JÄRVSJÖKULLARNA, ÅSELE SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD UTÖKNING AV VINDKRAFTANLÄGGNING

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 JÄRVSJÖKULLARNA, ÅSELE SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD UTÖKNING AV VINDKRAFTANLÄGGNING Underlag för samråd enligt 6 kap Miljöbalken för planerad utökning av beviljad vindkraftanläggning på och vid Järvsjökullarna från 6 vindkraftverk till 13 verk inom samma område. Åsele maj 2015 Åsele Vindkraft AB

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 UTÖKNING AV BEVILJAD VINDKRAFTANLÄGGNING... 4 1.2 MILJÖPRÖVNINGSPROCESSEN... 5 1.3 LÄSANVISNING... 5 1.4 VINDKRAFT I ETT NATIONELLT PERSPEKTIV... 6 1.5 SÖKANDE... 6 2 BAKGRUND... 7 2.1 BEVILJAT PROJEKT MED SEX VINDKRAFTVERK... 8 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 9 3.1 PLANFÖRHÅLLANDE... 9 3.2 BOENDE OCH FRITIDSHUS... 10 3.3 FRILUFTSLIV... 10 3.4 SKOGSBRUK... 10 3.5 RENNÄRING... 11 3.6 TURISM... 11 3.7 BERGSSTATEN... 12 3.8 VINDFÖRHÅLLANDEN... 12 3.9 MARK OCH VÄGAR... 13 3.10 ANSLUTNING TILL ELNÄT... 14 3.11 LUFTFART... 14 3.12 TOTALFÖRSVARET OCH RADARANLÄGGNINGAR... 14 4 OMRÅDESBESKRIVNING AV NATUR, KULTUR OCH LANDSKAP... 15 4.1 OMRÅDET... 15 4.2 OMGIVANDE LANDSKAP... 16 4.3 DJURLIV... 17 4.3.1 Fladdermöss... 17 4.3.2 Fåglar... 18 4.4 KULTURMILJÖ... 18 5 BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN... 19 5.1 PLACERING... 19 5.2 VINDKRAFTVERK... 20 5.2.1 Vägar... 20 5.2.2 Ljud... 21 5.2.3 Hinderljus... 21 5.2.4 Elanslutning... 21 5.2.5 Elproduktion... 22 5.3 BYGGNATION... 23 6 BEDÖMDA EFFEKTER FÖR MÄNNISKOR OCH MILJÖ... 24 6.1 ALLMÄNT... 24 6.2 LJUD... 24 6.3 RÖRLIGA SKUGGOR... 25 6.4 EFFEKTER PÅ LANDSKAPSBILD... 26 6.5 EFFEKTER FÖR RENNÄRINGEN... 28 6.6 EFFEKTER PÅ TURISMVERKSAMHETEN... 29 6.7 EFFEKTER FÖR TOTALFÖRSVARET... 29 2

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 6.8 EFFEKTER FÖR LUFTFARTEN... 29 6.9 EFFEKTER PÅ NATURMILJÖ OCH DJURLIV... 29 6.9.1 Naturmiljö... 29 6.9.2 Däggdjur... 30 6.9.3 Fåglar... 31 6.10 KULTURMILJÖ... 31 6.11 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT... 31 6.12 VÄGAR... 31 6.13 EFFEKTER UNDER ANLÄGGNINGSTIDEN... 32 6.14 KEMIKALIER... 32 6.15 AVFALL OCH FARLIGT AVFALL... 32 6.16 ENERGI, KLIMATPÅVERKAN OCH RESURSFÖRBRUKNING... 32 7 RISKER, HÄLSA OCH SÄKERHET UNDER DRIFT... 33 7.1 SKADOR PÅ OMGIVANDE MILJÖ... 33 7.2 BRAND OCH ÅSKA... 33 7.3 SKADA PÅ TREDJE MAN... 33 7.4 RISK FÖR SKADA VID ARBETE I VINDKRAFTVERK... 34 7.5 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 34 7.6 NEDMONTERING... 34 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Utredning avseende rennäringen Naturvärdesinventering avseende Storbergkullen Fotomontage Ljudberäkning Skuggberäkning 3

