- 1 - Metallupptag i växter odlade i rödfyr- och alunskifferjord. Maria Greger, Botaniska institutionen, Stockholms Universitet, 106 91-Stockholm Syftet Länsstyrelsen i Västra Götalands län har haft för avsikt att låta utföra växtförsök med grödor, som vuxit i jord innehållande rödfyr med syfte att ta reda på om det sker något upptag av elementen uran (U), arsenik (As), molybden (Mo), vanadin (V), kadmium (Cd), barium (Ba) i grödor och jämföra upptaget med det som sker för grödor i naturlig jord i området, i detta fall alunskifferhaltig jord. Orsaken har varit att det visat sig att rödfyr innehåller förhöjda halter av U, As, Mo, V, Cd, Ba. Då förhöjda halter erhållits även i alunskifferjorden har de erhållna data även jämförts med litteraturdata. Dessutom har beräkningar gjorts för att kunna jämföra dagligt intag och gränsvärden för att kunna diskutera riskerna. Eftersom SGU påpekat att halterna av tallium (Tl) och antimon (Sb) kan vara förhöjda i områdets alunskiffer så gjordes även ett tillägg där dessa element analyserades i en av växterna samt i alunskifferjorden. Metodik Sammanfattning av metodik Jord av rödfyr samt alunskiffer, som är den jord som finns i området naturligt, samlades in och användes för odling av råg, sallad och potatis. Innan odling sorterades skärvor, större stenar/grus, pinnar o.d. bort genom handplockning. Odlingen gjordes i krukor i växthus. De ätliga växtdelarna skördades när de var mogna och skickades till analys av U, As, Mo, V, Cd, Ba, Sb och Tl till Analytica AB. Även jorden analyserades på dessa element av samma företag. Provtagningsplatser (se även appendix) a) sjord sjorden insamlades 2005-06-21 från fastighet Kleva 24:4, Kinne-Kleva, Brattefors i Götene. Jorden samlades in på 3 platser från 30x30cm ytor från 5-30cm djup. Ca 20 liter rödfyrsjord togs från vardera grop och fylldes i plastpåsar. Jorden var mycket skärvig och stenig. Tidigare fanns rödfyrshögar från kalkbränning inom området, vilka planades ut på 50-60 talet. Området med åkermark på rödfyr uppskattas till ca 5 ha. Mäktigheten på rödfyren vid provtagningsplatsen är enligt uppgift minst 8 meter. Ingen tillförsel av annan jord har skett till området utan marken har bearbetats och såtts i den vittrande rödfyren. Ekologisk odling har skett sedan 10 år tillbaka och man odlar vall. Tidigare odlades korn och råg. Vete och havre går enligt uppgift ej att odla. ph-värdet uppmättes till 6,50. b) jord jorden insamlades 2005-06-21 från fastighet Kleva 26:2, Per Månsgården i Götene. Jorden samlades in på 3 platser från 100x100cm ytor från 10-40cm djup. Ca 20 liter alunskifferjord togs från vardera grop och fylldes i plastpåsar. Jorden var mycket skärvig och stenig. Vid provtagningstillfället ligger åkern i träda sedan 2 år, är gräsbevuxen och används för bete av köttdjur inom ett ekologiskt lantbruk. ph-värdet uppmättes till 6,55.
