1 Basfakta om programmet Uppgifter/kommentarer Programmets namn: Konstnärligt kandidatprogram i opera Ansvarig programledare/studierektor: Anna Maria Koziomtzis, Universitetslektor / Utbildningsledare Omfattning 180 hp Nivå Grundnivå Examensbenämning: Konstnärlig kandidatexamen i opera, (Bachelor of Fine Arts in Opera) Startår i sin nuvarande form: Ht 2007 Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för scen och musik (HSM) Studietakt Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 0 hp Programmet genomförs helt/delvis/ej på Ej på engelska (med undantag av korta gästlärarbesök) engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje Antagning två år av tre. höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: 6-8 platser/antagningsomgång. Vi har tot 20 platser inom opera att fördela på kandidat och musikdramatisk master och fördelningen kan skilja sig lite från år till år beroende på underlaget av sökande. Vi strävar efter att öka antalet masterstudenter men med en helt ny masterutbildning är ännu inte underlaget så stort och därför har vi i nuläget 15 studenter registrerade på kandidatprogrammet. Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): 6144 tkr (384 tkr x 16 studenter) Samarbete i kurser och seminarier görs idag tillsammans med Konstnärligt kandidatprogram i musikal och Konstnärligt kandidatprogram i teater, Konstnärligt masterprogram i musikdramatik, med forskarutbildningen inom ämnet scenisk gestaltning, samt med Konstnärligt kandidatprogram i musik inriktning klassisk och med masterutbildningen i orkesterspel. http://www.hsm.gu.se/utbildning/operautbildning/ http://130.241.61.20/ny_utbstruktur/utb_struktur_oversikt.htm
2 Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrekr ytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Kandidatutbildningen i Opera har senaste åren haft ett stabilt söktryck på 80-100 sökande till 6-8 platser. Hösten 2011 gjordes ingen antagning (utbildningen antar studenter endast två år av tre). Hösten 2010 antogs 8 studenter. Hösten 2009 antogs 6 studenter. Rekrytering Då konkurrensen om studieplatserna är stor är kunskaps- och färdighetsnivån på de nyantagna studenterna hög. De flesta sökandena har studerat sång på folkhögskola eller motsvarande när de söker utbildningen (några t.o.m. på musikhögskolan) och flera av dem har sökt mer än en gång innan de kommer in. Arbetsmarknad och högre studier Utbildningen på kandidatnivå utbildar operasångare för det professionella yrkeslivet på operahus och musikteatrar inom och utom Sverige. Vi har som mål att utveckla professionella, självständiga och kritiskt tänkande konstnärer med ett gediget yrkeskunnande och ett personligt scenspråk. Utbildningen är framför allt en konstnärlig professionsutbildning, vilket bl a kräver en bred kontakt och dialog mellan utbildningen och individer, institutioner och organisationer inom den professionella och internationella operavärlden. De senaste åren har arbetsmarknaden för operasångare förändrats såtillvida att tillsvidareanställningar i princip upphört. Detta ställer nya krav på utbildningen då sångarna har att se fram emot en karriär som freelance och med korta tidsbegränsade anställningar. Idag finns även ett antal fria grupper som skapar och producerar sina egna föreställningar. Operautbildningen på kandidatnivå ger behörighet att söka vidare till en magister- eller masterutbildning, och sedan vidare till utbildning mot forskning. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). -
3 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. På grund av ett högt söktryck har arbetet med att rekrytera nya sökandegrupper inte varit prioriterat. Det krävs så specifika och gedigna förkunskaper för utbildningen att det är svårt att vända sig till andra grupper än de som redan studerat musik och klassisk sång i flera år. Vi har dock gjort insatser med att försöka sprida opera som konstform till en yngre och annorlunda publik för att på så sätt kanske intressera nya ungdomsgrupper för att ge sig in på operabanan. Detta har skett i tex gatuoperaprojekt och marknadsföringsinsatser av examensföreställning på skolor och i biosalonger. En mycket stor andel av de studenter som påbörjar utbildningen genomför de tre åren och tar ut sin examen. Det självständiga arbetet har i några fall släpat efter och gett en fördröjningseffekt av examensansökningarna men fler och fler studenter tar nu även ut sin examen i rätt tid. Det handlar om att vi utvecklat formerna för både själva arbetet men också för handledningen och stödjande seminarier. fyra av de fem studenter som påbörjade sin utbildning 2008 är idag klara med hela sin utbildning och den 5:e är i skrivande stund snart klar med examensarbetet. Vad gäller övrigt studentstöd har det i våra utvärderingar framkommit att studenterna behöver mer individuellt stöd i sin utveckling och vi arbetar nu med en revidering av utbildningsplan och kursplaner för att tillgodose dessa behov. II. Innehåll och utformning 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. Två studenter har under de senaste fem åren begärt studieuppehåll. En av dessa har bestämt sig för att satsa på en karriär som rocksångare i stället och alltså hoppat av, den andre är tillbaka för att fullfölja sina studier. Se punkten ovan. Studenterna skriver processdagbok under sin utbildningstid som en del av sitt arbete. Denna läses och diskuteras med en kursledare som också har möjlighet att identifiera individuella behov av stödinsatser. Då studenterna även har individuell undervisning i både sång och musikalisk instudering får de mycket individuell feedback och har möjligheter att få den specifika handledning de behöver. Vi gjorde ett stort arbete med nya kursplaner inför införandet av Bologna ht 2007. Efter en mycket grundlig genomgång av hela programmet under våren 2011 där både studenter och lärare varit inblandade håller just nu på med en större revidering av såväl utbildningsplanen som alla kursplaner. Den nya utbildningsplanen och de nya kursplanerna skall börja gälla från hösten 2012. Därefter kommer rutiner för årliga översyner av kursplaner och ev påföljande revideringar vara ett centralt inslag i kollegiets kvalitetsarbete.
