Arbetsplan för läsåret

Relevanta dokument
Förskola: Snövit. Arbetslag: Fågeln, Fjärilen och Myggan.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan för Violen

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Kvalitetsarbete i förskolan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för 2012/2013

Senast ändrat

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Lokal arbetsplan för förskolan

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan för Östra förskolan

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Lokal Arbetsplan för VALEN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

2.1 Normer och värden

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Kvalitetsrapport Förskola

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Lokal arbetsplan för

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för Vargen

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Transkript:

Arbetsplan för läsåret 2012-2013 Förskola: Snövit Arbetslag: Fågeln,Fjärilen och Myggan

Processen i systematisk kvalitetsutveckling Genom att olika uppföljningar och utvärderingar görs kontinuerligt under läsåret bidrar de till ett ständigt pågående förbättrings- och utvecklingsarbete. Dessa uppföljningar och analyser dokumenteras och genomförs inom de olika skolformerna. Beslutade åtgärder leder antingen till förbättringsåtgärder eller särskilda utvecklingsinsatser. Som ett stöd och hjälp i kvalitetsarbetet kan man använda Skolverkets kvalitetshjul. Processen i systematisk kvalitetsutveckling är cyklisk. Den rymmer faserna - Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? och Hur blev det? Den sista fasen Hur blev det? kan på sätt och vis beskriva - Var är vi? På så vis löper processen vidare. Kvalitetsarbetet i praktiken är ett verktyg till stöd för att arbeta med denna löpande process i praktiken. Allmänna råd Skolverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete lyfter fram följande huvudområden: uppföljning utveckling planering dokumentation Uppföljning Här handlar det om regelbunden insamling och analys av olika underlag och uppgifter. Denna information är saklig och värderingsfri. Kan vara både kvantitativ och kvalitativ. Det som vi årligen följer upp slutbetygen i åk 9 samt betygen för gymnasieeleverna, klassernas och enheternas meritvärden för elever i åk 9 och gymnasiet. Vidare följer vi årligen upp modersmålsundervisning, elevernas studiehandledning samt nationella prov i åk 3,6, 9 och i gymnasiet. Alla enheter reviderar årligen sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Varje termin görs en uppföljning av terminsbetygen för åk 6-9 och de skriftliga omdömena i åk 1-9. Resultaten från olika enkäter ställda till elever, vårdnadshavare och personal genomförs och analyseras årligen. I våra olika uppföljningar ingår även kvalitativa underlag ex BRUK-underlag för personal eller SWOT-analyser kring bestämt tema. Utöver detta följs prioriterade utvecklingsarbeten upp som kan pågå under flera år. Utveckling Allt insamlat material analyseras på arbetslags-, enhets- och förvaltningsnivå. Tidsmässigt innebär detta att arbetslagen gör sina analyser när uppföljningarna är gjorda. Därefter så är det rektor/förskolechef som sammanställer och analyserar utifrån ett enhetsperspektiv. De delar av analyserna som visar låga eller ej tillfredsställande resultat bildar underlag för kommande förbättringsinsatser eller särskilda utvecklingsinsatser. För huvudmannen är det i första hand rektor/förskolechefs pedagogiska bokslut som analyseras men det kan också vara så att analyser görs när vissa delar av det pedagogiska bokslutet är genomfört. I bilaga 2 finns ett stödmaterial att använda sig av för att kunna göra en så bred analys som möjligt av både arbetslagets och enheternas resultat.

