Uppdraget. att värna löftet

Transkript

1 Uppdraget att värna löftet

2 Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form: ETC Tryck: 08 Tryck isbn xxxx-x lo xxxxxx

3 Sagan om det första löftet Det var en gång för länge sedan som de samlades runt ett köksbord. Upprörda över låga löner, pengarna räckte inte att leva för. Runt bordet enades de om den lägsta lön de skulle arbeta för och hur mycket mer de skulle kräva för att arbeta på kvällar och helger. De lovade varandra att ingen skulle arbeta för en lön som var lägre än den de enats om. Runt köksbordet bildade de, just då, sin första fackförening. På bordet lade de alla en peng i en tom kakburk. För de förstod att de måste spara pengar för att stå starka om de skulle kunna tvinga arbetsgivaren att acceptera deras krav. Pengen var deras första medlemsavgift. Kakburken blev deras första strejkkassa. Då knackade det på dörren. Där utanför stod en av kamraterna, och han hade inget arbete. Alla visste att risken var stor att det är han, den som är arbetslös, som inte orkar stå emot, som tvingas svika löftet om en lägsta lön för att arbeta och tvingas svika för att få pengar till hyra och mat till barnen. Då ställde någon fram en tom kopp mitt på bordet. I koppen lade alla ännu en slant. Det räckte till hyra och mat till barnen för den som inte hade arbete. Koppen blev deras första arbetslöshetskassa. De tog ett papper och skrev ned sina krav och gick alla nästa dag till arbetsgivaren och krävde att han skulle skriva under. Arbetsgivaren klagade, prutade lite på kravet men accepterade till sist och de skrev alla på. De hade genomfört sin första förhandling. Och pappret var deras första avtal. Det är detta som är en fackförening, löftet till varandra om priset och villkoren för vårt arbete. Och insikten om att vi bara kan nå detta om alla är eniga. Och att vi tillsammans måste ha ekonomiska resurser för att kunna hålla detta löfte. Det är det vi gör i fackföreningen vi lovar varandra!

4 det fackliga löftet Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på lägre lön eller sämre villkor än de vi nu lovar varandra Vi lovar varandra detta i den djupa insikten att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav!

5 Säljare på arbetets marknad Varje dag säljer alla anställda sitt arbete för att få pengar till mat och kläder, hus och hem. Arbetsgivarna köper arbete och arbetstagarna säljer sitt arbete på en marknad. Arbetslöshet uppstår när det är fler som vill sälja än som vill köpa arbete på marknaden. Då blir det ett överskott på varan arbete. Om några tvingas att sälja sitt arbete billigare för att få ett jobb, måste andra göra detsamma. Då pressas lönerna och det blir köparens marknad där löner och villkor sjunker mot botten. Det kallas för lönedumping. Fackföreningens uppdrag är att stoppa konkurrensen om jobben, ständigt, varje dag. Medlemmarna i fackföreningen lovar att inte konkurrera med varandra med sämre löner och villkor. Fackföreningens kärna är ett löfte mellan alla medlemmarna att ingen säljer sitt arbete till lägre lön eller sämre villkor än de man lovat varandra. Till lägre pris är arbetet inte till salu. Och arbetslöshetskassan är till för att de arbetslösa medlemmarna ska kunna hålla det fackliga löftet och kunna säga nej till arbete med lägre löner. Men inga regler och ingen facklig organisation kan förhindra konkurrens på arbetsmarknaden utan kunniga och modiga medlemmar, samt förtroendevalda som har insikt och står upp för sin och kamraternas rätt. två politiska ord Arbetsgivare är inte den som skänker arbete, utan den som köper arbete. Arbetstagare är inte den som stjäl arbete, utan den som säljer sitt arbete.

6 Konkurrensen ökar Pressade byggtider bakom byggfusk, olyckor och utbrändhet De flesta problem som finns på våra byggen idag beror på de pressade byggtiderna. Kvalitetsproblem, arbetsmiljöproblem... (Byggnadsarbetaren) Företag hyr ut estniska diskare till lågpris Ett bemanningsföretag från Estland erbjuder arbetskraft för 90 kronor per timme. Momsfritt. Det är drygt 60 kronor mindre än en svensk arbetare kostar, om semester, sociala avgifter och försäkringar betalas enligt lag och avtal. (Hotellrevyn) Hoten mot din lön Kan din lön sänkas? Nej, inte i dag. Men kanske i framtiden. Svaren finns i Vaxholm, Bryssel, Västergötland och Tyskland. Budskapet gick inte att ta miste på. Den som slog på datorn och gick in på den svenska arbetsgivarorganisationen Teknikföretagens hemsida den 19 oktober kunde läsa rubriken: Lönesänkningar vinner mark i Tyskland. Apotekets städare sopas bort (Dagens arbete) I sex år har Catharina Fröjd städat på apoteket Enhörningen på Södermalm i Stockholm. Det tänkte hon fortsätta med till pensionen om fem år. Nu är hon en av de 637 städerskor som sägs upp när apoteken lägger ut städningen på entreprenad. (DN ) Var fjärde i vård och skola är visstidsanställd På 15 år har det försvunnit jobb för arbetare i kommunernas kärnverksamheter, vård, omsorg och utbildning. Av de jobben är fasta jobb. Det är några av de fakta som Kommunal presenterar i en ny rapport. (Kommunalarbetaren)

