Den svenska ekonomins och industrins konkurrenskraft i en ny, global ekonomi Vad har hänt sedan finanskrisen 2008-09? Arenagruppen, 2016-10-19 Daniel Lind, samhällspolitisk chef, Jusek
Fyra underlag 1. Ekonomisk Debatt, 3/2016: Svensk export komparativa fördelar och specialiseringsmönster sedan 1990-talet. 2. Ekonomisk Debatt, 6/2015: Sveriges konkurrenskraft i en värld av globala värdekedjor. 3. Ekonomisk Debatt, 8/2010: En input-output-analys av svensk ekonomi. 4. Ekonomisk Debatt, 7/2010: Avindustrialiseringen av Sverige: myt och verklighet. 5. Nya analyser t o m 2015.
Huvudbudskap 1. Teknologidriven strukturförändring kräver en ny karta. 2. Tillbaka till Adam Smith (och Erik Dahmén): tänk vertikalt. 3. Har politiska och geopolitiska implikationer. i. Frihandel ii. Konkurrenskraft iii. Produktivitet iv. Innovation v. Utbildning Genom att lyfta fram några exempel när den gamla kartan kan leda fel.
Från den andra till den tredje industriella revolutionen ü Förändrade produk.onsprocesser driver.llväxt och strukturomvandling ü Dessa drivs av teknologiski:en ü Från ångmaskin och järnväg.ll elektricitet och förbränningsmotorn ü.ll mikroelektronik och IT.ll robo.sering och digitalisering ü Från stora (ver.kalt integrerade) företag på na.onell bas ü.ll mer specialiserade enheter i globala värdekedjor ü och.ll starkare inhemska samspel mellan branscher ü Från interna hierarkier.ll marknadstransak.onen ü Från konkurrens mellan sektorer.ll konkurrens om ak.viteter
Den första och den andra frikopplingen Den första frikopplingen: ü ü ü ü ü Lägre transportkostnader gynnande järnvägen och ångfartygen Produk.on flyhade från hemmen.ll fabriker Men lokaliserades på eh fåtal platser (inom landet) Importsubs.tu.on och inhemska värdekedjor Möjliggjordes av ångmaskinen och blev lönsam av skalfördelar Den andra frikopplingen: ü ü ü ü ü ü IT lägre kostnader för kommunika.on och koordinering BäHre kombina.on av kunskapsintensiv produk.on i väst och låglöneproduk.on i öst Produk.onsprocessens olika delar behöver inte lokaliseras nära varandra Globala värdekedjor Handel med slutprodukter har övergåh i handel med arbetsuppgi:er Möjliggjordes av IT och blev lönsam av låga löner
Den nya globala ekonomin (1) ü Outsourcing, offshoring, globalt arbetsutbud ü Lägre transportkostnader ü Handelsliberaliseringar ü Nya konkurrensförhållanden Kina som världens fabrik Kan västvärlden upprätthålla full sysselsättning och fortsatt välståndsökning? Har västvärlden någon industri kvar om 10-20 år? Vad behöver västvärlden politiken och parterna göra för att stärka konkurrenskraften?
Den nya globala ekonomin (2) ü Exporten har vuxit snabbare än BNP under lång tid. ü Utrikeshandeln domineras numera av insatsvaror. ü Exporten har blivit mer importberoende. ü Svensk export är mindre svensk. ü Varje exportprodukt ger därmed ett mindre bidrag till BNP. ü T ex: svensk export till Tyskland slutar som konsumtion i USA Sverige exporterar förädlingsvärden till USA via Tyskland, men detta syns inte i vedertagen handelsstatistik. ü Använda förädlingsvärdebaserad handelsstatistik för att förstå utrikeshandelns betydelse för tillväxt och sysselsättning.
Gammal karta. Horisontellt: avindustrialiseras Sverige? 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 Industrialisering och avindustrialisering i Sverige, 1850-2007. 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 1850 1856 1862 1868 1874 1880 1886 1892 1898 1904 1910 1916 1922 1928 1934 1940 1946 1952 1958 1964 1970 1976 1982 1988 1994 2000 2006 0 Manufacturing employment (le:) Share of nominal GDP (right) Share of employment (right) Vedertaget synsätt: försämrad konkurrenskraft.
0,025 Gammal karta. Försämrad konkurrenskraft: Sveriges andel av världens bruttoexport. 0,020 0,015 0,010 0,005 0,000
Ny karta. Nyväckt forskningsinriktning om vertikala samspelet inom och mellan länder 1. Analyser baserade på isolerade (horisontella) sektorer har blivit mindre relevanta och mindre trovärdiga. 2. Istället bör man fokusera på hur sektorer och länder samspelar för att producera slutprodukter. 3. Hur branscher och länder har växt samman i ett produktionssystem.