4 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Innehållet i utbildningsplanen är formulerat så att Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen skall kunna uppnås. Kursplanerna i sin tur är formulerade utifrån mål och innehåll i utbildningsplanen. Detta gjordes i och med Bolognareformens införande 2007 och efter det har ingen revidering gjorts av utbildningsplanen eller kursplanerna. 2011/2012 kommer både utbildningsplan och samtliga kursplaner att revideras för att ytterligare förtydliga och säkerställa relationen examensmål, utbildningsplan och kursplaner. Se ovan. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt. I arbetet under gemensamma lektioner och offentliga redovisningar och konserter framgår tydligt varje students individuella utveckling och studieresultat. Höga krav ställs på konstnärlig nivå av de professionella sångare, regissörer och dirigenter som undervisar våra studenter. Under hela utbildningstiden möter studenterna representanter från yrkeslivet och andra institutioner som speglar nivån på utbildningen och den individuella nivån på studenterna. Examensarbetets kvalitet säkerställs genom granskning av annan handledare än den handledare studenten arbetat tillsammans med. Samtliga handledare är disputerade lärare. Samverkan inom Högskolan för scen och musik HSM rymmer såväl musik- som scen- och operautbildningar och det pågår kontinuerligt en rad organiserade och spontana samverkansaktiviteter mellan studenter på olika inriktningar eller över programgränserna. Bland de organiserade samarbetena som återkommer varje år kan nämnas: Scenisk grundträning, som sker delvis gemensamt mellan de två av tre sceniska utbildningar som har nyantagna studenter under första året. Kammarmusikkursen som där operastudenterna samverkar med klassiska musikerstudenter under första läsåret. En operaproduktion i samverkan med SNOA (orkesterutbildningen på masternivå) under sista läsåret Gemensamma seminarier och examinationer för det självständiga arbetet sker för opera- och musikutbildningarna på kandidatnivå.
5 Samverkan inom Göteborgs universitet Det finns möjlighet för studenterna att gå kurser som ges vid andra institutioner/fakulteter inom universitetet, men det har inte utnyttjats i någon högre utsträckning. Vi har dock anordnat fristående kurser i Italienska för sångare i samarbete med Humanistiska fakulteten. F.ö. är nog tiden så fullbokad för operastudenterna att det i praktiken inte ges möjlighet för ytterligare studier parallellt med studierna i Opera. Samverkan med andra lärosäten nationellt och internationellt Programmet har ett livaktigt samarbete med övriga nordiska och Baltiska utbildningar i nätverket NordOpera. Detta sker i former av: kortare lärarutbyten årligen gemensamt anordnad agentuppsjungning för våra avgångsstudenter vid någon av skolorna Operabiennal (vartannat år) där studenter och lärare möts under en intensive course och arbetar tillsammans under en veckas tid. Kandidatprogrammet i opera har även haft några internationella utbytesstudenter från Tyskland, Norge och Italien och kommer under nästa termin att ta emot en student från Japan. Vi har också skickat iväg några av våra studenter på utbytesvistelser fr.a. till Italien. Övrig samverkan För övrigt har vi ett samarbetsavtal med GöteborgsOperan som innebär att våra studenter kan ta del av genrepen på stora scenen, ibland kan få tillgång till möte med externa gäster vid Operahuset samt i några fall auskeltera eller ges möjlighet till praktik. Vi samarbetar även med såväl Folkoperan som NorrlandsOperan ang. sporadiska praktikuppgifter för våra studenter och under våren 2011 gavs en hel examensproduktion med tolv föreställningar av Figaros Bröllop på Folkoperans scen i Stockholm. Detta var ett oerhört värdefullt sätt för våra avgångsstudenter att få mäta sig med den professionella operavärlden. Att föreställningen dessutom gavs strålande recensioner i dagspressen är ett gott betyg åt vår utbildning som i Sverige endast konkurrerar med utbildningen vid Kungliga Operahögskolan i Stockholm.
