Vindkraftspark Bergön Underlag för samråd Februari 2012
Samrådsunderlag Vindkraftspark Bergön Text och foton wpd Scandinavia AB Förstudie Rovfågel Ecocom Kartmaterial Lantmäteriet Dnr 2012/0256 Utgivare wpd Onshore Bergön AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Ort och datum Stockholm, 2012-02-28
1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 1.1. Sökanden... 5 1.2. Prövningskod... 5 2. BAKGRUND... 6 2.1. Presentation av bolaget... 6 2.2. Varför vindkraft... 6 2.3. Ärendets gång... 8 2.4. Tidplan... 8 3. LOKALISERING OCH ALTERNATIV... 9 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft... 9 3.2. Planförhållanden...10 3.3. Remisser och samråd...10 3.4. Omfattning och utformning... 11 3.4.1. Antal vindkraftverk och placering... 11 3.4.2. Typ av vindkraftverk... 11 3.5. Alternativ lokalisering... 12 3.6. Nollalternativ... 12 4. TEKNISK BESKRIVNING... 14 4.1. Anläggningsskedet... 14 4.2. Driftsskedet... 15 4.2.1. Ljudberäkningar... 15 4.2.2. Skuggberäkningar... 16 4.2.3. Hinderbelysning... 17 4.2.4. Service och kontroll... 17 4.2.5. Avvecklingsskedet... 17 5. ELANSLUTNING... 18 6. OMRÅDESBESKRIVNING... 20 6.1. Etableringsområdets användning och karaktär... 20 6.1.1. Avverkningar, genomförda och planerade... 21 6.1.2. Rennäring... 21 6.1.3. Riksintressen... 21 6.2. Naturvärden... 22 6.2.1. Naturreservat... 22 6.2.2. Natura 2000... 23 6.2.3. Strandskyddsområde... 24 6.2.4. Lokala naturvärden... 24 6.2.5. Planerade undersökningar mark och vegetation... 25 6.3. Kultur och arkeologi... 25 6.3.1. Planerade undersökningar arkeologi... 25 3
7. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN... 26 7.1. Påverkan på människor... 26 7.1.1. Visuell påverkan... 26 7.1.2. Ljud... 28 7.1.3. Skuggor... 29 7.1.4. Friluftsliv... 30 7.1.5. Risker... 30 7.2. Växtlighet/Naturvärden... 31 7.3. Rennäring... 31 7.4. Fågel... 31 7.4.1. Havsörn... 32 7.5. Fladdermöss... 33 7.6. Övriga djur... 33 7.7. Kulturmiljö och arkeologi... 33 7.8. Hushållning med resurser... 33 8. INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA... 35 8.1. Lokal ägande... 35 8.2. Vindkraftsfond - Bygdepeng... 36 9. BILAGEFÖRTECKNING... 37 9.1. Bilaga 1 Parklayout... 38 9.2. Bilaga 2 Ljudutredning... 39 9.3. Bilaga 3 Skuggberäkning... 40 9.4. Bilaga 4 Fotomontage... 43 4
1. Administrativa uppgifter 1.1. Sökanden wpd Onshore Bergön AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Organisations nr: 556800-8691 Kontaktperson: Weronica Ekholm, Projektledare w.ekholm@wpd.se +46 (0) 8 501 091 71 +46 (0) 706 655 862 1.2. Prövningskod B e 85/337-2 40.95 Verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. Den planerade anläggningen är tillståndspliktigt enligt 9 kap. miljöbalken (B-verksamhet) och utgör en sådan verksamhet som alltid ska antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 4a miljöbalken samt i 3 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. 5
2. Bakgrund wpd Onshore Bergön AB planerar för en vindkraftsanläggning på Bergön, 20 km sydväst om Kalix stad i Norrbottens län. Anläggningen planeras bestå av mellan 25-31 vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 200 meter. Storlek på vindkraftverken avgörs utifrån resultatet av en framtida vindmätning, installerad effekt förväntas ligga runt 100 MW. wpd Onshore Bergön AB avser att söka tillstånd för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning enligt miljöbalken hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. wpd Onshore Bergön genomför samråd för detta projekt enligt Miljöbalken, Ellagen och Kulturminneslagen. Detta dokument utgör samrådsunderlag med beskrivning av projektet inledningsvis. Inför miljökonsekvensbeskrivningen kommer underlaget att kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från olika fältstudier. 2.1. Presentation av bolaget Projektet Vindkraftspark Bergön, drivs av projektbolaget wpd Onshore Bergön AB som ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. I Sverige drivs utvecklingsarbetet genom wpd Scandinavia AB, även det ett dotterbolag till wpd europe GmbH. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Aldermyrberget, Videbäcksmåla och Hittsjön samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 1 400 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2 000 MW. Vi är idag cirka 700 medarbetare utspridda över hela världen. Med en projektportfölj på 7 000 MW på land och 10 000 MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 2.2. Varför vindkraft Förnybar energikälla Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden, vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. 6
Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift. 1 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka 10-15 TWh. Vindkraften i Sverige producerade 2011 cirka 6,1 TWh el på årsbasis, vilket motsvarar drygt 4 % av elkonsumtionen i Sverige. 2 Detta kan jämföras med Danmark som får cirka 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 2011 till 754 MW, vilket kan jämföras med den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2011 uppgick till 9 616 MW. 3 Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 4 Samhällsekonomi Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. 5 För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 6 1 Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004. 2 Kraftläget nr 4, Svensk Energi, 23-29 jan 2012. 3 WIND IN POWER: 2011 EUROPEAN STATISTICS, EWEA Feb 2012. 4 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober 2009. 5 El från nya och framtida anläggningar. Elforsk, Rapport 11:26, 2011. 6 Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten. 7
