Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum

Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum

Den dåliga döden erfarenheter i hemmiljö, hospice, sjukhus och kommunal omsorg Personal upplever lidande relaterat till: Dålig symtomlindring, smärta, ångest, oro Dålig kommunikation Dåligt fungerande teamarbete Familjen finns inte med Närstående svåra reaktioner Närstående styr behandlingsinsatser

Den goda döden erfarenheter i hemmiljö, hospice, sjukhus och kommunal omsorg Familjen nära Vårdatmosfären varm, värdig, rogivande etc Symtomlindring tillfredsställande Den döende gjort bokslut/summerat Den döende och närstående trygg Personalen trygg

Döendet döden - sorgen Vi behöver hopices i samhället idag - eftersom vi har förlorat vägen vi har blivit fattigare till att trösta och att lindra

Utvecklingen av hospice palliativ vård 1967 det första moderna hospicet öppnades, S:t Christophers hospice i London - Dame Cicely Saunders I början av 1970-talet sjukhusanslutna hemsjukvården i Motala. 1980-tallet "Helhetsvården" vid Bräcke diakoni i Göteborg och Ersta i Sthlm. 1992 Axlagården hospice första specialbyggda hospice 2015 ca 150 varierande palliativa vårdformer: öppen och sluten sjukhusvård, primärvård, äldreomsorg lika väl som särskilda hospice.

Definition av palliativ vård enligt WHO Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom. Palliativ vård innebär att: lindra smärta och andra plågsamma symtom bekräfta livet och betrakta döden som en normal process inte påskynda eller fördröja döden integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientvården stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till döden stödja de närstående under patientens sjukdom och i deras sorgearbete genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov främja livskvalitet som kan påverka sjukdomsförloppet positivt vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet, såsom kemoterapi och strålning, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma kliniska komplikationer Ref: National cancer control programs: policies and managerial guidelines, 2nd ed. Geneva, World Health Organization, 2002

Palliativt förhållningssätt Kännetecknas av helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut. Organiserat stöd till närstående Innebär att en professionell bedömning av patientens tillstånd, behov och önskemål görs utifrån fysisk, psykisk, social och existentiell dimension. Förhållningssättet medför att tänkbara insatser föregås av en avvägning av för- och nackdelar för patientens välbefinnande.

Modell för vård i livets slutskede (palliativ vård) som det har varit 1 2 3 4 5 Avancerand/obotlig sjukdom Tilltagande försämring Sista dygnen i livet Första dygnen efter döden Sorgen 1 år 6 månader Döden 1 år

Modell för palliativ vård utifrån WHO, Socialstyrelsen, Palliativt Utvecklingscentrum 1 2 3 4 5 Avancerand/obotlig sjukdom Tilltagande försämring Sista dygnen i livet Första dygnen efter döden Sorgen 1 år 6 månader Döden 1 år

Palliativt Utvecklingscentrum Forskning - Utveckling - Utbildning En del av Region Skåne och Lunds Universitet

Palliativt Utvecklingscentrum för forskning, utveckling och utbildning Har skapats och drivs av Lunds Universitet och Region Skåne i samverkan och bygger på ett initiativ och donationer av Crafoordska Stiftelsen Satsning båda inom medicin och omvårdnad är unik i Sverige och även internationellt och den samverkan som sker mellan Lunds universitet och Region Skåne ger stora möjligheter att skapa ett nära samarbete mellan centrumet och den kliniska vardagen

Organisationsschema och samarbeten för Palliativt Centrum Region Skåne Pall vård/ ASIH Styrelse Lunds Universitet Inst för klin vetenskaper och Hälsovetenskap Lunds universitet Palliativt Utvecklingscentrum ASIH mm Stöd till akademiskt arbete projekt/personer Palliativ vård Kommuner Sjukvård Primärvård Högskolorna i Kristianstad Malmö Blekinge Linné Regionala Cancercenta (RCC) Nationellt Internationellt samarbete

1:a januari 2013 Palliativ vård och Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) i Region Skåne Sammanslagning av åtta enheter från sjukhus och primärvård till en samlad organisation med ett Skåneuppdrag

Palliativ slutenvård 72 vpl ASIH 287 vpl 430 medarbetare varav 35 läkare Budget cirka 300 mkr Samverkan med 10 sjukhus och 33 kommuner

Mål Palliativt Centrum Likvärdig palliativ vård i Skåne oavsett bostadsort diagnos - ålder Bidra till kvalitetshöjning av såväl allmän som specialiserad palliativ vård i Region Skåne Driva forskning, vård- och kompetensutveckling Bidra till att den palliativa vård som bedrivs ligger i kunskapsfronten Nationellt ledande, internationellt välrenommerat En självklar del av Region Skåne och Lunds Universitet

Allmän palliativ vård - ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård Specialiserad palliativ vård - ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov, och som utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård

Av de 90 505 personer som dog i Sverige år 2013 var ca 54 000 (60 %) i åldern 80 år och äldre (Socialstyrelsen 2015)

Svenska palliativa registret http://palliativ.se/ Under perioden 2010 till 2014 har registret medverkat i det nationella projektet - Bättre liv för sjuka äldre 68.2 % av alla dödsfall rapporterats i 172 kommuner uppnås 70 % täckningsgrad eller högre Burlöv och Höör ligger under 40 %. I 15 av 21 län och 4 regiondelar uppnås 70 % täckningsgrad. Skåne mellersta samt Skåne Malmö stad och Sydväst pendlar mellan 50 och 60 %. OBS siffrorna är förbättrat betydligt år 2015