- 2 - Odling av växter jord och rödfyrsjord skickades till Botaniska institutionen, Stockholms universitet, där odling utfördes. Jordarna hälldes upp i krukor, i vilka potatis (tidigsort Hamlet ), vårråg ( Rogo ) och bladsallad (plock Columbix ), alla från Svalöf Weibulls, planterades resp. såddes 05-06-28. Försöket utfördes i tre replikat. Växterna fick sedan stå i växthus tills de ätliga växtdelarna, dvs. salladsbladen, rågaxen samt potatisknölarna, vuxit sig stora resp. mognat. Salladen plockades 05-08-20, rågen skördades 05-09-15 och potatisen togs upp 05-09-30. Växtdelarna insamlades och sallad och potatis, oskalad, sköljdes i avjonat vatten och rågkärnorna frigjordes från axet. Potatisen behandlades som färskpotatis där skalet var mycket tunt och det mesta försvann vid sköljning. Jordprover togs som generalprov. Växt och jordproverna torkades i värmeskåp 3 dygn vid 45 C. Därefter skickades materialet för analys av U, As, Mo, V, Cd, Ba till Analytica AB. I efterhand erhölls också värden för Sb och Tl för sallad och alunskifferjord. Hos Analytica AB torkades proverna vid 50 C respektive 105 C. De som torkats i 50 C har våtförbränts i HNO 3 :H 2 O 2 (10:1) och därefter analyserats med ICP-AES och ICP-MS. Därefter korrigerades analysvärdet mot den korrekta torrvikten (105 C). Jordproverna hade innan analys siktats genom 2 mm siktduk. Resultat Halter i jord Koncentrationen av de olika elementen i de två olika jordarna kan ses i tabell 1. Avseende V och Mo skiljer de sig och då med att halten är dubbelt så hög i alunskifferjorden jämfört med rödfyrsjorden. En mindre skillnad mellan jordarna avseende As kan ses där halten är något högre i rödfyrs- än i alunskifferjord. I övrigt ligger halterna lika mellan jordarna. Jämför vi halterna med tidigare undersökning av rödfyr och skiffermorän så finner vi att i denna undersökning ligger U, V, Mo något lägre och As och Cd något högre än tidigare (Tabell 1). Jämför vi halterna i jorden med vad vi finner i litteraturen så ligger halterna för alla ämnen, utom Sb, högt eller vid övre gränsen av litteraturvärden. Halter i växter Koncentrationen i växterna skiljer sig åt och är oftast lägst i råg, därefter potatis och högst i sallad. Speciellt har sallad en hög ackumulering av Cd, vilket är känt sedan tidigare. Inga förhöjda halter jämfört med litteraturdata (Tabell 5) kan ses hos råg. I råg finner vi att U, V och As är så lågt att de inte går att analysera. Vidare finner vi följande koncentrationsordning Cd < Ba < Mo Tabell 2 och 3. Denna ordning överensstämmer med litteraturdata i tabell 5. I potatis finner vi förhöjda halter av U (upp till 40x), V (upp till 9x) och Mo (upp till 7x) samt att Cd ligger nära det övre litteraturvärdet (Tabell 2, 3, 5). Lägst koncentration finner vi av As därefter U < V < Cd < Mo < Ba i växter odlade i alunskifferjorden och U < V < Cd < Ba < Mo i potatis från rödfyrsjorden (Tabell 2 och 3). Halten Mo i potatis från rödfyrsjord är dubbelt så hög som den från alunskifferjord. I fallet med Ba är det tvärt om, där är halten i potatis från alunskifferjord 10 x högre än i den från rödfyrsjord. Från litteraturen finner vi följande koncentrationsordning: U < V < Cd = As < Mo < Ba (Tabell 5). Detta betyder att As upptaget är relativt de andra elementen lågt i denna undersökning eftersom halten av detta element är lägre än för de andra (Tabell 2 och 3). I sallad är halterna av V (upp till 3x), Cd (upp till 5x), Mo (upp till 60x), As (upp till 10x) förhöjda i båda jordarna (Tabell 2, 3, 5). Ba är förhöjd enbart i alunskifferjorden, men där är