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 1 Inledning 1.1 Utökning av beviljad vindkraftanläggning Åsele Vindkraft AB driver sedan 2011 en mindre vindkraftanläggning med fyra vindkraftverk på Storberget omedelbart öster om Sängsjön cirka 10 km nordnordväst om Åsele tätort. Höjderna omkring Sängsjön har mycket goda vindförhållanden. Det bekräftas inte minst av den höga elproduktionen vid de fyra vindkraftverken på Storberget. Vindstyrkan bekräftas även av vindkraftanläggningarna i Storrotliden norr om Fredrika samt Havsnäs norr om Strömsund 1. Den 16 juni 2011 beviljades Åsele Vindkraft AB bygglov för att uppföra och driva ytterligare en vindkraftanläggning med sex vindkraftverk i området på och vid Järvsjökullarna väster om Sängsjön. Eftersom vindläget är så bra vid Sängsjön avser Åsele Vindkraft att utöka anläggningen från beviljade sex vindkraftverk till 13 verk och då i ett något större område omkring Järvsjökullarna samt de närliggande höjderna Sängsjöberget och Granberget. Bild 1 Planerad vindkraftanläggning vid Järvsjökullarna väster om Sängsjön. Öster om Sängsjön ses Storbergets fyra vindkraftverk. Kvällåliden och Svanabyn är beviljade men ej byggda Eftersom planerad utökning innebär att vindkraftanläggningen omfattar fler än sex vindkraftverk och därmed klassas som en stor anläggning behövs tillstånd enligt Miljöbalken samt tillstyrkan från Åsele kommun. 1 Vindstat.nu 4

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 1.2 Miljöprövningsprocessen Innan ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken söks hos Länsstyrelsen ska samråd genomföras med särskilt berörda, allmänhet och myndigheter. För att samtliga berörda ska kunna bedöma ärendet har detta samrådsunderlag upprättats. Ett flertal parter bjuds in till samråd som Länsstyrelsen i Västerbotten län, Åsele kommun, Vilhelmina södra sameby och Sametinget, fastighetsägare inom cirka 800 meters radie från närmaste vindkraftsverk, berörda jaktlag, Lapponia Jakt & Fiske, Åseles skoterklubb, Västerbottens ornitologiska förening, Transportstyrelsen, flygplatserna i Vilhelmina, Åsele och Lycksele, Försvarsmakten, radio- och teleoperatörer, Skogsstyrelsen, Bergstaten, Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten m.fl. Efter samråd görs kompletterande undersökningar och en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ställs samman. I MKB:n beskrivs direkta och indirekta effekter som vindkraftanläggningen kan ge för människor, djur, natur, landskapsbild och näringsliv. Beskrivningen ska också redovisa hushållning med mark, vatten, energi mm. Med tillståndsansökan bifogas även en redogörelse av samråden. 1.3 Läsanvisning Detta samrådsunderlag beskriver översiktligt platsen, vindkraftanläggningen, dess påverkan och effekter för samtliga 13 vindkraftverk även om sex av de 13 verken redan är lovgivna i tidigare bygglov. 1. Inledning 2. Bakgrund 3-4. Området 5. Anläggning. 6. Påverkan 7. Driftskede Inledningsvis beskrivs kortfattat gällande förhållande på och vid Järvsjökullarna. I de därpå två följande avsnitten presenteras området i en områdesbeskrivning. Beskrivningen bygger till viss del på material som använts vid tidigare ansökan från år 2011. I avsnitt 5 presenteras vindkraftanläggningen och i avsnittet därefter redovisas bedömningar av utökningens påverkan samt skadelindrande åtgärder. Avslutningsvis redovisas risker och hantering av risker i samband med drift av vindkraftanläggningen. 5

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 1.4 Vindkraft i ett nationellt perspektiv Den planerade vindkraftanläggningen vid Järvsjökullarna kommer att bidra till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning. I början på år 2015 finns 3 050 vindkraftverk i landet. De senaste årens utveckling har gjort att vindkraftens kostnader sjunkit så att väl belägna landbaserade projekt ger billigare el än andra nya elproducerande anläggningar 2. Vindkraft är en förnybar energikälla med mycket liten påverkan på den biologiska mångfalden och viktig i arbetet med att minska utsläpp av koldioxid. Vindkraften ger inte heller, i motsats till i stort sett all annan elproduktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste ta över. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter cirka åtta månader i drift tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket 3. 1.5 Sökande Åsele Vindkraft AB (556721-0082) ingår i Åsele Kraft-koncernen precis som ÅKAB Nät och Skog AB (556153-1582). Företagets kontaktperson är VD Roger Jansson Åsele Kraft 919 31 Åsele Tel. 0941 100 03 roger@aselekraft.net 2 Svensk Energi 3 Boverket, Vindkraftshandboken 6

