NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD

NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn den 9 april 2003 Till NLS styrelse NLS VÅRMÖTE 2003 Plats: Skarrildhus, DLF s kurscenter Sdr. Ommevej 4, Skarrild, 6933 Kibæk Tlf.: 97 19 62 33, Fax: 97 19 63 49 e-mail: skarrildhus@dlf.org Tid: Tisdagen den 6 maj, med början kl 9.00 - Onsdagen den 7 maj, avslutas senast kl 15.00 (för flygen) Ankomst: NLS Ankomst rekommenderas måndagen den 5 maj på sen eftermiddag. Ankomstmiddag serveras kl 19.00 Önskar Ni ej delta i ankomstmiddagen var god meddela kansli senast den 25 april Information om kursgården finns på: http://www.skarrildhus.dk/dlfkursus/skarrildhus/index.html VÄLKOMNA till ett vårmöte i det vackra Jylland, ett möte som till stor del skall ägnas åt framtidsdiskussioner om lärarens ställning i samhället och hur vi gemensamt kan hitta vägar att nå goda resultat (se punkt 7 på dagordningen). För att bättre förbereda temadiskussionen ber vi att Ni i förväg väljer vilken fråga Ni vill diskutera av de tre som framgår av skissen (se bilaga till punkt7). Har Ni relevant material till diskussionen, är det välkommet. Vi hoppas Ni kommer hem med goda idéer och att Ni också får uppleva vårens ankomst till Skarrildhus. Var god anmäl eventuellt föhinder snarast till NLS kansli. Väl mött på Skarrildhus! Lillemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax e-mail Vandkunsten 3 +45-33 14 11 14 +45-33 14 22 05 nls@dlf.org DK-1467 København K

Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Kallade Bente Sorgenfrey BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Svend Erik Christensen DTL Gorm Leschly GL Karen Elisabeth Lundbæk HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Roger Bodin Sören Holm Jörgen Lindholm Metta Fjelkner Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Laila-Brith Josefsen Christine Moe Hovind Hugo Hallum Berit Østereng Gro Standnes Elsa Birgitta P Petersen Carita Björklund Kristinbjørg Høgnesen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrín Jónsdóttir Sivso Dorph Kaliina Skifte Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet SL FL FP YF KI KI KI IMAK PIP NLS NLS

Punkt 2 NLS VÅRMÖTE TID: Tisdagen den 6 maj kl 9.00 Onsdagen den 7 maj kl 15.00 Ankomst med gemensam middag Måndag den 5 maj kl 19.00 PLATS: Skarrildhus, DLF s kurscenter Sdr. Ommevej 4, Skarrild, 6933 Kibæk Tlf.: 97 19 62 33, Fax: 97 19 63 49, e-mail: skarrildhus@dlf.org FÖRSLAG TILL DAGORDNING Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Mötet öppnas Dagordningen fastställes Senaste protokoll godkännes Punkt 4 NLS verksamhetsberättelse för år 2002 Punkt 5 NLS räkenskaper och revision för år 2002 Punkt 6 Förslag till medlemsavgift för år 2003 Punkt 7 Punkt 8 NLS tema för år 2003: Samhället i utveckling Läraren i centrum Informations- och erfarenhetsutbyte samt strategidiskussioner Lärarnas arbetsmiljö Informations- och erfarenhetsutbyte 8.1 Satsningar för bättre fysisk och psykosocial arbetsmiljö 8.2 Satsningar för att minska sjukfrånvaron Punkt 9 Punkt 10 Resebidrag till representanter från KI medverkande i NLS styrelsemöten Presidiets förslag NLS aktiviteter i samband med lärarsamarbetet runt Östersjön Avsiktsförklaring och riktlinjer

Punkt 2 Punkt 11 NLS förbundsseminarium 22-24 oktober 2003 Seminariets uppläggning presenteras. Punkt 12 Internationella ärenden 12.1 ETUCE och EIE framtidsdiskussioner 12.2 Rapporter 12.3 Övriga frågor Punkt 13 Punkt 14 Punkt 15 Vad har hänt sen sist? Kortfattade redogörelser från organisationerna Övriga frågor Mötet avslutas

Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll 2-3 december 2002 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Stockholm sändes ut för granskning av styrelsens ledamöter den 16 januari 2002. Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den 2-3 december 2002. Bilaga Protokoll

