makequality bas Mål B1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet B1.1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete* för en jämställd verksamhet Organisationens verksamhetsmål är jämställdhetsintegrerade* Beräkningssätt: Svarsalternativen är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att inga mål har jämställdhetsintegrerats, 3 innebär att arbetet kommit en bit på väg i flera förvaltningar och bolag, medan 5 innebär att samtliga förvaltningars, bolags etc. verksamhetsmål är jämställdhetsintegrerade. För att fylla i indikatorn krävs en genomgång av organisationens verksamhetsplan(er). 2: Kön/genus beaktas i uppföljningen* av verksamhetens mål Antal verksamhetsmål Antal verksamhetsmål där kön/genus är relevant Antal verksamhetsmål där kön/genus beaktats Beräkningssätt: Gå igenom samtliga verksamhetsmål i organisationens budget e dyl. för innevarande år. Räkna antalet mål som berör kvinnor och män, flickor och pojkar. Kontrollera därefter hur många av dessa mål som har beaktat kön/genus i målformuleringen eller i indikatorer för uppföljning av målen.erade. För att fylla i indikatorn krävs en genomgång av organisationens verksamhetsplan(er).
3: I verksamhetsplaneringen framgår vilka åtgärder som ska genomföras för att uppnå en jämställd verksamhet* Beräkningssätt: Svarsalternativen är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att det i inte framgår i verksamhetsplaneringen vilka åtgärder som ska genomföras, 3 innebär att det framgår till viss grad inom i flera verksamheter medan 5 innebär att det framgår i hög grad i hela organisationens verksamhetsplanering. För att fylla i indikatorn krävs en genomgång av organisationens verksamhetsplan(er). 4: Planerade förbättringsåtgärder för jämställda verksamheter har genomförts Antal planerade åtgärder Antal planerade åtgärder som genomförts Beräkningssätt: Gå igenom samtliga förbättringsåtgärder som planerats för att uppnå en jämställd verksamhet i verksamhetsplan e dyl. Kontrollera därefter hur många av dessa åtgärder som genomförts. För att fylla i indikatorn krävs en genomgång av organisationens verksamhetsplan(er) och årsredovisning. 5: Åtgärderna har lett till förbättringar Beräkningssätt: Svarsalternativen är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att åtgärderna inte lett till några förbättringar, 3 att åtgärderna lett till vissa förbättringar, medan 5 innebär att åtgärderna lett till förväntade förbättringar. För att fylla i indikatorn krävs en genomgång av analysen av förbättringsarbete som genomförts för en jämställdhet verksamhet under föregående period. 6: Det finns rutiner för hur kompetensförsörjning* för en jämställd verksamhet ska säkerställas Beräkningssätt: Svarsalternativen är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att det inte finns rutiner för kompetensförsörjning för en jämställd verksamhet, 3 att det finns rutiner inom vissa verksamheter, medan 5 innebär rutiner för kompetensförsörjning för en jämställd verksamhet i hela organisationen. För att fylla i indikatorn krävs en genomgång av organisationens arbete med kompetensutveckling.
7: Det systematiska arbetet enligt 1.1.1-1.1.6 utgår från att kvinnor och män inte är två homogena grupper, utan präglas av en medvetenhet om att olika kategorier av kvinnor och män kan gynnas eller missgynnas av föreslagna åtgärder Delmål B1.2 Kvinnor och män framställs jämställt Organisationens kommunikationspolicy* beaktar jämställdhet Beräkningssätt: Svarsalternativen är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att kommunikationspolicyn inte beaktar jämställdhet medan 5 innebär att jämställdhet beaktas i hög grad. För att fylla i indikatorn krävs en analys av de dokument som innehåller policys för hur kommunikation ska ske med organisationens olika intressenter. 2: Jämställdhetsanalyser av text och bild görs innan publicering av informationsmaterial* Beräkningssätt: Svarsalternativen är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att jämställdhetsanalyser av text och bild innan publicering inte förekommer, 3 innebär att det förekommer regelbundet men inte systematiskt, medan 5 innebär att det förekommer i hög grad och följer en systematisk metod. För att fylla i indikatorn krävs information från dem som arbetar med kommunikationsfrågor i verksamheten, tillvägagångssättet bör dokumenteras för ev. granskning. 3: Ett representativt urval av minst 5 publikationer* granskas årligen ur ett jämställdhetsperspektiv Beräkningssätt: För att fylla i indikatorn gör en stickprovskontroll Svarsalternativen är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att stickprovskontroll har gjorts av 0-1 publikationer och 5 att granskning har gjorts av minst 5 publikationer.