7 Priset på arbete pressas Vem vill betala hundra kronor i timmen när arbetet finns att köpa för halva priset? Pressen neråt på lönerna ökar när arbetsgivarna skjuter över sitt ansvar på entreprenadföretag och bemanningsföretag. Arbetet blir mer ensidigt och slitsamt när mer och mer ska hinnas med under dagen. Otryggheten växer och stressen ökar. Lönepressen blir än hårdare om fiffel, skattefusk och svart arbetskraft brer ut sig på marknaden.

8 En gränslös marknad Konkurrensen på arbetsmarknaden hårdnar när utbudet av arbetskraft från andra länder ökar. Särskilt om arbetstagare får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och förvisas om de inte kan få ett nytt jobb. Dessa gästarbetare kommer att vara beredda att ta arbete till vilket pris som helst. År 2004 utvidgades EU med tio nya länder. Om denna gränslösa arbetsmarknad är bra eller dålig för löntagarna beror helt på vilka regler och villkor som ska gälla. Hotet är lönekonkurrens och försämring av villkoren i arbetet. De nya reglerna inom EU får inte försämra arbetstagarnas rättigheter. Det gäller Rätten att ingå och teckna kollektivavtal Rätten att strejka och vidta stridsåtgärder Att det är Sveriges lagar och avtal som gäller på arbetsplatserna här Att det är i Sverige det avgörs vem som ska räknas som arbetstagare här...

9

10 Jag fattar inte varför ska man vara med i facket Därför att man har fattat det som miljoner andra har fattat. Enda sättet att försvara sig mot vrånga arbetsgivare är att göra det tillsammans. Annars börjar vi konkurrera med varandra om jobben, med lägre löner. men det är dyrt att vara med i facket Ja det är dyrt att vara med i facket särskilt för den som tjänar lite. Men att vara ensam är värre. Vem tror du vill betala dig om någon annan gör jobbet för halva lönen? men det är många som inte är med i facket Det är fel. I Sverige är det fler som är med i facket än i något annat land. Men det räcker inte. Alla ska vara med. Du också. Ingen ska stå utanför och dumpa våra löner. men om just jag inte är med spelar väl ingen roll Det är rätt, en hit eller dit har kanske ingen betydelse. Men att inte vara med är att smita, att åka snålskjuts. Den som ställer sig utanför är en del av problemet, den som går med är en del av lösningen. 10

11 11

12 men det blir bara färre som är aktiva i facket och allting blir bara sämre Just det. Om färre blir aktiva då blir det också värre. Fattar du - det hänger ihop. Ju färre desto värre. men de som inte är med i facket får ju samma Nej, det är fel. Om en oorganiserad får fel lön så kan facket stämma arbetsgivaren och få skadestånd för brott mot avtalet. Men den oorganiserade får ingenting alls. men de arbetslösa, är det rättvist att de som inget gör ska ha det så bra Nej kanske inte, men det är listigt. Om de arbetslösa får en bra ersättning tvingas de inte sälja sitt arbete till underpris. När a-kassan sänks då ställs arbetslösa mot arbetande. Då vågar till sist ingen ställa några krav på högre löner. men det är bättre att förhandla själv det ger mer Jaså, gör det? Hur mycket brukar du få utöver avtalet? nä, nä, men varför kräver inte facket minst två tusen kronor mer till alla Därför att det är för mycket, de pengarna finns inte. För höga lönekrav leder till ökad arbetslöshet och ökad inflation. Det är trist men tyvärr sant. 12

13 men varför ska bara vi ta ansvar när direktörerna Fel, vi ska inte ta ansvar för några andra än oss själva. Vi ska höja lönerna så mycket som möjligt, varenda krona ska ut. Men inte mer, då drabbar det oss själva. Det är det som är det knepiga, att veta hur mycket som går att ta ut. men varför tar då inte facket strid och går ut i strejk Nej, det är tvärtom, facket säljer fred under hot om konflikt. Det viktiga är inte att strejka, det viktiga är att få till bra avtal och högre löner. Och förresten, om det blir strejk, då är det bara medlemmar som får strejkersättning, det kan vara bra för dig att veta. vaddå säljer fred, jag fattar i alla fall inte! men kom igen nu! 13

14 Värnen mot Marknaden Det fackliga löftet är ständigt hotat. Det finns alltid en risk att andra för sin försörjning kan tvingas sälja sitt arbete billigare. Då börjar alla konkurrera med varandra om jobben med lägre lön och sämre villkor. I alla moderna länder har arbetstagarna kämpat till sig regler och system för att minska riskerna för konkurrens på arbetsmarknaden. Dessa regler och system är värn mot marknadskrafterna. 14 Värn 1 Full sysselsättning Om det är balans mellan utbud och efterfrågan på arbete då är det lika många som vill sälja och köpa arbete. Om alla har jobb finns det ingen risk att arbetslösa ställs mot arbetande. Den som har ett tryggt jobb hotar inte det fackliga löftet. Värn 2 Aktiv arbetsmarknadspolitik Målet är att skydda och stödja de arbetslösa att komma tillbaka i bra jobb. Med utbildning blir det färre arbetslösa och tillgången på arbetssökande kan öka i områden med jobb. Den som är i utbildning hotar inte det fackliga löftet.

