C B S a v e E a r t h Fund

Relevanta dokument
CB Save Earth Fund. Statusrapport Analys: Trendbrott. Inflation och stigande räntor CB Save Earth Fund. Riskprofil 13.

C B S a v e E a r t h Fund

C B S a v e E a r t h Fund

Save Earth Fund C B S A V E E A R T H F U N D. Kvartalsuppdatering per 31 mars 2015 C B S A V E EARTH FUND

Save Earth Fund C B S A V E E A R T H F U N D. Kvartalsuppdatering per 31 december 2014 C B S AV E EARTH FUND. 3 år 5 år 10 år N/A

- Portföljuppdatering för

C B S a v e E a r t h Fund

Kvartalsuppdatering per 31 mars 2014

Statusrapport Analys: Trendbrott. Inflation och stigande räntor Tillväxt- och värdeaktier CB European Quality Fund

Kvartalsuppdatering per 30 september 2014

CB European Quality Fund

European Quality Fund

CB European Quality Fund

CB European Quality Fund

CB European Quality Fund

CB European Quality Fund

CB European Quality Fund

CB European Quality Fund

Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst.

Didner & Gerge Aktiefond

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?

Didner & Gerge Aktiefond

OPM LISTED PRIVATE EQUITY

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev december 2018

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Didner & Gerge Aktiefond

Carlson Investment Management

Didner & Gerge Aktiefond

Didner & Gerge Aktiefond

Strategi under april. Månadsbrev April I korthet: I korthet:

Miljöpresentation. Aktiespararna Sundsvall

Sammanställning Portfölj Tillväxt

Carl Bernadotte Marcus Grimfors Alexander Jansson Erik Allenius Somnell

Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst.

Didner & Gerge Aktiefond

Didner & Gerge Aktiefond

Strategi under maj. Månadsbrev Maj I korthet: I korthet:

Didner & Gerge Aktiefond

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Didner & Gerge Aktiefond

INVESTERINGSFILOSOFI

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

Enter Return A Månadsrapport februari 2019

Månadsbrev maj Anders Åström, Granit Fonder

Strategi under december

Didner & Gerge Aktiefond

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100

Portföljsammanställning för Landstinget Västerbotten. avseende perioden

Vad innebär äkta aktiv förvaltning?

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013

Spara via försäkring

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

MOBILIS KAPITALFÖRVALTNING

Basfakta för investerare

Standardavvikelse: 13,01% avkastat 12,52 %, Midas 4,72 % och en tre månaders

Månadsbrev november 2018

Enter Return A Månadsrapport maj 2019

Månadsbrev oktober 2018

Didner & Gerge Aktiefond

Europa vad ser vi?

Spara via försäkring

0,2% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 52,8%

Cicero Fonder AB, organisationsnummer , ett dotterbolag till Cicero Holding AB.

Didner & Gerge Aktiefond

Basfonden. Basfonden. Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar.

Startdatum Jämförelseindex -3,1% Rådgivare 52,8%

MOBILIS KAPITALFÖRVALTNING

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

AKTIVA FONDPORTFÖLJER Portföljkommentarer

Månadsbrev januari 2018

Didner & Gerge Aktiefond

Månadsbrev juli Jan Rosenqvist

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS

Månadsbrev januari 2019

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Världen och Swedbank Robur Globalfond MEGA

Enter Cross Credit A Månadsrapport maj 2019

Marshallplanen 2.0 Välkommen tillbaka Europa

Månadsbrev juli Jan Rosenqvist, Granit Fonder

Vi erbjuder därför våra bästa idéer vid varje enskilt tillfälle, vilket förutsätter en aktiv förvaltning oberoende av index. Januari 2013 Fonderna

JOM Silkkitie & Komodo Fonder

Månadsbrev augusti 2017

Månadsbrev oktober 2017

Entreprenörsdrivet oberoende fondbolag som arbetar med aktiv förvaltning

Månadsbrev september 2017

Månadsbrev september 2013

Månadsbrev mars Jan Rosenqvist, Granit Fonder

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Månadsbrev november 2017

Månadsbrev februari 2018

HealthInvest Månadsbrev - Januari Access Fund Asia Fund MicroCap Fund Value Fund

JOM Silkkitie & Komodo Fonder

Enter Cross Credit A Månadsrapport mars 2019

Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt

CB Fund - Save Earth Fund

Enter Sverige Månadsrapport november 2015

Månadsbrev juni Med önskan om en skön sommar! Jan Rosenqvist, Granit Fonder

-4,6% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 56,3%

1,7% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 44,3%

Transkript:

C B S a v e E a r t h Fund Kvartalsuppdatering per 30 september 2016 Placera (Avanza) rekommenderar CB Save Earth Fund som en av två attraktiva miljöfonder att investera i. Fondens utveckling* och AUM NAV per 2016-09-30 (EUR) EUR Q3 2016 +5,9 % YTD 2016 +2,6 % Per år, 5 år +11,7 % AUM (milj.) 22,90 SEK +8,6 % +7,8 % +12,8 % 221,1. Klass RC 14,70 Klass IC 14,43 Klass ID (utd. 6% / år) 10,34 *Klass RC