Mål B2 Verksamhetens resurser fördelas likvärdigt. Delmål B 2.1 Jämställdhetsanalyser görs i den politiska beslutsprocessen Det finns könskonsekvensbeskrivningar* i beslutsunderlag Antal beslutsärenden under mätperioden Antal beslut där kön är relevant Antal beslutsärenden med könskonsekvensbeskrivning Beräkningssätt: Stickprovskontroll. Gå igenom samtliga beslutsärenden vid fullmäktiges eller facknämndens (alternativt stadsdelsnämnds) senaste sammanträde. Räkna antal beslutsärenden. Gör en bedömning av hur många av ärendena som berör kvinnor och män, flickor och pojkar och som kan få konsekvenser som gör det relevant att göra en könskonsekvensbeskrivning. Räkna ihop dessa. Kontrollera därefter hur många ärenden som har en könskonsekvensbeskrivning i beslutsunderlaget. Delmål B 2.2 Verksamhetens ekonomiska resurser fördelas likvärdigt mellan könen Individbaserad statistik i årsredovisningen är könsuppdelad Beräkningssätt: Undersök organisationens senaste årsredovisning och kartlägg var det förekommer individbaserade uppgifter. Undersök om dessa är uppdelade på kön. Svarsalternativen nedan är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att könsuppdelad statistik inte förekommer, medan 5 innebär att all individbaserad statistik är könsuppdelad.
2: Jämställdhetsanalys* av resursfördelningen mellan könen görs och redovisas i årsredovisningen (angiven i tid och/eller pengar) Beräkningssätt: Undersök organisationen senaste årsredovisning. Svarsalternativen nedan är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att det inte förekommer någon jämställdhetsanalys i årsredovisningen, 2 att förekommer kommenterar om skillnader och likheter i resursfördelningen mellan kvinnor/män, flickor/pojkar på enstaka ställen. 3 att det förekommer kommenterar om skillnader och likheter i resursfördelningen mellan kvinnor/män, flickor/pojkar på flera ställen. 4 innebär att det gjorts en könskonsekvensbeskrivning som redovisas och 5 innebär att det gjorts en jämställdhetsanalys av resursfördelningen och att resultatet av analysen redovisas i årsredovisningen
Mål B3 Kvinnor och män har lika möjligheter till deltagande och representation i den politiska och offentliga beslutsprocessen Delmål B 3.1 Kvinnor och män har lika möjligheter till makt och inflytande i medborgardialoger* Det finns systematiska arbetsmetoder för att säkerställa att kvinnor och män har lika möjligheter till makt och inflytande i medborgardialoger* Beräkningssätt: Svarsalternativen är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att det inte finns systematiska arbetsmetoder för att säkerställa att kvinnor och män har lika möjligheter till makt och inflytande i medborgardialoger, medan 5 innebär att det finns systematiska arbetsmetoder som används. För att fylla i indikatorn krävs genomgång av organisationens olika rutiner och arbetsmetoder för medborgardialog. 2: Statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialog analyseras årligen Beräkningssätt: Svarsalternativen nedan är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att medborgardialoger inte redovisas könsuppdelat, 2 att enstaka medborgardialoger redovisas efter kön men kommenteras eller analyseras inte, 3 att flertalet medborgardialoger redovisas och kommenteras efter kön, 4 innebär att det gjorts en könskonsekvensbeskrivning utifrån statistik från medborgardialogerna som redovisas och 5 innebär att det gjorts en jämställdhetsanalys av statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger som redovisas.
