Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Relevanta dokument
lättare att förstå vad som händer i världen idag och reflektera över fackets roll för samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

VÄGEN TILL ETT BÄTTRE ARBETSLIV. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen

VÄGEN TILL ETT BÄTTRE ARBETSLIV. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen

Vägen till ett bättre arbetsliv

RA PP OR T 7 AV

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

EU och den svenska kollektivavtalsmodellen

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, arbete och pengar. Varför arbetar vi?

Kampen för ett bättre liv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? handels.se Handels Direkt

ANDRA UPPLAGAN LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?

Från hembiträde till erkänd hushållsanställd FRÅN HEMBITRÄDE TILL ERKÄND HUSHÅLLSANSTÄLLD

VÄGEN TILL ETT BÄTTRE ARBETSLIV. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen

IMFs modell för internationellt ramavtal

Röster om facket och jobbet 2011

Facket handlar rättvist

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter

Kollektivavtalet bra för både arbetsgivare och arbetstagare Information till dig som är arbetsgivare

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Stockholm Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

UNI-OTE Globalt avtal

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Landsorganisationen i Sverige 2013

ANDRA UPPLAGAN. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

Kollektivavtalet skyddar din lön! Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på

Habo Gruppen AB UPPFÖRANDEKOD

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen. Lättläst

Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen. Lättläst

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Mr Frits Bolkestein, European Commissioner for the Internal Market, Taxation and Customs Union European Commission B-1049 Brussels

Röster om facket och jobbet 2011

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

Arbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen

Arbetsmarknadens parter

Lönebildning och medling

Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

VÅRT ARBETSMILJÖARBETE I KINA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE - STRÄVA EFTER ATT BLI BÄTTRE

Dina rättigheter som bärplockare i Sverige

Uppdraget. att värna löftet

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Demokratisk process i Officersförbundet

Etiska riktlinjer och policy för kapitalförvaltning. antagna vid styrelsemöte senast reviderade

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst

Föreningsrätt och förhandlingsrätt.

Ra pp or t 5 av

Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen. Ett undervisningsmaterial om hur dagens arbetsmarknad fungerar från Arena Skolinformation.

LÖN FÖR MÖDAN. Medlingsinstitutet

En fullmatad rapport

förord Stockholm i november 2013 Claes Stråth Generaldirektör lön för mödan 1

Seminarieprogram Union to Union

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Stark tillsammans Verksamhets- förslag

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka medlemmar.

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Om arbetslivet. Lgr 11

Vad innebär förslagen om inskränkt strejkrätt? En kritisk granskning.

Tillsammans. om facklig samverkan och lagändringarna av strejkrätten

Rad UNIONEN. bildades 2008 genom en sammanslagning av SIF och HTF, är idag Sveriges största tjänstemannafack.

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Den svenska modellen. Underlag inför avtalskonferens

Stark tillsammans. Verksamhetsförslag

ELECTROLUX ARBETSPLATSSTANDARD FÖR LEVERANTÖRER

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Facklig ordlista och förkortningar

A-kassan är till för dig som har arbete

Anmälan till den svenska Nationella Kontaktpunkten för OECD:s Riktlinjer för Multinationella Företag

Fackliga rättigheter i världen

Motion till riksdagen 2016/17:1195

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

LÖN FÖR MÖDAN. Medlingsinstitutet

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Sociala tjänster för alla

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om facket

Värnen mot marknaden

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige

Ta tillbaka kontrollen!

Regeringens skrivelse 1999/2000:146

Röster om facket och jobbet

Transkript:

Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen? Konflikter förhandling ökad respekt för mänskliga rättigheter Fackets roll för samhällsutveckling

Då: Jordbrukssverige förändras Industrialisering i slutet av 1800-talet produktion förändras, men inte levnadsförhållanden Urbanisering trångboddhet och 8 10 barn Barnarbete fram till 1941 Oreglerade arbetstider upp till 12 timmar/dag 20-25% emigrerar Arbetstagare vid ett bygge i Sverige 1905

Nu: Slaveri och barnarbete Minst 21 miljoner i tvångsarbete Många är migranter eller minoriteter 168 miljoner barnarbetare Vanligt när vuxnas löner inte räcker till Vanligt inom jordbrukssektorn och hushållsarbete

Då: Striderna för föreningsrätten De viktigaste kraven: Allmän och lika rösträtt - förverkligades 1921 Organisationsrätten rätten att fritt gå med i och bilda fackföreningar och andra organisationerförverkligades stegvis 1863-1938 genom avtal. Åtta timmars arbetsdag förverkligades 1920. Dock ej för hushållsanställda, sjömän och lantarbetare. Mackmyra Sulfit var en massafabrik. I anslutning till den fanns arbetarbostäder. Mackmyra blev rikskänt år 1906, när en konflikt mellan arbetarna som ville bilda en fackförening och företaget ledde till bråk och vräkningar av ett flertal familjer.

