SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 5/2007 Egenkontroll på förskolor i Solna 2005-2006 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN APRIL 2007
Rapport 5/2007 Ärende MHN 2004:117 Projektet utfört av: Elisabeth Bood Ylva Lidblom Elin Stenberg Postadress Solna stad 171 86 Solna E-post mhf@solna.se Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon 08-7342000 Telefax 08-7342579 Organisationsnr 212000-0183 Webbplats www.solna.se/miljo 2
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 5 SYFTE OCH MÅL... 6 AVGRÄNSNING... 6 LAGSTIFTNING... 7 MILJÖBALKEN... 7 EGENKONTROLLFÖRORDNINGEN... 9 UTFÖRANDE OCH METOD... 11 BILDER FRÅN INSPEKTIONERNA... 11 RESULTAT... 12 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 13 Bilaga 1 - Inspekterade förskolor år 2005 och 2006 3
Sammanfattning Projektet Egenkontroll på förskolor i Solna som pågått under 2005 och 2006 har inneburit dels en informationskampanj riktad mot förskolorna och dels inspektioner (stickprov) på 21 av de 51 förskolor som finns i Solna. Syfte och mål med projektet var att informera om egenkontroll samt kontrollera hur egenkontrollen fungerar på förskolorna i Solna. Det ska leda till att verksamheterna får mer kunskap om egenkontroll och att de inför det i sina verksamheter. Både enskilda och kommunala förskolor har ingått i projektet. Projektet Egenkontroll på förskolor i Solna ingår som ett delprojekt i miljö- och hälsoskyddsförvaltningens paraplyprojekt Barns hälsa och miljö i Solna 2007. Egenkontroll innebär att verksamhetsutövaren ska ha kontroll över att miljöbalkens bestämmelser följs. Syftet är att en verksamhetsutövare på egen hand ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete för att minimera riskerna för olägenhet. För anmälningspliktiga verksamheter, såsom förskoleverksamheter, gäller även speciella regler enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Verksamhetsutövaren utformar själv sin egenkontroll enligt miljöbalken och tillsynsmyndigheten dvs. miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, kontrollerar hur den är utformad och att den fungerar. Vid inspektionerna har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kontrollerat och informerat om egenkontroll samt utfört en översiktlig inspektion av lokalerna. Personalen på förskolorna hade generellt ingen kunskap om vilka krav som ställs i miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. Majoriteten av de kommunala förskolorna saknade egenkontroll helt medan de enskilda förskolorna hade mer dokumentation att uppvisa för tillsynsmyndigheten. Mer eller mindre allvarliga brister i egenkontrollen konstaterades dock på samtliga förskolor. Att egenkontrollen inte fungerar avspeglar sig i flera fall på stora brister i förskolornas lokaler, framförallt när det gäller kontroll av teknisk utrustning, städning och damning. 4
Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen startade projektet egenkontroll på förskolor i Solna våren 2005. Projektet ingår som ett delprojekt i miljö- och hälsoskyddsförvaltningens paraplyprojekt Barns hälsa och miljö i Solna. Bakgrunden till projektet är Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005 som visar på barns ohälsa orsakat av bl.a. buller, allergi och luftvägssymtom p.g.a. av fukt och mögel. Vad beträffande de brister som har påträffats i lokalerna finns mer att läsa i miljö- och hälsoskyddsförvaltningens tidigare rapport Förskolornas inomhusmiljö, sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003. Barn väljer inte vilken förskola de ska vistas i och de är därför beroende av att de vuxna placerar dem i en miljö som inte medför något negativt för deras hälsa. I rapporten Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006, som tagits fram av Arbetsoch miljömedicin inom Centrum för folkhälsa, står bl.a. att den miljörelaterade ohälsan utgår till stor del från vad vi vet om vuxna, men hur barn påverkas är mindre känt, trots