Energi för en hållbar framtid lokalt och globalt

Relevanta dokument
Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Energi för en hållbar framtid

Energi för en hållbar framtid

WORLD ENERGY ASSESSENT MAIN FINDINGS.

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfrihet på väg. Integrering av förnybart: globala erfarenheter och best prac6ce. Seminarium arrangerat av 100 % Förnybart Stockholm

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Varför ett nytt energisystem?

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Framtida energisystem i Jönköpings län

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Fossilfrihet på väg?

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Making electricity clean

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

Fossilfrihet på väg. Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby. Thomas B Johansson

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Bioenergi Sveriges största energislag!

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2016

Nordic Energy Perspectives

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Energi- och klimatfrågor till 2020

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Bioenergi mer än bara biogas

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

1

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna Olle Hådell

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Transkript:

KVA, Skolverket, och Högskolan i Borås Jordens resurser Högskolan i Borås 26 april 2012 Energi för en hållbar framtid lokalt och globalt Thomas B Johansson Professor em., International Insitute for Industrial Environmental Economics, Lund University, Lund, Sverige, Co-Chair, Global Energy Assessement, International Institute for Applied Sytsems Analysis (IIASA), Laxenburg, Österrike Särskild utredare, Fossilfrihet på väg, SOU 2013:84

From: Steffen et al. 2004 IGBP

The planetary boundaries concept Source: Rockström et al., 2009

Utmaningar som leder till krav på förändrade energisystem a. Energitjänster för växande befolkingar och ekonomier, 7 to 9 miljarder 2050; 2%/a p.c. b. Universal tillgång till moderna energibärare ( ~3 miljarder har det inte; 1.2 miljarder har inte electricitet) c. Överkomliga kostnader för energitjänster (olja@$100/bbl??) d. Säker energitillförsel, från hushåll till nationer, peak oil e. lokala and regionala hälso och miljöfrågor (WHO s riktlinjer) f. Motverka klimatförändringar (<+2 o C över förindustriell nivå) g. fred h. Övriga risker (stora olyckor, kärnvapenspridning, livsmedelsprod) => Mycket stora förändringar i energisystemen behövs

Dessa utmaningar måste hanteras Adekvat Samtidigt Tillräckligt snabbt

Skäl för oro glödande kol 3.2 o C 2 o C 1.5 o C Source: Smith et al. PNAS, 2009

Globala emissionsbanor för att stanna under + 2 ºC temperaturhöjning (WBGU 2009)

Vilka förändringar av energisystemen krävs? Huvudelement: Energieffektivitet, särskilt i slutlig användning Förnybara energikällor Kolinfångning och lagring (Carbon Capture and Storage, (klimatpåverkan enbart) Effektiviseringar och förnybar energi kan ses som instrument för hållbar utveckling

celková energie [kwh/m 2 a] 250 200 150 100 50-90% Domácí spotřebiče Vzduchotechnika Ohřev TUV Vytápění - 75% Passiv Hus 0 Stávající zástavba Pasivní dům Source: Jan Barta, Center for Passive Buildings, www.pasivnidomy.cz

Energimärkning av apparater

Bangladesh

Nuclear PWR Investment Costs Nuclear PWR Investment Costs (US overnight excl. interest, France partly incl. interests) US overnight excl. interest, France partly incl. interests mean/best guess and min/max of costs 10000 US average France best guess 2008$/kW 5000 4000 3000 2000 1980 1983 1995 1996 1000 1 10 100 1971 1977 cum GW installed 1980 1985 1975 US: Koomey&Hultman, 2007; France: Grubler, 2009 Source: GEA Chapter 24, forthcoming

Figur från Tomas Kberger

ATMOSPHERE biomass upstream emissions photosynthesis Fuel transport/distribution fuel vehicle tailpipe flue gases electricity to grid grid electricity displaced coal upstream emissions biomass Conversion coal CO 2 storage char Samförgasning av kol och bioenergi för samproduktion av kraft, bränslen och kemikalier, med CCS som leder till negativa CO 2 utsläpp Source: GEA Kapitel 12

Global Energy Assessment ställde frågan: Finns det kombinationer av resurser och teknik, för slutlig använding och tillförsel av energi, som kan skapa energisystem vilka möter alla utmaningarna samtidigt?