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 2 Bakgrund Lokalisering av en vindkraftanläggning måste ske med stor omsorg. Tillräckligt stort område där minimala störningar uppstår, rätt vindförhållanden, närhet till kraftledningar samt tillgång till mark och vägar är grundläggande förutsättningar. Undersökningar har visat att området vid Järvsjökullarna strax väster om Sängsjön 15 km nordväst om Åsele tätort väl uppfyller ställda krav. Det är obebott och ligger förhållandevis långt från både bostäder och fritidshus. I området finns dessutom vägar av god standard. Efter samråd med Åsele kommun valde därför Åsele Vindkraft att planera för en mindre vindkraftsanläggning i detta område. Området är avsatt för vindkraft i den vindkraftsplan 4 som Åsele med flera kommuner antagit. Bild 2 Flygfoto över Järvsjökullarna sett från sydost, Åsele Vindkraft 4 Vindkraftsplan 2009; Åsele, Vilhelmina och Dorotea kommuner 7

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 2.1 Beviljat projekt med sex vindkraftverk År 2011 beviljades Åsele Vindkraft AB bygglov att resa sex vindkraftverk med en högsta höjd om 150 meter. Verkens placering med vägar framgår nedan, Bild 3. Bild 3 Layout enligt bygglov från juni 2011, Åsele Vindkraft 8

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 3 Områdesbeskrivning I detta avsnitt redovisas verksamhetsområde med gällande planer som översiktsplan, detaljplaner och områdesbestämmelser samt näringsverksamhet, vindförhållanden, möjlighet till elanslutning, annan verksamhet, åtkomst av mark och vägar mm. Bild 4 Verksamhetsområde Verksamhetsområdet, cirka 600 ha, är en mindre del av ett större område som av Länsstyrelsen benämns värdetrakt. Området är av riksintresse för rennäringen. Inom verksamhetsområdet finns vid Storbergkullen ett område med högre naturvärden. 3.1 Planförhållande Verksamhetsområdet är inte planlagt förutom att Åsele, Vilhelmina och Dorotea kommuner har antagit en gemensam kommunövergripande fördjupad översiktsplan 5 avseende vindkraft. I planen redovisas det aktuella området som lämpligt för vindkraft och Åsele Vindkraft har bygglov för att resa sex vindkraftverk med placering och vägar enligt Bild 3 ovan. Länsstyrelsen har framfört att de gärna ser ett framtida naturreservat på och omkring Storbergkullen. 5 Vindkraftplanering i Södra Lappland, Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner, november 2008 9

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 3.2 Boende och fritidshus Vid etablering av vindkraftanläggningar brukar de som bor närmare vindkraftverken än 1 000 meter anses som särskilt berörda. I det här projektet ligger närmaste bostad vid Fäbodvallarna vilket är mer än 5 000 meter från Järvsjökullarna. Närmaste fritidshus ligger vid Sämskkäl och Rumpnäsdammen vid Sängsjöns västra strand närmare 1 500 meter från vindkraftanläggningen. 3.3 Friluftsliv Något friluftslivsområde av riksintresse finns inte närmare verksamhetsområdet än drygt sju km. I områdets närhet finns några platser som används eller är lämpliga för rekreation, friluftsliv och studiebesök. Det gäller t.ex. Laraborg som är ett lokalt utflyktsmål där dock den äldre byggnaden är borta. Vid Laraborg passerar också ett skoterstråk. Skolklasser besöker ibland Brandbärsberget. Även Rödbergsviken är ett lokalt men sällan besökt utflyktsmål. 3.4 Skogsbruk I verksamhetsområdet bedrivs aktivt skogsbruk med undantag för myrmarker och det område vid Storbergkullen med äldre skog som eventuellt ska reserveras som naturreservat 6. Bild 5 Till vänster, vy från Järvsjökullarna mot Sängsjön, till höger slänt upp mot Järvsjökullarna, Åsele Vindkraft 6 Länsstyrelsen Västerbotten län 10