Planering (av förbättringsarbetet) för utveckling Resultaten från de analyser som kräver utvecklingsåtgärder för att nå ett bättre resultat ska beskrivas utifrån ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv. Det långsiktiga perspektivet ska utgöras av läroplanernas nationella mål och det kortsiktiga perspektivet kan vara ett mer verksamhetsnära mål. Rektor/förskolechef beslutar om vilka särskilda utvecklingsarbeten som personalen på enheterna ska genomföra. Arbetslagen planerar sedan arbetet under läsåret. Även på huvudmanna kan beslut tas för att genomföra både förbättringsområden för alla eller särskilda enheter men också peka på särskilda utvecklingsinsatser som kan pågå under ett eller flera år utifrån de analyser som gjorts. Dokumentation För pedagogerna på arbetslagsnivå, rektor/förskolechef på enhetsnivå och för huvudmannen är dokumentation av arbetet viktigt för att kunna följa vilka insatser som gjorts och vilket utfall som visas i resultatet. Uppföljningar som genomförs skrivs in i olika mallar som ligger till under för analyserna. När förbättringsområdena och utvecklingsarbeten ska genomföras så använder sig arbetslagen av den modell som är beprövad sedan flera år. I mallen skrivs både de långsiktiga och mer verksamhetsnära målen in. Nuläget ger en möjlighet att beskriva den situation/process som arbetet planeras utifrån. Rubrikerna i pedagogernas/arbetslagens underlag är: (se bilagor) 1. Område (Inom läroplanen) Perspektiv (Pilen) 2. Nuläge (tidigare analysresultat) 3. Arbetslagets kriterier för god kvalitet inom målområdet 4. Handlingsplan 5. Utvärderingsmetoder 6. Resultat 7. Analys 8. Vår bedömning är att målen uppnåtts 9. Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat (Dessa beslut återkopplas till nuläget kommande läsår) Rektors och förskolechefsansvar Det systematiska arbetet är beskrivet för olika nivåer. Varje verksamhetsform och nivå ansvarar dock för sitt kvalitetsarbete. Rektor/förskolechef har en mycket viktig roll i att sammanställa arbetslagens och enheternas resultat med tillhörande analyser. I det systematiska kvalitetsarbetet kan ytterligare uppföljningar och underlag ingå. Det kan t.ex. vara uppföljning av betyg jämfört med nationella prov samt övriga uppföljningar av mål och utvecklingsområden som prioriterats utifrån identifierade utvecklingsområden. I rektors/förskolechefs ansvar ligger också att involvera elever och dess vårdnadshavare i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta kan ske genom samtal, enkäter eller andra utvärderingar. För rektor/förskolechef är analysen av alla arbetslags underlag viktig vilket kan generera olika insatser riktade mot arbetslagen men det är också betydelsefullt att se till helheten på enheterna. I det pedagogiska bokslutet dokumenteras mål, insatser och resultat för det systematiska kvalitetsarbetet årligen och bildar underlag till helhetsanalysen.

Läroplansområde: Normer och värden Perspektiv i Pilen: Medborgare Mål i - Lpfö98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen för att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål i Pilen Barn och elever är trygga och trivs i förskolan Mål Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg fostra och lärande bildar en helhet. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. - Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Indikatorer Andel vårdnadshavare i förskolan som utifrån SKL: s portalfrågor svarat Stämmer helt och hållet eller ganska bra 95% Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat) Vi har på förskolan Snövit organiserat om grupperna så att vi nu arbetar med åldersindelade grupper. Just nu sker det många inskolningar på två av avdelningarna vilket har ökat belastningen på berörd personal. Kriterier för god kvalitet inom målområdet Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att : visa varandra respekt, hjälpa varandra, vara en god kamrat och att de har tillit till oss pedagoger. Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra) Vi behöver arbeta under höstterminen med våran grundverksamhet för att på så sätt få en trygg barngrupp. Under vårterminen kommer två av avdelningarna att arbeta mer i tvärgrupper. Vi som pedagoger är mer närvarande i barnens lek och agerar som positiva förebilder. Vi lär barnen göra förlåt. Vi kommer att föra en pedagogisk dikussion om konflikthantering under handledningstillfällena. Vi följer Snövits likabehandlingsplan som har utarbetats under föregående vårtermin.

Utvärderingsmetoder Vi använder oss av BRUK för att utvärdera. Uppföljning sker i november 2012 och februari 2013. Utvärderingen av målen sker i maj 2013. Resultat Utvärderingen visar Analys Vår bedömning är att målen uppnåtts: Bristande Godtagbar bra Utmärkt Excellent Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat

Läroplansområde: Utveckling och lärande Perspektiv i Pilen: God utbildning Mål i - Lpfö98 Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Mål i Pilen God utbildning Mål Förskolan ska sträv efter att varje barn: - utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring - Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp - Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen - Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Indikatorer Andelen arbetslag i förskolan som uppger kriterier E (i BRUK) för: - Förskolan uppmuntrar barns förståelse och intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp och samband, naturens kretslopp och människans inverkan på miljön - Förskolan stöder och stimulerar barns strävan att genom aktivitet och eget utforskande öka förståelse av sig själva och omvärlden liksom deras tilltro till sin egen förmåga Barn och ungdomar driver på utvecklingen för ett bättre klimat Andel förskolor som genomfört ett projekt med anknytning till Hållbar utveckling ska vara 100% Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat) Vi utvecklar teckenkommunikation kontinuerligt i vårt arbete. I mån av möjlighet så läser vi sagor i olika grupper. Vi har varit på kompetensutveckling om Före Bornholmsmodellen. Vi har börjat använda en kallkompost.