PROTOKOLL Ärende NLS' Höstmöte Tid 2-3 december 2002 Plats Hotel Foresta, Lidingö Närvarande Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Svend Erik Christensen DTL Gorm Leschly GL Karen Elisabeth Lundbæk HL NLS höstmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 1 Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Roger Bodin Magnus Fock Sören Holm Metta Fjelkner Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Laila-Brith Josefsen Christine Moe Hovind Hugo Hallum Berit Østereng Elsa Birgitta P Petersen Carita Björklund Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrín Jónsdóttir Sivso Dorph Steen Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI KI IMAK PIP NLS Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth

Punkt 1 Mötet öppnas NLS höstmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 2 NLS ordförande Eva-Lis Preisz hälsade ledamöterna välkomna till Stockholm. Särskilt vände hon sig till DLF:s nyvalde ordförande Anders Bondo Christensen och önskade honom välkommen i NLS kretsen både som ny ledamot och som vice ordförande i NLS. Därefter förklarade ordföranden mötet öppnat. Punkt 2 Beslut Dagordningen fastställs Styrelsen godkände dagordningen i föreliggande skick. Punkt 3 Beslut Protokoll från senaste möte Styrelsen godkände protokoll från senaste möte i föreliggande skick. Punkt 4 Temadebatter Ordföranden Eva-Lis Preisz inledde dagens temadebatter med en presentation av de ämnen som styrelsen ska diskutera i olika grupperingar. Hon poängterade det viktiga erfarenhetsutbytet organisationerna emellan och underströk att det är processarbetet som är syftet med dagen inte att redovisa några ställningstaganden eller sammanfattningar. Vid dagens slut kommer styrelsen att ha en allmän debatt i plenum där frågor av särskilt intresse kan lyftas fram. Punkt 4.1 Yrkesetik och professionsideal Generalsekreteraren redovisade NLS organisationernas arbete med de yrkesetiska frågorna samt var i utvecklingsprocessen organisationerna nu befinner sig. I dagens arbete med yrkesetik och professionsideal gavs styrelsen tillfälle att i grupp diskutera det fortsatta arbetet på hemmaplan samt ventilera frågeställningar om yrkesetikens betydelse för lärarnas professionsutveckling. En särskilt intressant reflektion som gjordes var lärarens självständighet i förhållande till sitt uppdrag. Här kan spåras en initial skillnad i organisationernas syn på uppdragsansvar och yrkesansvar i lärarrollen. Vid den efterföljande diskussionen i plenum konstaterades att debatten om yrkesetik och fastställande av principer och ideal har stärkt den kollegiala sammanhållningen, gett kåren en början till gemensamt

NLS höstmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 3 yrkesspråk som leder till en mer professionell kommunikation inåt och utåt. En stor utmaning för det fortsatta arbetet i organisationerna är att se till att processen om yrkesetik hålls levande. Styrelsen kommer att fortsätta arbeta med dessa frågor under kommande verksamhetsperiod. Punkt 4.2 Opinionsbildande insatser för mediabilden av skolan Ordförande Eva-Lis Preisz inledde detta ämne med att ta utgångspunkt i medias presentation av PISA-undersökningen och vilka slutsatser allmänheten fick om skolan på ett generellt plan. Omvärldens bild av skolan stämmer inte överens med den bild av skolan som det nära samhället har. Skolan är dålig men vår skola är bra blir en tes som många kan känna igen i. Vilken bild av skolan vill journalister förmedla till allmänheten? Varför skildras skolan oftast på ett negativt sätt? Måste man lyfta fram negativa nyhetsvärden i stället för att visa på de goda exemplen? För att stimulera styrelsens diskussion hade Lärarförbundets pressombudsman Alf Lindberg inbjudits till denna temadebatt. Alf Lindberg har varit journalist i 25 år och arbetat mycket med skolfrågor i media. Alf Lindberg gav först en orientering om opinionsbildningens goda och negativa krafter samt orienterade om hur man kan komma till tals på ett positivt sätt vid en intervju i ett besvärligt läge. Styrelsen gavs därefter tillfälle att utifrån ett uppgjort fall, diskutera i grupp hur detta kan omsättas i praktiken. Därefter företogs bandade intervjuer med representanter för grupperna. Temadiskussionen avslutades med uppspelning av intervjuerna och med diskussion om lärarorganisationernas ansvar att påverka mediabilden av skolan positivt. Punkt 4.3 Ministerrådets projekt Morgondagens Skola i Norden Generalsekreteraren inledde med en kort resumé av Ministerrådets projekt och NLS roll i detta kommande arbete. Därefter redovisades förutsättningarna för NLS medverkan i Ministerrådets paneldebatt om Morgondagens skola vid konferensen den 5-6 december i Oslo. Inför konferensen har NLS utsett Anders Bondo Christensen att föra NLS talan vid paneldebatten.

