2
Innehåll 1 Bakgrund och Syfte... 4 1.1 Om Gaimald AB.... 4 2 Lokalisering... 5 2.1 Utformning... 6 2.2 Vindförhållande... 8 2.3 Elproduktion från vindkraft... 8 3 Vindkraftverk... 9 4 Byggnation... 10 5 Omgivningsbeskrivning... 11 5.1 Riksintressen... 11 5.2 Naturmiljö... 13 5.3 Kulturmiljö... 16 5.4 Russparken... 18 6 Kommunala planförhållanden... 18 7 Förutsedda miljöeffekter... 19 7.1 Miljönytta... 19 7.2 Ljud... 20 7.3 Rörliga skuggor... 22 7.4 Fåglar och fladdermöss... 23 7.5 Landskap... 23 7.5.1 Hinderbelysning... 24 8 Remisser... 24 9 Miljökonsekvensbeskrivning... 25 10 Administrativa uppgifter... 25 11 Preliminär tidsplan... 26 12 Synpunkter... 26 BILAGOR Bilaga 1. Förteckning över fastigheter som ingår i projektområdet för vindkraftspark Gaimald. 3
1 Bakgrund och Syfte Gaimald AB undersöker möjligheten att etablera en vindkraftspark vid Lojsta Hed i Gotlands kommun, Gotlands län. Vindkraftsparken, med projektnamn Gaimald, kommer att bestå av fler än 7 vindkraftverk som är högre än 120 meter i totalhöjd vilket innebär att verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Utifrån de beräkningar och hänsynstagande som gjorts bedöms vindkraftsparken rymma maximalt 76 vindkraftverk. Vindkraftverken kommer inte att vara högre än 200 meter i totalhöjd. Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska samråd genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken görs. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Detta dokument är ett underlag inför myndighetssamrådet. Innan tillståndsprocessen inleddes informerades närboende i området genom utskick av ett informationsbrev. En tidig kontakt har även tagits med ett antal föreningar som kan antas bli berörda av projektet. 1.1 Om Gaimald AB. Triventus AB har tillsammans med Hajdvind AB bildat aktiebolaget Gaimald AB för att undersöka möjligheten att etablera vindkraft vid Lojsta Hed på Gotland. Gaimald AB (sökande) avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftpark i ett område mellan Klinte, Hejde, Lojsta och Ansarve i Gotlands kommun. Hajdvind AB är bildat av 161 markägare som själva är initiativtagare till projekt Gaimald. Utgångspunkt är tagen från kommunens översiktsplan, där området vid Lojsta Hed är utpekat som ett tänkbart område för vindkraft. Markägarna representerar ett flertal olika näringar och sammanslutningar i det Gotländska samhället, allt från enskilda privatpersoner och lantbrukare till kyrkan och olika stiftelser. Triventus AB med dotterbolag är ett av Sveriges ledande vindkraftprojektörsbolag. Bolaget arbetar med att bygga ut vindkraft och annan förnybar energi i Sverige. Vår målsättning för vindkraft är 100 MW installerad effekt till år 2013. Vi arbetar över hela landet och har kontor i bl.a. Falkenberg, Östersund, Malmö och Linköping. Gaimald AB har anlitat Triventus Consulting AB för att vara behjälplig i tillståndsprocessen. Triventus Consulting AB, dotterbolag till Triventus AB, är ett av Nordens ledande 4
konsultbolag inom vindkraft, med spetskompetens inom tillståndsfrågor, energi, miljö, teknik, anläggning och ekonomi samt förmågan att förverkliga projekt. 2 Lokalisering Gaimald AB undersöker möjligheten att etablera vindkraft vid Lojsta Hed i Gotlands kommun, Gotlands län. Området är beläget mellan Klinte, Hejde, Lojsta och Ansarve och utgörs till största del av barrskog med inslag av våtmarker. Området ligger på en höjd av ca 50-70 m.