Strategin och teamet Kort om CB Save Earth Fund Teamet En global miljöfond, tre megatrender: förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering Strategin lanserades 2008 Koncentrerad portfölj och lång placeringshorisont Jämförelseindex: MSCI World Net Mål: Carl Bernadotte, Portföljförvaltare & ägare >30 års erfarenhet Född 1955 Äger andelar i CB Save Earth Fund Marcus Grimfors, Portföljförvaltare 8 års erfarenhet Född 1981 Äger andelar i CB Save Earth Fund Lägre standardavvikelse än index Överavkasta mot index över 12 månader Kort om CB Fonder Alexander Jansson, Portföljförvaltare & vd 8 års erfarenhet Född 1983 Äger andelar i CB Save Earth Fund Grundades 1994 Familjeägt svenskt bolag under tillsyn av Finansinspektionen Viktor Sonebäck, Intern KTH 2012-2017 Född 1993 Ledord i förvaltningen: aktiv, etisk och långsiktig All förvaltning omfattas av ett etiskt och hållbart ramverk Portföljförvaltningen bedrivs från Stockholm; all fondadministration sker i Luxemburg Ludvig Pucek, Intern KTH 2012-2017 Född 1993 2

Strategin: Investerings-case tre megatrender Tre megatrender och en global exponering Vattenhantering Förnybar energi Miljöteknik Investeringsområden Exempel på bolag Rening Danaher Investeringsområden Exempel på bolag Vind Vestas Wind Investeringsområden Exempel på bolag Energilagring Tesla Distribution American Water Works Sol First Solar Energiinfrastruktur Legrand Besparing/effektivisering Halma Avloppsvattenhantering Geberit Vattenkraft Andritz Bioenergi Novozymes Geotermisk energi Nibe Energieffektivisering Kingspan Material Mayr-Melnhof Återvinning/avfallshantering Tomra Systems 3

Analys och seminarium Analys: Paradigmskifte i energisektorn Energisektorn går från råvarubaserad till teknikbaserad. Det innebär att i framtiden kommer högre efterfrågan leda till lägre priser på energi. Seminarium: Paradigmskifte i energisektorn Tomas Kåberger professor i energi och miljö vid Chalmers Tekniska Högskola föreläste på vårt kontor vid två tillfällen i september om att energimarknaden går från råvaror till teknik, varför det kommer att gå snabbare än vad många tror och vilka implikationerna blir. 4

Utveckling: Fonden och index De senaste 12 månaderna har fonden avkastat +15 %, vilket är 4 %-enheter bättre än jämförelseindex MSCI World Net. De senaste tre månaderna är fonden +6 %, vilket är 2 %-enheter bättre än jämförelseindex. Fonden relativt index, 1 år (EUR) 120 115 110 105 14,8% Fonden relativt index, 3 månader (EUR) 110 105 CB Save Earth Fund RC (EUR) MSCI World Net (EUR) 10,6% 5,9% 3,7% 100 95 90 CB Save Earth Fund RC (EUR) MSCI World Net (EUR) 100 85 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16 95 jun-16 aug-16 7% 6% 5% CB Save Earth Fund RC överavkastning mot MSCI World Net 3% 2% CB Save Earth Fund RC överavkastning mot MSCI World Net 2,2% 4% 3% 3,8% 1% 2% 1% -1% -1% -2% sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16-2% jun-16 aug-16 Källa: MSCI, CB Fonder *Data per 2016-09-30 5

Utveckling: Fonden och index Fonden och jämförelseindex, sedan fondstart 2008-06 (EUR) 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 jun-08 jun-09 jun-10 jun-11 jun-12 jun-13 jun-14 jun-15 jun-16 Vattenindex (S&P Global Water) MSCI World Net CB Save Earth Fund RC Index för miljöteknik (CTIUS) Index för förnybar energi (Wilderhill) +121% +93% +47% +46% -37% Index för förnybar energi (inklusive beskattade utdelningar): WilderHill New Energy Global Innovation Index. Vattenindex (inklusive beskattade utdelningar): S&P Global Water Index Index för miljöteknik (inklusive beskattade utdelningar): The Cleantech Index. Världsindex (inklusive beskattade utdelningar): MSCI World Källa: MSCI, S&P, CB Fonder, Reuters, Bloomberg Dagsdata för perioden 2008-06-09 2016-09-30, i EUR. 6

Avkastning per år Utveckling: Fonden och index CB Save Earth Fund har avkastat +4,7 % per år sedan fondstart i juni 2008, vilket är bättre än två av de tre sektorer fonden investerar i (vattenindex +9,6 %, index för miljöteknik +4,6 % och index för förnybar energi -5,5 % per år). Risken i fonden är väsentligt lägre än för respektive av de sektorer den investerar i samt jämfört med världsindex; fondens Sharpekvot den riskjusterade avkastningen är 0,37, även det bättre än två av de tre sektorer fonden investerar i. Avkastning och risk, sedan fondstart (EUR) Sharpe, sedan fondstart (EUR) 12% 1 Vattenindex (S&P Global Water) Vattenindex (S&P Global Water) 0,55 8% MSCI World Net 6% 4% CB Save Earth Fund Index för miljöteknik (CTIUS) MSCI World Net 0,48 2% CB Save Earth Fund 0,37-2% -4% Index för miljöteknik (CTIUSTR) 0,20 Index för förnybar energi (Wilderhill) -6% -8% 5% 1 15% 2 25% Index för förnybar energi (Wilderhill) -0,23 Standardavvikelse Källa: MSCI, S&P, CB Fonder, Reuters, Bloomberg Dagsdata för perioden 2008-06-09 2016-09-30, i EUR. 7