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 3.5 Rennäring Järvsjökullarna ligger i utkanten av ett mycket stort område med riksintresse för rennäringen. Området ligger i den nordöstra delen av Vilhelmina södra samebys marker och används för rastbete under vår- och förvinter 7. Längs väg 92, närmare fem km söder om den planerade anläggningen, finns en flyttled för renar. Bilaga 1. Inom hela Vilhelmina södra sameby finns idag några andra vindkraftanläggningar. Det gäller anläggningar med tre mindre vindkraftverk i Klimpfjäll, 18 verk i Bliekevare, fyra verk på Storberget samt 30 vindkraftverk på Trattberget-Skallberget. Bild 6 Område med riksintresse för rennäring med vindkraftanläggningen Renew Consulting & Construction 3.6 Turism Området omkring Järvsjökullarna används i mycket begränsad omfattning för jaktoch fisketurism. Affärsmässig turismverksamhet bedrivs av Lapponia Jakt & Fiske med utgångsplats i Visjömon. 7 Enetjärn Natur AB, Rennäringsutredning för Storbergkullen, 2009 11

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 3.7 Bergsstaten Bergstaten har beviljat Boliden Mineral AB undersökningstillstånd för ett område i Torvsele vid Sängsjöns östra strand. Enligt Bergsstatens karttjänst finns därutöver inga undersökningstillstånd i området. Bild 7 Karta över mineralutvinning, Bergstaten 3.8 Vindförhållanden Järvsjökullarna ligger inom det vindrika bälte som löper genom södra Lappland. Det goda vindläget bekräftas också av den höga elproduktionen vid de fyra vindkraftverken på Storberget omedelbart öster om Sängsjön samt av vindkraftanläggningen i Storrotliden och Havsnäs 8. Under 18 månader har Åsele Vindkraft mätt vindstyrkan på Järvsjökullarna med en 100 meter hög mätmast. Mätresultaten visar på en långtidsnormerad medelvind omkring 8 m/s. Vindriktningen är till helt övervägande del västlig eller västsydvästlig. För att en plats ska anses vara lämplig för vindkraft bör medelvindstyrkan vara minst 6,5 m/s. 8 Vindstat.nu 12

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 3.9 Mark och vägar Verksamhetsområdet ligger till största delen på Scaninge Holding AB:s marker samt till viss del på några närliggande fastigheter. Scaninge Holding är ett helägt dotterbolag till SCA. Bild 8 Befintliga vägar inom verksamhetsområdet Från väg 92 nås området genom att vid Nygården ta Sämskkälsvägen norrut förbi Rumpnäsdammen och vidare västerut på Rödbergstjärnsvägen. Alternativt kan man nå området från Trehörningssjövägen vid Visjömon och vidare österut via en mindre skogsväg över Sveaskogs fastighet. Ett tredje alternativ är en mindre skogsväg från väg 92 upp till Laraborg. ÅKAB Nät och Skog äger intilliggande mark med plats för planerad fördelningsstation. Åsele Vindkraft AB har exploateringsavtal alternativt arrendeavtal med samtliga berörda markägare. 13

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 3.10 Anslutning till elnät Den el som produceras av vindkraftanläggningen ska överföras till Vattenfalls regionnät. ÅKAB Nät och Skog har områdeskoncession i det aktuella området och kommer att svara för både det interna uppsamlingsnätet mellan vindkraftverken, fördelningsstation och överföring av elkraften till Vattenfalls regionnät. Bild 9 Koncessionskarta för ny luftledning, ÅKAB Nät och Skog I juli 2013 fick ÅKAB Nät och Skog nätkoncession för att bygga en 40kV luftledning från en planerad fördelningsstation vid Järvsjökullarna till Vattenfalls regionledning. 3.11 Luftfart De tre flygplatserna i Vilhelmina, Åsele och Lycksele kan påverkas. Det planerade området för anläggningen ligger utanför både Åsele och Lycksele flygplatsers MSAyta minimum sector altitude men under motsvarande MSA-yta för Vilhelmina flygplats. 3.12 Totalförsvaret och radaranläggningar Någon försvarsanläggning har inte identifierats inom eller i verksamhetsområdets närhet. Närmaste väderradar finns i Kiruna, Luleå, Östersund, Örnsköldsvik och Hudiksvall. 14