- 3 - den också rejält hög, ca 8 ggr högre när den odlats i alunskifferjord än i rödfyrsjord (Tabell 2 och 3). Av de olika elementen är koncentrationen lägst av U < V < As Cd < Mo = Ba i rödfyrsjord och U < V = As Mo < Cd < Ba i alunskifferjord. Halten Mo är ca 4 x högre i sallad från rödfyrsjord jämfört med sallad från alunskifferjord. Antimon halten i sallad är inte nämnvärt hög (Tabell 2 och 3). Däremot ligger talliumhalten något över det övre litteraturvärdet Tabell 2 och 3). Bariumhalten är högre både i potatis och sallad från alunskifferjord jämfört med rödfyrsjord (Tabell 2 och 3). I alunskifferjorden är Ba halten ca 2x högre än litteraturvärdet, däremot skiljer sig inte Ba värdet mellan de två testade jordarna, vilket betyder att Ba är mer lättillgängligt för växter i alunskifferjorden än i rödfyrsjorden (Tabell 2, 3, 5). Ackumuleringsfaktorer När man jämför halten i växten med halten i jorden och därmed gör en kvot, kallad ackumuleringsfaktorn, så kan man se om någon jord är mer gynnsam för upptaget hos växten genom en hög ackumuleringsfaktor (tabell 6). Här finner vi typexemplet sallad, som har högst ackumuleringsfaktor för Cd, ca 0,5. Vi finner där också att ackumuleringsfaktorn för Ba hos sallad (ca 0,15) som odlats i alunskifferjord är mycket högre än hos den odlad i rödfyrsjorden (0,01). Detta indikerar att bariumhalten är mer tillgänglig i alunskifferjorden än i rödfyrsjorden, troligtvis bunden i jorden i olika former. Förövrigt visar det sig att ackumuleringsfaktorn oftast är högre för U, V, Mo och As för rödfyrsjord än för alunskifferjord. För Sb och Tl kan vi inte räkna ut någon ackumuleringsfaktor då vi inte vet den exakta koncentrationen. Tabell 1. Koncentrationen av de 8 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden, arsenik, antimon, tallium) i alunskifferjord och rödfyrsjord. Litteraturvärden är också inkluderade. Element jord sjord Innehåll i jord 1 Innehåll i alunskifferjord Kinne-Kleva 2 Halter i rödfyr 3 mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Halter i skifferblandad morän 3 U 53,8 58,3 0,10-11,2 0,79-3,70 Ca 100 77 V 176 81,9 3-230 90 300-400 232 Ba 125 125 100-3000 500 - - Cd 5,63 4,1 0,01-3,0-2-3 0,9 Mo 66,8 35 0,5-40 2 87-135 41 As 117 146 0,1-48 3,6-8,8 110-130 29 Sb < 0,5-0,01 - - - 1,0 Tl < 5-0,2 2,8 - - - 1 Pais, I., Jones, J, B. Jr. 2000 The handbook of trace elements. St Lucie Press 2 Data från SGU:s markkemiska databas 3 A. K. Davidsson 2004. vägledning vid hantering och användning. PM. Länstyrelsen Västra Götaland
- 4 - Tabell 2a. Koncentrationen av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i sallad, potatis och råg odlade i denna alunskifferjord. Även koncentrationen av antimon och tallium i sallad och jord är inkluderad. Värdena visar högsta och lägsta värde för 3 upprepningar. Element U 0,019 0,030 0,142 0,253 < 0,0003 0,0004 V < 0,03 0,059 0,375 0,872 < 0,03 Ba 2,03 3,08 16,0 20,2 0,517 0,672 Cd 0,218 0,264 2,46 3,28 < 0,008 0,0114 Mo 1,58 1,91 0,804 0,942 0,692 0,842 As < 0,1 < 0,4 0,71 < 0,01 Sb - 0,042 0,069 - Tl - 0,161 0,245 - Tabell 2b. Koncentrationen av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i sallad, potatis och råg odlade i alunskifferjord. Även koncentrationen av antimon och tallium i sallad och jord är inkluderad. Värdena visar medelvärden med standardfelet för 3 upprepningar. Element U 0,026 ± 0,004 0,19 ± 0,03 < 0,0004 V 0,059 ± 0,01 0,63 ± 0,14 < 0,03 Ba 2,59 ± 0,31 17,9 ± 1,23 0,61 ± 0,05 Cd 0,24 ± 0,01 2,92 ± 0,24 0,01 ± 0,001 Mo 1,70 ± 0,10 0,87 ± 0,04 0,79 ± 0,05 As < 0,1 0,71 ± 0,10 < 0,01 Sb - 0,058 ± 0,008 - Tl - 0,192 ± 0,027 -