Avkastning per år Utveckling: Fonden och andra miljöfonder CB Save Earth Fund har som mål att erbjuda investerare ett lågriskalternativ inom ett segment som karakteriseras av hög risk. Fonden har sedan starten 2008 haft en klart lägre risk än konkurrenterna och samtidigt en konkurrenskraftig avkastning, därav fondens realtivt höga Sharpekvot. Vattensektorn har utvecklats överlägset bäst av de tre miljösektorerna, men fonden har trots det en konkurrenskraftig Sharpekvot även jämfört med vattenfonderna. Avkastning och risk, sedan fondstart (EUR) 8% 6% 4% Sharpe, sedan fondstart (EUR) Pictet - Water RobecoSAM Sust. Water Fund CB Save Earth Fund 0,40 0,40 0,38 2% CB Save Earth Fund Parvest Global Env. C C Schroder Gl. Climate Change 0,27 0,34 Handelsbanken Hållb. Energi 0,12-2% Nordea Klimatfond 0,10-4% SAM Sustainable Climate 0,07-6% 5% 1 15% 2 25% 3 DNB Renewable Energy BlackRock New Energy -0,17-0,09 Standardavvikelse CB Save Earth Fund Handelsbanken Hållb. Energi DNB Renewable Energy BlackRock New Energy Nordea Klimatfond SAM Sustainable Climate Allianz Global EcoTrends Schroder Gl. Climate Change Parvest Global Env. C C RobecoSAM Sust. Water Fund Pictet - Water Allianz Global EcoTrends -0,17 Källa: Bloomberg, CB Fonder Dagsdata för perioden 2008-06-09 2016-09-30, i EUR. 8

Portföljen: Bidragsgivare Största och minsta bidragsgivare Q3 2016 (EUR) -0,4% -0,2% 0, 0,2% 0,4% 0,6% 0,8% Bolag Bidrag, % Portföljvikt*, % Utveckling, % Geberit Vestas Wind Xylem +0,85 +0,53 +0,51 6,0 3,0 3,2 +14,9 +20,4 +16,6 American Water Works First Solar SunPower -0,25-0,27-0,31 1,8 1,1 0,5-12,9-19,4-43,0 *Genomsnittligt värde under Q3 2016; Källa: Bloomberg, CB Fonder Schweiziska Geberit fondens största innehav och marknadsledande tillverkare av produkter till sanitets- och VVS-branschen står sedan förvärvet av Sanitec bakom välkända märken som bl a IDO och Ifö. Bolaget är exponerat mot en svag byggkonjunktur i Europa men har tack vare en hög marknadsandel och exponering mot rätt marknader (Tyskland och Schweiz står för ca 50 % av försäljningen) levererat en organisk försäljningstillväxt på 4-6 % de senaste åren, vilket är i linje med bolagets målsättning på medellång sikt. Aktien steg 15 % under kvartalet, i EUR. Danska Vestas världens näst största leverantör av vindturbiner levererade en stark rapport för det andra kvartalet, som av ledningen beskrevs som ett perfekt kvartal och där utsikterna för den amerikanska marknaden beskrevs med mycket, mycket hög aktivitetsnivå. EBIT-marginalen landade på 15,6 %, vilket få verkstadsbolag kan konkurrera med. Aktien steg 20 % under kvartalet, i EUR. Amerikanska Xylem tillverkare av pumpar, filter och analysinstrument till vattensektorn är främst exponerat mot kommunala vattenbolag, från vilka bolaget börjar se en ökad efterfrågan bl a p g a ökade infrastrukturinvesteringar. Den organiska tillväxten uppgick under det andra kvartalet till 2 % och vinsten per aktie steg med 12 %, med en rörelsemarginal på 13 %. Aktien steg 17 % under kvartalet, i EUR. Det amerikanska vatteninfrastrukturbolaget American Water Works som tar betalt för att transportera vatten till sina 15 miljoner kunder i USA missgynnades av två karakteristiker som kännetecknar infrastrukturbolag: konjunkturokänslig verksamhet respektive hög och stabil utdelning. Detta mot bakgrund av en marknadsrotation från defensiva ( bond proxies ) till mer cykliska bolag. Aktien tappade 13 % under kvartalet, i EUR. Amerikanska First Solar och SunPower båda globalt ledande tillverkare av solpaneler var under fortsatt press under kvartalet p g a överkapacitet i solsektorn och kraftigt fallande priser på solpaneler (vilket är positivt för sektorn på lång sikt men plågsamt för bolagen på kort sikt). Tillväxten i solsektorn är ca 30 % på årsbasis, vilket gör det svårt för bolagen att tjäna pengar (jmf. vindsektorn som växer 10 % på årsbasis med lönsamma bolag). Vi har sålt vårt innehav i SunPower. First Solar tappade 19 % under kvartalet och SunPower 43 %, i EUR. 9