Uppföljning ur Svenska Palliativregistret 2015 Palliativ vård Totalt 75 år och äldre Sverige 50063 Skåne 6299 Skåne Särskilt boende 1945 Skåne Korttidsplats 270 Skåne Sjukhusavdelning 1431 Skåne Hospice/Slutenvård 512 Eget hem med stöd av avancerad 276 hemsjukvård Eget hem med stöd av övrig 205 hemsjukvård Annan 57 Yngre än 75 år, Skåne alla platser: 1603 Summa 4696

Det är viktigt att säkre att den vård och omsorgspersonal som arbetar med den multisjuka äldre och döende personen har tillräcklig kunskap Många har fortfarande svårt för att möta svårt sjuke och döende människors behov och närståendes frågor, ångest och förtvivlan

ANVÄNDARSTÖD Handledning för användande av NVP Nationell vårdplan för palliativ vård och omsorg (NVP) Palliativa vård - Översikt och referenser Användarguide i fickformat År/månader kvar i livet JOURNALHANDLINGAR Del 1 - Bedömning av Palliativt vårdbehov Del 2 - (Underlag för) Palliativ vård i livets slutskede Den palliativa processen Veckor/dagar kvar i livet Del 3 - (Underlag för) Palliativ vård i livets slutskede- dagar/veckor kvar Vårdplan för Palliativ vård i livets slutskede Vårdplan för Palliativ vård i livets slutskede Del 4 - Avliden Komplettera med sedvanliga anamnes- och statusuppgifter för respektive profession EVIDENSSTÖD Nationellt kunskapsstöd, Nationellt vårdprogram, Palliativregistret och LCP

Sammanfattning NVP NVP är ett verktyg för att förbättra kvaliteten i vården NVP ger stöd för teamet att identifiera palliativa vårdbehov NVP är evidensbaserat och kan användas av alla enheter som vårdar patienter med palliativa vårdbehov samt döende människor NVP - Hjälper oss att se helheten. NVP ger samverkansvinster och utvärderingsmöjligheter NVP är ett arbetssätt som kontinuerligt utvärderas och utvecklas Men NVP blir bara så bra som användarna gör det till!

Existentiell ensamhet ett samarbetsprojekt Högskolan Kristianstad, Malmö högskola och Palliativt Utvecklingscentrum, Lunds universitet och Region Skåne Att vårda personer under deras sista tid i livet är existentiellt utmanande eftersom döden och döendet hela tiden är närvarande. Äldre och svårt sjuka personer har ofta ett behov av att prata med andra om existentiella frågor och som personal kan det ofta vara en stor utmaning att prata med patienter/vårdtagare och deras närstående om dessa frågor. Det övergripande syftet med studien är att undersöka och beskriva existentiell ensamhet hos äldre personer samt deras närståendes och vårdpersonals erfarenhet av att möta personer med existentiell ensamhet

Implementering av kunskapsbaserad palliativ vård för äldre personer i särskilda boenden - KUPA

KUPA ett samarbetsprojekt Lunds universitet, Palliativt Utvecklingscentrum, Region Skåne och Lunds universitet, Linnéuniversitetet, FoU Kommunförbundet Skåne, Lunds kommun, Regionförbundet Södra Småland. Projektet genomförs på 10 särskilda boenden i Kronobergs län och 10 i Skåne län och är ett av de första i sitt slag att omsätta/implementera Socialstyrelsens Vårdprogram och Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård till en naturlig del på särskilda boenden.

Projektets syfte är: Att implementera och utvärdera hur en kunskapsbaserad modell för palliativ vård i särskilda boenden påverkar livskvalitet och delaktighet för de mest sjuka äldre i särskilda boenden och deras närstående. Att utforska förändringsarbetet samt ledarskapets och organisationskulturens betydelse vid införandet av en god palliativ vård. Att undersöka vilka hinder och framgångsfaktorer som påverkar implementeringsprocessen av denna modell.

Etisk svåra situationer Att ge svåra besked/information Att avstå från hjärt-lungräddning Dehydrering - dropp? Malnutrition - parenteral nutrition? Önskan om dödshjälp Frustration i omvårdnaden att inte ha tid för patienten Omvårdnad i relation till grundläggande behov

Vilken status har vården av den svårt sjuka och döendes patients kroppsliga behov, som t.ex. munvård, där ni arbetar?

Bör de 4 hörnstenar breddas? Symtomkontroll Samarbete av ett mångprofessionellt team Kommunikation och relation Stöd till närstående Kroppsvård och beröring En estetisk, trygg och behaglig miljö Ritualer kring död och döende

Förhållningssätt till döendet och döden Var är vi på väg? Dåtid Nutid Framtid Döden gömdes undan Sjukdoms/medicinsk perspektiv Folkhälsoperspektiv

Hälsofrämjande palliativ vård att öka medvetenheten i befolkningen om att döende och död är en normal del av livet att utbilda och stödja familj, grannar, vänner, arbetskamrater etc. i närsamhället (community) så att de kan och vågar vara delaktiga i vården av dem som har livshotande sjukdom

Palliativ vård i brytningstid Datum för konferensen: 15-16 mars 2016 Early bird-anmälan: senast 11 januari 2016 Sista datum för abstractinlämning: 1 december 2015 Konferensens hemsida: www.palliativ2016.se www.palluc.se