Ny karta. Vertikalt: avindustrialiseras Sverige? 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 Källa: SCB och IER 0 1975 1980 1985 1991 1995 2000 2005 Antal anställda
Ny karta. Vertikalt: har Västeuropa avindustrialiserats/tappat i konkurrenskraft? 1995-2009, tusental Jordbruk Industri Tjänstesektor Total förändring Andel av sysselsä=ning Tyskland -161-666 1388 561 1,6 Frankrike -96-423 368-151 -0,7 Storbritannien -128-1148 -347-1624 -6,5 Italien -192-234 517 91 0,5 Spanien -97 185 353 440 3,5 Nederländerna -42-87 158 29 0,4 Belgien -18-86 72-32 -0,8 Sverige -23-49 94 22 0,6 Danmark -46-66 51-41 -1,6 Finland -25-12 51 14 0,7 Irland -35-17 40 11 0,9 EU15-1149 -2758 2936-971 -0,7
Ny karta. Vertikal konkurrenskraft: Sveriges andel av de löner och vinster som krävs under ett år för att producera världens industriprodukter. 0,140 0,120 0,100 0,080 0,060 0,040 0,020 0,000 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0,010 0,009 0,008 0,007 0,006 0,005 0,004 0,003 0,002 0,001 0,000 Sverige vs Tyskland (vä) Sverige vs USA (vä) Sverige (hö)
Gammal och ny karta. Sverige: komparativa fördelar/ industribranschers konkurrenskraft Komparativa fördelar: gammal och ny karta. Svenska industribranscher. Förändring 1995-2011. 2,0 RCA-index, bruhoexport 1,5 1,0 0,5 0,0-0,4-0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0-0,5 RCA-index, FV-export
Ny karta. Sverige: specialiseringsmönster RCA, fv-export, svenska industribranscher, 1995-2011. 2,50 2,30 2,10 1,90 1,70 1,50 1,30 1,10 0,90 Trä Kemi Annan icke-metall Metall Maskin Elektronik Fordon 0,70 0,50 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Ny karta. Exportens bidrag till värdeskapandet. Vertikal specialisering. 0,7 VAX-kvot: Förädlingsvärde/bru=oexport 0,65 0,6 0,55 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 Världens industri Sveriges industri Problemet med dubbelräkning har ökat
Gammal och ny karta. Hur internationellt konkurrensutsatt är olika branscher? Världsekonomin, procent, 2004. Öppenhet baserad på exportvärden (bru=oexport/ förädlingsvärde) Öppenhet baserad på förädlingsvärden (förädlingsvärdeexpor t/förädlingsvärde) Andel av världens bru=oexport Andel av världens förädlingsvärdeexport Primär sektor 41 41 9 13 Industri 66 31 71 46 Tex$l 111 43 5 3 Trä och papper 42 28 4 3 Kemi och metall 90 45 19 13 Metall och transport 100 42 13 7 IKT och elektronik 123 48 26 14 Tjänstesektor 8 12 20 41 Kommunika$on och 14 20 10 20 handel Företagstjänster 10 18 7 16 Hela ekonomin 27 20
Ny karta. Kinas andel av världens vertikala industriproduktion, 1995-2011 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kina USA Tyskland Euroområdet iphone
Några globala implikationer ü Euroområdet, USA och Kina ungefär lika stora industriproducenter. ü De rikaste länderna konkurrerar mindre med Kina, men mer med varandra. ü USA har mindre handelsunderskott med Kina, men större med andra länder. ü Globala obalanser: dollar vs renminbi. ü Handelsspänningar. ü Frihandel.
Gammal och ny karta. Värdeskapande i olika delar av produk_onsprocessen. Förädlingsvärde Högt Nu 1960-1970- tal Lågt Standardisering Innova.on FoU Design SammansäHning Försäljning Marknadsföring E:erförsäljning Varumärke Uppströms Nedströms
Några insikter ü Regeringen bör slopa sih exportmål ü Regeringen bör ge SCB uppdrag ah ta fram förädlingsvärdebaserad handelssta.s.k ü Regeringen bör införa eh konkurrenskra:smål ü Stärka konkurrenskra:en i leendekurvans ändar ü Handelspoli.k är.llväxtpoli.k ü Import vik.gare för konkurrenskra:en ü Från fysiskt kapital.ll immateriellt kapital ü Ver.kala samspel vik.gare för konkurrenskra:en ü Bredare syn på innova.on ü Förankra värdeskapande ak.viteter ü Ökade krav på omställningsförmåga
Huvudbudskap 1. Teknologidriven strukturförändring kräver en ny karta. 2. Tillbaka till Adam Smith (och Erik Dahmén): tänk vertikalt. 3. Har politiska och geopolitiska implikationer. i. Frihandel ii. Konkurrenskraft iii. Produktivitet iv. Innovation v. Utbildning
Tack! daniel.lind@jusek.se
Avindustrialiseras världen? 0,29 Industrin i världsekonomin, andelar av världens förädlingsvärde, 1970-2010. 0,27 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,15 197019721974197619781980198219841986198819901992199419961998200020022004200620082010 Manufacturing, current prices Manufacturing, fixed prices Vilken karta gäller?