2.3. Ärendets gång Detta underlag beskriver projektet inledningsvis. Inför miljökonsekvensbeskrivningen kommer underlaget att kompletteras med bland fördjupade beskrivningar och resultaten från olika fältstudier. Under samrådsprocessen ges i enlighet med 6 kap. 4 miljöbalken tillfälle för bl. a enskilda berörda, föreningar/intresseorganisationer, berörda företag och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig nivå tillfälle att inkomma med synpunkter till projektören. Inkomna synpunkter från samrådet och hur dessa har beaktats beskrivs i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. När fullständig ansökan inkommit kungörs ansökan i lokala tidningar och berörda ges tillfälle att lämna synpunkter på projektet till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut om projektets tillåtlighet samt anger villkor för verksamheten. Villkor brukar anges för exempelvis högsta tillåtna ljudnivå vid bostäder och maximalt antal skuggtimmar. För att få tillstånd måste projektet tillstyrkas av kommunen enligt 16 kap. 4 miljöbalken. 2.4. Tidplan Samrådsprocessen planeras genomföras under år 2012. Fördjupade natur- och kulturmiljöinventeringar planeras ske sommar/höst 2012. Tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) planeras inlämnas i slutet av år 2012. Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske år 2012/2013. Inkoppling på elnätet kan tidigast ske år 2015, beroende på elanslutningen som planeras ske till Svenska Kraftnäts nya stamstation i Kalix, som enligt uppgift ska vara klar år 2015. 8
3. Lokalisering och alternativ 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft Bergön ligger i yttre kustbandet cirka 20 km sydväst om Kalix stad. Avstånd från den planerade vindkraftsparken till närmaste större samhälle på fastlandet, Töre, är cirka 20 km. Det finns även ett mindre samhälle, Påläng, som ligger cirka 10 km från den tänkta parken. Avstånd till närmaste fasta bostads- eller fritidshus är cirka 1,7 km (sydöstra Granskäret). Avståndet till Töre båtklubbs anläggning på norra delen av Bergön är 3,7 km. Bergön lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de goda vindförutsättningarna, samt de få konkurrerande markanvändningsintressen som finns på ön. Det är även ett mycket lämpat område utifrån avstånd till boende, då Bergön saknar bostäder. Projektområdets storlek är totalt cirka 800 hektar (8 km 2 ). På själva Bergön finns (utöver riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken) inga naturområden speciellt utpekade som riksintresse eller reservat, men i närområdet finns ett antal naturreservat som även är skyddade enligt Natura 2000, vilka redogörs för i kapitel 4, Områdesbeskrivning. Omkringliggande områden är i stor grad skyddade antingen enligt miljöbalken eller enligt lokala planeringsunderlag. De förväntade vindresurserna i kustbandet i kombination med möjligheten till samverkan med de få befintliga konkurrerande intressena gör att wpd bedömer att Bergön är den bäst lämpade lokaliseringen i området. 9
3.2. Planförhållanden Större delen av Bergön är utpekat som lämpligt område för vindkraft i ett regionalt planeringsunderlag, Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde framtaget år 2008 i samarbete mellan Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå kommun. Vindkraftutredningen avsågs utgöra en grund för framtida planering av vindkraft i respektive kommuns översiktsplanering. Utredningen redovisar områden som bedöms vara lämpliga för vindkraftsetableringar i Norrbottens kust- och skärgårdslandskap. I den kommunala översiktsplanen (ÖP) från år 2009 har man valt att inte peka ut lämpliga områden för vindkraft, utan man hänvisar istället till den regionala utredningen, som inför nästa översyn av ÖP kommer ligga till grund för ett kommunalt ställningstagande. Norra och södra delen av Bergön anges som bevarandeområde i befintlig ÖP, medan de centrala delarna anges som skogsbruksområde utan särskilt naturhänsyn. Det är den södra delen av Bergön som utgör tänkt etableringsområde och därför har området studerats översiktligt avseende skyddsvärd natur. Efter att den kommunala planen beslutades har en större skogsavverkning av SCA utförts, och under 2012 planeras ytterligare avverkning i området. De områdesbeskrivningar som återger södra delen av Bergön som högt naturvärde kan därför inte betraktas som aktuella. Ytterligare utredningar om påverkan på skyddsvärd natur kommer att göras i samråd med kommunen. Hela kustområdet i Norrbotten omfattas av riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken, vilket även inkluderar Bergön. Det gör att en etablering ställer krav på att noga undersöka eventuell påverkan specifikt på befintliga natur-, kultur- och friluftslivsintressen. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU 2011, 100 meters höjd) är årsmedelvinden i området cirka 7,6 m/s. Vindmätning med sodar påbörjades 2012-01-13. En Sodar (akronym från engelskans Sound Detection And Ranging) fungerar ungefär som en radar men använder ljudvågor i stället för radiovågor. Den används för att mäta vindhastighet och vindriktning på olika höjd, och kan även detektera områden med turbulens i atmosfären. Att området ligger vid kusten ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering. 3.3. Remisser och samråd Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Teracom och relevanta telekombolag. Dessa remissinstanser har inget att erinra gällande föreslagen etablering. En ny remiss kommer att skickas till samtliga tidiga remissinstanser när slutlig layout är fastställd. Samrådsmöte med Länsstyrelsen och Kalix kommun genomförs under januari-mars 2012. Ett första samrådsmöte med Kalix Sameby hölls i januari 2012. Samrådsutställning för berörda enskilda och allmänheten hålls i Kalix i mars 2012. Då Bergön ligger mindre än 500 meter från läns- och kommungräns mot Luleå kommer även Luleå kommun att utgöra remissinstans för den sökta verksamheten. Samrådsunderlaget skickas också till berörda organisationer och nationella myndigheter. 10
3.4. Omfattning och utformning Anläggningen består av maximalt 31 vindkraftverk med en maximal höjd på 200 meter. En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även utifrån lokala förutsättningar avseende skyddsavstånd och annan markanvändning. 3.4.1. Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra för att de inte ska hamna i lä bakom varandra. Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 3-5 rotordiametrar för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Mot dominerande vindriktning kan de i vissa fall stå cirka 3 rotordiametrar ifrån varandra. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då sjunker istället produktionen. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Avstånd till bostäder Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till bostäder för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken ska uppfylla samma ljudvillkor som industrianläggningar, vilket är högst 40 db(a) invid fasaden nattetid. 7 Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av skyddade arter eller fornlämningar. Efter intern förstudie har wpd utifrån ovan anförda variabler preliminärt funnit att maximalt 31 vindkraftverk kan anläggas i området. Vindkraftsparkens preliminära utformning framgår av bilaga 1. Avståndet mellan verken är 3-5 rotordiametrar (300-600 meter). 3.4.2. Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 200 meter, och med en uteffekt på 3-6 MW. Då etableringen inte förväntas uppföras förrän under 2015 avser wpd att hålla möjligheten öppen för att utforma parken så att man tillvaratar vindresursen med bästa möjliga teknik vid uppförandetillfället, i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler (2 kapitlet). Eftersom det i tidigt skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpad för platsen har beräkningar av skuggor och visualiseringar utförts utifrån ett standardverk, REpower 32M114, som är 200 meter högt och har ett källjud på 105,2 db(a), samt Vestas V112, som är 175 meter högt och har ett källjud på 106,5 db(a). 7 Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd (RR1978:5) 11
Skillnader i påverkan mellan en totalhöjd på vindkraftverken på 150 meter och 200 meter gäller främst skuggbildning och påverkan på landskapsbilden. Därför utgår skuggberäkningar och visualiseringar från REpowers vindkraftverk med 200 meters totalhöjd. Ljudutredningen har däremot baserats på 31 stycken Vestas V112, med ett källjud på 106,5 db(a). Detta för att möjliggöra att andra typer av verk med ett högre källjud än REpowers 3,2 MW ska kunna användas vid en framtida utbyggnad. Eftersom ljudets spridning kan variera mycket över skog och vatten har en särskild ljudutredning genomförts av ett externt expertföretag, ÅF Ingemanssons. I deras beräkningar har de specifika förhållandena på platsen använts istället för generella antaganden (resultat visas i bilaga 2). 3.5. Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar: För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område, Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt. Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa förslag på lokaliseringar av en verksamhet. För att kartlägga lämpliga lokaliseringar för storskalig vindkraft har wpd dels gjort en egen analys utifrån kartstudier och vinduppskattningar, dels utgått från Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde framtaget år 2008 i samarbete mellan Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå kommun. Vindkraftutredningen avsågs att utgöra en grund för framtida planering av vindkraft i respektive kommuns översiktsplanering. Utredningen redovisar områden som bedöms vara lämpliga för vindkraftsetableringar i Norrbottens kust- och skärgårdslandskap. I detta underlag lyfts Bergön fram som en av ett fåtal lämpliga landbaserade lokaliseringar längs Norrbottenkusten. Många av de områdena som skulle kunna vara möjliga för storskalig vindkraft i Kalix kommun (och längs hela Norrbottenkusten) har olika grad och form av konkurrerande intressen av bevarandekaraktär (alternativt är för små med tillbörligt respektavstånd från bostäder) för att möjliggöra en utbyggnad i den omfattningen som planeras på Bergön. Alternativa lokaliseringar kommer att utvecklas i MKB (miljökonsekvensbeskrivning). 3.6. Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs modernt skogsbruk så delar av skogen är planerad att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. Det föreslagna exemplet (utifrån beräkning av 31 stycken REpower32M114) skulle ge en uppskattad årsproduktion på drygt 357 GWh (99,2 MW*3600 fullasttimmar). Detta kan 12
