Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån www.vmbyran.se
14 Vattenburna utbrott 1980-2011 12 10 8 6 4 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2
Antal sjuka personer i vattenburna utbrott 1980-2011 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Procent Mer nederbörd = ökad risk för vattenburen smitta? Stor nederbörd per dygn och andel kokningsrekommendationer för kommunalt dricksvatten 35 30 25 20 15 10 5 0 Mkt ndb Kokning Källor: SMHI - Faktablad 4 2001, Livsmedelsverket - rapportering av dricksvattentillsyn år 1998-2001
Vattenkvalitet i enskilda brunnar
Jordens globala medeltemperatur ökar i en takt som aldrig förr
Sveriges medelnederbörd ökar
Extremnederbörd i Sverige SMHI har gjort en analys av antalet fall med extrem nederbörd över ett större område. Varje enskild stapel i diagrammet visar antalet fall per tioårsperiod. För att räknas krävs minst 90 mm över arean 1000 km² under 24 timmar.
Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden F Ökat humusinnehåll i vatten
Felaktig markanvändning
Grundvatten och Ytvatten Grundvatten Ytvatten Jämn temperatur Stor temperaturvariation Ingen färg Höga färgtal Låg halt organiskt material Höga halter organiskt material Låga halter mikroorganismer Höga halter mikroorganismer
Inducerad infiltration och stigande vattennivåer Kortare uppehållstid vid kraftig stigande vattennivåer
Konstgjord infiltration av ytvatten till grundvatten Den luftade markzonen har stor betydelse för reduktion av bakterier/virus Vid höga flöden stiger grundvattennivåerna och den luftade markzonen minskar större risk för smitta i grundvattnet
Extremväder - det kan slå åt båda håll
Vattenbrist torrperioder (störst risk i sydöstra Sverige) Liten grundvattenbildning - högre halter av radon, fluor, mm - saltvatten Höga vattentemperaturer - förändrad biologi i sjöar - låg omsättning - algblomning 2011-2040 E/B2,SMHI HBV-RCA3, hela året Förändring i avrinning (%) > 40 30-40 25-30 20-25 15-20 10-15 5-10 2-5 -2-2 -5 - -2-10 - -5-15 - -10-20 - -15-25 - -20-30 - -25-40 - -30 < -40
Bolmen, Sveriges 10:e största sjö
Färg (Abs 436 nm, 1/m) Järndos (g lösning/ kubikmeter vatten) Färg och järndosering, Ringsjöverket 70 5 65 60 5 4 4 55 50 3 3 2 Järndos Färg 45 40 2 1 1 35 0 maj 2000 maj 2001 maj 2002 maj 2003 maj 2004 maj 2005 maj 2006 maj 2007 maj 2008 Datum
Klimatförändringar ökar risken för förorenings utsläpp i tillrinningsområde för vattentäkter
Föroreningsrisker - Avlopp Bräddning från reningsverk och pumpstationer Enskilda avlopp Felaktiga kopplingar Akut förorening snabbt och allvarligt förlopp
Mikrobiologiska risker i ytvattentäkter
Mikrobiologiska risker i vattentäkter
Några exempel på Vattenburna utbrott Milwaukee, USA 1993 400 000 sjuka Walkerton, Canada 2000 2 300 sjuka, 7 dog Bergen, Norge 2004 1 500 sjuka Lilla Edet, 2008 Fler än 500 sjuka Östersund, 2010 27 000 sjuka Skellefteå 2011 20 000 sjuka
Walkerton, Kanada maj 2000 Mycket häftiga regn och nederbördsmängder Gödsling av jordbruksmark i närheten av brunn 5 Otillräcklig övervakning av vattenbehandling (klorering, flöden och turbiditet) EHEC och Campylobacter Dåliga regelverk och rutiner på tillsyn, vattenskyddsområden, rutiner mm
Walkerton, Kanada maj 2000 Kommun med 4 800 invånare Ca 2 300 insjuknade 65 behövde sjukhusvård 27 fick hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) 7 avled Stor utredning och utfrågning startade hösten 2000 Resulterade i omfattande rekommendationer till hela provinsen och Kanada
Östersunds turistbroschyr nov 2010
Kommunens slogan
26 november 2010
Cryptosporidium Östersund november 2010 Orsaken avloppsvatten Cirka 27 000 sjuka, 45% av invånarna Kokningspåbud i 85 dagar 350 km ledning omsattes 10 gånger Samhällskostnaden för utbrottet uppskattas till 220 miljoner kronor
Storsjön
Hela samhället påverkas! Nytrycka turistbroschyrer kan ej användas. Investering i ny marknadsföringsplan för att återuppbygga varumärket. Hotellägarna räknar på förlusterna och funderar på att kräva kommunen på ekonomisk ersättning. Antalet besökare har minskat och kostnaderna ökat för att hantera vatten (kokning och kylning personalkrävande och energikrävande, inköp av flaskvatten). Befarar att tappet kan bestå flera år framöver. Köpstarka norrmän uteblev från julhandeln Storsjöbadet tappat 85% i dec-jan vilket är en förlust på 1,6 Mkr. Även februari innebär tapp, men ännu inte summerad. Frösö zoo hårt drabbat och stämmer kommunen ex. har en silkesapa dött. Passagerare till Åre/Österunds flygplats minskat med 7% i december (jämfört med hela landet som ökat med 10%) Kaffemaskinsleverantörer upplever stort tapp ingen dricker automatkaffe.