15 marknaden Rikstäckande kollektivavtal Kollektivavtalet gäller alla som säljer samma sorts arbete. Avtalet är bindande för arbetsgivarna. De kan då inte hota en anställd med lägre lön eller sämre villkor. Avtalet är befrielse från utpressning. Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning. Detta hindrar att arbetsgivaren byter ut en anställd mot en arbetslös. Den som inte Värn 4 Värn 5 kan bytas ut hotar inte det fackliga löftet. Hög arbetslöshetskassa Den som har ett arbete betalar till de arbetslösa så att de inte ska tvingas ta arbetet till lägre lön eller sämre villkor. Det ska inte löna sig för en arbetsgivare att byta en anställd mot en arbetslös. Sänks a-kassan ökar trycket mot de lägsta lönerna. Den som har en bra a-kassa hotar inte det fackliga löftet. Värn 3 15

16 Avtal annars får arbets löner Om arbetsgivarna får bestämma ska lönerna inte höjas. Fackets uppgift är att höja lönerna så att medlemmarna får sin del av arbetets ökade värde. Men utan starka lönekrav från klubbar och arbetsplatser blir det inga lönelyft och inga låglönesatsningar. Mer till dem som har minst är ett rättvist krav. lägsta löner Om arbetsgivaren får bestämma vill de inte höja avtalens lägsta löner. De vill inte trots att de säger att ingen har dessa låga löner, att de saknar betydelse. Det är fel. I själva verket är de lägsta lönerna startpunkten för löneloppet. Den som startar långt bak kommer aldrig ikapp. arbetstider Om arbetsgivaren får bestämma ska de anställda stå till tjänst alla dagar, dygnet runt. Mot det står kravet på arbetstider som ger utrymme för ett helt liv med både arbete och fritid, barn och familj, vänner och gamla mamma. 16

17 givaren bestämma om 4 5 arbetsmiljö Om arbetsgivaren får bestämma går lönsamheten alltid före risker i arbetet och de anställdas hälsa. Mot detta står de anställdas behov av en säker arbetsmiljö och bra företagshälsovård för alla. Fria arbetskläder och skor borde vara en självklarhet. försäkringar och pension Om arbetsgivarna får bestämma vill de inte förbättra avtalsförsäkringarna så att de ger mer vid sjukdom och arbetsskada. En högre pension i nivå med tjänstemännens är ett viktigt avtalskrav. 17

18 Strid och fred Ett kollektivavtal är bra för de anställda men också för arbetsgivarna. De anställda får garanterade löner och anställningsvillkor. Arbetsgivarna får arbetsfred och lika villkor, de kan konkurrera med pris och kvalitet. Antalet oseriösa som hotar de seriösa blir färre. Ett riksavtal gäller för en hel bransch under en begränsad tid. Det omförhandlas utan fredsplikt för alla i branschen i hela landet samtidigt. Då är fackföreningen som starkast. Då är chansen störst att få igenom avtalskraven. Men om parterna efter förhandlingar inte kan komma överens om ett nytt avtal då blir det konflikt. I en konflikt har fackföreningen flera vapen: strejk och blockad. Det är förbundsstyrelsen som beslutar om konflikt. Blir det strejk får medlemmarna inte utföra något arbete. Under en strejk får medlemmarna ersättning av förbundet. Den som inte är medlem får ingen strejkersättning. Om de som inte är medlemmar arbetar är det strejkbryteri. Blir det blockad får medlemmarna inte utföra arbete åt eller ta anställning vid de företag som är i blockad. Konfliktens mål är alltid ett bra avtal som säkrar arbetsfred samt löner och villkor för medlemmarna. Därför blir det oftast ingen konflikt. Parterna kan enas om fred under hot om strid. Det är bara de arbetsgivare som är med i en arbetsgivarförening som omfattas av riksavtalet. Av arbetsgivare som väljer att inte vara med i arbetsgivarföreningen kräver facket att få teckna ett avtal direkt med arbetsgivaren, det kallas ofta hängavtal. Det har oftast samma innehåll och verkan som riksavtalet, det hänger på riksavtalet. Till sist är det inte ovanligt att en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal trots det betalar ut för låg lön eller bryter mot andra regler i avtalet. Då ska fackföreningen förhandla och ytterst stämma arbetsgivaren till arbetsdomstolen. Har arbetsgivaren brutit mot avtalet får han betala skadestånd till medlemmen och till fackföreningen. 18

19 19

20