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 4 Områdesbeskrivning av natur, kultur och landskap 4.1 Området Järvsjökullarna ligger cirka 15 km nordväst om Åsele tätort. Området kan beskrivas som ett högt beläget kuperat landskap med mellanliggande myrmarker. De högsta topparna är Storbergkullen med 601 meter över havet och Järvsjökullarna som når 570-580 meter över havet. Andra högre toppar i området är Sängsjöberget, Granberget väster om Sängsjön. Bild 10 Skyddad natur samt ett större område med äldre orörd skog på Storbergkullen, Renew Consulting & Construction Verksamhetsområdet präglas huvudsakligen av modernt skogsbruk. Stora delar består av kalhuggen skogsmark eller förhållandevis nyplanterad ungskog. På några platser där vindkraftverk planeras är det berg i dagen eller klen skog bestående av i första hand gran och björk samt någon sälg. Markvegetation utgörs av blåbärsris och andra för trakten vanliga arter. I de skogbevuxna delarna på och vid Järvsjökullarna dominerar gran kraftigt men även mindre björkar finns på platser där skogen är glesare. På Granberget finns ett bestånd av planterad 30-årig contortatall. Sängsjöberget präglas av aktivt skogsbruk med flera hyggen av olika ålder. Någon km söder om Järvsjökullarna ligger Storbergkullen med ett område om cirka 130 ha med högre naturvärden. Bild 10. År 2004 inventerade Länsstyrelsen området och noterade då att det på och vid Storbergkullen och i ravinerna ned mot Laraborg finns mycket gammal orörd skog. Där växer genuin naturskog av gran. Naturskog som nästan helt är opåverkad av modernt skogsbruk. Endast något enstaka spår av äldre plockhuggning kunde noteras. 15

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 Bild 11 Vid Storbergkullen finns ett område med höga naturvärden, Enetjärn Natur AB I ravinen ned mot Laraborg växer även en rik och varierad flora. Området bedöms också ha en stark stam av skogsfågel. För att få ökad kunskap har Åsele Vindkraft gjort en extra naturvärdesinventering 9 av detta område. Bilaga 2. Bild 12 Lång-Rödmossemyran lämnas orörd vid etablering av vindkraftanläggningen, Åsele Vindkraft Inom verksamhetsområdet ligger Lång-Rödmossemyran samt några mindre myrar. Från Lång-Rödmossemyran rinner en mindre bäck mot väster till Stortrehörningen. Järvsjökullarna avvattnas österut mot Sämskkäl och Sängsjön. 4.2 Omgivande landskap Cirka fem km sydost om Järvsjökullarna ligger Brandbärsbergets naturreservat bestående av cirka 100 ha delvis försumpad gran- och tallskog. Delar av Brandbärsbergets reservat används för studiebesök. Drygt tre km nordväst om Järvsjökullarna ligger Rödbergets naturreservat omfattande drygt 100 ha naturskog på bergets sydsluttning. Både Brandbärsberget och Rödbergets naturreservat ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden s.k. Natura 2000-områden. Två km väster om Järvsjökullarna ligger Ringåskullen som är ett Natura 2000-område med drygt 160 ha äldre skog och myrmark. Strax norr om 9 Enetjärn Natur AB, Naturvärdesinventering inför planerad vindkraftsutbyggnad, 2009 16

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 Rödbergstjärnvägen på Sängsjöbergets sydsluttning ligger ett mindre område med biotopskydd. Bild 13 Skyddad natur i det omgivande landskapet, Naturvårdsverket 4.3 Djurliv 4.3.1 Fladdermöss Studier vid vindkraftanläggningar, och då särskilt vid havsbaserade anläggningar, har visat vindkraftverk kan utgöra hot för fladdermöss. Av de 19 olika arter av fladdermöss som finns i Sverige finns endast några få eller någon i Lappland. Det saknas kunskap om eventuell förekomst av fladdermöss inom verksamhetsområdet. Under år 2006 genomfördes en studie avseende antal och arter av fladdermöss i Västernorrlands län av Sven Arne Svensson och Linda Kristoffersson 10. De bedömde att om det finns fladdermöss i regionen så är det med största sannolikhet Nordisk fladdermus alternativt Brandts fladdermus. Nordisk fladdermus är den vanligaste arten i Sverige och har även identifierats norr om polcirkeln. Den Nordiska fladdermusen jagar gärna sin föda i skyddade skogsgläntor. Yngelkolonier förekommer ofta inomhus eller i grottliknande håligheter. Brandts fladdermus förekommer både i barr- och lövskog samt jagar i gläntor och bryn eller i skog. Med hänsyn till det kalla inlandsklimatet och platsens höga höjd över havet bedöms det som mindre sannolikt att det finns någon förekomst av vattenfladdermus i verksamhetsområdet. 10 Svensson och Kristoffersson har medverkat i EU projektet Bat-protector 17