Portföljen: Innehav De 20 största bolagsexponeringarna, per 2016-09-30 Aktie Land Sektor Marknadsvärde mdr Andel av AUM Geberit Schw eiz Vatten 14,4 6,2% Andritz Österrike Förnybar energi 5,0 3,6% Vestas Wind Danmark Förnybar energi 16,5 3,4% Xylem USA Vatten 8,3 3,4% Pentair USA Vatten 10,0 3,2% Danaher Corp USA Vatten 48,6 3,1% Idex Corp USA Vatten 6,3 3, Nibe Sverige Förnybar energi 3,5 3, Aalberts Industries Nederländerna Vatten 3,3 2,7% Halma Plc Storbritannien Vatten 4,7 2,2% Legrand Frankrike Miljöteknik 13,6 2,2% Infineon Technologies Tyskland Miljöteknik 18,2 2, Novozymes Danmark Miljöteknik 12,2 1,9% SGS Schw eiz Miljöteknik 15,5 1,7% A.O. Smith USA Vatten 7,5 1,7% American Water Works USA Vatten 11,4 1,7% Autodesk USA Miljöteknik 14,5 1,4% Tomra Systems Norge Miljöteknik 1,5 1,4% Eurofins Scientific Frankrike Miljöteknik 6,9 1,3% Continental Tyskland Miljöteknik 36,6 1,3% Median/Summa 10,7 50,3% Omsättningstillväxt, portföljen och index 12% 1 8% 6% 4% 2% -2% -4% -6% 35% 3 25% 2 15% 1 5% 1 1 7% 3% CB Save Earth Fund MSCI World 6% 2% 5% 1% 9% -3% 2011 2012 2013 2014 2015 Average 11-15 EPS-tillväxt, portföljen och index 11% 8% CB Save Earth Fund MSCI World 7% 4% 2% 6% 3 5% 18% 8% 13% 2% 4% 5% 2016E 9% -5% -3% 2011 2012 2013 2014 2015 Average 11-15 2016E Exponering mot stora bolag med lång historik. Koncentrerad portfölj: de 20 största exponeringarna utgör 50 % av portföljen. Strukturell tillväxt genomgående högre tillväxt än index. Källa: Deutsche Bank, Bloomberg, CB Fonder 10

Portföljen: Geografisk och sektorfördelning Sektorfördelning, 36 månader 10 8 6 4 2 Industri (53%) IT (12%) Allmännyttigt (1) Hälsovård (7%) Material (6%) Övriga (8%) Kassa* (3%) Förnybar energi (1) Miljöteknik (39%) Vattenhantering (48%) Kassa* (3%) Per 2016-09-30 10 8 6 4 2 Geografisk fördelning, 36 månader USA (28%) Schweiz (8%) Storbritannien (7%) Frankrike (6%) Tyskland (6%) Danmark (5%) Irland (5%) Nederländerna (5%) Österrike (4%) Belgien (4%) Övriga (18%) Kassa* (3%) Asien (1) Europa (56%) Nordamerika (29%) RoW (1%) Kassa* (3%) Per 2016-09-30 Källa: Bloomberg, CB Fonder *Inklusive kassa i underliggande fonder 11

Exempel på portföljbolag: Geberit Marknadsledande aktör inom sanitet och VVS Försäljning per marknad/region Organisk tillväxt per år Medel sedan år 2000: +5,2 % 1. Tyskland (36,5 %) 2. Schweiz (12,9 %) 3. Benelux (7,7 %) 4. Italien (7,4 %) 5. Central-/Östeuropa (7,0 %) 6. Österrike (6,4 %) 7. Norden (4,8 %) 8. Frankrike (4,2 %) 9. Storbritannien/Irland (3,6 %) 10. Iberiska halvön (0,7 %) 11. Amerika (3,5 %) 12. Fjärran Östern/Stilla havet (3,2 %) 13. Mellanöstern/Afrika (2,1 %) Mål på medellång sikt: +4-6 % Källa: Berenberg, CB Fonder Geberit organisk tillväxt Källa: Geberit, CB Fonder Byggkonjunktur och Geberits omsättning i Europa 2010-2014 Index 2009 = 100 Marknadsledande aktör inom sanitet och VVS i Europa (som står för >90 % av bolagets försäljning). Känd under märkena IDO och Ifö i Norden. Organisk tillväxt på 4-6 % per år sedan 2010 trots en mycket svag byggmarknad i Europa. Geberit omsättning i Europa, valutajusterat Total byggnadskonstruktion Total byggnadsrenovering Totalt nybyggande Hög kvalitet: ROE och ROCE >25 %; vinstmarginal ~20 %. Källa: Geberit, CB Fonder Källa: Geberit, Berenberg, CB Fonder 12

Exempel på portföljbolag: Vestas Marknadsledande position inom vindturbiner Marknadsandelar 2015 (onshore och offshore), % Ökande andel intäkter från service ett tecken på mognad EBIT-fördelning 2015 Höga marginaler inom service Källa: Navigant Research, CB Fonder Goldwind 12,8% Vestas 12, GE 9,2% Siemens 7,7% Gamesa 5,5% Enercon 5,1% United Power 4,7% Ming Yang 3,8% Envision 3,5% Haizhuang 3,4% Other 32,3% Källa: Nordea Markets, Kepler Cheuvreux Mer uthållig tillväxt i branschen ett tecken på mognad Installerad vindkraftskapacitet kumulativ och årlig Marknadsledande position inom vindturbiner. Ny ledning och omstrukturering har fått bolaget på fötter igen. Ett bra exempel på en mer mogen bransch: innevarande år förväntas 27 % av rörelsevinsten komma från service och annan verksamhet av återkommande karaktär. Sedan 2014 har bolaget börjat ge utdelning även det ett tecken på mognad. Källa: Navigant Research, Vestas, Nordea Markets, Kepler Cheuvreux, CB Fonder Källa: Kepler Cheuvreux 13