jämföras med Kalix kommuns slutanvändning av el som enligt SCB var drygt 323 GWh under 2009. Bergöns vindkraftspark skulle därmed med god marginal försörja hela Kalix kommun med el. Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om 357 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från Bergön Vindkraftspark skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kondenskolkraftverk med cirka 246 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs. 13
4. Teknisk beskrivning 4.1. Anläggningsskedet Området hyser en del befintliga skogsvägar, samt en av SCA uppförd angöringsplats för båttransport av timmer. Dessa vägar och angöringsplatsen kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken och för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess avveckling. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den varierande påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Vägarna behöver vara cirka 5-6 meter breda exkl. diken. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 20 meter bred korridor fri från träd. En stor del av vägarna dras över nyupptagna kalhyggen. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området beräknas uppgå till maximalt 0,5 hektar per vindkraftverk. Elnätsanslutningen beskrivs mera i kapitel 5. Nedanstående figur visualiserar preliminär dragning av nya vägar, vilket uppgår till cirka 13 km enligt denna layout. Detta kan komma att förändras vid detaljlokalisering av vindkraftverken. Det råder goda markförhållanden i större delen av området där väg kan byggas på fast mark. 14
I anslutning till angöringsplatsen på östra stranden är en uppställningsyta med servicebyggnad inritad på kartan (>100 meter från stranden). Bygglov kommer att sökas separat för detta och kartan visar endast översiktligt var en serviceanläggning kan lokaliseras. De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En cirka 20 meter bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs cirka 5 veckor innan vindkraftaggregaten levereras. Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk, vilket kommer att anges utförligt i MKB i samband med tillståndsansökan. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Beräknad sammanslagen yta som ianspråktas för vindkraftverk, vägar, uppställningsplatser samt serviceanläggning är cirka 50 hektar (0,5 km 2 ), och <6 % av etableringsområdet. 4.2. Driftsskedet Vindkraftverken fungerar helt automatiskt och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av tiden. Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet, genom att isolera maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är svischande och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Infraljud och ultraljud från vindkraftverk uppnår dock aldrig nivåer som är hörbara eller kännbara för människan. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. 4.2.1. Ljudberäkningar För beräkning av ljudpåverkan på bostäder i omgivningen har wpd beställt en särskild utredning från ÅF-Ingemansson. Denna beräkning utgår från 31 stycken Vestas V112, som har ett källjud på 106,5 db(a), och de olika förutsättningarna med variation på spridning över land och vatten är inkluderade i beräkningen. Dessa beräkningar redogörs för i bilaga 2. 15
Spridning av ljud enligt ljudberäkning från ÅF, se bilaga 2. 4.2.2. Skuggberäkningar Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Resultatet av beräkningen med REpower 32M114, 200 meters totalhöjd presenteras i bilaga 3. Observera att inga skugghinder såsom skog har används, fri mark antas. 16
4.2.3. Hinderbelysning I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Transportstyrelsen. Enligt föreskriften krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt ljus. Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid gryning och skymning men får dämpas till 2 000 candela under mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken (i detta fall på 6 av verken, blåfärgade på bilden) och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från ljuskällan, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från ljuskällan. 4.2.4. Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral via Telecom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag vid byten av större tyngre komponeter då lastbil och mobilkran erfordras. För transport till Bergön används båt, vintertid används skoter (vid bra isförhållanden), hydrokopter eller svävare, och vid behov isbrytande fartyg för tyngre transporter vintertid. Under det första halvårets inkörningsperiod sker i regel täta besök. För att minimera onödiga transporter till och från Bergön kommer en serviceanläggning på cirka 200 m 2 att byggas i anslutning till vindkraftsparken (se sid 14). För denna byggnad avses bygglov att sökas separat. Servicebyggnaden kan även komma att inkludera VA-system för att möjliggöra övernattningar vid längre servicevistelse. Vid installation av VA-system sker detta i enlighet med miljöförvaltningens krav. Då serviceanläggningen även kommer att inkludera verkstad och lager för reservdelar kan delar av området komma att inhägnas. Maximal yta på detta område bedöms i tidigt stadium till 1,5 hektar. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 4.2.5. Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 17
5. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag, och tillstånd för detta söks separat. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av den planerade elanslutningen. Den elektricitet som kan produceras vid vindkraftspark Bergön ska på ett tillförlitligt sätt matas in i det gemensamma svenska kraftnätet. Vindkraftsparken planeras ha en total effekt på upp till 100 MW och därför måste det finnas anslutningspunkter som minst kan ta emot denna effekt. Lämplig ägarstruktur för kabeln utreds för att ta reda på om wpd själv ska äga och driva nätet eller om det bör skötas av en lokal nätägare. Studier och beräkningar pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Elanslutning planeras till den nya stamstation som Svenska Kraftnät uppför utanför Kalix med planerat driftsättande år 2015. Möjliga anslutningspunkter till elnät enligt preliminär layout. 18
Elnätsanslutningen av vindkraftsetableringen på Bergön förutsätter förläggning av sjökabel. Enligt SGU:s kartor består botten vid den planerade dragningen mestadels av lera och sand. Dessa bottenförhållanden gör dragning av sjökabel mindre komplicerad än andra bottenförhållanden. wpd har en bred erfarenhet av etableringar offshore och besitter därmed egen spetskompetens på området. 8 Tillstånd för dragning av sjökabel söks separat och inkluderar fullständig MKB avseende eventuell miljöpåverkan. Generellt kan sägas att dragningen av sjökabel kommer att ske i enlighet med gällande regler, och med största möjliga miljöhänsyn i enlighet med de villkor som tillståndet anger. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. I möjligaste mån används nedgrävd kabel istället för luftledning och elkabeln förläggs längs vägar och fastighetsgränser. Eventuellt kan luftledning dras i befintlig kraftledningsgata. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Kabeldragningen kommer att resultera i att en begränsad yta mark tas i anspråk under anläggningstiden. Under denna tid kan marken inom arbetsområdet inte brukas. Passage över arbetsområdet kommer att anordnas. Fastighetsägarnas eventuella uteblivna intäkter på grund av anläggningsarbetet kommer att kompenseras. Detta gäller även de skador som kan uppkomma på gröda eller andra tillfälliga skador. Redan året efter att anläggningsarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. 8 Tillstånd och MKB, Storgrundet Offshore, Miljödomstolen, M 2977-08. 19
6. Områdesbeskrivning 6.1. Etableringsområdets användning och karaktär Etableringsområdet ligger på södra delen av Bergön i Kalix skärgård. Bergön ägs av SCA, och präglas av kuperad skogsmark där modernt skogsbruk bedrivs i förhållandevis stor omfattning. SCA har genomfört avverkningar på ön, främst i södra delen, och planerar för ytterligare avverkningar under 2012-2013. I området finns även ett antal mindre sjöar och våtmarker. 20
6.1.1. Avverkningar, genomförda och planerade Bergön är starkt präglad av det moderna skogsbruket. Nedanstående karta återger befintlig avverkning fram till år 2011, samt planerade avverkningar under 2012-2013. Vägen som har byggts av SCA är i bra skick men kan behöva förstärkas beroende på val av vindkraftverk. Gröna områden: Avverkat fram till 2011. Röda områden: Planerade avverkningar 2012-2013. Blåvitrandiga områden: Våt/sumpmark. Blå områden: Sjöar. Brun linje: Anlagd skogsväg 6.1.2. Rennäring Bergön ingår i Kalix samebys användningsområde. Enligt det kartmaterial som finns på Sametingets hemsida är Bergön klassat som Vinterbetesland, Trivselland. Samrådsmöten med Kalix sameby kommer att ligga till grund för bedömning av påverkan på rennäringen och hur dessa intressen ska kunna samverka. 6.1.3. Riksintressen Hela Norrbottens kustområde, cirka 6 000 km 2, omfattas av riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken (se bild till höger). Miljöbalkens lagtext anger att området är riksintresse i sin helhet med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns, samt att turismens och friluftslivets värden särskilt ska beaktas vid prövning av tillåtligheten av förändrad markanvändning. Bergön ligger inom detta område, vilket innebär att en vindkraftsetablering måste utformas så att den inte påtagligt skadar områdets värden avseende natur, kultur och friluftsliv. Etableringsområdet på södra Bergön utgör cirka 0,13 % av riksintressets yta. 21
Riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken är i stor utsträckning förenligt med vindbruk, vilket även kan bekräftas av praxis i sakfrågan. 9 Eventuell påverkan och avvägningar mellan olika intressen ska bedömas vid den enskilda prövningen. Vattnet runt Bergön är av riksintresse enligt 3 kap. 5 miljöbalken, för yrkesfisket efter sik, lax och siklöja. Anslutningskabeln till fastlandet kommer att läggas på botten genom detta riksintresse. Tillståndsansökan för elnätsanslutningen söks separat. I övrigt omfattas inte etableringsområdet på Bergön av några riksintressen. 6.2. Naturvärden Nedan följer en sammanställning av de naturskyddsvärden som wpd har kartlagt inför samråd med regionala och lokala myndigheter. Eventuell påverkan på förekommande naturvärden kommer att bedömas och redogöras för i kommande MKB. 6.2.1. Naturreservat Inom det tänkta etableringsområdet finns inga naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken. Naturreservatet Näverön ligger mindre än 1 km öster om Bergön och utsågs till naturreservat så sent som år 2005. Syftet med reservatet är att bevara den biologiska mångfalden, den värdefulla naturmiljön i området, de typiska landformer och jordarter som bildats och fortfarande bildas av vind- och vågverkan på de nya stränder som genom landhöjningen reser sig ur havet, samt att stärka områdets naturskogskvaliteter. Inom ramen för dessa mål skall reservatet även ge 9 MÖD 2010:38 (M 10316-09), MÖD 2007:47, (M2602-07). 22
möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv och vetenskaplig forskning. På Näverön finns enligt uppgift en badplats med båtbrygga och rastplats. 10 I närområdet runt Bergön finns även ett antal naturreservat som skyddas i enlighet med Natura 2000-klassificering. Dessa redogörs kortfattat för i nedanstående text. I enlighet med praxis finns möjlighet till samverkan mellan vindkraft och naturvärden även inom naturreservat och Natura 2000-områden. 11 I projekt Bergön ligger vindkraftsetableringen utanför dessa skyddade områden men inom ett hypotetiskt influensområde, vilket utreds och redovisas i kommande MKB. 6.2.2. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska ha en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och beskriver vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Natura 2000-områden är även skyddade av 4 och 7 kap. miljöbalken. 12 Det betyder att åtgärder inom ett sådant område kan kräva tillstånd från länsstyrelsen. Den eventuella inverkan som en vindkraftsetablering på Bergön skulle kunna ha på omkringliggande Natura 2000-områden hanteras av Länsstyrelsen i Norrbotten inom ramen för tillståndsansökan. Natura 2000 bygger på två av EU:s direktiv, nämligen habitatdirektivet och fågeldirektivet. Samtliga Natura 2000-områden i Kalix skärgård är skyddade enligt habitatdirektivet. 13 De bevarandeplaner som särskilt avses studeras inom ramen för kommande MKB-arbete är Bergöfjärden, Skags-Furuholmen, Eriksören-Svartholmen och Holsteröarna, som alla ligger inom en radie av 5 km från etableringsområdet. Samtliga dessa öar omfattas av en prioriterad skyddad naturtyp, Skogar på landhöjningskust, kod 9030, i EU:s art- och habitatdirektiv. Natura 2000-områdena Harufjärden (SE082031, Luleå kommun) samt Sikören (SE0820322, Luleå kommun) bedöms ligga utanför etableringens tänkbara influensområde. Detta kan komma att förändras under arbetets gång. Bergöfjärden (SE0820323, Luleå kommun) och Skags-Furuholmen (SE082031, Kalix kommun) är utvalda att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns en naturtyp som finns med i art- och habitatdirektivet, Skogar på landhöjningskust, kod 9030. Eriksören-Svartholmen (SE082010, Kalix kommun) har ytterligare två naturtyper angivna i art- och habitatdirektivet, Perenn vegetation på sten och grusvallar, kod 1220, samt Havsstrandängar av Östersjötyp, kod 1630. Holsteröarna (SE0820332, Kalix kommun) infattar även naturtypen Stora grunda vikar och sund, kod 1160. Enligt bevarandeplanerna för dessa Natura 2000-områden (som är mycket likartade) ska områdena skyddas mot markpåverkan till följd av exploatering, och områdena ska lämnas orörda. I bevarandemålen för Bergöfjärden och Skags-Furuholmen anges att utsedda typiska 10 Bryggan på Näverön är enligt muntlig uppgift från Töre båtklubb inte kvar, däremot finns ett utedass på ön. 11 RegR 2010-05-27 samt MÖD 2009:38 (M5256-08). 12 4 kap. 1 och 8, samt 7 kap. 27-29 miljöbalken. 13 EU-rådets art- och habitatdirektiv 92/43/EEG. 23
fågelarter ska uppgå till en viss population. Några specifika arter anges dock inte som skyddade i bevarandeplanerna. Möjlig påverkan på Natura 2000-områdena kommer att utredas i kommande MKB. 6.2.3. Strandskyddsområde Strandskyddet regleras i 7 kap. 13-18 miljöbalken och syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet, som inte ska missgynnas av exempelvis stängsel, murar, bryggor, golfbanor eller byggnader. Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag. Skyddet gäller land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen. Enligt 7 kap. 15 miljöbalken får inte anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. En vindkraftspark kräver ingen inhängning och begränsar därför inte tillgängligheten för allmänheten, annat än under uppförandefasen. Under denna begränsade tid betraktas området som en byggarbetsplats och gängse regler gällande tillträde på byggarbetsplatser råder. Strandskyddet hanteras inom ramen för tillståndsprövningen enligt 9 kap. miljöbalken, och handläggs av Länsstyrelsen i Norrbotten. 6.2.4. Lokala naturvärden Biotopskyddsområden har ett juridiskt skydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken, som gör att inom området får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. I etableringsområdet finns inga biotopskyddsområden, men däremot en nyckelbiotop i form av en lövbränna, d.v.s. ett område där barrskogen ersatts med lövträd efter en skogsbrand. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden där man finner eller kan förvänta sig att finna sällsynta arter. 14 14 Nyckelbiotoper och andra naturvärden, www.skogsstyrelsen.se 2008-11-18. 24