NLS höstmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 4 Generalsekreteraren presenterade därvid ett utkast som kunde utgöra stommen i NLS gemensamma yttrande på konferensen. Generalsekreteraren poängterade särskilt avsnitten om NLS syn på det livslånga lärandet i samhällsutvecklingen och förskolans viktiga position i detta arbete. Begreppet skola omfattar hela utbildningsområdet, något som måste understrykas vid konferensen. Styrelsen önskade i förslaget lägga till den professionella lärarens ansvar i detta arbete samt begreppet undervisning som gemensamt begrepp för lärarens professionella arbete. Beslut Styrelsen beslöt därefter godkänna utkastet som underlag för Anders Bondo Christensens framförande, med dessa tillägg. Punkt 5 Förslag till verksamhetsplan för år 2003 Generalsekreteraren föredrog förslaget till verksamhetsplan. Först behandlades de olika avsnitten separat. Årets tema sidorna 2-5 Styrelsen godkände inriktningen för årets tema med undantag för förslaget att fokusera de lärarstuderande under rubriken ny i yrket. I stället enades styrelsen om att belysa erfarenheter från lärare, nya i yrket. Detta ska beaktas vid styrelsens behandling av ämnet under året. Vidare bör uppmärksammas att också lärarkåren har en ålderssammansättning som demografiskt sett sträcker sig över två generationer. Sektorernas verksamhet, sidorna 6-7 samt utdelat förslag för grundskolesektorn Styrelsen godkände sektorernas verksamhetsplaner. Kurs- och konferensverksamhet, sidan 8 Styrelsen godkände förslaget. Arbetet med Nordiska Rådet och Ministerrådet, sidorna 9-10 Styrelsen godkände förslaget. Nordens Fackliga Samorganisation, sidorna 10-11 Styrelsen godkände förslaget. Internationellt samarbete samt övriga internationella organ, sidan 11

NLS höstmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 5 Styrelsen godkände förslaget samt poängterade att liberaliseringstendenserna för högskolan inte skall glömmas bort i styrelsens diskussion om GATS. Beslut Styrelsen beslöt därefter anta den föreslagna verksamhetsplanen för år 2003 i sin helhet samt godkänna riktlinjerna för det kommande arbetet. Punkt 6 Förslag till budget för år 2003 Generalsekreteraren föredrog ärendet. Poängterades från Kennarasamband Islands att NLS bidragssystem till organisationerna i Island, Färöarna och Grönland missgynnar organisationer som går samman. Reserbidrag utgår till en representant per organisation för deltagande i NLS styrelsemöten. Detta medför att organisationer som fusionerar gör en ekonomisk förlust och kan få konsekvenser av en minskad representation från det aktuella landet. Beslut Styrelsen beslöt uppdra det nya presidiet att se över regelverket och utreda om ändring är motiverad på denna punkt. Styrelsen beslöt därefter godkänna förslaget till budget, i sin helhet. Punkt 7 NLS förbundsseminarium år 2003 Generalsekreteraren föredrog förslag till innehåll, uppläggning och genomförande. Seminariets tema är Nordens framtid i ett nytt Europa. Seminariet förläggs till Danmark. Målgruppen för seminariet är NLS organisationernas förbundsledningar och chefstjänstemän. Beslut Styrelsen beslöt godkänna de redovisade riktlinjerna samt beslöt att seminariet äger rum den 22-24 oktober 2003. Punkt8 Punkt 8.1 Internationella ärenden EI och WCT samt EIE och ETUCE. Meddelades att WCT:s kongress i Bulgarien den 19-27 juli 2002 gett fortsatt mandat åt utvecklingen med EI. Ambitionen hos de båda internationalerna är nu att ett förslag om samgående ska ligga färdigt den 30 september 2003 att presenteras

