Kulturella aspekter i skolan. Saima Glogic

Relevanta dokument
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor och forskare i interkulturell pedagogik Malmö högskola

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola

School of Management and Economics Anders Hytter.

HANDLINGSPLAN. Mottagande av barn som inte har svenska som modersmål. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Futura International Pre-school. Danderyd

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Vågar du prata om kulturella skillnader i ledarskapet?

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Arbetsplan läsåret

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Kurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL

Skolans värdegrund och utländska lärares möte med den svenska skolan. Konferensen Leda Lärande 7 sept 2016

Att använda svenska 2

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

På Rönnowskolan råder nolltolerans när det gäller kränkningar och överträdelser mot skolans demokratiska värdegrund.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Ordningsregler. Läsåret 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Ordningsregler Läsåret 2015/2016

Det goda mötet. Hjo kommuns värdegrund

VÄLKOMMEN BJÖRKHAGENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Flerspråkighet i förskolan

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Den kulturskapande läraren

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Språk- och kunskapsutveckling

FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Ditt kristna alternativ

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Läroplan för förskolan

Välkommen till Lyngfjälls förskola

SPRÅKSTÖD TILL FÖRESTÄLLNINGEN

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Skolan är till för ditt barn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Såhär vill jag ha det i skolan

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Lokal arbetsplan Läsåret

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

2. Övergripande mål och riktlinjer

Skolan är till för ditt barn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Arbetsplan för studiero och trygghet

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

måste skjuta sin pil. som klyver luften Men spännande. Som en pil En drake, en pil, en kristallkula kristallkulan föll det var den dagen

du har rationella skäl att tro.

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Transkript:

Kulturella aspekter i skolan Saima Glogic

När man köper sin tågbiljett tänker man inte. Man bara hoppas. Vi lämnade Grekland i tusentals. Det fanns inte plats för oss. Inget arbete, ingen möjlighet att studera. Vi var förbittrade, fattiga, men vi var unga. Tåget som bar i väg oss borde egentligen inte gå på räls. Det borde sväva i luften buret av alla våra drömmar. Kallifatides 2013

Ett tankeexperiment C.Beckman J.Forsling Från kulturkrockar till kulturmöten Liber (citat i anteckningarna nedan)

Diskutera med grannen bredvid: Vad vill ni bosätta er? Vilken skola ska barnen börja i? Kan du tänka dig att klä dig i chador?

Migrantens villkor - Den första tiden i Sverige - Brist på sociala och ekonomiska resurser - Maktförskjutning i familjerna - Den hotade föräldraauktoriteten - Föräldrarnas dubbla frånvaro och barens dubbla ensamhet (L. Bouakaz) - Behov av information och samarbete med föräldrarna

Kultur - definition De föreställningar, erfarenheter och värderingar man alltid har med sig, vare sig man vill eller inte och som visar sig i ett bestämt sätt att klä sig och bete sig, att tänka och prata, i sättet att göra saker och ting och ordna hela sin tillvaro. Seija Wellros 1992

Kultur - definition Kultur omfattar därmed gemensamma kunskaper, värderingar, erfarenheter och sammanhållande tankemönster. Men den finns inte bara inne i huvudet på människor. Medvetandet blir gemensamt bara genom att man kommunicerar, delar ett språk, förstår koder och budskap, ser hela sin omgivning som betydelseladdad på ett sätt som är någorlunda lika för alla eller åtminstone för flera. Ehn/Löfgren, Kulturanalys, Liber 1982

När allt är som vanligt När allt är som vanligt är den egna kulturen både osynlig och oproblematisk. Och så länge man vistas på sin uppväxtort eller i ett samhälle där man bott i många år och mest umgås med människor som man delar den yttre miljön och vissa erfarenheter med, förblir kulturen osynlig och oproblematisk. Man tycker att man själv inte har någon särskild kultur och att folk omkring en är som folk är mest. De uppför sig normalt och det gör man också själv. Man använder sunt förnuft i de små besluten i vardagen och tänker rationellt kring de stora besluten i livet. I frågor som berör de stora värderingarna, synen på människor, djur och natur, liv och död, tänker man helt enkelt rätt. Och vanligtvis tror man att man själv genom ett eget idogt tänkande, genom egna analyser och slutsatser resonerat sig fram till den rätta synen. Seija Wellros 1992

Etnocentrism - den egna kulturen som norm

Individuellt beteende medfött/ inlärt Socialt präglat beteende inlärt Allmänmänskligt beteende medfött Christina Beckman, Jenny Forsling, 2009 10

Internalisering av kultur Att internalisera en kultur innebär att se sin kultur som en del av en själv, som sina personliga egenskaper. Det är först i mötet med en annan kultur som man blir medveten om sin egen. S. Wellros

Att sortera och kategorisera världen tillgång eller förbannelse?

Ett vanligt scenario ((Citat ur Nyanlända vägledning till inkluderande undervisning av Saima Glogic &Annika Löthagen Holm s. 45, angiven i anteckningarna nedan)

De tre parallella processerna Lära sig svenska Lära sig innehållet i skolämnena på svenska Bli en del av skolans kulturella sammanhang

Klassrummet som kulturell kontext Kunskapssyn Arbetssätt Interaktionsmönster Rollerna elevens roll och lärares roll Eget ansvar Värderingar Det inlindade språket

Två sidor av samma mynt Vem är jag? Vem är eleven?

Skolans uppdrag Kunskaper, värdegrund, fostran till demokratiska medborgare

Skolans uppdrag - Kunskaper - Värdegrund - Fostran till demokratiska medborgare - Hur tydliggör vi varför vi i skolan gör som vi gör och vad det vi gör ska resultera i?

Inskolning i dialogiska arbetssätt

Jag tycker att JjJag Varför tror/tycker du det? Jag håller med.. därför att. Jag håller inte med vad.säger, därför att Kan du säga mer om? Kan du förklara? Jag är inte så säker på Jag har ingen aning om Jag undrar om. Vad tror/tycker du? Har vi fler idéer att dela med oss av? Är vi alla överens (eller ska vi prata mer?) Från: Wegerif & Dawes (2004) Marianas översättning

Jag tycker att Antingen eller I likhet med Till skillnad från Jag skulle vilja föreslå Mitt förslag är Däremot Det vore bra Det finns vissa risker med Först, sedan, efter en stund En annan lösning skulle kunna vara att. För det första, för det andra I fall att Från: Wegerif & Dawes (2004) Marianas översättning

Sammanhang och delaktighet, avgörande i socialisationsprocessen

Det inlindade språket Hur många sätt finns det att säga nej på? (Citat ur Nyanlända vägledning till inkluderande undervisning av Saima Glogic &Annika Löthagen Holm s. 45, angiven i anteckningarna nedan)

Vikten av tydlighet och transparens Att kommunicera ut målen, krav, förväntningar och resultat

Kontaktuppgifter Saima Glogic saima@saimaglogic.se Tel: 073 533 0870 www.saimaglogic.se