Riskprofil: Standardavvikelse och beta Standardavvikelse konsekvent lägre än index* Standardavvikelse på rullande 12 veckor, 3 år 3 Standardavvikelse, 1-8 år 25% 2 15% CB Save Earth Fund RC MSCI World Sedan start 5 år 12% 15% 14% 18% 1 5% sep-13 dec-13 mar-14 jun-14 sep-14 dec-14 mar-15 jun-15 sep-15 dec-15 mar-16 jun-16 sep-16 Beta mot MSCI World Net konsekvent <1* Beta på rullande 12 veckor, 3 år 3 år 15% 13% 1 år 17% 15% 5% 1 15% 2 Stök MSCI World Net CB Save Earth Fund Beta, 1-8 år 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Sep-13 Dec-13 Mar-14 Jun-14 Sep-14 Dec-14 Mar-15 Jun-15 Sep-15 Dec-15 Mar-16 Jun-16 Sep-16 Sedan start 5 år 3 år 1 år 0,68 0,71 0,69 0,76 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Stök CB Save Earth Fund Källa: MSCI, CB Fonder *Veckodata i EUR 14

Riskprofil: Motståndskraft i nedgång Fonden har konsekvent klarat sig bra i nedgång, relativt MSCI World Vår målsättning är att fonden ska vara ett alternativ med låg risk inom ett segment som karakteriseras av hög risk; att fonden konsekvent klarat sig bättre eller i linje med MSCI World i fallande marknad är ett bevis för det. Fonden jämfört med MSCI World under de största nedgångsperioderna (EUR) Även den senaste nedgångsperioden har fonden överavkastat mot index: +3,4 % 225 1 2 3 4 5 6 200 175 150 125 MSCI World Net 100 75 50 Källa: MSCI, CB Fonder *Tidsperioden är anpassad till fondens start i juni 2008 15

Analys: Allokering Världen vs EM och Sverige MSCI Emerging Markets relativt MSCI World Net, 15 år i samma valuta Emerging Markets (EM) överavkastade kraftigt mot världsindex under perioden 2001-2011. De senaste fem åren har EM underavkastat mot världsindex och är fortsatt i negativ trend. 30 25 20 15 10 MSCI EM vs MSCI World Net 5 Sep-01 Sep-03 Sep-05 Sep-07 Sep-09 Sep-11 Sep-13 Sep-15 Sverige har över tid varit en enastående aktiemarknad och har överavkastat väsentligt mot det breda världsindexet, MSCI World Net. En del av förklaringen ligger i de många och framgångsrika exportbolagen, som framförallt kunde dra nytta av den gyllene perioden i EM 2001-2011. Sedan 2011 då tillväxten i EM började mattas av har Sverige underavkastat mot världsindex och är fortsatt i negativ trend. MSCI Sverige relativt MSCI World Net, 15 år i samma valuta 14 12 MSCI Sweden vs MSCI World Net 10 8 6 4 2-2 Sep-01 Sep-03 Sep-05 Sep-07 Sep-09 Sep-11 Sep-13 Sep-15 Källa: MSCI, CB Fonder 16

Analys: Allokering SEF vs Sverige Fonden (SEF) relativt MSCI Sweden Net, 3 år i EUR Fonden (SEF) relativt MSCI Sweden Net, 1 år i EUR 150 140 130 CB Save Earth Fund RC MSCI Sweden Net 120 110 120 100 110 100 90 sep-13 sep-14 sep-15 sep-16 90 CB Save Earth Fund RC MSCI Sweden Net 80 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16 Nyckeltal (3 år)* SEF Sweden Värdeutveckling, % Standardavvikelse, % Sharpe () Största nedgång, % Beta mot MSCI Sweden Alfa mot MSCI Sweden, % per år +33,0 10,8 +0,93-19,3 +0,23 +9,02 +12,9 20,4 +0,20-27,8 Nyckeltal (1 år)* SEF Sweden Värdeutveckling, % Standardavvikelse, % Sharpe () Största nedgång, % Beta mot MSCI Sweden Alfa mot MSCI Sweden, % per år +14,8 11,0 +1,35-14,9 +0,32 +13,77 +3,2 24,2 +0,13-21,1 Källa: MSCI, CB Fonder *Data per 2016-09-30 17

Överakastning mot MSCI World Analys: En mer mogen sektor Lägre variation mellan miljösektorerna talar för mognad MSCI World är nästan aldrig bäst; varje år (med knappt undantag för 2011 och 2014) har en miljösektor gett bättre avkastning, varför förutsättningarna för aktiv allokering är goda. Vattensektorn är en bra bas i vår portfölj; miljöteknik och förnybar energi (i synnerhet) är komplement. Skillnaden i avkastning mellan de tre sektorerna har minskat över tid och konvergerat med utvecklingen för världsindex det ser vi som ett tecken på att miljösektorn har mognat. Respektive sektors överavkastning mot MSCI World Net per kalenderår 5 4 3 Sektorerna förnybar energi och miljöteknik utvecklas alltmer i linje med världsindex ett tecken på att de har mognat. 2 1-1 Miljöteknik Förnybar energi Vatten -2-3 -4 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Reuters, Bloomberg, S&P, MSCI, CB Fonder. Data per 2016-09-30 18