SCA har gjort en frivillig naturvårdsavsättning på Rödberget, vilken kommer att studeras särskilt vid kommande fältinventering för att kartlägga värdefull natur. Inga vindkraftverk eller vägar anläggs inom identifierade nyckelbiotoper. Slutlig placering av vindkraftverk kommer att ske i dialog med Länsstyrelsen för att minimera eventuell påverkan på skyddad natur. I sumpskogsinventeringen från år 1990-1998 hittades tre objekt inom projektområdet och det förekommer även myrar och våtmarker inom etableringsområdet. Vindkraftverken planeras inte inom eller direkt närhet till dessa, både av naturvårdsskäl och tekniska skäl. Våtmarker och sumpskogar på Bergön är relativt få och utspridda vilket förenklar planeringen av en effektiv parklayout. 6.2.5. Planerade undersökningar mark och vegetation Fältinventering sker genom okulär besiktning av det område som är aktuellt för vindkraftverk, uppställningsplatser och vägar. Runt redan existerande vägar, som endast breddas eller förstärks, inventeras närområdet som kan påverkas. Längs vägsträckor som inte påverkas sker ingen inventering. Inventeringen inriktas i första hand på att kartlägga värdefulla mark- och vegetationsmiljöer, vilka dokumenteras på karta. Under inventeringen kartläggs också rödlistade arter och värdefulla träd (håligheter, ålder, död ved) även om eftersök inte sker systematiskt. Inventeringen genomförs av kompetent personal under vegetationsperioden. 6.3. Kultur och arkeologi Det finns inga områden av riksintresse för kulturvården eller kulturreservat på Bergön. I databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns ett antal tjärdalar, en varvsplats samt ett f.d. fiskeläge noterade enligt nedan. RAÄ-nummer Töre 368:1-2, tjärdalar, östra stranden. RAÄ-nummer Töre 368:3, varvsplats, östra stranden. RAÄ-nummer Töre 371:1-3, tjärdalar, viken Brändavan. RAÄ-nummer Töre 370:1, f.d. fiskeläge, två husgrunder och en gistgård, Brändavan. 6.3.1. Planerade undersökningar arkeologi Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) är en skyddslag som syftar till att bevara fornlämningar, fornfynd, kyrkor och byggnader. Vid ett planerat ingrepp i miljön kartläggs förekommande fornlämningar, men det kan även finnas risk att tidigare okända fynd görs i området. För att flytta eller på annat sätt påverka en fornlämning krävs tillstånd av Länsstyrelsen. wpd avser att genomföra de arkeologiska undersökningar som efter samråd med Länsstyrelsen bedöms vara nödvändiga i etableringsområdet. 25
7. Förutsedd miljöpåverkan 7.1. Påverkan på människor 7.1.1. Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverkets rotor måste placeras så högt över omgivande landskap att tillräckligt goda vindförhållanden erhålls. Hur detta upplevs varierar beroende på var i landskapet man står och vem som tillfrågas, eftersom upplevelsen delvis är subjektiv. Landskapet på Bergön i övrigt innehåller inga höga byggnader och på de platser vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden därför vara påtaglig. En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att deras utsikt stördes av vindkraftverken. 15 En lokalisering av vindkraftverk på ett höjdläge i skärgårdsmiljö blir synlig över långa avstånd då utblickarna är långa över öppet vatten. Etableringen skulle i den aspekten kunna jämföras med den befintliga etableringen på Bondön i Piteå, som initialt ifrågasattes med tanke på turismen och det rörliga friluftslivet. Etableringen Bondön ligger med utblick från turistmålet Pite Havsbads långa sandstrand (cirka 6 km), och i närheten av ett område med bostadsbebyggelse (2-5 km). Enligt en studie på Umeå Universitet har åsikterna hos de närboende ändrats i positiv riktning efter att verken uppfördes. 16 I dagsläget pågår diskussioner om en eventuell utökning av etableringen på Bondön till 31 verk. 15 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005. 16 Upplevelse av vindkraftverk exemplet Bondön, Piteå kommun, Johanna Westgard, C-uppsats, Kulturgeografi, 15 hp, Umeå Universitet, 2009. 26
På Näverön, cirka 1 km öster om Bergön finns enligt uppgifter på kommunens hemsida en populär badplats med utblick över den del av Bergön som rymmer projekteringsområdet. Utblicken från badplatsen kommer att påverkas av vindkraftsetableringen, fotomontaget enligt nedan är gjort med 31 stycken 200 meter höga verk. Påverkan i form av buller och skuggor på Näverön bedöms vara acceptabel i relation till den begränsade användningen, som är direkt årstidsbunden. Under uppförandetiden kan byggtransporter o dyl. ha en påverkan i närområdet, men uppskattningsvis inte med mer än vad de senaste årens avverkning på Bergön har haft. Utöver visuell påverkan påverkas inte möjligheten att bedriva ett aktivt friluftsliv av den tänkta vindkraftsetableringen. Enligt erfarenheter från Gotland går vindkraft bra att kombinera med människors användning av närområdet för friluftsliv. Bilden nedan är ett fotomontage gjord utifrån den visualisering som fanns återgiven i Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde från år 2008, där Bergön föreslås som lämpligt område för vindkraftsetablering. Utblicken har anpassats efter den tänkta parklayouten där verken lokaliserats på södra delen av ön. Inför utformandet av MKB:n avser wpd ta fram ett flertal fotomontage utifrån de platser som framkommit som viktiga under samrådsfasen. 27