Delmål B 3.2 En jämn könsfördelning i verksamhetens politiska ledning Könsfördelningen i verksamhetens politiska ledning*, ordinarie ledamöter. Antal ordinarie ledamöter Antal kvinnor Antal män
Mål B4 Avtal med samarbetspartners främjar jämställdhet Delmål B4.1 Organisationen har enhetliga riktlinjer* för hur jämställdhet ska beaktas vid upphandling och avtal enligt LOU* och LOV*, avtal med civila samhällsorganisationer samt när verksamheten bedrivs i egen regi Det finns riktlinjer för hur jämställdhet ska beaktas vid upphandling enligt LOU*, LOV*, avtal med civila samhällsorganisationer* och för verksamheter som bedrivs i egen regi Beräkningssätt: Svarsalternativen nedan är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att det inte finns några riktlinjer. Därefter ges en poäng per alternativ (LOV, avtal med civila samhällsorganisationer och för verksamheter som bedrivs i egen regi) där det finns riktlinjer. Delmål B4.2 Upphandlingskraven leder till jämställd verksamhet Det görs en årlig uppföljning av hur jämställdhetskraven i tecknade avtal återrapporteras* av de som utför verksamhet på kommunens uppdrag Beräkningssätt: Svarsalternativen nedan är graderade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär att det inte görs någon uppföljning och 5 innebär att en uppföljning sker av samtliga leverantörskontrakt som innehåller krav om återrapportering av jämställdhetskrav
B5 Jämställda arbetsvillkor Andel jämställda yrkesgrupper Med minst 40% kvinnor och minst 40% män. Ledningsgrupp Jämställd högsta ledningsgrupp. Karriärmöjlighet Lika möjligheter för kvinnor och män att bli chef.
Lön Skillnad i genomsnittslön mellan kvinnor och män. Långtidssjukfrånvaro Skillnad i långtidssjukfrånvaro (över 14 dagar) mellan kvinnor och män. Föräldradagar Männens genomsnittliga uttag av föräldradagar.
Heltidstjänster Genomsnittlig skillnad i andelen heltidstjänster mellan kvinnor och män. Tillsvidareanställning Genomsnittlig skillnad i andelen tillsvidareanställningar mellan kvinnor och män. Jämställdhetsarbete Hur väl verksamheten uppfyller regelverket, enligt diskrimineringslagen, kring jämställdhetsarbete.
Ordlista Systematiskt förbättringsarbete Jämställdhetsintegrerade verksamhetsmål Att regelbundet gå igenom, utvärdera och ifrågasätta sin verksamhet och dess resultat. Det bör finnas policys, rutiner, handlingsplaner, exempelvis med utgångspunkt i CEMR deklarationen, lokala eller nationella jämställdhetsmål. Mål som bidrar till att jämställdhet uppnås. Målen vilar på en analys av ojämställdheten i verksamheten och relaterar till jämställdhetsmålen som finns på lokal, nationell och transnationell nivå. Med det kan också komma fram att de befintliga målen är tillräckliga. Det kan räcka med att beköna målen som t ex kan innebära att ersätta barn med flickor och pojkar. Vid en jämställdhetsanalys kan det framkomma att det behövs ett helt nytt mål inom området för att uppnå lösa jämställdhetsproblemet. Ett tredje sätt att integrera verksamhetsmål är att förändra verksamhetens befintliga mål utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämställd verksamhet Kompetensförsörjning Kommunikationspolicy som beaktar jämställdhet Informationsmaterial Jämställd verksamhet kan innebära lika villkor, rättvis fördelning av resurser och makt mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Syftar till att skapa jämställd verksamhet som i förlängningen skapar ett jämställt samhälle. Grundläggande utbildning i jämställdhet eller specifik utbildning inom olika delar av det systematiska förbättringsarbetet för en jämställd verksamhet, t ex jämställd