SIDA 1/11 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av sju övningar som undersöker toleransens gränser när det gäller humor. Vem får skämta om vad och när? Övningarna består bland annat av filmklipp och historiska och samtida skämt som ger eleverna möjlighet att öva förmågan att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. De får också möjlighet att reflektera över lagstiftning som har sin utgångspunkt i Sveriges grundlagar, till exempel Yttrandefrihetsgrundlagen.
SIDA 2/11 Förkunskaper Inför workshopen bör eleverna känna till följande: Förintelsen antisemitism Lärandemål Att utveckla förmågan att använda en historisk referensram för att förstå samtiden Att öka kunskapen och reflektionerna kring lagstiftning med utgångspunkt i grundlagen, t ex Yttrandefrihetsgrundlagen Att öka analys- och reflektionsförmågan kring humorns påverkan och användning Förberedelser Eleverna behöver pennor, papper och Post-it-lappar. Skriv ut blanketterna från arbetsmaterialet (övning 2 och 3) Förbered visning av fotografier och filmklipp från visningsmaterialet (övning 4, 5, 6)
SIDA 3/11 ÖVNING 1 Heta stolen Syftet med den här övningen är att få eleverna att snabbt reagera på olika påståenden, somliga enkla och andra mer komplicerade. Genom att röra på sig blir det också en bra uppvärmning inför resten av workshopen. 1. Be eleverna placera sig med stolar i en ring. Uppgiften går ut på att markera sin åsikt på följande sätt: om man håller med om ett påstående ska man resa sig upp och byta plats med någon annan som också håller med. Är man ensam i klassen om att hålla med, reser man sig upp och sätter sig på sin egen stol igen. 2. Läs följande påståenden, ett i taget och låt eleverna reagera efter varje: Jag gillar muffins! Jag tycker om att vakna tidigt! Det finns inget dåligt väder! Det är intressant att titta på nyheterna på teve! Lydnad är alltid bra! Jag kan vara en förebild för andra! Det är skönt med skollov! Jag accepterar alla människor! Jag är schyst mot dig om du är schyst mot mig! Intolerans beror på rädsla! Det är lätt att ha fördomar! Man får skämta om vad som helst (sluta alltid med den här frågan)
SIDA 4/11 ÖVNING 2 Skrattar bäst som skrattar sist Varför skämtar vi om vissa grupper men inte om andra? Är elevrådsrepresentanter lika roliga som norrmän? Övningen går ut på att fundera på vilka grupper vi skämtar respektive inte skämtar om och vad det kan bero på. 1. Dela in klassen i par. Dela ut blanketterna. Elevernas uppgift är att kryssa för grupper de känner till skämt om, respektive kryssa för motsatsen grupper de inte känner till skämt om. Instruera gärna muntligt också. Låt eleverna redovisa och samtala om resultaten. 2. Ställ följande frågor till paren: Varför skämtar vi om vissa grupper men inte om andra? Varför har vi ett behov av att skratta åt andra? Finns det skämt som ni tycker är roliga men aldrig skulle dra själva? Ingår ni själva i någon grupp som många skämtar om? Diskutera gemensamt.
SIDA 5/11 ÖVNING 3 Jag bara skämtade Den här övningen innehåller avsiktligen några riktigt grova och fördomsfulla skämt. Poängen är att få fram en diskussion om när humor kan innebära kränkningar. Eleverna ska reflektera över var gränsen går är allt okej bara för att det var på skoj? 1. Dela in klassen i grupper om 4-6. Dela ut blanketterna med roliga historier. Elevernas uppgift är att läsa, bedöma och rangordna historierna på en skala från 1 för minst rolig till 6 för roligast. Låt grupperna redovisa, samtala och argumentera. 2. Nu ska grupperna läsa, bedöma och rangordna samma historier på en skala från 1 för minst grov till 6 för grövst. Låt grupperna redovisa, samtala och argumentera. 3. Beroende på elevernas val, ställ uppsamlande följdfrågor, t ex: Var det samma historia som var grövst respektive roligast eller var det olika? Var det någon av historierna som ni tyckte var kränkande? Varför/varför inte, mot vem? Kan skämt förstärka fördomar eller inte? Jag bara skämtade, säger vi. Men är skämt enbart till för att roa eller är de ibland menade som allvar? Diskutera gemensamt.