6 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. Konstnärliga utvecklingsprojekt och forskning Utbildningen har de senaste åren aktivt medverkat i såväl konstnärliga utvecklingsprojekt som forskningsprojekt. Jag nämner de två mest omfattande exemplen: Lo schiavo di sua moglie Sin hustrus slav, Komisk opera av Francesco Provenzale där våra andraårsstudenter framförde operan i regi av Eva Nässén med en Barockensemble under ledning av Andreas Edlund. Föreställningen var en del av ett större forskningsprojekt 2008 (Passionen för det reala) inom konstnärliga fakulteten. 2010 genomförde professor Gunilla Gårdfeldt redovisningen av sitt konstnärliga utvecklingsarbete i följande föreställning med tillhörande seminarier. I detta projekt arbetade operakandidatstudenterna tillsammans med både operamasterstudenter och två doktorander. Kvinnorollen och Mansrollen i opera- då och nu Här får vi möta några av operahistoriens mest kända gestalter från bl a Lucia di Lammermoor, Pajazzo och Rigoletto. Dock ses deras öden här ur helt andra perspektiv än de gängse och kanske ställs de helt på ända i sina oväntade möten med varandra! I föreställningen medverkar studenter från grundutbildnings- till forskarnivå medan orkestern består av musikstudenter. Musiken är skriven av Donizetti, Leoncavallo, Verdi, Mozart, Tjakjovskij m fl Föreställningen är en redovisning av ett konstnärligt utvecklingsprojekt vid Konstnärliga fakulteten som en fristående fortsättning av projekten En kvinnas många röster (2008) och En kvinnas möten (2009) Föreställningen är en del av projektet Musik och Genus som under 2010 och 2011 genomsyrar verksamheten vid Högskolan för scen och musik. C. Utformning. 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Ett genomgripande mål för kandidatutbildningen är att stärka studenten i sitt egna självständiga konstnärskap och i det skapande arbetet tillsammans med andra. Vägen dit är en gedigen färdighetsträning och kritiskt reflekterande, där framför allt processen är i fokus. Undervisningen sker till största delen i grupp men också individuellt. Det är framför allt sång och musikalisk instudering som sker individuellt medan scenframställningsämnen, dans och rörelse samt gehör, ensemble och musikdramatiska projekt sker i grupp. Grupperna är dock relativt små med 5-15 studenter beroende på ämne. I delkursen operateori samt i kursen självständigt arbete är seminariet en central undervisningsform. Dessa moment utgör en mindre del i utbildningen.
7 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Redovisningen av de olika ämnena inom den musikaliska och sceniska gestaltningen sker kontinuerligt under kursens gång i arbetet på golvet, och i slutet av delkursen eller kursen bl a genom öppna lektioner eller inför en inbjuden publik. Arbetet följs också upp i seminarier och i samtal mellan studenter och lärare. Redovisningen av de mera teoretiska momenten görs oftast i seminarieform men i undantagsfall görs redovisningen som en skriftlig inlämningsuppgift eller tentament. Kandidatutbildningens första år bygger till stor del på studentens närvaro i gruppen och arbetet på golvet. Ordinarie veckor kan det ligga c:a 30 tim/vecka i lärarledd tid för den enskilda studenten. Utslaget på 40 veckor motsvarar detta ungefär knappt 20 tim/vecka. Under tredje året ökar andelen självständigt arbete för studenten. Högskolepedagogisk kurs Med hjälp av extra medel från UFL och universitets enhet för kompetensförstärkning har HSM under läsåren 2008-2010 gjort särskilda satsningar på kompetensförstärkning för både lärare och övrig personal. I nuläget har 2 adjunkter genomgått högskolepedagogisk grundkurs och ytterligare 2 håller på. Alla våra lärare skall skaffa sig denna kompetens. Musik och genus Musik och genus är ett treårigt projekt för pedagogisk och konstnärlig utveckling av utbildningarna för operasångare, musikalartister, musiker, kompositörer och lärare i musik vid Högskolan för scen och musik. Projektet startade hösten 2009 för att avslutas våren 2012. Projektmålet är att all personal ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin yrkesutövning, ur ett såväl genus - och jämställdhetsperspektiv, som andra normkritiska perspektiv. D. Kvalitet på studentprestationer. 1. Metoder för att säkra kvalitet i Ett coachande förhållningssätt Utbildningsledare, kursledare och koordinator har under 2009-2011 genomgått utbildningen i coachingmetodik. De är nu med i en fördjupningskurs som ges parallellt med att en ny kurs går i stort format för resterande lärare och personal vid HSM. Vi har nu på olika sätt utifrån olika behov, börjat föra in coachingmetodik som ett pedagogiskt verktyg i arbete och undervisning. Programmet har endast betygen G och U. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt inom utbildningens ram genom examination av kurserna. I arbetet med repetitioner och offentliga framträdanden ser man tydligt varje students individuella