ö.h. För översiktskarta över området, se figur 1. För fastighetsbeteckningar, se bilaga 1. Den viktigaste förutsättningen för ett vindkraftprojekt är att vindförhållandena är goda. Området bedöms ha ett bra vindläge och goda förutsättningar för produktion av förnybar energi. Gotlands kommun har också bedömt området som lämpligt för vindkraft och pekat ut det som område för vindbruk i översiktsplanen. Området är av riksintresse vindbruk. Ovanstående gör att Gaimald AB har valt att gå vidare med att undersöka möjligheten att etablera vindkraft inom området. Inom och omkring området finns andra intressen så som närboende, naturreservat, russparken och övriga djur-, natur och kulturvärden vilka är viktiga att ta hänsyn till under utvecklingen av projektet. Figur 1. Översiktskarta. Etableringsområdets lokalisering för projekt Gaimald vid Lojsta Hed, sydost om Klintehamn. 5
2.1 Utformning En rad olika faktorer tas hänsyn till under arbetet med att ta fram möjliga utformningar, däribland gällande regler för ljud- och skuggpåverkan vid närliggande bostäder, avstånd till vägar, lämpligt avstånd mellan vindkraftverken, hänsyn till russpark och naturreservat samt allmänna riktlinjer i översiktsplanens kapitel om vindbruk 1. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom naturreservaten i området, se figur 2. Russparken är inte ett skyddat område, men inga vindkraftverk kommer att placeras vid premieringsplatsen. I övrigt är strävan att utforma vindkraftsparken så att inga vindkraftverk placeras inom russparken, vilket har varit utgångspunkten för de exempel på utformningar som här redovisas. I syfte att optimera vindkraftsparken önskar Gaimald AB att ansöka om tillstånd för område, vilket är blåmarkerat i figur 2. Förslag på möjliga utformningar kommer att presenteras, men slutliga positioner fastställs efter genomförda utredningar och optimering av layout utifrån vald turbintyp. Figur 2. Projektområde för vindkraftspark Gaimald. Exempel på utformning av vindkraftspark Gaimald har utarbetats med utgångspunkt från två olika typer av vindkraftverk som finns på marknaden idag, med rotordiameter på 90-113 m, navhöjd på 105-122,5 m, totalhöjd 150-180 m. Utifrån beräkningar med dessa typer av verk 1 Bygg Gotland, översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025. Gotlands kommun. 6
rymmer området upp till ca 66-76 vindkraftverk, se figur 3 och 4. Det kan bli aktuellt med större vindkraftverk när det är dags för upphandling, beroende på vilka verkstyper som finns på marknaden vid tidpunkten, men totalhöjden kommer inte att överstiga 200 m. Större vindkraftverk kräver generellt större avstånd sinsemellan, vilket innebär att färre verk ryms inom samma område. Figur 3. Vindkraftspark Gaimald. Exempel på möjlig utformning, bestående av 66 vindkraftverk av typen Siemens 2,3 MW med navhöjd 122,5 m och rotordiameter 113 m, dvs en totalhöjd på 179 m. 7
Figur 4. Vindkraftspark Gaimald. Exempel på möjlig utformning, bestående av 76 vindkraftverk av typen Vestas V90 2 MW med navhöjd 105 m och rotordiameter 90 m, dvs en totalhöjd på 150 m. 2.2 Vindförhållande Uppsala Universitet har gjort en kartläggning av Sveriges vindförhållande som kallas MIUUmodellen. Enligt MIUU-modellen kan vindpotentialen ligga på mellan 6,5-7,5 m/s i etableringsområdet. För att närmare undersöka vindförhållandena på platsen kommer vindmätningar att utföras. Utifrån tillgänglig vindstatistik från SMHI:s närmaste mätmaster beräknas medelvinden i området till ca 6,9 m/s vid en höjd av 105 m över marknivå. 2.3 Elproduktion från vindkraft Vindkraft producerar ren el som inte ger några utsläpp eller kräver några transporter. Den energimängd som går åt för att tillverka samt transportera ett vindkraftverk producerar vindkraftverket på ca 7 till 9 månader. I princip alla andra sätt att producera el ger en större miljöpåverkan. Vindkraftverken har en teoretisk verkningsgrad på 59 % gentemot vindens energiinnehåll. Dagens moderna vindkraftverk har en verkningsgrad på upp till 50 %. Detta kan jämföras med tidigare vindkraftverk som hade upp till 40-45 % i verkningsgrad. Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter mellan ca 2 m/s och 25 m/s. Inkoppling sker vid ca 4 m/s och urkoppling sker vid ca 25 m/s. 8