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 4.3.2 Fåglar Ornitolog Sture Gustavsson har tidigare undersökt området och gör under våren 2015 kompletterande fågelstudier för att identifiera häckningsplatser och platser där fåglar söker föda samt flyttstråk. Under flera år har dessutom länets kungsörnsgrupp följt kungsörnarnas rörelser och ett kungsörnsrevir har identifierats i områdets omnejd men hittills har varken kungsörn eller havsörn iakttagits inom området. 4.4 Kulturmiljö I det planerade området för vindkraftanläggningen finns inte någon kulturmiljö av riksintresse eller reservat. Utanför området ligger de äldre fäbodarna vid Söråsele. Enligt Riksantikvarieämbetet finns strax norr om verksamhetsområdet några platser med fornlämningar som exempelvis boplatser, härdar och fångstgropplatser. År 2011 gjorde Västerbottens Museum en fornminnesutredning 11 för att eventuellt identifiera ytterligare fornlämningar. Vid denna utredning noterades, förutom redan kända fornlämningar, en tidigare okänd fornlämning bestående av bokstäver inristade i en bläcka på en torrtall. 11 Västerbottens museum, Arkeologisk utredning, Nina Granholm, 2008 18

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 5 Beskrivning av anläggningen 5.1 Placering Vindkraftverken är placerade för att så skonsamt som möjligt ska passa in i terrängen men också ge optimal elproduktion. Det innebär att platserna är valda med hänsyn till områdets begränsningar med avseende på natur- och kulturvärden. De är också placerade med hänsyn till höjdläge, vindriktning, markförhållanden och med inbördes placeringar för att undvika vindskuggor. Bild 14 Preliminär placering av vindkraftverken med interna tillkommande vägar markerade med blått Verk Område Fastighet Koordinater Totalhöjd East North Z möh möh 1 Järvsjökullarna Söråsele 15:1 1 564 327 7 126 956 518 708 2 Järvsjökullarna Söråsele 2:73 1 563 506 7 127 228 505 695 3 Järvsjökullarna Söråsele 2:73 1 564 177 7 127 485 505 695 4 Järvsjökullarna Söråsele 2:73 1 562 745 7 127 699 515 705 5 Järvsjökullarna Söråsele 2:73 1 562 083 7 127 720 577 767 6 Järvsjökullarna Söråsele 2:73 1 561 494 7 126 619 560 750 7 Järvsjökullarna Söråsele 2:73 1 561 752 7 126 180 573 763 8 Järvsjökullarna Söråsele 2:73 1 562 469 7 126 374 562 752 9 Järvsjökullarna Söråsele 2:43 1 562 689 7 125 935 549 739 10 Järvsjökullarna Avasjö 2:20 1 562 147 7 125 616 567 757 11 Järvsjökullarna Avasjö 2:20 1 561 503 7 124 951 551 741 12 Järvsjökullarna Söråsele 2:73 1 561 188 7 125 751 548 738 13 Järvsjökullarna Söråsele 2:73 1 561 118 7 126 243 525 715 Tabell 1 Koordinater för 13 vindkraftverk med höjd över mark och totalhöjd angivet i meter över havet 19