- 5 - Tabell 3a. Koncentrationen av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i sallad, potatis och råg odlade i rödfyrsjord. Värdena visar högsta och lägsta värde för 3 upprepningar. Värdena inom parentes visar exceptionellt höga värden för enstaka prov. Element U 0,044 0,051 0,159 0,219 (1,44) < 0,0003 V 0,050 0,092 0,496 0,567 (4,52) < 0,03 Ba 0,17 0,618 2,97 3,3 (6,63) 0,565 0,746 Cd 0,179 0,222 1,75 2,30 < 0,008 0,0136 Mo 2,87 3,07 2,58 4,46 0,729 0,836 As < 0,1 1,04 1,95 < 0,1 Tabell 3b. Koncentrationen av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i sallad, potatis och råg odlade i rödfyrsjord. Värdena medelvärden med standardfelet 3 upprepningar. Element U 0,047 ± 0,002 0,61 ± 0,42 < 0,0003 V 0,073 ± 0,012 1,86 ± 1,33 < 0,03 Ba 0,345 ± 0,138 4,3 ± 1,17 0,61 ± 0,06 Cd 0,204 ± 0,013 2,04 ± 0,16 0,011 ± 0,002 Mo 3,0 ± 0,06 3,48 ± 0,54 0,77 ± 0,035 As < 0,1 1,47 ± 0,26 < 0,1
- 6 - Tabell 4. Koncentration av de 8 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik, antimon och tallium) i växter och mat av olika slag (alla typer) att användas som jämförelsevärden. Element Ref planta Innehåll i växter 1 (normalväxt) 1 (Halter funna i olika växter som ackumulerar olika mycket) Innehåll i mat 1 Konc. i korn 2 mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg U 0,001 0,0005-0,060 0,002 - V 0,5 0,27-4,2 2 0,0042 Ba 40 1-198 < 0,5 - Cd 0,05 0,1-1,0 0,0031-0,078 0,019 Mo 0,5 0,1-3,0 0,002 1,16 As 0,1 0,009-1,7 0,21-16 0,047 Sb 0,1 0,0001 0,2 0,00002-0,004 - Tl - 0,02 0,125 - - 1 Pais, I., Jones, J, B. Jr. 2000 The handbook of trace elements. St Lucie Press 2 Eriksson et al. 2000 Tillståndet i svensk åkermark och spannmålsgröda NV rapport 5062 Tabell 5. Koncentration av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i växter att användas som jämförelsevärden. Element U 0,0008 V 0,0064 0,28 _ Ba 1,3-35 9,4 sädeslag ca 5,5 Cd 0,03-0,3 0,12-0,66 0,013 (Sverige) Mo 0,15-0,25 0,074 0,54-1,00 As 0,030-0,200 0,020-0,250 0,003-0,018 Kabata-Pendias, A., Pendias, H. 1992. Trace elements in soils and plants CRC press Tabell 6. Ackumuleringsfaktorn, dvs. koncentrationen av ett element i växtdelen per koncentrationen i jorden av samma element, av de 6 elementen (uran, vanadin, barium, kadmium, molybden och arsenik) i sallad, potatis och råg odlade i denna jord. Element Konc. i planta/konc. i jord U 0,0004 0,0033 0,0009 0,0119 V 0,0001 0,0036 0,0009 0,0227 Ba 0,0207 0,1429 0,0049 0,0008 0,0096 0,0014 Cd 0,0426 0,5192 0,0020 0,0498 0,4984 0,0033 Mo 0,0255 0,0132 0,0118 0,0856 0,0994 0,0219 As 0,0060 0,0101