Om verket är inkopplat kan det utvinna energi även om vindhastigheten sjunker till ca 1-2 m/s. Detta innebär att vindkraftverk i Sverige utvinner energi under mer än 6 000 av årets 8 760 timmar 2. En etablering av en vindkraftspark vid Lojsta Hed, med utformning enligt visade exempel, beräknas ge ett tillskott av el på ca 420 000-560 000 MWh/år (beräknat med en tillgänglighet på 90 %). Av tabell 1 framgår produktionen för de olika exempel på utformning som tagits fram i detta skede. Tabell 1. Beräknad produktion av el och jämförelse med förbrukning i svenska hem. Motsvarande årlig elkonsumtion Beräknad produktion (MWh/år) Villor (eluppvärmda) Villor (enb. hushållsel) Lägenheter (enb. hushållsel) Exempel 66 st SWT 2,3 MW 560 000 22 400 93 300 186 700 76 st V90 2MV 420 000 16 800 70 000 140 000 3 Vindkraftverk Ett typiskt vindkraftverk som byggs på land idag har en effekt på mellan 1 MW och 3 MW. Det finns också serietillverkade verk på 5 MW och prototyper i drift med effekten över 6 MW. Ett 2 MW vindkraftverk har en navhöjd på ca 80-110 meter och en rotordiameter på ca 80-100 meter. De större verken som är i drift i Sverige idag har generellt sett en effekt av 2-3 MW, en navhöjd på ca 100 meter och en rotordiameter på ca 100 meter, d.v.s. en totalhöjd av ca 150 meter. Utvecklingen går mot större vindkraftverk med högre effekt. Bästa möjliga teknik för platsen kommer att användas vid byggstart, det kan därför bli aktuellt med vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 200 meter. Förklaring av nav- och totalhöjd samt rotordiameter ses i Figur 5. 2 http://www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/framjande-av-vindkraft1/utbyggnad-och-drift/utbyggnadstakt-ochdriftstatistik/om-installerad-effekt-och-energiproduktion/ (2008-04-23) 9
Figur 5. Ritning vindkraftverk Val av leverantör kommer att ske genom upphandling. Det slutliga valet av vindkraftverk är beroende av vem som blir leverantör i projektet. Storlek och effekt varierar mellan leverantörerna. Antalet vindkraftverk som kan etableras inom området beror till stor del på hur stort avstånd mellan verken som behövs. Detta är beroende av vilken typ och storlek av vindkraftverk som upphandlas. 4 Byggnation Nybyggnation och förstärkning av vägar tillkommer oftast vid etablering av vindkraftverk. Transporter av vindkraftsdelar är tunga och vindkraftsleverantörerna ställer särskilda krav på vägarnas hållbarhet och bredd. Befintliga vägar används där så är möjligt, men kan behöva förstärkas, breddas och rätas ut. Ny väg kommer att behöva anläggas fram till varje enskilt verk i området. Vid etablering i skog kan nyanlagda och förstärkta vägar bli en tillgång för markägarna. Vid etablering av nytt elnät anläggs i huvudsak markkabel som läggs utmed vägarna. Den markyta som behövs vid etablering av ett vindkraftverk är ca 1 000-3 000 kvadratmeter. Ytan behövs för att kranbil, utrustning och vindkraftverkets delar ska få plats under byggtiden. Efter att vindkraftverket står färdigt kan man låta delar av ytan växa igen. Ytbehovet varierar beroende på bland annat myndighetskrav, markförhållanden, tillgänglighet och vindkrafttillverkarens anspråk på mark. När ett vindkraftverk tjänat ut efter 25-30 år nedmonteras det och flertalet av delarna återvinns. Platsen kan i stor utsträckning återställas. 10