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 5.2 Vindkraftverk Ett vindkraftverk består av ett fundament, torn, maskinhus och blad samt tillhörande elektrisk utrustning. Rotorn, som gör mellan 5 och 20 varv per minut, är med eller utan växellåda kopplad till en generator som alstrar el. Totalhöjden, d.v.s. den hösta höjden som bladet når är 180-200 meter. Bild 15 Vindkraftverket Sängsjön 3 på Storberget, ÅseleVindkraft Tornet, med en högsta höjd om 130-140 meter, är vanligtvis svagt konformat och tillverkat av stål och/eller betong i ljusa färger som t.ex. ljusgrått eller svagt grönt. Vindkraftverken är i drift vid vindstyrkor mellan 3-25 meter per sekund. För att verket inte ska överbelastas ställs verket av och bladen ställs i viloläge när det blåser mer än 25 meter per sekund. Verket stängs också automatiskt av om fel upptäcks. Ett vindkraftverk fjärrövervakas kontinuerligt och ses till varje eller varannan vecka. För varje vindkraftverk behövs en hårdgjord plan om knappa 2 000 m 2 vilket innebär att samtliga 13 vindkraftverk upptar en samlad areal om mindre än 2,5 ha. 5.2.1 Vägar Tillfart till vindkraftanläggningen planeras att antingen gå från väg 92 och avfarten norrut vid Visjömon på Trehöringsjövägen fram till befintlig skogsväg västerut och vidare över Sveaskogs marker eller via Sämskkälsvägen och vidare på Rödbergstjärnvägen. Mellan Järvsjökullarna och över till Granberget och Sängsjöberget förstärks befintlig skotarväg. De nybyggda vägarna beräknas tillsammans bli cirka 8 km. När vägarna byggs tas vegetations- och torvjord bort och vägarna byggs på morän eller i förekommande fall berggrund. För att inte förändra existerande vattenflöden läggs trummor där så behövs Vägarna bör vara minst 4,5 meter breda med en fri lastbredd om 6 meter. Vägarnas sammanlagda areal beräknas till närmare 5 ha vilket är under en procent av hela verksamhetsområdet om 600 ha. 20

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 Bild 16 Befintlig skotarväg vid Rödbergstjärnvägen upp mot Järvsjökullarna förstärks För att klara transporterna av blad till verken bör vägarna inte har någon kurva med mindre radie än 30-35 meter. Några transporter har en maximal totalvikt om närmare 120 ton. Om transporterna kräver tillfälliga ytor återställs de efter byggnationen med material lika omgivningens. 5.2.2 Ljud När ett vindkraftverk är i drift bildas både mekaniska ljud från växellåda och generator och aerodynamiska ljud från bladen. De mekaniska ljuden kan minskas med olika tekniska lösningar. För vindkraftverk anges alltid ett källjud vilket är ljudstyrkan uppe vid generatorn. Normalt uppgår källjudet till 104-107 db(a). De aerodynamiska ljuden bildas av bladens rörelse genom luften. Ljudet upplevs som ett svischande ljud och tekniskt beskrivs det som ett bredbandigt brus huvudsakligen inom frekvensområdet 60-4 000 Hz. Ljudet har stora likheter med det ljud som alstras när vinden passerar vegetation av olika slag. 5.2.3 Hinderljus Av hänsyn till flyget finns krav på att vindkraftverk ska utrustas med hinderljus. På vindkraftverk med en högsta höjd om 150 meter krävs medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, natt och gryning. Under dagen behövs inget ljus. För vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter krävs under hela dygnet högintensivt vitt blinkande vitt ljus. För att reducera störningar från hinderljus kan vindkraftverken utrustas med teknik som tänder hinderljusen först då något flygplan finns i närheten. 5.2.4 Elanslutning Den el som produceras kommer att distribueras till regionnätet via ett internt elnät inom ÅKAB Nät och Skogs koncessionsområde. Intill varje vindkraftverk placeras en drygt 2 meter hög kopplingsstation med en byggnadsyta om 6-10 m 2. Från denna kopplingsstation läggs markförlagd kabel till nästa vindkraftverks kopplingsstation 21

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 o.s.v. fram till en fördelningsstation. Anslutningssättet är valt för att minimera mängden använd kabel. Bild 17 Fördelningsstation 20/40 kv, Åsele Vindkraft Fördelningsstationen placeras på fastigheten Söråsele 15:1. Stationen kommer att stå på ett inhägnat område om cirka 1 500 m 2. Inom hägnaden byggs en närmare fyra meter hög byggnad med en byggnadsyta om drygt 100 m 2. Stationen är utrustad med ett 20kV ställverk, transformator och ett 40kV ställverk samt övrig elektrisk utrustning. Från fördelningsstationen byggs en ny 40kV luftledning till Vattenfalls regionledning NL 421 som går mellan Stenkulla och Åsele tätort. Ledningen byggs trädsäker med en cirka 35 m bred ledningsgata. Så långt som möjligt förläggs kraftledningen utmed Sämskkälsvägen men en större del byggs genom skogsmark. Bild 9 ovan. Total areal för ledningsgata och fördelningsstation beräknas till knappa 30 ha utanför verksamhetsområdet. 5.2.5 Elproduktion Med nu gällande bygglov för sex vindkraftverk på Järvsjökullarna med en högsta höjd av 150 meter och en generatoreffekt om 2 MW beräknas elproduktionen kunna uppgå till 36 GWh (36 000 MWh). Erfarenheten från närliggande vindkraftanläggningar och gjorda mätningar visar att Järvsjökullarna har mycket goda vindförutsättningar. Vinden är dessutom både kraftigare och jämnare, med mindre vindskjuvning och risk för störande turbulens, ju högre upp man kommer över marken. Det innebär att ett vindkraftverk med högre torn relativt sett ger högre produktion även om de är försedda med samma generator. I det här fallet betyder det att 13 vindkraftverk istället för sex, med 190 meters totalhöjd istället för 150 meter, med större generatoreffekt 3,3 MW istället för 2 MW tillsammans beräknas producera cirka 150 GWh (150 000 MWh). Alltså en ökning med mer än fyra gånger. D.v.s. drygt dubbelt så många vindkraftverk ger mer än fyra gånger mer el. 150 GWh (150 000 MWh eller 150 000 000 kwh) motsvarar den el som cirka 7 000 eluppvärmda villor förbrukar per år. 22