500 World Primary Energy Renewable 400 Microchip Nuclear Primary Energy (EJ) 300 200 100 Steam engine Electric motor Gasoline engine Commercial aviation Television Vacuum tube Nuclear energy Gas Oil Coal 0 Biomass 1850 1900 1950 2000 Source: Nakicenovic et al., 1998

Samhälleliga mål i GEA s back-casting secenario för 2050 understödja ekonomisk tillväxt i sentida historisk takt universell tillgång till el och ren matlagning, 2030 minskade luftföroreningar, följ WHO s riktlinjer undvik farlig klimatförändring, högst + 2 o C över den förindustriella globala medeltemperaturen förbättra tillförselsäkerheten för energi, genom ökad mångfald och uthållighet hantera peak oil och undvika kärnvapenspridning

Branching points in GEA backcasting analysis Source: GEA Chapter 17

GEA-Supply EJ 1200 1000 800 600 400 200 Geothermal Solar Wind Hydro Nuclear Gas wccs Gas woccs Oil Coal wccs Coal woccs Biomass wccs Biomass woccs Renewables Nuclear Gas Oil Coal 0 Biomass 1850 1900 1950 2000 2050

Några slutsatser: Det finns många kombinationer som fungerar Dessa skapar alla värden som inte avspeglas i villkoren för marknadernas aktörer effektivare energianvändning skapar störst flexibilitet, följt av förnybar energi CCS förmodligen ett måste Kärnkraften är en option, men inte ett måste Kraftfulla incitatment och kapacitetsutveckling nödvändiga; kan bara komma från den politiska processen

Inte bara energiteknik Stadsplanering Transportsystem Materialanvändning Markanvändning Konsumtionsmönster..

Policy utmaningar Tillräcklighet, dvs leverera i förhållande till målen Integrerade angreppssätt behövs Förebyggande åtgärder är bättre and senare renoveringar: design av system aoch anläggningar, och regelverk som leder investeringar rätt. Använd energi som ett verktyg för hållbar utveckling!

Samtidig ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning, och minskade utsläpp av klimatgaser Konceptet multipla fördelar/värden Värdesätt alla fördelar (jobb, tillväxt, trygghet, hälsa, lokal miljö, minskad klimtpåverkan,...) Att ange kostnader för ett projekt i temer av per tc undviket är missvisande Effektivare energianvändning Förnybar energi

Fossilfrihet på väg

Sveriges energitillförsel 1970-2010 TWh 33 33

Uppdraget i korthet Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen om fossilfri trafik 2050 Ge begreppet fossiloberoende fordonsflotta år 2030 en innebörd som ett steg på vägen mot visionen för 2050 Styrmedlen skall vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiva och förenliga med EU:s regler Redovisas 16 december 2013

Fossiloberoende fordonsflotta Vägtrafikens fordon: bilar, bussar, lastbilar och andra vägfordon vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med biodrivmedel eller elektricitet Indirekta utsläpp är inte inkluderade, dock tillämpas livscykelperspektiv

Undersök fem åtgärdsområden för att se hur långt åtgärder skulle kunna leda mot fossiloberoende: 1. Stimulerad fortsatt positiv samhällsomställning med minskade och effektivare transporter som följd 2. Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag 3. Effektivare fordon och ett energieffektivare framförande av fordon 4. Eldrivna vägtransporter 5. Biodrivmedel

Energianvändning (TWh) Vägtrafikens användning av fossil energi med och utan åtgärder (TWh) 120 100 Utveckling av samhälle och transportsystem Energieffektivisering (exkl el) 80 Energieffektivisering (genom el) 60 Byte till el 40 20 Byte till biodrivmedel Export biodrivmedel Kvarstående fossil energi 0 2010 2030A 2030B 2050A 2050B -20

Andel av trafikarbete Personbilarnas (vänster) och stadsbussarnas och distributionsbilarnas (höger) trafikarbete fördelat på olika framdrift i åtgärdspotential A 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Fossilt Biodrivmedel El 20% 10% 0% 2010 2020 2030 2040 2050 2010 2020 2030 2040 2050 Personbil Stadsbuss

Koldioxidutsläpp (g/km) Energieffektivare fordon inom EU, 2001-2013 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Tyskland Finland Sverige Storbritannien EU-15 Norge Spanien Italien Frankrike Danmark

Användning av fossil energi efter åtgärder

Tack!