5 Omgivningsbeskrivning 5.1 Riksintressen En stor del av Gotland, inklusive vindkraftsområdet vid Lojsta Hed, är av riksintresse för försvarsmakten, se figur 6. Visby flygplats har också intressen som sträcker sig längs en stor del av västra Gotland. Försvarsmakten, Luftfartsverket och Visby flygplats är viktiga remissinstanser till vilka remisser skickas för att utreda vilken påverkan en vindkraftspark vid Lojsta Hed skulle innebära för deras verksamhet. Figur 6. En stor del av Gotland är av riksintresse för försvarsmakten. Visby flygplats har också intressen som sträcker sig in i vindkraftsområdet vid Lojsta Hed. Inom det aktuella vindkraftsområdet finns riksintressen för vindbruk och naturvård. I närheten till området finns riksintresse för kulturmiljövård samt för turism och friluftsliv. En samlad bild över riksintressen i närområdet visas i figur 7. 11
Figur 7. Områden av riksintresse inom och i närheten till området för vindkraftspark Gaimald. På kartbilden visas ett exempel på utformning av vindkraftsparken med max 76 vindkraftverk. Större delen av projektområdet för vindkraftspark Gaimald är av riksintresse för vindbruk. Inom området finns flera mindre områden som är av riksintresse naturvård, vilka utgörs av källmyrar (NRO09049 Lojsta Hajds källmyrar). Det kan bli aktuellt att placera några verk inom riksintresse naturvård, men myrområden kommer generellt att undvikas. Utredningar kommer att genomföras för att undvika att påverka områdenas naturvärden och hydrologiska förhållanden. Kring området finns flera riksintressen för kulturmiljövård. Till samtliga områden av riksintresse kulturmiljö är det ett avstånd på minst 1 km från vindkraftsområdet. I väster, vid Ansarve, finns Vallhagarområdet med rester av boplatser från järnålder. I sydost ligger ett annat område av riksintresse kulturmiljö, området kring Lojsta, med bl.a. Lojsta slott. Kyrkorna vid Klinte, Hejde och Gerum är också av riksintresse kulturmiljö. Vindkraftverken kommer att bli synliga från delar av dessa områden, men inte i övrigt påverka kulturmiljöerna. Riksintresse för friluftsliv finns i väster längs kusten, ca 5 km från vindkraftsområdet. 12
5.2 Naturmiljö Området består till största del av tallskog, där skogsbruk bedrivs, med inslag av våtmarker och sumpskogar. Naturvärden är främst knutna till naturreservaten inom området samt till våtmarker, sumpskogar och russparken. Skyddade områden i form av naturreservat, Natura 2000-områden och biotopskydd visas i figur 8. Övriga kända naturvärden visas i figur 9. Utredningar kommer att genomföras för att ta reda på mer om områdets naturvärden och hydrologiska förhållanden. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom naturreservat, Natura 2000-område eller biotopskyddsområde. Figur 8. Skyddade områden i form av naturreservat, Natura 2000-områden och biotopskydd inom och i närheten till vindkraftsområdet samt russparkens avgränsning. På kartbilden visas ett exempel på möjlig utformning av vindkraftsparken med 66 vindkraftverk. Inom och i närheten till vindkraftsområdet finns sex naturreservat, varav vilka fyra även är Natura 2000-områden. Hajdes storhage är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område. Naturvärdena i området består i gammal betad skog som avverkas med plockhuggning och som har en stor andel träd av hög ålder. Området har inslag av sumpskog, myrar och vätar. Spillkråka, pärluggla och duvhök häckar 3. 3 Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hajdes storhage SE 0340035. Länsstyrelsen Gotlands län. 2005. 13