Analys: En mer mogen sektor Hur påverkar ett fallande oljepris? Sedan toppen i juni 2014 har oljepriset fallit 55 % i USD. Stora nedgångar i oljepriset har sedan 2008 alltid medfört kräftgång för miljösektorn i allmänhet och förnybar energi i synnerhet den här gången har sektorerna stått emot bättre. Tabellen visar de fyra största nedgångarna i oljepriset det senaste decenniet och hur respektive miljösektor har utvecklats relativt världsindex under samma period. I samtliga fall har förnybar energi och miljöteknik klarat sig sämre än världsindex, men den här gången har de båda sektorerna klarat sig bättre än tidigare trots att nedgången i oljepriset är den näst största ett tecken på mognad och mindre känslighet för externa chocker. Vattensektorn är relativt oberoende av oljepriset. Fonden har klarat sig väsentligt bättre än MSCI World Energy index (olje- och gasbolag) sedan toppen i oljepriset och kan ses som en bra hedge mot ev. fortsatt kräftgång för bolag inom fossil energi (hot i form av stranded assets m m). Fonden erbjuder en bra hedge mot oljeprisfallet (EUR) 130 120 +16% 110 Tabellen visar de fyra största oljeprisfallen (i USD) under det senaste decenniet och respektive sektorindex utveckling relativt världsindex under samma period. 100 90 80 70 CB Save Earth Fund RC World Energy 60 jun-14 sep-14 dec-14 mar-15 jun-15 sep-15 dec-15 mar-16 jun-16 sep-16 Källa: MSCI, CB Fonder -15% Överavkastning mot världsindex Period Oljepris Förnybar Miljöteknik Vatten 1. 2008-07-03-2008-12-19 -77% -3-16% 2. 2011-04-29-2011-10-04 -34% -3-13% 4% 3. 2012-02-24-2012-06-28 -29% -17% -9% 3% 4. 2014-06-20-2016-09-30 -55% -2 4% Källa: MSCI, S&P, Reuters, Bloomberg, CB Fonder 19

Analys: Teknikskiften är inte linjära, de är exponentiella Priset på solpaneler har fallit 99 % sedan 1976; 80 % sedan 2008. Varje gång produktionen dubblas faller priserna med ca 20 % (Swansons lag). Priset på solpaneler och batterier följer samma inlärningskurva Batterier följer samma inlärningskurva och kommer att falla snabbt i pris i takt med ökad efterfrågan, bl a drivet av elbilar. Energimarknaden går allt mer mot att vara teknikbaserad, vilket innebär att desto större efterfrågan desto lägre priser (jmf Moores lag). Källa: Bloomberg New Energy Finance, Maycock, Battery University, MIIT Teknikskiften sker ofta enligt den s k S- kurvan, vilken innebär en progressiv snarare än en linjär adaption. När den nya tekniken får 10 % av marknaden är det game-over : den nya tekniken substituerar den gamla. Historien är full av teknikskiften de är omöjliga att förutspå men när de väl inträffar har de visat sig gå allt snabbare. Förnybar energi är fortfarande marginellt, men historien talar för att teknikskiftet kan gå snabbt. % Adaptionskurva för färg-teve i USA Adaption på den amerikanska marknaden (per 1997) Källa: Technology Futures, Inc 20 Källa: Forbes Magazine

Analys: Teknikskiften är inte linjära, de är exponentiella Historiskt har nya tekniker substituerat gamla, inte kompletterat; gamla tekniker (fossil energi) blir dyrare och mer svårtillgängliga medan nya tekniker blir billigare och mer lätt tillgängliga därav vattenfalls-utvecklingen. Prognosen är blind : nya tekniker är nästintill omöjliga att förutse; lika lite som vi idag vet om kommande decenniers tekniker, lika lite visste vi om solenergi för ett par decennier sedan. Energiproduktionens tidsepoker: historien talar för substitution Källa: IEA, EIA, Citi Research 21

Analys: Teknikskiften IT och förnybar energi Det amerikanska IT-bolaget Gartner använder sig av en s k Hype cycle för att beskriva en tekniks mognad och adaption, vilken både IT-sektorn och sektorn för förnybar energi har följt. Gartners Hype Cycle Både IT och förnybar energi har följt den vanliga utvecklingen för en ny sektor: boom och bust följt av en långsiktigt sund utveckling. Kraschen (2000 resp. 2007) för båda sektorerna var ungefär lika kraftig, mätt som underavkastning mot MSCI World. Återhämtningen (2006 resp. 2012), mätt som överavkastning mot World, är ungefär den samma för förnybar energi som för IT vid samma tidpunkt från botten. Den bakomliggande drivkraften är teknikskifte som drivs av kraftigt fallande priser. Källa: Digital Tech Diary, Gartner Underavkastning mot World sedan toppen för respektive sektor 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 Antal månader -1-2 -3 MSCI World IT, underavkastning WilderHill New Energy Index, underavkastning -4 Överavkastning mot World sedan botten för respektive sektor 6 MSCI World IT, överavkastning 5 WilderHill New Energy Index, överavkastning 4 3-5 -6-7 -8 Källa: CB Fonder, Bloomberg, MSCI 2 1 Antal månader 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 22