att barn i många avseenden är känsligare för ämnen som kan störa deras utveckling och hälsa. Rent fysiologiskt skiljer sig barn från vuxna bl.a. genom att de andas in mer luft i förhållande till sin kroppsvolym. I rapporten anges bland annat att städning tillsammans med en bra ventilation anses bidra till att partikelhalten i rummet hålls på så låg nivå som möjligt. Ventilationen är den viktigaste faktorn för att minska mängden föroreningar i luften inomhus. Höga dammhalter i skolmiljöer leder sannolikt till att de som redan har en astma eller allergisnuva får förvärrade besvär. Vidare i rapporten står att allergisjukdomar är något vanligare bland barn i Stockholms län än i övriga Sverige och att 28 procent av barnen i Stockholms län har astma, allergisnuva, eksem eller födoämnesallergi. Delprojektet egenkontroll på förskolor i Solna startades av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen för att kontrollera om förskolorna i Solna arbetar enligt gällande lagstiftning med att förebygga ohälsa orsakad av inomhusmiljön. Enligt miljöbalken ska lokaler för utbildning, vård eller annat omhändertagande vara sådana att hälsoolägenheter inte uppstår för dem som vistas där. Det är den som bedriver verksamheten, verksamhetsutövaren, som genom planering och kontroll av verksamheten, så kallad egenkontroll, ska visa för tillsynsmyndigheten att verksamheten inte orsakar olägenheter för människors hälsa eller miljön. Förskolor är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken och omfattas därmed av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Förordningen innehåller utökade krav på egenkontrollens utformning och dokumentation än vad som gäller för verksamheter som inte är anmälningspliktiga. Sammantaget innebär miljöbalkens krav att förskolorna är tvungna att ha rutiner för att minska risken för att olägenheter, såsom allergier eller smittspridning, uppstår. Det är miljöbalkens hänsynsregler som ligger till grund för bestämmelserna om egenkontroll. Hänsynsreglerna innebär bl.a. krav på att den som bedriver en verksamhet som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska ha 5
den kunskap som behövs och ett ansvar för att vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som är skäliga för att kunna skydda miljön och människors hälsa. Syftet med egenkontrollen är att en verksamhetsutövare ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete för sin verksamhet. Verksamhetsutövarna är skyldiga att bedriva egenkontroll utan någon uppmaning från myndigheterna. Enligt miljöbalken gäller så kallad omvänd bevisbörda. Detta innebär att det är verksamhetsutövare och fastighetsägare som ska visa för tillsynsmyndigheten, i detta fall miljö- och hälsoskyddsnämnden, att verksamheten inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Egenkontroll kan beskrivas som verksamhetsutövarens eget system för att förebygga eller åtgärda eventuell negativ påverkan på miljö och hälsa. Men det är också ett sätt att se till att verksamheten bedrivs enligt de lagkrav som finns. En verksamhetsutövare ska därför på eget initiativ åtgärda brister i förebyggande syfte. Egenkontrollen ska anpassas till verksamheten och bör inordnas i verksamheten så att den blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Tillsynsmyndigheten är den kommunala nämnd som innehar tillsynsansvaret inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Tillsynsmyndigheten är skyldig att bedriva tillsyn vilket bland annat innebär kontroll av hur verksamhetsutövarens egenkontroll är utformad och om den fungerar. En fungerande egenkontroll med säkra rutiner ska kunna redovisas i samband med tillsynsbesök. En verksamhet kan även beröras av krav på egenkontroll enligt andra lagar än miljöbalken, exempel livsmedelslagen, arbetsmiljölagen och räddningstjänstlagen. Syfte och mål Syftet med projektet var att informera om egenkontroll samt kontrollera hur egenkontrollen fungerar på förskolorna i Solna. Målet var att projektet skulle leda till att samtliga förskolor i Solna ska ha kunskap om egenkontroll, känna till de krav som finns och införa dessa krav i sin verksamhet. Avgränsning Projektet omfattar information till de kommunala och enskilda förskolorna i Solna samt tillsynsbesök på ett urval av förskolorna. De öppna förskolorna ingår inte i projektet. 6