Botes källmyr är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område. Botes källmyr är ett stort och mycket värdefullt källmyrskomplex 4. Botes källmyr ligger i den norra delen av russparken. Hajdkvie skog är skyddat som naturreservat och ligger inom den norra delen av vindkraftsområdet. Hajdkvie skog är ett sumpskogs- och våtmarksområde med höga naturvärden. Området erbjuder viktiga livsmiljöer för en rad barklevande insekter, kärlväxter, mossor, lavar och svampar 5. Kvie Källmyr är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område. Kvie källmyr är ett långsträckt våtmarksområde med värdefulla vegetationstyper som får sitt vatten från ett stort antal källor i området 6. Alstäde skog är ett naturreservat strax utanför den sydöstra delen av vindkraftsområdet. Området är ett naturskogsartat, delvis betespräglat skogsområde med höga skogliga naturvärden 7. Mallgårds källmyr är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område. Området ligger i den sydvästra delen av vindkraftsområdet och russparken. Mallgårds källmyr har en rik vegetation och har sedan mycket lång tid tillbaka betats av gotlandsruss 8. Utöver naturreservat och Natura 2000-områden finns biotopskyddsområden inom och i närheten till området (figur 8). Ett biotopskyddsområde finns i anslutning till reservatet Hajdkvie skog. Området består av äldre naturskogsartad skog 9. I övrigt finns närmaste biotopskyddsområden söder om vindkraftsområdet, i södra delarna av russparken. 4 Bevarandeplan för Natura 2000-område. Botes källmyr SE 0340033. Länsstyrelsen Gotlands län. 2005 5 Bildande av naturreservatet Hajdkvie skog, Hejde socken, Gotlands kommun. Beslut 19.12.2007. Länsstyrelsen Gotlands län. 6 Bevarandeplan för Natura 2000-område. Kvie SE 0340157. Länsstyrelsen Gotlands län. 2005 7 Bildande av naturreservatet Alstäde skog, Fröjel socken, Gotlands kommun. Beslut 2007-12-19. Länsstyrelsen Gotlands län. 8 Bevarandeplan för Natura 2000-område. Mallgårds källmyr SE 0340031. Länsstyrelsen Gotlands län. 2005 9 http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ 14
Figur 9. Nyckelbiotoper, naturvärden, sumpskogar och rikkärr inom och i närheten till området för vindkraftspark Gaimald. På kartbilden visas ett exempel på utformning av vindkraftsparken med max 76 vindkraftverk. Det har också, genom olika inventeringar som Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen genomför, pekats ut nyckelbiotoper, naturvärden, sumpskogar och rikkärr inom området, se figur 6. Hänsyn till dessa områden kommer att tas i möjligaste mån. 15
5.3 Kulturmiljö Utöver riksintressen kulturmiljö finns kulturmiljövärden i form av fornlämningar. Fasta fornlämningar skyddas genom fornminneslagen (Lag 1988:950). Riksantikvarieämbetet sammanställer uppgifter om kända fornlämningar, vilka redovisas i figur 10-12. Kända fornlämningar är framförallt koncentrerade till omgivande jordbruksområden, vilket översiktskartan i figur 10 visar. På kartbilderna visas även det exempel på utformning av vindkraftspark som innebär flest vindkraftverk, d.v.s. 76 stycken. De två exempel på utformning av vindkraftspark Gaimald som har tagits fram har tagit hänsyn till kända fornlämningar, genom att inte placera verk på kända fornlämningar. Fornlämningarna utgörs bl.a. av rester av medeltida husgrunder, stensättning, kalkugn och naturföremål med tradition. Ytterligare utredning kommer att genomföras för att ta reda på mer om vilka fornlämningar som finns i området samt vilken form av hänsyn som behöver tas. Figur 10. Översiktsbild över kända fornlämningar inom och i närheten till området för vindkraftspark Gaimald, 16
Figur 11. Kända fornlämningar inom och i närheten till området för vindkraftspark Gaimald, norra delen. På kartbilden visas ett exempel på utformning av vindkraftsparken med max 76 vindkraftverk. Figur 12. Kända fornlämningar inom och i närheten till området för vindkraftspark Gaimald, södra delen. 17