SIDA 6/11 ÖVNING 4 Den mångtydiga ironin Övningen innehåller två Youtube-klipp. I det första skämtar Robert Gustafsson och Henrik Schyffert om hur nazisterna vann valet i Tyskland 1933, i det andra ironiserar Charlie Chaplin över Hitlers makthunger i den berömda samtidsfilmen Diktatorn. Nästan 60 år skiljer de båda filmklippen åt men de sätter fingret på det eleverna ska reflektera över. A-B 1. Visa filmklippen. 2. Ställ följande frågor i helklass och låt eleverna svara och diskutera: Vilket filmklipp tyckte ni var roligast? Vilket filmklipp tyckte ni var grövst? Kan ni hitta likheter och olikheter mellan filmklippen när det gäller humorn? Får vem som helst skämta om vad och vem som helst? 3. Avsluta med kort fakta om filmen Diktatorn. (Se faktaruta) Faktaruta om Diktatorn : Charlie Chaplins klassiska samtidssatir Diktatorn hade premiär 1940. Året innan hade nazisterna infört ett lagstadgat förbud mot satir. Filmen förbjöds därmed i Nazityskland men även i andra länder, bl. a Sverige. Charlie Chaplin tog avstånd från fascism och nazism. Diktatorn var hans sätt att kritisera totalitära ideologier. Filmen gjordes innan USA gick med i kriget och innan man riktigt förstod hur grova och omfattande nazisternas brott var. Enligt Chaplin hade han aldrig kunnat skämta på det sätt han gör om han hade vetat sanningen. Det finns källor som påstår att Hitler såg filmen. Hans reaktion är inte känd. I Sverige fick filmen premiär först 1945. Under kriget arrangerade dock den hemliga antinazistiska sammanslutningen Tisdagsklubben smygvisningar för slutna sällskap. Tisdagsklubben grundades av författaren Amelie Posse, som en förberedelse för en svensk motståndsrörelse. Många kända journalister, författare och andra intellektuella som Vilhelm Moberg, Pär Lagerkvist och Ture Nerman ingick i sällskapet. (Källa: Arbetarrörelsens Bildningsarkiv)
SIDA 7/11 ÖVNING 5 Humorns kraft Övningen innehåller tre roliga historier som dokumenterats från Förintelsen. Genom att analysera dem kan eleverna få möjlighet att reflektera vidare kring de frågor de hittills arbetat med i workshopen. 1. Läs historierna högt, en i taget. Visa samtidigt respektive fotografi. Ställ sedan frågor efter varje skämt och diskutera med eleverna. C Skämt nr. 1: Det här skämtet var vanligt i Warszawas ghetto under Förintelsen: Varför känns det som att gå i Hollywood när man går på Nalewski-gatan? Jo, var du än går så ser du en stjärna... Ställ följande frågor: Vad betyder det här skämtet? Bland vilka tror ni att det här var ett vanligt skämt? Skrattar vi med eller åt judarna? Summera diskussionen genom att berätta att det var ett judiskt skämt. Stjärnan syftade på davidsstjärnan, som alla judar vara tvungna att bära. Skämtet visar på behovet av humor som ett sätt för den inspärrade judiska befolkningen att hantera sin situation och behålla sin mänsklighet under extremt svåra förhållanden. (Fotografiet visar en gata i Warszawas ghetto, se faktarutan). D Skämt nr. 2: Det här judiska skämtet förekom också under Förintelsen: Det är i mitten på 1930-talet. Jakob sitter på en bänk och läser den ökända nazisttidningen Der Stürmer. David, hans gode vän, går förbi och frågar hur Jakob kan läsa den antisemitiska blaskan. Jakob svarar: När jag läser de judiska tidningarna får jag reda på alla tsores (bekymmer, elände) som drabbar oss. I Der Stürmer läser jag om hur vi judar äger alla banker, vilka stora upplagor de judiska författarna har, hur judiska artister har slagit sig fram, att vi judar är på väg att erövra hela världen. Du måste förstå att det känns skönt att någon gång läsa om hur duktiga vi är
SIDA 8/11 Ställ följande frågor: Vad betyder det här skämtet? Skulle det här skämtet kunnat berättas av någon som inte var jude? Hur skulle man ha uppfattat skämtet då? Skrattar vi med eller åt judarna? Summera diskussionen genom att berätta att man via dagböcker, brev, teckningar och intervjuer med överlevande från koncentrationsläger funnit exempel på att humor faktiskt förekom i ghetton, vid fångtransporter och i läger. Humor var en nödvändig del av livet. Dock långt ifrån allas. (Fotografiet visar ett omslag från Der Stürmer, se faktarutan). E Skämt nr. 3: Det här är en historia, som enligt överlevande från Förintelsen har berättats i flera olika koncentrationsläger med varierande utformning. Bland annat i Sachenhausen och Auschwitz: En SS-soldat kommer in i baracken, block 8. Hans bistra uppsyn varslar om död. Men han har ett annat dödsbudskap än fläcktyfus den här gången. Han går fram till lägerfången Jerzy, en polsk jude, och säger okänsligt och barskt: I morgon ska du skjutas men jag ska ge dig en chans att klara livhanken ett tag till tala om vilket av mina blå ögon som är ett emaljöga, gissar du rätt så klarar du dig. Jerzy, som nu börjat darra, ser länge in i SS-soldatens bägge ögon. Till slut pekar han på soldatens vänstra öga och säger att det är emaljögat. Rätt, svarar soldaten. Hur kunde du se det? Jo, svara Jerzy lättad, det ögat har en sådan mänsklig blick. Ställ följande frågor: Kan vi kalla det här för ett skämt? Eller är det något annat? Vilket syfte kan man tänka sig att en sådan här berättelse tjänade för den som berättade och för den som lyssnade? Vilken känsla får ni när ni hör berättelsen? Sammanfatta diskussionen genom att berätta att det gavs få tillfällen att le eller skratta i lägren. Just därför var humorn betydelsefull för fångarna: som försvar, styrka, en kort stunds normalitet. Berättelsen kan ses som ett bevis på människors förmåga att uthärda. (Fotografiet visar koncentrationslägret Sachsenhausen, se faktarutan.)