- 7 - Tabell 7. Uppskattade värden för tolerabelt dagligt intag beräknade utifrån av WHO och FAO rekommenderade eller diskuterade riktvärden för intag. Element µg/kg kroppsvikt dag Uran 0,43 Vanadin 26 2 Barium 25 3 Kadmium 1 Molybden 10 (beräknat på dricksvatten) 1 Arsenik 15 (0,3 beräknat på dricksvatten) 4 Antimon 6 Tallium - 1 http://www.food.gov.uk/multimedia/pdfs/evm_molybdenum.pdf 2 http://www.efsa.eu.int/science/nda/nda_opinions/156/opinion_nda05_ej33_vanadium_en11.pdf 3 Pais, I., Jones, J, B. Jr. 2000 The handbook of trace elements. St Lucie Press 4 http://www.atsdr.cdc.gov/toxprofiles/tp2-c6.pdf Tabell 8. Maximala mängden potatis, sallad och råg som man måste inta för att nå de uppskattade värdena för tolerabelt dagligt intag av de olika elementen (tabell 7). I fallet med rödfyrsjorden har det räknats på den högre halten (inom parentes i tabell 3a) för sallad. Värdena är beräknade för en 70 kg person. Inom parentes beräknat på As-värden för dricksvatten. Element g färskvikt g färskvikt Uran 5833 692 437500 3431 122 583333 Vanadin 154237 10436 303333 98913 2013 303333 Barium 2841 433 13021 14159 1320 11729 Kadmium 1326 107 30702 1577 152 25735 Molybden 1832 3715 4157 1140 785 4187 Arsenik 52500 7394 (1050) (148) Antimon 3621 525000 (10500) 52500 (1050) 2692 (54) 5250 (1050) Tabell 9. Dagligt intag av de undersökta elementen samt toxiska nivåer av dem. Element Dagligt intag/person Toxisk dos/person och dag Letal dos/person mg mg mg Uran 0,001-0,002-36 Vanadin 0,04 Ej oraltoxisk Ej oraltoxisk Barium 0,5 200 3700 Kadmium 0,007-3 30-300 1500-9000 Molybden 0,05-0,35 5 50 Arsenik 0,04-1,4 50 340 Antimon - 100 - Tallium 0,002-600
- 8-1 Pais, I., Jones, J, B. Jr. 2000 The handbook of trace elements. St Lucie Press 3,4 3,2 3 2,8 CADMIUM Litt. data BARIUM Litt. data 40 2,6 2,4 EU-gränsvärde 30 2,2 2 1,8 1,6 1,4 20 1,2 1 0,8 10 0,6 0,4 0,2 0,0114 0,0136 0,013 0 0 Figur 1. Kadmium och barium i ätbara delar hos potatis, sallad och råg odlade i alunskifferjord samt rödfyrsjord. Litteraturdata är inkluderad. Data är de högsta uppmätta värdena i undersökningen, vita streck i vissa staplar markerar lägst uppmätta halt. För kadmium är EU:s gränsvärde inritat. 1,5 URAN Litt. data VANADIN Litt. data 5 4 1 3 2 0,5 1 0 0,0008 0,0004 ND < 0,0003 ND 0,0064 < 0,03 < 0,03 ND 0
- 9 - Figur 2. Uran och vanadin i ätbara delar hos potatis, sallad och råg odlade i alunskifferjord samt rödfyrsjord. Litteraturdata är inkluderad. Data är de högsta uppmätta värdena i undersökningen, vita streck i vissa staplar markerar lägst uppmätta halt. 5 4 3 2 1 0 MOLYBDEN Litt. data ARSENIK Figur 3. Molybden och arsenik i ätbara delar hos potatis, sallad och råg odlade i alunskifferjord samt rödfyrsjord. Litteraturdata är inkluderad. Data är de högsta uppmätta värdena i undersökningen, vita streck i vissa staplar markerar lägst uppmätta halt. < 0,1 < 0,1 Litt. data < 0,01 < 0,1 2 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Diskussion Vad som framkommer ur dessa data är att halterna i potatis och sallad är förhöjda av de flesta element; U, V, Mo, Cd i potatis och V, Cd, Mo As i sallad jämfört med litteraturvärden (Tabell 2, 3, 5). Data för kadmium kan jämföras med gränsvärden i direktiv enligt EU kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 0,1 mg/kg för potatis och spannmål 0,2 mg/kg för bladgrönsaker som sallad Halten av Cd i potatis låg på 0,179-0,264 mg/kg i denna undersökning och halten måste därför anses som förhöjd. I fallet med sallad låg Cd halten på 1,75-3,28 mg/kg och måste därför ses som mycket förhöjd, mer än 10x gränsvärdet. Liknande jämförelsedata för de andra elementen har inte spårats. Överskridande av gällande gränsvärden innebär att produkterna inte får säljas. Halterna i denna undersökning kan också jämföras med ett uppskattat