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 5.3 Byggnation Vid byggnation byggs först vägar och planer. Därefter gjuts fundamenten och när betongen blivit tillräckligt hård reses tornen varefter turbinerna lyfts på plats och monteras. Byggtiden för ett verk beräknas till en vecka förutsatt att vägar, planer och fundament är klara. I samband med etablering av vägar förläggs även det interna elnätet. Under anläggningstiden kommer den hårdgjorda ytan intill kranplatserna vid vindkraftverken att användas för nödvändig uppställning av torn- och turbindelar. Om det behövs kompletterande upplag eller uppställningsplatser under anläggningstiden kommer befintlig plats för virkesupplag på fastigheten Söråsele 15:1 att användas. I tredje hand föreslås att befintligt grustag utmed väg 92 vid Visjömon används som upplag. 23

Åsele Vindkraft AB Järvsjökullarna Samråd den 16 maj 2015 6 Bedömda effekter för människor och miljö I detta avsnitt redovisas anläggningens lokala, regionala och globala miljöeffekter samt störningar under anläggningstiden. 6.1 Allmänt Generellt påverkar ett vindkraftverk omgivningen både positivt och negativt. El från vindkraft är förnybar och har därmed en positiv miljöpåverkan. Vindkraft minskar indirekt utsläpp av klimatpåverkande, försurande, övergödande och för luften försämrande gaser och ämnen. Förnybar el ger heller ingen framtida miljöskuld eller något skadligt avfall. Men vindkraftverken påverkar landskapsbilden genom sin höjd samt att rotorns rörelse drar till sig blicken. Ljud- och rörliga skuggor kan störa boende eller de som vistas nära ett vindkraftverk kan uppfatta ljud och skuggor. Rennäringen kan påverkas beroende på val av plats och hur mark och tillfartsvägar används. För turism och upplevelseverksamhet kan vindkraft vara både positivt och negativt beroende på inriktning. Vindkraftverk kan utgöra hinder i luftrummet samt eventuellt störa radioförbindelser. Naturmiljön och områdets djurliv påverkas när elnät, vägar och vindkraftverk byggs. Vindkraftverk i drift kan störa större fåglar. Anläggningarna består till viss del av elektrisk utrustning. Där finns markförlagd kabel, någon fördelningsstation och luftledning vilka ger upphov till elektromagnetiska fält. Dessa fält kan ha negativ inverkan på människors hälsa varför det finns gränsvärden elektromagnetisk strålning. Vid drift och underhåll av verken besöks området av servicepersonal och servicefordon, vissa kemikalier används och mycket måttliga mängder avfall bildas. Dessa effekter bedöms dock som mycket ringa. 6.2 Ljud Ett vindkraftverk i drift orsakar både mekaniska ljud från växellåda och generator och aerodynamiska ljud från bladen. Enligt Naturvårdsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer 12 får inte ljud vid bostad från vindkraftverk överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 db(a). I områden med lågt bakgrundsljud bör inte ljudnivån överstiga 35 db(a). Enligt Boverkets rekommendationer är ett rimligt skyddsavstånd för bostäder och fritidhus i förhållande till ett vindkraftverk i skogsterräng minst 800 meter. I det aktuella området finns ingen bebyggelse närmare än 1 500 meter. 12 www.naturvårdsverket.se/stod i miljoarbetet/vagledning/buller-vindkraft-riktvarden 24