8 studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. utveckling och studieresultat. Studenten får feedback och personlig rådgivning inför de fortsatta studierna. Studenterna resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål, och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. För kvaliteten i bedömningarna av studentens resultat, se vidare punkten ovan. Repertoaren är till största delen från andra europeiska länder än Sverige och såväl Italienska som Tyska, Franska, Engelska och Ryska är språk som används som sångspråk under utbildningen Vi anlitar en del internationella gästlärare, oftast i samverkan med GöteborgsOperan vilken vi har goda och värdefulla relationer med. Samarbetet inom NordOpera nätverket ger också ett viktigt perspektiv. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Vi hade en utresande utbytesstudent 2010 men ingen inresande. Vi hade korta besök av två inresande lärare, Monica Groop från Sibeliusakademien i Helsingfors och Barbara Bonnie från Mozarteum i Salzburg. Båda dessa genomförde intensiva masterclasses. Härmed identifierat som intressant utvecklingsområde. Minst hälften av de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet har erfarenheter av undervisning och eller egen konstnärlig verksamhet internationellt. Detta är även något vi ser som ett viktigt vidare utvecklingsområde.
9 III. Lärarkompetens IV. Studentinflytande 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. Endast en av de lärare som i huvudsak undervisar på kandidatutbildningen i opera är disputerad. I olika seminarier, i samarbete med masternivån och forskningen möter studenterna fler disputerade lärare och kommer i kontakt med konstnärlig forskning på olika sätt. Utbildningen tittar nu också på ett ökat samarbete med de doktorander som finns inom forskningsområdet scenisk gestaltning, där tanken är att de ska komma in i undervisningen genom sk institutionstjänstgöring. Vid programmet undervisar 4 professorer. En av dessa är disputerad och undervisar i operateori, samt handleder examensarbeten. (60%tjänst) Två av dessa är befordrade på konstnärlig grund (Musikalisk kommunikation/musikdramatik och Musikalisk Instudering) Båda heltid vid institutionen men deltid vid operaprogrammet (ca 20% vardera) och en är adjungerad (Musikdramatisk gestaltning 20%). Endast ett fåtal av de lärare som undervisar på programmet har idag behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. Detta är något som ledningen arbetar aktivt med att förbättra. En metod att säkerställa detta är att söka hitta rätt balans mellan tillsvidareantälld och visstidsanställd personal. Att ha en adjungerad professor i musikdramatisk gestaltning som byts ut efter ett antal år t.ex men även att anlita regissörer och dirigenter som är aktiva i yrkeslivet ställer vår utbildning i relation till vad som faktiskt händer i den professionella verkligheten och hindrar oss i positiv bemärkelse från att leva i en skyddad utbildningsvärld. De årliga agentuppsjungningarna inför internationella agenter som genomförs via NordOperanätverket är ett annat sätt. Se ovan under Kvalitet/samverkan. Alla kurser utvärderas muntligen efter kursens slut av studenterna och medverkande lärare tillsammans med kursledaren, samt skriftligt och anonymt vid terminsslutet. I och med införandet av lärplattformen GUL ht 2011 kommer detta arbete underlättas och metodiskt kunna säkerställas. Senaste självvärderingen vid HSM gjordes 2006 och sedan dess är utbildningen i grunden förändrad i och med Bologna 2007. Det är inte möjligt att dra några direkta slutsatser av GU:s Studentbaromenter 2010 då statistiken bygger på svar från studenter vid hela Konstnärliga fakulteten.