5.4 Russparken Russparken är ett område som har både höga natur- och kulturvärden. Russparken har inget formellt skydd, men Gaimald AB eftersträvar att inga vindkraftverk ska placeras inom russparken. Dialog med russambetesföreningen kommer att pågå kontinuerligt under hela tillståndsprocessen. Figur 13. Russparken vid Lojsta Hed. 6 Kommunala planförhållanden Enligt kommunens översiktsplan består området till största delen av skogsmark med tall som dominerande trädslag 10. Skogsbruk bedrivs i området. I översiktsplanens kapitel om vindbruk finns en plan med strategier och riktlinjer för vindkraftsetablering. Vindbruket på Gotland beskrivs som ett betydande intresse från ett lokalt och nationellt perspektiv och utpekade områden av riksintresse vindbruk är starkt motiverade. Några generella riktlinjer för vindkraftsetablering i Gotlands kommun: Avstånd till bostäder 1 000 meter Avstånd till kyrkor 2 000 meter Avstånd till samlad bebyggelse 2 000 m 10 Bygg Gotland, översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025. Gotlands kommun. 18
Sökanden eftersträvar att uppfylla rekommenderade avstånd till bostäder, kyrkor och samlad bebyggelse. Området är utpekat som ett utredningsområde för vindbruk, möjligt för vindkraftsetablering, men med motstående försvarsintressen. Dialog med försvarsmakten pågår för att möjliggöra en vindkraftsetablering i området. Inom och i närheten till det aktuella området finns flera andra intressen, såsom naturreservat och russparken på Lojsta Hed, vilka är viktiga att samråda om för att få väl gjorda avvägningar i området och ett helhetsgrepp. Gaimald AB är måna om att väga in de olika intressen som finns i området och ta hänsyn till områdets kulturoch naturvärden. 7 Förutsedda miljöeffekter 7.1 Miljönytta Vindkraftverk nyttjar vinden som energikälla, ger inga försurande och övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller slaggprodukter samt bidrar inte till växthuseffekten. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Vindkraften sparar också naturen från exempelvis brytning av kol och uran samt utvinning av olja och gas. El som produceras med vindkraft ersätter till största delen el på marginalen. Marginalelen definieras som den el som produceras i det kraftverk som vid varje tillfälle är dyrast att använda 11. Marginalel utgörs ofta av kolkondens producerad i Danmark, Tyskland och Finland. På längre sikt beräknas marginalelen utgöras av gaskombi. Nordeuropa har ett gemensamt elnät och det sker hela tiden import och export av el mellan länderna. Med större andel vindkraftsproducerad el i nätet kan produktionen av el från fossila energikällor minska. Vindkraftverken medför därmed en besparing av utsläpp till luft. En etablering av en vindkraftspark vid Lojsta Hed, med utformning enligt visade exempel, beräknas ge ett tillskott av miljövänlig förnybar el på ca 420 000-560 000 MWh/år. Exempel på vilka utsläppsbesparingar en vindkraftsetablering av denna storlek kan bidra till visas i tabell 2 och 3. Beräkningarna utgår från områdets rådande vindförhållanden och vindkraftverk av typen Siemens 2,3 MW, navhöjd 122,5 m, rotordiameter 113 m respektive Vestas V90 2MW, navhöjd 105 m och rotordiameter 90 m. 11 Elforsk. Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxod. 19