tolerabelt intag (Tabell 7) som beräknats utifrån WHO och FAO:s riktvärden för dagligt intag. Detta har sedan använts för att beräkna hur mycket som kan intas av de olika växterna innan det uppskattade tolerabla intaget nås (Tabell 8). Beräkningen bygger på att det enbart är från denna källa som elementet kommer vilket man bör ha i åtanke. Siffran grundar sig på att vi äter ca 300 g potatis och ca 50-60 g sallad per måltid. Sett ur denna synvinkel hamnar potatis under gränsvärdet medan sallad tangerar gränsvärdet. Här är det arsenik som är det största
- 10 - problemet, om man använder sig av gränsvärdet för dricksvatten (tabell 7) följt av uran och kadmium. Om man däremot använder riktvärdet för totalt intag så blir As inget problem. Orsaken till de skilda värdena är att dricksvatten innehåller As i form av oorganiskt As, som är mycket toxiskt medan intag via föda även innefattar organiskt As, som anses mindre farligt. Dock vet vi inte om växter innehåller organiskt bundet As och det är därför osäkert vilket uppskattat tolerabelt värde vi ska använda för beräkningen. För att få en överblick av vilka halter som vi dagligen intar och halter som är toxiska hänvisas till tabell 9. Eftersom halterna varit förhöjda i vissa växter odlade i alunskifferjord i denna studie så ställs frågan om de erhållna värdena visar på en generellt hög halt i alunskiffer eller om platsen är ett undantag. Vidare kan man fråga sig om upptaget är högt även i andra växtarter. Dessa frågor bör följas upp. Undersökningen har fokuserat på vad människor kan få i sig och den svarar inte på vilka halter de betande djuren får i sig och vilken effekt det har. Det hålls emellertid för troligt att det allra mesta av metallerna filtreras bort i lever och njurar och därför inte ackumuleras i nämnvärd grad i muskelkött (Bernt Jones, SLU personlig kommentar). Det borde ändå vara angeläget att analysera halterna av elementen i lever samt i muskelkött. Dessutom borde man undersöka närmare om halterna i växterna i andra områden med alunskiffer är så pass höga som denna undersökning visar. Slutsats. De slutsatser som kan dras avseende födogrödor är att det inte är några problem att odla sädeslag som råg, däremot bör man undvika veteodling då många vetesorter ackumulerar höga Cd halter i kärnan 1. Studien visar att arsenik- och kadmiumhalten i sallad, och möjligen också potatis, odlad på alunskiffer- och rödfyrsjordar kan nå nivåer som innebär att det tolerabla dagliga intaget överskrids. Odling av dessa grödor på rödfyrsjordar bör inte ske. Rekommendationer för odling på alunskifferjordar bör föregås av odlingsförsök med alunskifferjordar från andra områden än de här studerade. Tackord Detta arbete har utförts i samarbete med Anna-Karin Davidsson vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som också har bekostat undersökningen. Ett stort tack riktas till fastighetsägarna Karl Knutsson och Bengt Falk, som gett oss möjlighet att använda jord från deras marker. Ett stort tack också till Ann-Charlotte Williamson, Miljökontoret, som deltagit vid provtagningarna samt Tommy Landberg, som varit behjälplig vid uppodling av växtmaterialet. 1 M. Greger & M. Löfstedt, 2004. Comparison of uptake and distribution of cadmium in different cultivars of bread and durum wheat. Crop Science 44: 501-507
Appendix - 11 -
Översiktskarta - 12 -
