågor kring ekonomi och om man får gifta sig med vem man vill. Dessa frågor har tillkommit då det de senaste åren varit mycket diskussioner kring barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll i Sverige. Det har även framkommit i rapporter att många unga styrs av familj och släkt i val av partner. 36
Tabell 45. Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? 25 15 Ronneby Alla kommuner framtid 5 Elever i årskurs 2 anser i högre grad än elever i årskurs 8 att de får avstå från fritidsaktiviteter för att man inte har råd. Av eleverna i årskurs 2 är det fler tjejer än killar som säger så. Tabell 46. Har det hänt att du inte kunnat köpa något som du vill ha, och som många andra i din ålder har, för att du eller din familj inte haft råd? (%) 8 7 6 5 4 ja, flera gånger ja, en gång nej Som vi ser i tabellen är andelen som en eller flera gånger anger att de inte haft råd högre bland elever i årskurs 2. I jämförelse med riket är denna andel lägre bland elever i årskurs 8 (28 % jämfört med 35 %) och högre i årskurs 2 (49 % jämfört med 45 %). 37
Tabell. 47 Får du gifta dig/bli sambo med vem du vill i framtiden? (%) framtid 9 8 7 6 5 4 ja ja, men endast nej vet inte om personen har samma bakgrund som min familj Det är svårt att kommentera dessa tre tabeller då de är nya frågor för 12. Men vi kan se att vi har unga i Ronneby som anser sig inte kunna delta på fritiden på grund av ekonomi samt att vi har unga som inte känner att de fritt kan välja framtida partner. 38
Tack! Ett stort tack till alla elever i årskurs 8 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet för att ni svarade på enkäten. Till alla lärare och fritidsledare som möjliggjorde det för eleverna att svara. Till alla er som på något sätt hjälpt till och gjort det möjligt att genomföra enkäten och till alla er som lägger tid på materialet efteråt. Stadshuset, Karlshamnsvägen 4, 372 8 Ronneby Tel 457-61 8, www.ronneby.se, www.facebook.com/ronnebykommun www.ronneby.se