Att skriva med sarati ~ Vad man vet om Rúmils alfabet ~ Den visa och historiekunniga alven Rúmil av Tirion var den första varelsen i Arda att uppfinna och utveckla ett alfabet, ett sätt att skriva. Detta skedde enligt en tideräkning ( in the Valian Year ) år 1179. Senare använde sig Fëanor delvis av sarati då han, 71 år senare, utvecklade det mera kända tengwar-alfabetet som genast vann mera popularitet. Sarati användes aldrig utanför Amans odödliga länder, men där bevarades den bland Vanyar-alverna. Det är ironiskt att detta allra första alfabet ofta fått gå under namnet Rúmils tengwar, trots att det egentligen långt varit dess förtjänst att tengwar överhuvudtaget fick se dagens och de Två Trädens ljus. En varningens ord till den som vill lära sig behärska världens äldsta skrivsätt perfekt: det är rätt omöjligt, av olika skäl. För det första var ljudvärdena för varje bokstav, sarat, obestämda man kunde använda samma sarat för flera ljud och tvärtom; ett ljud kunde skrivas med flera olika sarati. Inte heller var sarati alltid likformade, det fanns ett otal tecken med dunkla betydelser. Kanske kunde man upp till en viss grad jämföra denna tidiga skrift med egyptiernas hieroglyfer och de österländska alfabeten. För det andra finns det väldigt få beskrivningar eller ens texter skrivna med sarati till hands det har alltså varit svårt att rekonstruera något allomfattande system. Liksom med min tidigare tengwardokumentation har jag velat få fram något som man relativt lätt kunde lära sig både skriva och läsa, i viss mån på bekostnad av skrivsättets mångsidighet. Jag har också varit tvungen att använda mig av några regler som kanske inte direkt bekräftas av Tolkiens ursprungliga källor men som nog är härledda från dem. Ifall någon vidare intresse för sarati utvecklas, finns det främst en adress som man bör bekanta sig med. Även denna min sarati-beskrivning baserar sig främst på den information man hittar på dessa Amanye Tencelis sidor (som även presenterar tengwar ingående). http://hem.passagen.se/mansb/at/ Lycka till! Aldalassë
Hur skrev man med sarati? Bokstävernas utformning varierade mycket, liksom skrivriktningen. Ursprungligen, i inskriptioner, skrev man vanligtvis vågrätt från höger till vänster medan man i böcker skrev vertikalt uppifrån neråt från höger till vänster (se bild nedan). inskriptioner (ursprungligen): 1. böcker(ursprungligen): 3. 2. 1. 2. 3. Ibland var bokstäverna formade så att de hängde från ett streck konsonanterna skrevs då på högra sidan/nedanför strecket och vokalerna på vänstra sidan/ovanför den. Senare verkar man ha gjort det till allmänt bruk i allehanda skrifter att skriva uppifrån neråt, från vänster till höger (se bild nedan). Vokalerna skrivs ovanför efterföljande eller nedanför föregående konsonant. Detta är det system jag rekommenderar att man använder och som jag själv använder i denna dokumentation. Senare skrifter: 1. 2. 3.
Ljudvärden för sarati (en version) samt skrivregler Konsonanter: t p C k T P *5 d b j g D B *6 Þ f Š x θ*1 F *7 Ð g q G ð*2 V *8 N N*3 m M ñ ŋ*9 K G X - µ N*3 r R l L S S*4 S*4 Z Z*11 ß ST *10 h H W - I J w W *1 Eng: thing *2 Eng: then *3 Båda sarati kan användas för N *4 Båda sarati kan användas för S *5 Eng: church, Sve: tjänare *6 Eng: jeans, John *7 Eng: shell Sve: sked *8 Eng: treasure *9 Eng: strong Sve: finger *10 S och T kan också skrivas skilt med två sarati *11 Eng: please
- dubbel konsonant märks inte ut på något speciellt sätt utan skrivs lika som de enkla. Alternativt kan man skriva den två gånger efter varandra - S kan också skrivas med ó eller + under föregående sarat ex: PS p ó (egentligen mindre mellanrum mellan tecknen!) Vokaler: a e i o u æ è A E I O U Ä Ö - placeras antingen på vänstra sidan av efterföljande sarat eller på högra sidan av föregående sarat. Rekommenderar och använder det senare sättet. - Ifall det inte finns någon sarat före/efter vokalen sätts den bredvid en kort bärare ' - Lång vokal sätts bredvid en lång bärare ~ Ex: här h eller hæ ær r Ex: Olle 'o le Ex: idé 'i d ~e
- långt O och E kan istället för att skrivas vid en lång bärare även skrivas dubbelt (med två tecken bredvid varandra bredvid sarat) ee - långt O kan också sättas framför en egen o-bärare o^ - långt U kan skrivas med tecknet för U + sarat för W - Vokalerna kan också helt lämnas bort, detta kan dock resultera i mycket svårtydda skrifter. Man känner till endast ett skiljetecken i sarati:. Det betecknar en stark paus, inte bara en vanlig punkt som vi skulle sätta i slutet av en mening. Snarare något i stil med slutet av ett stycke eller en hel text.