Lagstiftning Kravet på egenkontroll ställs i miljöbalken 26 kap. 19. Miljöbalkens hänsynsregler 2 kap. ligger till grund för bestämmelserna i egenkontrollen. För anmälningspliktiga verksamheter, såsom förskoleverksamhet, gäller även förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Miljöbalken Miljöbalken 26 kap. 19 -Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kontrollen. 7
De allmänna hänsynsreglerna, miljöbalken 2 kap. Kunskapskravet 2 Alla som bedriver en verksamhet eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Försiktighetsprincipen 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Produktvalsprincipen 4 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Hushållningsprincipen 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. 8
Egenkontrollförordningen Inom rutorna står paragrafer i Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll som är extra viktiga. Till varje paragraf finns synpunkter och förslag från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Solna om vad som kan ingå i egenkontrollens olika delar. 4 För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt 1. miljöbalkenhttp://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm, 2. föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalkenhttp://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm samt 3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2. Organisatoriskt ansvar bör innehålla: Dokumenterad ansvarsfördelning. Ansvarig för uppdatering av de olika rutinerna. Ansvarig för kontroll av att rutinerna fungerar. Det bör finnas resurser och befogenheter för att ansvarig ska kunna uppfylla sitt ansvar och personen bör även ha rätt kompetens. Ansvarsfördelningen bör fastställas av högst ansvarig för verksamheten. 5 Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras. Rutiner exempelvis för: Städning. Hygien- och smittskyddsrutiner. Ventilationskontroll och kontroll av annan teknisk utrustning. Hantering av avfall. Rutiner för förvaring av farligt avfall och kemiska produkter. Rutin för bevakning av ändringar i lagstiftningen. 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Riskbedömning exempel: Allergironder. Smittspridning och hygien. Mätning av radon. Mätning av luftföroreningar, termiskt klimat och fukt inomhus. Luftflödesmätningar, mätning av halten av koldioxid vid normal verksamhet samt bedömning av antalet personer som kan vistas i lokalen i förhållande till ventilationens kapacitet. Ljudnivåmätning. 9
Temperaturmätning i varmvattensystem för att förhindra tillväxt av legionellabakterier. 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälsoeller miljösynpunkt. Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. Upprätta en skriftlig förteckning över kemiska produkter som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Förteckningen bör främst innehålla produkter märkta med farosymbol, t.ex. maskindiskmedel och tvättmedel. Även produkter som enbart används av t.ex. externt städföretag bör ingå i förteckningen då produkterna används i verksamhetens lokaler och därmed kan medföra risker för de som vistas i lokalerna. Verksamhetsutövaren bör kontinuerligt se över produkterna för att bedöma om det finns mindre skadliga alternativ (produktvalsprincipen). Förteckningen bör kompletteras med varuinformationsblad eller säkerhetsdatablad. Verksamhetsutövaren bör regelbundet uppdatera kemikalieförteckningen. Rutiner för hur ofta kemikalieförteckningen ska uppdateras bör finnas i egenkontrollen. Exempel på olika farosymboler Hälsoskadlig/ Mycket giftig/giftig Frätande Miljöfarlig Irriterande 10