biståndsbedömning, upphandling, jämställdhetsanalys, etc. Det bör framgå hur många och vilka grupper som ska utbildas (t ex förtroendevalda, chefer, medarbetare), hur stor del av organisationen som berörs, vilka delar av organisationen som avses, samt vilken möjlighet det finns att göra en könsuppdelad uppföljning. Kvinnor och män framställs i en mångfald av roller och sammanhang som inte reproducerar normer eller föreställningar om hur kvinnor och män är och bör vara. Detsamma gäller framställningen av förhållanden och maktrelationer inom och mellan könen. Exempel på motsatsen är om kvinnor/flickor genomgående framställs som passiva objekt och män/pojkar som aktiva subjekt. För mer information, se checklista för jämställdhetsgranskning av informationsmaterial (ej klar). Här avses t ex webbsidor, broschyrer eller inbjudningar (externa såväl som interna). Se checklista för jämställdhetsgranskning av informationsmaterial. (ej klar)
Publikationer Könskonsekvensbeskrivning Här avses informationsmaterial som webbsidor, broschyrer, inbjudningar (externa såväl som interna). Använd gärna checklista för jämställdhetsgranskning av informationsmaterial.(ej klar). Att redovisa vilka konsekvenser olika åtgärder eller beslutsalternativ får när det gäller bemötande och service, representation och fördelning av makt och resurser. Länk till checklista för jämställdhetsanalys för förtroendevalda Länk till checklista för jämställdhetsanalys för handläggare Jämställdhetsanalys Underlag och statistik analyseras utifrån kön och makt. Därefter jämförs resultat och analys med uppställda jämställdhetsmål. Länk till checklista för jämställdhetsanalys för förtroendevalda Länk till checklista för jämställdhetsanalys för handläggare Länk till checklista för jämställdhetsgranskning av informationsmaterial (ej klar) Medborgardialog Systematiska metoder för att få kunskap om medborgarnas värderingar och för att informera medborgarna om kommunens och landstingens ansvar, styrning och verksamhet. Exempel kan vara samrådsmöten, fokusgrupper, medborgarpaneler, rådslag etc. Dialog kan ske genom fysiska möten, e-post, SMS eller enkäter. Se även www.skl.se/web/medborgardialog.aspx OBS: Undersökningar eller möten som syftar till att hämta in brukarnas (elevers, patienters, omsorgstagares) syn på kommunens/landstingets service behandlas under delmål 3.3.
Verksamhetens politiska ledning Enhetliga riktlinjer LOU LOV Civila samhällsorganisationer Återrapportering av jämställdhetskrav Här avses den politiska instans som har det övergripande ansvaret för ledning och styrning av verksamheten, för dess utveckling och ekonomiska förvaltning. Exempel på politisk ledning är kommunstyrelse, landstingsstyrelse, regionstyrelse, nämnd, förbundsstyrelse och förbundsdirektion. Samma riktlinjer ska gälla oberoende av utförarens ägande- eller driftsform. Lag (2007:1091) om offentlig upphandling som reglerar hur upphandlingar av varor och tjänster ska gå till. Lag om valfrihetssystem som är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling och kan tillämpas på bl a omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning, samt på hälso- och sjukvårdstjänster. Begreppet det civila samhället används i betydelsen av en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom det civila samhället verkar bland annat ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund, men även nätverk, upprop och andra aktörer. Källa: En politik för det civila samhället, Prop. 2009/10:55 Om krav ställs på leverantörer på exempelvis könsuppdelad statistik eller utbildning av medarbetare ska detta kunna utläsas i den återrapportering som görs till uppdragsgivaren.