Nedgång från toppen Analys: Marknaden tidigare nedgångar i USA -1-2 -3-4 -5-6 Studie av historiska nedgångar för S&P 500, dagsdata i USD Antal dagar 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 Ny topp per 2016-07-11! Startdatum för fallen 1950-06-12 1953-01-05 1955-09-23 1956-08-03 1959-08-03 1961-12-12 1966-02-09 1967-09-25 1968-11-29 1973-01-03 1980-11-28 1983-10-10 1987-08-25 1990-07-16 1997-10-07 1998-07-17 1999-07-16 2000-03-24 2007-10-05 2015-05-21 Källa: S&P, CB Fonder Data från 1950-01-03 till 2016-07-11 23

Utveckling från ny topp Analys: Marknaden positiv signal efter ny topp Studie av uppgångar efter ny topp för S&P 500, dagsdata i USD 5 4 3 2 1-1 -2-3 Antal handelsdagar Datum för ny topp 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 1950-09-22 1954-03-11 1955-11-14 1958-09-24 1961-01-27 1963-09-03 1967-05-04 1972-03-06 1980-07-17 1982-11-03 1985-01-21 1989-07-26 1990-05-29 1991-02-13 1997-12-05 1998-11-23 1999-11-16 2007-05-30 2013-03-28 2016-07-11 S&P 500 utveckling 1 mån 3 mån 6 mån 12 mån Medel sedan 1950 1% 2% 4% 9% Medel sedan ny topp 1% 2% 6% 11% Värsta scenario efter ny topp -6% -11% -12% -9% Bästa scenario efter ny topp 4% 1 15% 37% 1985-01-21-3% 3% 11% 17% I 18 fall av 19 har man tjänat pengar om man investerade efter ny topp och behöll investeringen i 180 handelsdagar. Snittavkastningen på 12 månader efter nytt ATH är 11,4 %, att jämföra med 8,7 % som är snittavkastningen sedan 1950 för samma period. Nedgången 2015-2016 var mest lik nedgången 1983-1985 återhämtningen efter ny topp 1985 var kraftigare än snittet. Källa: S&P, CB Fonder Data från 1950-01-03 till 2016-09-30 24

1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Analys: Marknaden långsiktig trend Realutveckling (inflationsjusterat) och långsiktig trend (lokal valuta, inkl. utd.)* = Året innan större nedgång +X,X% = Långsiktig trend. Avk. p.a. 1600 USA (MSCI USA) 1600 Storbritannien (MSCI UK) 800 +6, 800 +6,7% 400 400 200 200 100 100 50 50 25 25 1600 Frankrike (MSCI France) 1600 Schweiz (MSCI Switzerland) 800 +6,5% 800 +6,4% 400 400 200 200 100 100 50 50 25 25 Källa: MSCI, inflation.eu, CB Fonder *Logaritmisk skala 25

1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Analys: Marknaden långsiktig trend 15 Avvikelse från trend för respektive marknad MSCI USA 10 MSCI UK MSCI France 5 MSCI Switzerland -5-10 Vår take: Åren före tidigare stora nedgångar (här: 1972, 1986, 1989, 1999, 2006) har vi i 80 % av fallen ovan sett en positiv avvikelse från den långsiktiga trenden (>0 % på y-axeln). Idag ligger USA såväl som de tre största marknaderna i Europaindex under den långsiktiga trenden (avviker negativt, <0 % på y-axeln). Avvikelserna från trend påminner om dito under 70-80-talet (jmf. likheten mellan nedgången 2015-2016 och nedgången 1983 i USA på sid 22 och 23). Källa: MSCI, inflation.eu, CB Fonder 26

Risker vilka har störst inverkan på global BNP? Några tumregler baserat på en kvantitativ vector autoregression(var)-modell Uppgång i oljepriset har begränsad nettoeffekt; det exportörerna vinner förlorar importörerna, och vice versa. Räntehöjning i USA har relativt stor inverkan Emerging Markets påverkas mest. Störst inverkan har en nedgång på 1 %-enhet i Kinas BNP, vilket framförallt skulle drabba mindre öppna ekonomier och ekonomier med stor andel råvaruexport. Källa: Deutsche Bank Research 27

Varför CB Save Earth Fund? Fonden relativt index, 12 månader per 30/9 (EUR) 120 En grön och global exponering; långsiktig strukturell tillväxt. Konkurrenskraftig avkastning, samt konsekvent lägre risk och bättre motståndskraft i nedgång än konkurrenter och jämförelseindex, MSCI World Net. Ett etiskt och hållbart ramverk; ingen exponering mot fossil energi (stranded assets). 115 110 105 100 95 90 CB Save Earth Fund RC (EUR) MSCI World Net (EUR) 85 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16 14,8% 10,6% Med en relativt låg korrelation med miljöindex erbjuder fonden en väl diversifierad exponering mot miljösektorn, samtidigt som den relativt höga korrelationen med World innebär att fonden erbjuder ett alternativ till en globalfond. 7% 6% 5% 4% CB Save Earth Fund RC överavkastning mot MSCI World Net 3,8% Möjlighet till 6 % utdelning per år (avskiljs sista oktober). 3% 2% 1% -1% -2% sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16 Källa: Bloomberg, CB Fonder Dagsdata för perioden 2008-06-09 2016-09-30, i EUR 28