Råvattnet som orsakade utbrotten
Sjukdomsutbrott i Borgholm pga felkoppling Ledningsnätet sammankopplat med enskilda vattentäkter Accepterat sedan 70-talet Historiskt sett många sjukdomsutbrott 5 juli 2010 insjuknade många Vid utökad provtagning framkom att kontaminerat enskilt vatten (E.coli, Norovirus) tryckts ut på det kommunala nätet Åtgärdsprogram: Inventering av samtliga kopplingar till enskilda vattenanläggningar, krav på återströmningsskydd (SS-EN 1717 in i ABVA)
Bakterielarm i Lund
Bakterielarm i Lund
Händelseförlopp Självfall från högreservoar, ledningsbrott i en av två ledningar tömdes inom en timme 50 000 personer i Karlstad och Hammarö helt utan vatten i 8 timmar Akutsjukhuset (500 vårdplatser) bar vatten från tankar Allt flaskvatten tog slut, Vill inte ha bubbelvälling
Lärdomar / framtid Om endast en ledning funnits alt. om bägge ledningarna brustit = 75 000 pe varit utan vatten i ca en vecka!! Stora påfrestningar på samhället Kommunen beslutar att max 10 000 pe får vara utan vatten i 10 timmar. Budget 200-250 mkr under 5 år. Samarbete mellan kommuner, t.ex. reservdelar Kontinuerliga övningar
Påverkan på sjukhuset Sjukhuset var helt utan vatten i 7 timmar Därefter fanns det rinnande vatten men ej drickbart på 2½ dygn Avdelningarna har ingen möjlighet att koka vatten Beredskapsenheten Carina Björk
Påverkan på sjukhuset Utan rinnande vatten kan de inte: Köra dialys Autoklavera instrument vilket begränsar operationskapaciteten Utföra tandvård Sjukhuset bygger eget vattenverk där kommunen sköter drift och underhåll Beredskapsenheten Carina Björk
Grundorsaken till överdoseringen av lut i dricksvattnet var att en kran stängts i samband med rengöring. När kranen inte öppnades igen uppstod häverteffekt i ledningen och trots att pumparna stoppats så fortsatte lut att strömma ut i vattnet. Kemiska risker i vattenverk
Sabotage
Sabotage
Tankbilsolycka! kan slå ut hela vattentäkten
Gamla synder
Gamla synder - miljöbrott
Sabotage mot vattentäkt Storfors 2011 Ett sabotage upptäcktes igår vid ett mäthål vid vattenverket i Storfors kommun. En inspektionslucka till ett mätrör, 25 meter från borrhål och vattenverk, hade brutits upp och misstanke uppstod direkt om att något hällts ned i hålet. Någon sorts petroleumprodukt fanns i mätröret. Man har lyckats pumpa bort vätskan ur röret. Storfors kommun har uppmanat att enbart använda vattnet för att spola toaletter med. Kommunen har fortsatt en rekommendation att inte vare sig dricka vattnet eller använda det för hygienändamål tills svar kommer på mer noggranna prover som lämnades till laboratorium i går kväll.
Säkerhet måste få kosta Norrtälje växer, vattenbrist inom 10 år Anslutning till Norrvatten med en 5 mil lång ledning. Norrvatten förser idag 13 kommuner med vatten från Mälaren. Beräknad kostnad ca en halv miljard, färdigställd 2015. Innebär höjning av taxorna med 35-40 % fram till dess.
Vissa risker måste vi tyvärr leva med. Det är dock viktigt att vi är medvetna om vilka riskerna är, dess konsekvenser och planerar hur vi ska agera om olyckan är framme. HELA SAMHÄLLET BERÖRS!
Ta inte ett bra dricksvatten för givet!
TACK! Robert Jönsson robert.jonsson@vmbyran.se