Tabell 2. Besparing av utsläpp till luft marginalel kort sikt (kolkondens) 12 Flyktiga kolväten (ton) CO2 (ton) NOx (ton) SOx (ton) Partiklar (ton) CH4 (ton) Utformningsalternativ 66 st SWT 2,3 MW 12 542 640 248 403 150 6 339 76 st V90 2MW 9 406 980 186 302 112 4 754 Tabell 3. Besparing av utsläpp till luft marginalel lång sikt (gaskombi) 13 Flyktiga kolväten (ton) CO2 (ton) NOx (ton) SOx (ton) Partiklar (ton) CH4 (ton) Utformningsalternativ 66 st SWT 2,3 MW 13 210 000 270 12 1 43 76 st V90 2MW 10 157 500 202 9 <1 32 7.2 Ljud Ljud från moderna vindkraftverk uppkommer framför allt när rotorbladen passerar genom luften, vilket ger upphov till ett svischande ljud som har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ljudpåverkan uppstår i vindkraftverkens omedelbara närhet. Naturens bakgrundsljud maskerar på längre avstånd verkens driftljud. Enligt praxis bör riktvärden för ljud från vindkraftverk baseras på de riktlinjer som anges i Externt industribuller- allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev.1983) från Naturvårdsverket för industrietableringar nattetid. Dessa värden innebär att högsta ljudnivån vid bostadshus får vara 40 db(a). Ljudberäkningarna grundar sig på Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk. Beräkningarna utgår från ett värsta fall dvs. att: Vindstyrkan är 8 m/s på 10 meters höjd dvs. då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrka tar bakgrundsljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Undantag från detta kan ibland behöva göras, om källjudet är högre vid högre vindhastigheter så används det högre källjudet istället för källjudet vid 8 m/s. Vindens sus är det enda bakgrundsljud som förekommer dvs. programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller om det finns byggnation eller vägar i området som ger ifrån sig ljud. Vinden ligger från vindkraftverket mot respektive hus dvs. huset får alltid vinden mot sig. Ingen hänsyn har tagits till att det är mindre frekvens av vind i vissa vindriktningar. 12 Naturvårdsverket NFS 2006:8, för el: Miljövärdering av el, STEM 2006. Underliggande data är från IVL, 2001. Miljöfaktabok för bränslen Del 2: Bakgrundsinformation och teknisk bilaga. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. 13 Naturvårdsverket NFS 2006:8, för el: Miljövärdering av el, STEM 2006. Underliggande data är från IVL, 2001. Miljöfaktabok för bränslen Del 2: Bakgrundsinformation och teknisk bilaga. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. 20
Ljudberäkning har utförts för de två exempel på utformning av vindkraftspark Gaimald som tagits fram, se figur 14-15. Resultatet visar att vindkraftsparken kan etableras utan att överskrida en ljudnivå på 40 db(a) vid någon bostad. Figur 14. Ljudberäkningsexempel för vindkraftspark Gaimald, utifrån utformning med 66 vindkraftverk av typen Siemens 2,3 MW, navhöjd 122,5 m och rotordiameter 113 m. 21
Figur 15. Ljudberäkningsexempel för vindkraftspark Gaimald, utifrån utformning med 76 vindkraftverk av typen Vestas V90 2MW navhöjd 105 m och rotordiameter 90 m. 7.3 Rörliga skuggor Under driftfasen uppkommer roterande, rörliga, skuggor från vindkraftverken, Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas 8 timmar rörlig skugga per år (förväntat värde) som acceptabelt värde för bostadshus. Vilka tider den rörliga skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden - ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. Efter utförd beräkning för föreslagna utformningar visar skuggtiderna att riktlinjerna för rörlig skugga överskrids vid en bostad (fastigheten Lilla Hajdes 2:2) som beräknas få en årlig 22
skuggtid på mellan ca 9 tim - 11 tim 37 min beroende på utformning. Verk utrustade med skuggdetektor som medför att reglering av rörlig skugga möjliggörs blir därmed aktuellt för att uppfylla riktvärdet. 