SIDA 9/11 Faktaruta om skämten och fotografierna: Bertil Neuman beskriver i boken Skratta eller gråta humor i koncentrationsläger om humorns betydelse för fångarna. Boken utgår från litteratur, samtida texter och personliga minnen från överlevande. Skämten i övningen är hämtade ur boken. (2005 Carlssons Bokförlag) Der Stürmer : nazistisk veckotidning, utgavs i Tyskland från 1923 och fram till slutet av andra världskriget. Den förmedlade antisemitisk hatpropaganda med grova stereotypa karikatyrer av judiska människor. På omslaget fanns tidningens devis Die Juden sind unser Unglück! ( Judarna är vår olycka! ) Fotografierna: Warszawas ghetto, sommaren 1941. Fotot är taget av den tyske soldaten och fotografen Willy Georg. Nazisterna dokumenterade såväl livet i ghettot som i lägren. (Bildkälla: USHMM) Der Stürmer, september 1938. (Bildkälla: USHMM) Lägerfångar och vakter i Sachsenhausen, 1 januari 1940. (Bildkälla: AKG - Images/Scanpix)
SIDA 10/11 ÖVNING 6 Var går gränsen? Från humor som överlevnad i en historisk kontext till humor i elevernas vardag. Övningen går ut på att identifiera var gränsen för vad man kan skämta om kan dras i olika sammanhang. 1. Dela in klassen i åtta grupper. Se till att de har papper och penna. F 2. Visa frågorna. Gruppernas uppgift är att diskutera frågorna och lista det de kommer fram till. Dela ut följande områden/utgångspunkter: 2 grupper arbetar med klassen 2 grupper arbetar med skolan 2 grupper arbetar med orten 2 grupper arbetar med Sverige 3. Grupperna redovisar, jämför och diskuterar. Sammanfatta genom att bidra med lite fakta om lagstiftningen. (Se faktaruta) Faktaruta om relevant lagstiftning: I Sverige regleras yttrandefrihets- och tryckfrihetsfrågor av Yttrandefrihetsgrundlagen (SFS1991:1469) och Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105). Då dessa är ytterst vidsträckta leder domstolsmål sällan till fällande domar. En ansvarig utgivare kan teoretiskt sett fällas för hets mot folkgrupp vid publicering av bilder som upplevs som kränkande, men yttrandefriheten väger av tradition vanligtvis tungt. Ett exempel är Muhammedkarikatyrerna: Enligt Justitiekanslerns uppfattning uttrycker den aktuella ledarkrönikan eller teckningen, som har en satirisk framtoning, inte missaktning mot någon folkgrupp. Trots att många troende muslimer uppfattar framför allt teckningen som stötande kan således innehållet i artikeln eller bilden inte anses gå utöver vad som i tryckfrihetsrättslig mening är tillåtet. Justitiekanslern vidtar därför inte någon åtgärd i ärendena. (JK:S beslut 20/9-07)
SIDA 11/11 ÖVNING 7 Humortermometer Den avslutande övningen tar temperaturen på workshopens tema humorns påverkan, kraft och makt. Eleverna ska ta ställning till vad de egentligen tycker. 1. Rita upp en linje på tavlan som motsvarar en skala från påverkar inte till påverkar mycket (se mall). Påverkar inte Påverkar mycket 2. Låt eleverna fortsätta arbeta i grupper. Förse varje grupp med ett nummer och Postit-lappar. Gruppernas uppgift är att ta ställning till varje fråga och markera sina svar på skalan. 3. Ställ följande frågor: Kan humor påverka våra åsikter om politik? Kan humor påverka våra fördomar? Kan humor påverka vår förståelse för andra? Kan humor påverka samhällsutvecklingen? Kan humor påverka vår syn på världen? Låt grupperna diskutera frågorna, samtala om det som kommer fram. 4. Ställ en avslutande fråga som summerar övningen: Vågar man uttrycka åsikter i ett skämt som man aldrig annars skulle uttrycka? Varför/varför inte?