Andelsklasser CB Save Earth Fund, RC Förvaltningsavgift: 1,0 % Resultatbaserad avgift: Nej Utdelning: Nej ISIN: LU0354788688 CB Save Earth Fund, IC Förvaltningsavgift: 0,5 % Resultatbaserad avgift: 20 % av överavkastningen mot MSCI World Net, med kollektivt, evigt och relativt High-Water Mark; andelsklassen är 8 % under HWM per 2016-09-30 Utdelning: Nej ISIN: LU0354788506 CB Save Earth Fund, ID Förvaltningsavgift: 0,5 % Resultatbaserad avgift: 20 % av överavkastningen mot MSCI World Net, med kollektivt, evigt och relativt High-Water Mark; andelsklassen är 7 % under HWM per 2016-09-30 Utdelning: Ja, 6 % av NAV årligen per sista oktober ISIN: LU1053083884 29

Fondfakta Fondens namn: CB Save Earth Fund Förvaltare: CB Asset Management AB Juridiskt säte: Luxemburg Fondbolag / administratör: SEB Fund Service / SEB SA, Luxemburg Fondens revisor: PricewaterhouseCoopers S.ár.I. UCITS: Ja Fondvaluta: EUR Likviditet / NAV: Daglig / Dagligt Inträdes-/utträdesavgift: RC: Nej/Nej, IC: Nej/Nej, ID: Nej/Ja* Hållbarhetsprofil: Ja Fonden lanserades: 9 juni 2008 Minsta investeringsbelopp: RC: Inget, IC/ID: 500 000 ISIN / Bloomberg: RC: LU0354788688 / CBSVERC LX IC: LU0354788506 / CBSICAE LX ID: LU1053083884 / CBIDLUX LX *Max 1 %, avhängigt kundrelationen 30

Disclaimer Detta dokument är utfärdat av CB Asset Management AB. Det är enbart avsett att ge viss information ( informationen") om CB Save Earth Fund (SEF). CB Asset Management AB har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa riktigheten och exaktheten i informationen som publiceras i detta dokument, vid tidpunkten för offentliggörandet. Andelskurser kan öka eller minska i värde och investeringar är alltid förenat med en risk för förlust. Historisk avkastning är aldrig en garanti för framtida avkastning. Informationen i detta dokument är vad vi med vår kunskap tror är korrekt baserat på den information som gjorts tillgänglig för oss för detta dokuments framtagande. Ingen utfästelse eller garanti av något slag, uttryckligen eller underförstått, görs om dess fullständighet, riktighet, tillförlitlighet eller lämplighet. Ingenting i detta dokument skall anses utgöra en ekonomisk, juridisk, skatte- eller annan rådgivning av något slag och ingen information i detta dokument ska utgöra eller anses utgöra en uppmaning eller ett erbjudande att köpa eller investera i de finansiella produkter som har tagits upp i dokumentet. Erbjudandet av andelar i SEF är begränsat i många länder och SEF får inte saluföras eller erbjudas till personer bosatta i sådana jurisdiktioner, såvida inte sådan marknadsföring eller erbjudande görs i enlighet med tillämpliga undantag för den riktade nyemissionen av kollektiva investeringar och andra tillämpliga behörighetsregler och föreskrifter. Det åligger varje mottagare att informera sig och följa gällande regler och begränsningar i deras jurisdiktion. Potentiella investerare i SEF bör informera sig om gällande lagar och förordningar i de länder där de är medborgare, bosatta eller har sin hemvist och som kan vara relevanta för teckning, köp, innehav, konvertering och inlösen av andelar i SEF. För mer information, se vår hemsida, www.cbfonder.se, där SEFs prospekt, de senast tillgängliga års- och halvårsrapporterna och Basfakta för investerare (KIID) tillhandahålls. 31

Appendix. Korrelationer Fondens (SEF) korrelation med olika index, 5 år* Miljöindex SEF World Förnybar Miljöteknik Vatten SEF 1,00 0,90 0,75 0,87 0,84 World 1,00 0,64 0,85 0,87 Förnybar 1,00 0,78 0,61 Miljöteknik 1,00 0,80 Vatten 1,00 Region- och landindex (MSCI) SEF Europe World EM Sweden SEF 1,00 0,86 0,90 0,73 0,83 Europe 1,00 0,89 0,64 0,89 World 1,00 0,69 0,82 EM 1,00 0,65 Sweden 1,00 Med en relativt låg korrelation med samtliga miljöindex erbjuder fonden en väl diversifierad exponering mot miljösektorn, samtidigt som den relativt höga korrelationen med World innebär att fonden erbjuder ett alternativ till en globalfond. Bolagsstorlek (MSCI) SEF World World Large Cap World Mid Cap World Small Cap SEF 1,00 0,90 0,89 0,92 0,89 World 1,00 1,00 0,97 0,91 World large cap 1,00 0,96 0,90 World mid cap 1,00 0,97 World small cap 1,00 Källa: MSCI, CB Fonder, Bloomberg, S&P *Månadsdata för perioden 2011-09-30 2016-09-30, i EUR 32