10 V. Omvärldsanalys 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Vi genomförde en självvärdering inför HSV utvärdering 2006. Efter denna är är programmet radikalt reviderat och något liknande är inte gjort sedan dess. Vi ser Blue 11 (ev. i sin något tidigare version) som det verktyg vi kommer att använda återkommande för detta ändamål framöver. Utbildningens pedagoger arbetar nära studenterna, som på de flesta konstnärliga utbildningar. Kritik eller problem på utbildningen som angår studenternas arbete eller arbetsmiljö fångas i regel snabbt upp av lärarna, handledarna eller utbildningsledaren, som också har regelbundna träffar med studentgruppen. Studentrepresentant finns även i det msuikdramatiska ledningsrådet och studentkåren på HSM erbjuds också plats i de flesta arbetsgrupper och råd på institutionen. Programmet är det enda som utbildar sångare för operascenen. Operautbildning finns idag endast vid två lärosäten i Sverige. På Kungliga Operahögskolan i Stockholm och vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs Universitet. Utbildningen i Göteborg skiljer sig från den i Stockholm genom en lång tradition av nära samarbete med skådespelarutbildningen vilket gett sångarna från Göteborg en betydligt mer gedigen kompetens vad gäller det fysiska och sceniska uttrycket. Vokalt har Stockholmsskolan dock generellt legat i framkant men några mycket framgångsrika sångare har också utexaminerats i Göteborg. Efter egen alumnundersökning bedömer vi att vad som behöver utvecklas vid skolan i Göteborg är att avsätta mer tid och resurser till individuell sångundervisning och musikalisk instudering. Detta är vad vi redan börjat förändra och planerar för i och med revideringen av utbildningsplan och kursplaner.
11 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). Eftersom det är ett begränsat antal studenter vid denna utbildning är det ganska lätt för oss att hålla reda på vad de gör. Av de 21 senast examinerade studenterna kan vi konstatera att det endast är tre som ej arbetar inom det område de utbildats för. (Pär Nilsén som utexaminerades vt 2011 har redan en roll i Carmen på Kungliga Operan i Sthlm höst 2011 och en i Julius Caesar på Folkoperan i vår 2012) HSM har just påbörjat ett metodiskt alumnarbete bl.a. med en årlig alumndag där en konsert med inbjudna alumner kombineras med seminarier för våra nuvarande studenter. Efter en första lyckad omgång vt 2011 ser vi fram emot att ytterligare vidareutveckla denna verksamhet. En stor revidering av programmet är på gång. Den innebär framför allt att vi förstärker de musikaliska inslagen i utbildningen med mer sång, musikalisk instudering och ensemblesång för att i någon mån minska på antalet sceniska projekt och rörelseklasser. Ökad internationalisering! Kandidatutbildningen i opera är ett av c:a 15 program på HSM. Utbildningen leds av utbildningsledaren som har ansvar för verksamhet (konstnärligt och pedagogiskt), budget och personal på delegation av Högskolerektor. Ett musikdramatiskt ledningsråd bildades 2008 och där ingår förutom utbildningsledare, koordinator och studentrepresentanter kursledarna och professorerna för de tre musikdramatiska programmen. Kursledaren står för den dagliga ledningen av verksamheten. Kårtraditioner som studenterna värnar om är insparkesfester och spex. Ceremonier runt terminsstarter, avslutningar och vid examensproduktioner är viktiga för utbildningen.
12 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. Vi har ett moment som handlar om att skriva CV. Vi genomför auditionträning. Område för fortsatt utveckling. 4. Övrigt. Kandidatprogrammet i opera organiseras i ett kollegium tillsammans med kandidatprogrammet i musikal och masterprogrammet i musikdramatik. Denna miljö kommer också att inrymma doktorander och forskare och utgör ett av de institutionskollegium som kommer att bildas i fakultetens omorganisation. VIII. Sammanfattande bedömning 1. Programmets största styrka. Att vi befinner oss i en unik och fantastisk miljö med såväl musik- som teaterutbildningar. Den samverkan vi kan ha med såväl skådespelarutbildning som orkesterutbildning berikar vår utbildning oerhört. Detta visar sig i den sceniska beredskap våra utexaminerade studenter kan uppvisa och den vana att arbeta med såväl orkester som med dirigent som dessa redan under utbildningstiden skaffat sig. 2. Programmets största svaghet. Att utbildningen i praktiken justerats i smådelar utan att utbildningsplan och kursplaner reviderats. Nu behövs den övergripande revidering av programmet som är på gång för att allt skall hänga ihop och hamna på plats. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Att utöka lärarnas arbetstid för att kunna besöka varandras lektioner och arbeta tätare tillsammans. Att ge möjligheter för lärare att besöka och utveckla samarbeten med andra utländska lärosäten. Förstärka sångundervisningen. // Anna Maria Koziomtzis