Nu: Informell ekonomi facklig utmaning De viktigaste kraven idag: Organisationsrätten kränks fortfarande nästan överallt och i 70 % av världens länder finns ingen rätt att strejka Levnadslön minimilöner är sällan en lön det går att leva på Formalisering av anställningsvillkor och sociala trygghetssystem SEWA organiserar och hjälper sopletarna på största soptippen i Ahmedabad, Indien, och dem som jobbar som gatuförsäljare.

Då: Förändringens vindar Strejkerna var många i början av seklet Arbetsgivarna organiserar sig Storstrejk 1909 berörde 300 000 arbetstagare nederlag för facket Färre men starkare förbund + utbildning Regeringsskifte 1917 möjlighet att genomföra 8 timmars arbetsdag (1920) och allmän rösträtt (1919) 1906 Decemberkompromissen: LO erkände ag rätt att leda & fördela arbetet. SAF respekterade föreningsrätten på arbetsplatserna 1909 300,000 arbetare deltar i den första storstrejken. (Lockouten) Allmän rösträtt för män införs. 1913 Lag om allmän folkpension införs. 1919 Allmän rösträtt införs i Sverige när kvinnor får rösträtt. Norra Bantorget i Stockholm under storstrejken 1909.

Nu: Politisk påverkan och demokrati Facket en viktig kraft för förändring både fackliga frågor och mänskliga rättigheter Därför hotas och trakasseras facket ofta mord skedde i 11 länder 2014 Utbildning och samordning mellan fack viktiga verktyg Chan Chiu-wai, från Hongkongs fackliga centralorganisation HKCTU, var fackets representant i Occupy Centrals styrkommitté.

Då: Saltsjöbadsavtalet Parterna blir starkare och även tjänstemännen börjar organisera sig Saltsjöbadsavtalet: Organisations- och förhandlingsrätten, lön regleras av parterna, regler för stridsåtgärder. 1936 Stats- och kommunalanställda tjänstemän bildade TCO 1938 LO och SAF träffar i Saltsjöbaden avtal om spelreglerna på arbetsmarknaden..1947 Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) bildas. 1944 Det moderna TCO bildas genom sammanslagning med Daco. 1955 Lag om allmän sjukförsäkring. Efter förhandlingar i Saltsjöbaden slöt LO och SAF 1938 det banbrytande Saltsjöbadsavtalet som definierade spelreglerna på arbetsmarknaden.

Nu: Social dialog och global utveckling Dialog mellan parterna på arbetsmarknaden viktig för att lösa konflikter både på arbetsplatserna och i samhället Kollektivavtal på lokal, nationell och global nivå viktig för minskad fattigdom och konkurrens på lika villkor Både social dialog och organisationsrätten del av ILO:s utvecklingsagenda Facket demonstrerar när Electrolux avskedat 100 fackliga medlemmar vid sin fabrik i Rayong, Thailand

Då: Lika lön för lika arbete Lika lön för lika arbete central fråga Fackens vapen mot lönedumpning var strejk och blockad Branschavtal som täcker hela arbetsmarknaden skapade arbetsfred I Vaxholmsmålet gav EUdomstolen företaget rätt och Sverige fick ändra lagen Städstrejken 74/75 berodde på missnöje med arbetsvillkoren på det multinationella företaget ASAB. Arbetet var tungt, arbetstiderna dåliga och lönen låg.

Nu: globaliseringens utmaningar Industrialisering ger tillväxt och arbete för många, men: Inkomstklyftorna inom och mellan länder ökar Migrationen ökar och den ekonomiska betydelsen enorm Vissa yrkesgrupper är inte erkända Civilsamhällets möjlighet att verka krymper i och med koncentrationen av kapital Hushållsanställda i Guatemala ordnar aktiviteter för att pressa regeringen att ratificera ILO:s konvention 189 om hushållsanställdas rättigheter.

Facket behövs för en varaktig fred Världens största folkrörelse Beprövade verktyg för att utjämna klyftor i samhället Arbetssätt som förändrar strukturer, men också stärker individer Har fungerat i historien fungerar idag!

Tack! Vill du veta mer? www.uniontounion.org