Utförande och metod Hösten 2004 skickades ett brev med information om projektet till samtliga ansvariga för förskolorna i Solna. Med brevet skickades även information om egenkontroll och ett förslag till egenkontroll. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen informerade de kommunala förskolecheferna muntligt om egenkontroll den 10 november 2004. Vid informationstillfället delade miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ut skriftlig information om egenkontroll och ett förslag på egenkontroll. Våren 2005 utförde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen åtta föranmälda inspektioner på enskilda och kommunala förskolor. Kontroll av förskolornas egenkontroll genomfördes och ansvarig eller motsvarande på varje förskola informerades muntligt om egenkontroll. En översiktlig inspektion av lokalerna genomfördes vid besöket. Under våren 2005 gav miljö- och hälsoskyddsförvaltningen även muntlig information om egenkontroll till personalen på förskolorna Blomgatan, Sjötungan och Vasalund. Under hösten 2006 genomförde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen tretton föranmälda inspektioner på enskilda och kommunala förskolor. Även vid dessa tillsynsbesök genomfördes en översiktlig inspektion av verksamheternas lokaler. Efter tillsynsbesöken skickades en inspektionsrapport till barn- och utbildningsförvaltningen samt till de enskilda förskolorna. I inspektionsrapporten noterades dels brister i egenkontrollen och dels brister i lokalernas underhåll. Inspektionsrapporterna innehöll även en uppmaning om att vidta åtgärder där det fanns brister. Brister i lokalernas underhåll finns endast med i inspektionsrapporterna från inspektioner gjorda år 2006. Bilder från inspektionerna Kemikalier Handdukar Sovsal Ventilation Råtthål 11
Resultat Samtliga 51 förskolor i Solna har fått skriftlig information om egenkontroll samt ett förslag på egenkontrollprogram. Alla kommunala förskolechefer har dessutom fått muntlig information om egenkontroll. All personal på tre kommunala förskolor (Blomgatan, Sjötungan och Vasalund) har fått muntlig information om egenkontroll. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen genomförde inspektioner på 7 enskilda och 14 kommunala förskolor under projektet (se bilaga 1). Majoriteten av de besökta förskolorna saknade egenkontroll helt. Samtliga besökta förskolor fick någon typ av anmärkning då det gällde egenkontrollen. 4 Brister i det organisatoriska ansvaret Samtliga förskolor hade någon typ av anmärkning eller saknade helt dokumenterad och fastställd ansvarsfördelning. Ansvaret var oftast enbart muntligt fördelat mellan t.ex. förskolechef och arbetslagsledare på förskolan. Ansvarsfördelningen sträckte sig sällan längre än mellan arbetslagsledare och förskolechef, övrig personal var sällan med i ansvarsfördelningen. En brist som var återkommande på många förskolor var att dokumenterad ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare saknades eller inte fanns tillgänglig på förskolan vare sig för personalen eller för tillsynsmyndigheten. 5 Brister i rutiner för kontroll Majoriteten av de besökta förskolorna saknade dokumenterade rutiner för kontroll. De enskilda förskolorna hade i högre grad rutiner för kontroll av verksamheten än de kommunala. De flesta förskolorna hade rutiner för att göra felanmälningar av bristande teknisk utrustning och flera av förskolorna dokumenterade även att de hade gjort felanmälan. Dokumenterade rutiner gällande golvvård fanns på majoriteten av förskolorna, de flesta hade även rutiner för att felanmäla bristande golvvård. Samtliga kommunala förskolor saknade dokumenterade rutiner för annan typ av städning så som damning. Någon regelbunden kontroll av att städrutinerna fungerade gjordes inte på någon av de kommunala förskolorna. De enskilda förskolorna hade i högre grad dokumenterade rutiner för annan typ av städning så som damning, leksakstvätt m.m. och