7.1.2. Ljud Vindkraftsanläggningar alstrar ljud som kan upplevas som störande. Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för vilka bullernivåer som kan tillåtas vid bostadshus. 17 Det finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal bullernivå på 40 db(a) utomhus vid bostad som dygnsvärde. 18 Källa: Boverket. När vindkraftsparken är driftsatt kommer ljud uppkomma från själva vindkraftverken samt eventuella servicefordon som trafikerar området. Ljudet från wpd:s vindkraftspark kommer att understiga 40,0 db(a) vid det närmast belägna huset och därmed följs de rekommenderade riktvärdena. Töre båtklubbs fritidsanläggning på Bergön erhåller inte heller högre ljud än rekommenderade riktvärden. Det finns en raststuga vid Brändavanviken, väster om Rödberget, som hamnar innanför gränsen för rekommenderade riktvärden. Denna är enligt uppgift helt förfallen och används inte ens för fritidsändamål. För beräkning av ljudpåverkan på bostäder i omgivningen har wpd låtit beställa en särskild utredning från ÅF-Ingemansson. Denna beräkning utgår från 31 stycken Vestas V112, som har ett källjud på 106,5 db(a), och de olika förutsättningarna med variation på spridning över land och vatten är inkluderade i beräkningen. Resultatet av dessa beräkningar visas i bilaga 2. Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Området är dock periodvis redan bullerpåverkat av stora avverkningar, då modernt skogsbruk bedrivs på Bergön. 17 Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5 18 MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M 10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40 28
Människor upplever störningar från ljud på olika sätt. I en studie framgår dock att det är relativt få människor som verkligen upplever sig som störda av vindkraftverk. 19 Det finns ett samband mellan hur man upplever en störning och den miljö man bor i. Fler människor boende i ett flackt landskap upplevde sig störda (drygt 10 %) än de som bodde i ett varierat landskap eller i villaområden (cirka 5 %) vid en ljudnivå strax under 40 db(a). Det har även konstaterats att man blir mer störd av ljudet om man samtidigt kan se vindkraftverken. Då ljudet endast kommer att vara hörbart för människor i vindkraftverkens närområde och rekommenderade riktvärden för bostäder uppnås väntas påverkan bli acceptabel. 7.1.3. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen. 20 wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom till vegetation eller andra byggnader. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar respektive förväntat antal skuggtimmar har genomförts för REpower 32M114 med 143 meters navhöjd och 200 meters totalhöjd. 19 Human response to wind turbin noise. Perception, annoyance and moderation factors. Eja Pedersen, 2007. 20 MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04) 29
Inga bostäder ligger tillräckligt nära etableringsområdet på Bergön för att påverkas av skuggor som överstiger det rekommenderade värdet 30 timmar teoretiskt maximala antal skuggtimmar per år. Det område som riskerar att påverkas mest av skuggor orsakade av den tänkta etableringen är området som angivits som intressant för friluftslivet på Näverön, som även är naturreservat. På den västra stranden kan skuggeffekter förväntas uppstå sommartid under några timmar (cirka 19.00 21.00), vilket kan upplevas störande av besökande. Denna störning är tids- och säsongsbegränsad och bedöms därför vara acceptabel. Vid ovan nämnda studie på Gotland uppgav ytterst få att de stördes av skuggor från vindkraftverken (6 %). 21 7.1.4. Friluftsliv Området omfattas av riksintresse för friluftsliv, främst det rörliga friluftslivet, enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Enligt Kalix kommuns översiktsplan samt turistinformation är friluftslivet på Bergön huvudsakligen lokaliserat till den norra delen av ön, runt Töre båtklubbs anläggning, samt till omkringliggande öar, främst Näverön. Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och någon avspärrning planeras inte heller i detta fall. Friluftsaktiviteter såsom jakt eller svamp- och bärplockning och möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftsetablering. 7.1.5. Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) som studerat vindkraft i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. 22 Som ovan nämnts finns normalt inga avspärrningar runt ett vindkraftverk men ett säkerhetsavstånd till exempelvis vägar och bebyggelse kan vid behov rekommenderas. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning och dylikt bedöms vara mycket liten. För att minimera risken för skador kommer varningsskyltar att sättas upp. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om till exempel temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. 21 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005. 22 Tammelin et al, Wind Energy Production in Cold Climate, (WECO), FMI publikation nr. 41, Helsingfors, 2000 30