- 13 - Provtagning Växtförsök - jord Datum: 2005-06-21 Väderleksförhållanden: Först duggregn, sen mulet, hög luftfuktighet Närvarande vid provtagningen: Bengt Falk, fastighetsägare Ann-Charlotte Williamson, Miljökontoret Anna-Karin Davidsson, Länsstyrelsen Fastighet Kleva 26:2 Historik och nuvarande förhållanden Vid provtagningstillfället ligger åkern i träda sedan 2 år, är gräsbevuxen och används för bete av köttdjur (ex Hereford, Highland Cattle, dikor med kalvar). Tidigare odlades vall på åkern (5 år). Normala grödor för denna jordtyp är vall, havre (ex gentile), rågvete (Fidelo), korn, oljeväxter. Efter trädan kommer troligen vall att odlas. Åkern har inte gödslats på flera år. Då användes NPK. Provtagningsmetodik Det översta växtskiktet (ca 10 cm) togs bort och grävning med traktorgrävare gjordes till 40 cm djup. Gropar grävdes på 3 platser, ca 1x1 m stora. Minst ca 20 liter alunskifferjord togs från vardera grop och fylldes i plastpåsar. Beskrivning av jorden Färg Chokladbrun (kallas rödlera eller skifferlera) Stenförekomst normalstenigt, ngn enstaka större sten tas bort från provet. Rötter Översta 10 cm ngn grövre ogräsrot, finrötter ner till ca 15 cm Vattenförhållanden Lätt fuktigt Antal delprov 3 st Provtagningsdjup 10-40 cm (-30 cm i grop 2 och 3) Provtagningsyta 1x1 m (för varje delprov) Närhet till berg I provgrop 2 och 3 påträffas alunskiffern vid ca 30 cm, lukt av olja, alunskifferskärvor (vittrad) i övergången. Övrigt I provgrop 3 påträffas vit småsten strax över alunskiffern. Koordinater delprov x-koord y-koord Delprov 1 (Al1) 6494318 1359995 Delprov 2 (Al2) 6494407 1359997 Delprov 3 (Al3) 6494490 1359999
- 14 - Provtagning Växtförsök - sjord Datum: 2005-06-21 Väderleksförhållanden: Mulet, hög luftfuktighet Närvarande vid provtagningen: Fastighet Kleva 24:4 Karl Knutsson, fastighetsägare Ann-Charlotte Williamson, Miljökontoret Anna-Karin Davidsson, Länsstyrelsen Historik Enligt uppgift planades området ut på 50-60-talet. Tidigare fanns rödfyrshögar från kalkbränningen inom området. Nordväst om åkern finns rester av fältugnar och rödfyrshögar kvar. Kalkbrottet ligger också strax intill detta område. Området med åkermark på rödfyr uppskattas till ca 5 ha. Mäktigheten på rödfyren vid provtagningsplatsen är enligt uppgift minst 8 meter. en syns tydligt i slänten mot vägen. Ingen tillförsel av annan jord har skett till området utan marken har bearbetats och såtts i den vittrande rödfyren. Nuvarande förhållanden Ekologisk odling sker sen 10 år. Vid provtagningstillfället odlas vall på åkern. Slåtter har precis skett. Tidigare har odlats korn, råg, vall, lucernvall (mkt bra). Vete och havre går enl uppgift inte att odla på denna mark. Åkern har inte gödslats på flera år. Det förekommer inget bete på detta område. Finns inget stängsel. Provtagningsmetodik Det översta växtskiktet (ca 5 cm) togs bort och grävning med spade gjordes till 30 cm djup. Gropar grävdes på 3 platser, ca 30x30 cm stora. Ca 20 liter rödfyrsjord togs från vardera grop och fylldes i plastpåsar. Beskrivning av jorden Färg Stenförekomst Rötter Vattenförhållanden Antal delprov Provtagningsdjup Provtagningsyta Röd Mycket stenig/skärvigt material. Svårgrävt. Översta 5 cm, finrötter. Lätt fuktigt 3 st (mkt likartade) 5-30 cm 30x30 cm (för varje delprov) Koordinater delprov x-koord y-koord Delprov 1 (R1) 6494972 1361211 Delprov 2 (R2) 6495004 1361172 Delprov 3 (R3) 6495022 1361144