de fick inte heller någon anmärkning gällande damning vid besöket. Samtliga förskolor hade bristande rutiner i hygien och smittskydd, vissa förskolor saknade den typen av rutiner helt. 6 Brister i undersökning av risker samt underrättelse till tillsynsmyndigheten Det var vanligt förekommande med brister i genomförande och dokumentation av riskbedömningar. Samtliga kommunala förskolor genomförde dock allergirond regelbundet även om uppföljningen var av varierande art. På några förskolor utfördes ingen uppföljning alls. Dokumentation från allergironder kunde sällan visas vid tillsynsbesöket. I stort sett samtliga verksamheter saknade kunskap om och uppgifter om att tillsynsmyndigheten ska underrättas vid driftstörning och haverier som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön. 7 Brister i upprättandet av förteckning över kemiska produkter Förteckning över kemiska produkter i verksamheten som kan innebära risker ur hälsooch miljösynpunkt saknades på majoriteten av förskolorna. De kemiska produkter som fanns var oftast tvättmedel, maskindiskmedel samt rengöringsmedel. Rengöringsmedlen var inlåsta i städrum och det var oftast bara städföretagen som hade vetskapen om vad som användes. 12
Diskussion och slutsatser I förskolan är de rent organisatoriska rutinerna grundläggande i egenkontrollen. Organisationen kan vara stor med många yrkesgrupper och parter inblandade. Alla måste därför veta sin roll och sitt ansvar för hälsoskyddet. En risk av organisatorisk art kan exempelvis vara när den interna kommunikationen inte fungerar, när ansvar riskerar att falla mellan två stolar eller när den som satts att utföra en arbetsuppgift brister i sin kunskap. När det gäller de kommunala förskolorna har förskolechefen ofta inte sin arbetsplats på förskolan. Det är då extra viktigt att ansvarsfördelningen är delegerad och fastställd samt att fungerande, dokumenterade rutiner m.m. finns tillgängliga på plats så att personalen lätt kan få tag på den information de behöver. Vid flertalet inspektioner på de kommunala förskolorna fick miljö- och hälsoskyddsförvaltningen veta att information som söktes eventuellt kunde finnas hos förskolechefen. Det är dock den personal som arbetar i verksamheten och i lokalerna dagligen som har den största möjligheten att upptäcka fel och brister och vidta åtgärder. Dokumentationen ska enligt lagstiftningen finnas på plats så att den kan uppvisas för tillsynsmyndigheten vid inspektioner. Det är därför av yttersta vikt att personalen på förskolan känner till egenkontrollens rutiner. Muntligen uppgavs på flera av de kommunala förskolorna att det var fastighetsägaren som ansvarade för all kontroll av den tekniska utrustningen. Då miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ställde mer detaljerade frågor om rutinerna kring kontroll hade personalen på förskolan i allmänhet inte någon information eller dokumentation om vilken utrustning som kontrollerades eller hur ofta det gjordes. Som ett exempel kan nämnas att många av förskolorna inte kunde visa protokoll från den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK). OVK ska enligt lag utföras på förskolor och skolor vartannat år. Även bristande dokumentation var ett påtagligt problem på många förskolor. Risken med bristande dokumentation och bristfälligt uppdaterade rutiner är att en rutin som inte är dokumenterad eller om dokumentationen inte uppdateras kan medföra att arbetsmomentet av det skälet kan missas eller bli felaktigt utfört. På en av de besökta förskolorna konstaterades t.ex. låga inomhustemperaturer i lokalen. Det visade sig att dokumentation för felanmälan saknades och vid närmare kontroll visade det sig att felet aldrig hade anmälts till fastighetsägaren. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen konstaterade att samtliga kommunala förskolor saknade dokumenterade rutiner för damning vid besöken och det konstaterades även att damningen var bristfällig, speciellt på höga ytor som hyllor, rör osv. Inte heller ansvarsfördelningen för vem som ska damma är riktigt klarlagd av alla förskolor. Detta görs, enligt personalen, när någon har tid. Städningen var även bristfällig av golven på flera av de kommunala förskolorna, oftast utefter kanterna och i hörnen. De flesta hade rutiner för städning av golven men saknade rutiner för kontroll av att städningen verkligen utfördes enligt gällande rutiner. 13
