Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige
DISPOSITION 1988 års lag och föreslagen lag 2014 Djurvälfärdsperspektiv Betesposition och förändringsarbete Ex andra mervärden
4 möjlighet att bete sig naturligt Djur skall hållas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger möjlighet att bete sig naturligt (4 ) Vilket utvecklades i djurskyddsförordningen: samtliga djur i utrymmet kan ligga samtidigt (1 ) Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader skall sommartid hållas på bete (10 ) Svin skall hållas lösgående (14 ). hönsens behov av rede, sittpinne och sandbad (9 )
Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den? Foto: Jonas Carlsson
I portalparagraf välfärd införs! 3 kap 1 nytt förslag: Djur ska behandlas väl och ges en god djurvälfärd. Djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Foto: Magnus J Stark
Foto: Lisbeth Karlsson Naturligt beteende definieras 2 kap 2 Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att de ges möjlighet att utföra sådana naturliga beteenden som djuren är starkt motiverade för och som ger en funktionell återkoppling, d.v.s. minskar djurets motivation för att utföra beteendet i fråga, samt relaterar till djurens behov av vila, komfort, sysselsättning, födosök och socialt umgänge. Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.
I förslag till förordning är det inga regler utan mest bemyndiganden till ffa Jordbruksverket att utfärda föreskrifter Foto: Jonas Carlsson
EFSA de europeiska organet för livsmedel och djurskydd i rapport 2009 Mjölkkor och kvigor skall ges tillgång till ett välskött bete eller annan lämplig utevistelse åtminstone under sommaren eller vid torr väderlek Risken med hälta och produktionssjukdomar på bete minskar jmf stall
Ett viktigt mål för framtida forskning är att se om våra stallsystem kan förbättras så mycket att nivån av halta kor kommer ned till nivå som gäller för betesgående djur (The welfare of cattle - Rushen et al 2007)
Vad betyder betet för djurhälsan? Ett antal studier visar att mjölkkor utan tillgång till bete (sk zero-bete) får fler: Mastiter (Bendixen et al. 1986; Bendixen et al. 1988; Waage et al. 1998; Barkema et al., 1999a; Barkema et al., 1999b;Washburn et al., 2002) Spentramp (Ekesbo, 1966; Geer and Grommers, 1975; Bendixen et al., 1986, Mortensen och Kjeldsen, 2004) Livmoderinflammationer (Bruun et al., 2002; Mortensen och Kjeldsen, 2004) Acetonämier (Bendixen et al. 1986; Mortensen och Kjeldsen, 2004)
Andra hälsoeffekter? KLÖVAR OCH BEN förbättras MYCKET! (Gitau et al 1996, Rodriguez-Lainz et al. 1999; Somers et al 2003; Somers et al 2005; Haskell, M et al 2006; Hernandez-Mendo et al 2007) Effekt på hälta av bete under 4 veckor på 72 flerkalvare (HF), från och med mittlaktation (Hernandez-Mendo et al 2007)
Hur inverkar beteslagen på klövhälsan hos svenska kor i lösdrift? Bakgrund: epidemiologisk studie vid förändring av betesföreskrifter 2012 173 besättningar med lösdrift i områden med 2, 3 rep. 4 månaders beteskrav, 16 364 klövhälsoregistreringar vår och höst Djupintervju om bete och betesrutiner Ansvariga för studien Christer Bergsten, Marie Mörk och Jonas Carlsson
Några intressanta resultat Faktiska betesdagar var 1 månad mer än lagkrav i genomsnitt i 2 resp. 3 månaders områden och 14 dagar i 4 månaders område Endast klövröta var mindre vid höstverkning jmf vårverkning Upp till 10 ggr större risk för alla klövsjukdomsdiagnoser på hösten om de hade anmärkning på våren Mer klöveksem och klövsulesår om högt betestryck
Klöv- och benhälsa är en stor utmaning!
Är det bara uppbundna djur som blir friskare på bete? Riskfaktorer för svaga djur dvs. halta, skadade och dammiga kor undersöktes i 39 danska lösdrifts-besättningar med > 100 kor (HF) Svaga kor slutade ofta sina dagar som kadaver (6 gånger oftare än sina kamrater)
De som tillämpade betesdrift (ca hälften) hade en väsentligt lägre risk för svaga kor (Thomsen et al 2006)
1,20 1,00 Effekt av bete på dödlighet och svaga kor i danska besättningar Betesdrift "Zero-bete" 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Svaga kor 39 danska lösdrifter Dödlighet i danska besättningar (Thomsen et al 2006 och 2007)
Är det bara uppbundna djur som blir friskare på bete? NEJ! Skadade, halta, svaga kor och dödlighet ökar i lösdriftsbesättningar som inte har djuren på bete Bete ökar hållbarheten
Andra positiva effekter? Ligg- och resningsbeteende förbättras (Singh et al. 1993; Krohn och Munksgaard, 1993; Herlin 1994) Bättre rörelser (Herlin 1994) Färre aggressioner (Wierenga 1984; Miller and Wood-Gush 1991) Färre stereotypier (Redbo 1990, 1992 and 1993) Underlättar smittskyddet (Veling 2002)
Utmaningar Värme (EFSA 2009; Lundborg 2008) Ihållande regn - drivgångar (Lindgren och Benfalk 2003 respektive 2004, Lundborg 2008) Dricksvatten (Barkema et al 1999a; Barkema et al 1999b, Lundborg 2008) Klövspalt, sommarsår, insekter Näringsförsörjning (Lundborg 2008)
Zero-bete utgör en väsentlig riskfaktor för sjuklighet och sämre djurvälfärd
Svensk Mjölks betesposition Bete bidrar till förbättrad djurvälfärd samt till den goda bilden av svensk mjölkproduktion. Regler och tillämpningar för bete ska ha djuren i fokus och möjliggöra ett modernt och flexibelt mjölkföretagande.
Svensk Mjölks arbete för flexiblare betesregler 2006-2007 dåvarande Djurskyddsmyndigheten lade om djurskyddsföreskrifter (den sk L 100) 2007-2008 Betesprojektet och Svensk Mjölks betesposition 2009 ändringsförslag betesföreskrifter till Jordbruksverket 2010 Oberoende vetenskaplig granskning av ändringsförslaget 2011 Vetenskaplig studie över betets effekt på klövhälsan 2012 Jordbruksverket gör ändringar av betesföreskrifter
Det böljande beteslandskapet är den mest uppskattade naturtypen
MEST VIKTIGT MED SVENSKA MJÖLKKOR Vad är viktiga förhållanden för svenska mjölkkor? ATTITYDER Fråga: Det är viktigt att svenska mjölkkor Får gå ute och beta 97,1% ALLA Får gå omkring fritt när de vistas inomhus 52,7% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% 120,0%
Tack för uppmärksamheten! Foto: Jan-Erik Walltin