7.4 Fåglar och fladdermöss De studier som gjorts visar att det är fåglar och fladdermöss som är de mest känsliga djurgrupperna vid en vindkraftsetablering. En vindkraftsetablering kan dels innebära risk för habitatförlust, dels risk för kollision med vindkraftverken. Vindkraftverk utgör inget hinder för fåglar i allmänhet. Iakttagelser har visat att huvuddelen av alla fåglar ser vindkraftverken i god tid och förändrar sin flygriktning på långt avstånd för att undvika dem 14. Risken för att fåglar ska kollidera med vindkraftverk är låg och endast för ett fåtal enstaka arter kan antalet kollisioner vara av betydelse för populationen. De risker som vindkraftverk under drift innebär för fladdermöss är framförallt kollisionsrisk i samband med migration eller i samband med jakt på insekter som ansamlats vid ett vindkraftverk. Utredningar angående fågel och fladdermus kommer att göras i området. 7.5 Landskap Ett landskap är, enligt den europeiska landskapskonventionen, ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Landskapets ständiga förändring är en naturlig del av landskapets utveckling. Konventionen lyfter också fram landskapets sociala betydelse och vikten av att människor kan delta aktivt i förvaltningen av landskapet 15. En förändring i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader, inklusive vindkraftverk. I drift roterar vindkraftverkens rotorblad vilket gör att verken syns tydligare än t.ex. en mast eller en kran. Den planerade vindkraftparken kommer sålunda, under sin driftperiod på ca 25 år, att medföra en visuell förändring i landskapet. Hur vindkraftverk upplevs i landskapet är till stora delar individuellt och påverkas t.ex. av vilka förväntningar som finns och vilka associationer individen gör till vindkraft. Genom olika typer av visualiseringar är det möjligt att visa hur en planerad vindkraftspark kommer att se ut och bilda sig en uppfattning om påverkan på landskapsbilden. För att ge en överblick över hur vindkraftspark Gaimald kan komma att se ut, har foton tagits från några olika platser kring området och utifrån dem har fotomontage satts samman. Ett fotomontage är en sammansättning av foton där de planerade vindkraftverken ritats ut med hjälp av ett 14 Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan resultat från forskning 2005-2009 inom Vindval. Naturvårdsverket. 15 Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Boverket. 2009. 23
datorprogram. Detta är en etablerad metod att simulera den visuella påverkan som vindkraftsparken kan tänkas innebära. Fotomontagen håller på att tas fram och kommer att visas i samband med samrådsmötet. Förslag på lämpliga fotopunkter kring området mottages tacksamt, så att ytterligare visualiseringar kan tas fram inför samråd med allmänhet och särskilt berörda. Enligt översiktsplanen för Gotlands kommun, kapitlet om vindbruk, ska en landskapsanalys göras inför alla nya vindkraftsetableringar. En landskapsanalys kommer att genomföras och ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. 7.5.1 Hinderbelysning Sökanden kommer att utrusta vindkraftverken med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens anvisningar. Enligt gällande regler ska vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 150 meter målas med vit färg och markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Under dagtid behöver belysningen inte vara tänd. Lagstiftningen medger en reducering av ljusets intensitet under natten men ej vid skymning och gryning. Vindkraftverk med totalhöjd över 150 meter ska målas med vit färg och markeras med blinkande högintensivt vitt ljus. Det högintensiva vita ljuset är avsett för luftrummet över 150 meter och syns inte lika tydligt från marken som det medelintensiva röda ljuset. Det finns radarstyrd teknik att tillgå, som tänder hinderbelysningen endast när flygplan eller helikopter närmar sig och låter den vara nedsläckt övrig tid, men det förutsätter att Transportstyrelsen ger dispens. 8 Remisser Remisser har skickats till berörda myndigheter, Visby flygplats, tele- och nätoperatörer för att få svar på eventuell påverkan på deras verksamheter. Svar har ännu inte erhållits. 24