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen noterade en skillnad mellan enskilda och kommunala förskolor. De enskilda förskolorna hade färre brister i egenkontrollen och det noterades inga allvarliga brister i lokalernas underhåll. De kommunala förskolorna hade samtliga mycket stora brister i egenkontrollen och samtliga fick även anmärkning på lokalernas underhåll. När det gäller anmärkning på lokalernas underhåll gäller det endast inspektioner utförda 2006. År 2005 uppmanade miljö- och hälsoskyddsförvaltningen endast om brister i egenkontrollen. Även om några av de enskilda förskolorna fick anmärkningar för att de saknade dokumenterade städrutiner, konstaterades dock ingen bristfällig städning i de enskilda förskolornas lokaler. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens ambition är att projektet gett verksamhetsutövarna mera kunskap om vilka krav som gäller vid egenkontroll och att det kommer att leda till en bättre inomhusmiljö för barnen. 14
Bilaga 1. Inspekterade förskolor år 2005 och 2006 Kommunal förskola Adress Inspektionsdatum Udden Vintervägen 39 14 april, 2005 Västra skogen Infanterig. 13 18 april, 2005 Ängkärr Ängkärrsg. 9 18 april, 2005 Näckrosen Råsundav. 138 26 april, 2005 Råsundagården Aspstigen 2 19 maj, 2005 Muntlig information om egenkontroll gavs till: Blomgatan Sjötungan Vasalund Blomgatan 10 Solgatan 3-5 Gustafsv. 18 19 maj, 2005 Information gavs om egenkontroll på ett APT för Blomgatans-, Sjötungans- och Vasalunds förskolor Thor Hagalundsg. 49 7 september, 2006 Vasalund Gustafsvägen 18 14 september, 2006 Påfågeln Emmylundsv. 11 28 september, 2006 Regnbågen Centrumslingan 43 2 oktober, 2006 Rågen Åbergssons väg 3-7 19 oktober, 2006 Juvelen Råsundavägen 78 9 november, 2006 Fjorden Viktoriagatan 9 30 november, 2006 Ulriksdal Regementsg. 23 11 december, 2006 Flygeln Klövervägen 2 18 december, 2006 Enskild förskola Adress Inspektionsdatum Tvärvägen 2-4, 11 maj, 2005 Risgrynet (Föräldrakooperativet Risgrynet) Bollen (Barnens Montessori Akademi Östermalm AB) Kadetten (Pysslingen förskolor och skolor AB) Gomorronsol (Föräldrakooperativet Gomorronsol, Ekonomisk förening) Glädjen (Svenska kyrkan) Mother Goose International Pre-school (Joanna Asplund AB) Karolina (Pysslingen förskolor och skolor AB) Idrottsgatan 10 17 maj, 2005 Signalistg. 10 14 juni, 2005 Skytteholmsv. 11 22 sept., 2006 Himlabacken 3 12 oktober, 2006 Tunvägen 39 16 nov., 2006 Karolinska Sjukhuset 6 december, 2006 15
Läs även tidigare skrivna rapporter: 2007 Nr Rapport 4/2007 Ljudnivåer inom fritidsanläggningar 3/2007 Kontroll av sushirestauranger 2/2007 Kosmetiska och hygieniska produkter för barn 1/2007 Stickande skärande material 2006 Nr Rapport 1/2006 Energieffektiv bostadsförening 2005 Nr Rapport 10/2005 Lysande idé 8/2005 Höga ljudnivåer i förskolan 7/2005 Solarietillsyn 6/2005 Egenkontroll på c-verksamheter 5/2005 Tillsyn och miljömål behovsutredning för miljöskyddsavdelningen 4/2005 Periodisk tillsyn av frisörer 2002-2004 3/2005 Miljötillsyn Karolinska institutet 2/2005 Höga ljudnivåer - tillsynsprojekt på motionsanläggningar 2004 1/2005 Höga ljudnivåer - tillsynsprojekt på krogar etc. 2004 2004 Nr Rapport 5/2004 Miljötillsyn av grafiker 4/2004 Miljötillsyn i Frösunda västra industriområde 3/2004 Förskolornas inomhusmiljö 2/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn - Motionsanläggningar 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn - Grundskolor och gymnasier Rapporterna finns att hämta på www.solna.se/miljo. 16