Kriterier för god kvalitet inom målområdet Att barnen utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra) Annika Febéll tar kontakt med skolan angående ett samarbete när det gäller läsning. Vi ska implementera Före Bornholmsmodellen i vårt arbete. Vi behöver organisera våra lässtunder så att barnen ges möjligheter till att utveckla sitt språk samt uppmuntra mer spontana lässtunder. Helena Williamsson fortsätter att kompetensutveckla personalen i teckenkommunikation. Vi komposterar och en avdelning går regelbundet till skogen. Utvärderingsmetoder Vi använder oss av BRUK för att utvärdera. Uppföljning sker i november 2012 och februari 2013. Utvärderingen av målen sker i maj 2013. Resultat Utvärderingen visar Analys Vår bedömning är att målen uppnåtts: Bristande Godtagbar bra Utmärkt Excellent Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat

Läroplansområde: Barns inflytande utveckling Perspektiv i Pilen: Verksamhet/ Mål i - Lpfö98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Mål i Pilen Barn och ungdomar driver på utvecklingen för ett bättre klimat Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn: -utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Indikatorer Andel förskolor som har genomfört ett projekt med Hållbar utveckling ska vara 100% Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat) Barnen ges möjlighet till att värna om förskolans miljö genom att vara delaktiga. Vi hjälps åt att hålla rent på förskolans gård. Barnen ges möjlighet att välja aktivitet i mån av att verksamheten och barnens utvecklingsnivå tillåter det. Kriterier för god kvalitet inom målområdet Barnen tar initiativ till att plocka skräp och hålla ordning både inne och ute. Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra) Barnen har tillgång till städmaterial. Pedagogerna ser till att det finns väl uppmärkta backar så att barnen kan sortera själva. Pedagogerna delaktiga och goda förebilder.

Utvärderingsmetoder Vi använder oss av BRUK för att utvärdera. Uppföljning sker i november 2012 och februari 2013. Utvärderingen av målen sker i maj 2013. Resultat Utvärderingen visar Analys Vår bedömning är att målen uppnåtts: Bristande Godtagbar bra Utmärkt Excellent Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat

Läroplansområde Förskola och hem Perspektiv i Pilen: Medborgare Mål i - Lpfö98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Mål Förskollärare ska ansvara för: - att ge möjlighet till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Förskolans arbete med barnen ska ske i nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Mål i Pilen Ökad tillgänglighet och dialog Indikatorer Andel vårdnadshavare som är nöjda med sitt barns utvecklingssamtal i förskolan ska vara 85% Andel vårdnadshavare till barn inom förskolan som kommunicerar via e-tjänst ska vara70% Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat) Vi använder vår dokumentation och kopplar det till läroplanens mål för att synliggöra vår verksamhet för föräldrarna. Vi samtalar dagligen med föräldrarna om verksamheten vid lämning och hämtning. Kriterier för god kvalitet inom målområdet Att föräldrarna känner att det finns möjlighet att samtala och delge vad man tycker om verksamheten. Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra) Föräldrarenkäten och utvecklingssamtalen ger föräldrarna möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten. Utvärderingsmetoder Föräldrarenkäten. Resultat Utvärderingen visar

Analys Vår bedömning är att målen uppnåtts: Bristande Godtagbar bra Utmärkt Excellent Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat

Läroplansområde: Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshem Mål i - Lpfö98 Förskolan ska sträva efter att ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Mål Förskolläraren ska ansvara för: - att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Nuläge (gör en kort beskrivning med utgångspunkt i tidigare analyserade resultat) Förskollärarna från förskoleklassen kommer på besök inför starten i förskoleklassen. Barnen får även gå på besök på skolan. Kriterier för god kvalitet inom målområdet Att barnen får en bra första kontakt med förskoleklassen. Handlingsplan (vilka handlingar ämnar vi göra) Annika Febéll tar kontakt med skolan angående ett samarbete när det gäller läsning. Utvärderingsmetoder Vi använder oss av BRUK för att utvärdera. Uppföljning sker i november 2012 och februari 2013.

Utvärderingen av målen sker i maj 2013. Resultat Utvärderingen visar Analys Vår bedömning är att målen uppnåtts: Bristande Godtagbar bra Utmärkt Excellent Beslut om åtgärder utifrån analyserade resultat