NLS höstmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 6 för EI:s och WCT:s styrelser. Efter styrelsebehandling går förslaget på remiss till respektive medlemsorganisationer, för kongressbehandling år 2004. Generalförsamlingarnas möten i EIE och ETUCE har därför flyttats från maj 2003 till den 8-10 december 2003. ETUCE kommer att hålla en verksamhetskonferens den 2-4 juni i Luxemburg. NLS styrelse kan mot bakgrund av denna tidsplan, behandla dessa viktiga frågor vid både vår- och höstmöte under år 2003. Punkt 8.2 Övriga rapporter NLS representant i EI:s delegationsresa till Israel och Palestina, Haldis Holst från Utdanningsforbundet har sänt rapport till NLS om sina huvudintryck från resan. NLS framförde ett varmt tack till Haldis Holst för arbetet samt ett stort tack till Utdanningsforbundet för hjälpen att få denna delegationsresa till stånd. Punkt 9 Val av ordförande och vice ordförande för år 2003 Beslut Styrelsen beslöt välja Anders Bondo Christensen DLF till ordförande i NLS för år 2003 med Erkki Kangasniemi OAJ som vice ordförande. Punkt 10 Förslag till möteskalendarium i NLS för år 2004 Beslut Styrelsen fastställde följande mötesdagar för styrelsen år 2004 i Finland: Vårmöte 24-25 maj 2004 Höstmöte 29-30 november 2004 Punkt 11 Punkt 11.1 Rapporter Rapporter från organisationerna Styrelsens ledamöter rapporterade från sina respektive organisationers arbete, under perioden. Punkt 11.2 Rapporter till styrelsen Generalsekreteraren överlämnade dokumentation från seminarium juni 2002 om förskollärarnas professionsutveckling samt utvärderingsrapport från NLS sommarkurs i Tällberg, juni 2002.

NLS höstmöte 2002 i Stockholm Protokoll, Sid. 7 Punkt 12 Övriga ärenden Inga ärenden behandlades. Punkt 13 Mötet avslutas Ordförande Eva-Lis Preisz tackade styrelsens ledamöter för goda diskussioner och värdefullt samarbete. Styrelsen tackade Eva-Lis Preisz för ett utmärkt ordörandeskap under år 2002. Därefter förklarade ordföranden mötet avslutat. Stockholm, den 3 december 2002 Eva-Lis Preisz Ordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare

Punkt 4 Punkt 4 NLS verksamhetsberättelse 2002 Förslag till beslut Godkännande. Handlingar Verksamhetsberättelse 2002.

NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Verksamhetsberättelse 2002

Punkt 4, Sid. 1 INNEHÅLL VERKSAMHETEN Det innehållsmässiga arbetet... Sid. 2-3 Kurser och konferenser... Sid. 3 Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet... Sid. 4-5 Nordens Fackliga Samorganisation NFS... Sid. 5 Internationellt lärarsamarbete... Sid. 6 ORGANISATION Medlemsfrågor... Sid. 7 Medlemsorganisationer... Sid. 7-8 Styrelse... Sid. 8-9 Sektorer...Sid. 9-11 Övriga interna möten... Sid. 11 Representation... Sid. 12-13 Administration... Sid. 14

Punkt 4, Sid. 2 VERKSAMHETEN Det innehållsmässiga arbetet i sammandrag Under årets rubrik: Vad ska organisationerna åstadkomma under 2000-talet har NLS främst koncentrerat sitt arbete på frågor rörande lärarnas yrkesutveckling och arbetsmässiga villkor samt organisationernas målsättningar med sitt eget utvecklingsarbete. NLS har haft teman kring professionsfrågorna med erfarenhetsutbyten och diskussioner i styrelsen, i sektorerna, på kurser och konferenser och i övrigt där NLS varit representerat. Rekryteringssituationen för lärare har under året varit besvärlig i en stor del av de nordiska länderna. Därför har dessa frågor också haft en framskjuten plats i NLS arbetet. Verksamheten har desssutom präglats av den nordiska och internationella politiken på utbildningsområdet. Sålunda har NLS aktivt tagit del i processen rörande Morgondagens Skola i Norden som Nordiska Ministerrådet initierat under året samt behandlat OECD:s undersökning PISA 2000 och massmedias marknadsföring av skolan i detta sammanhang. Detta har föranlett NLS att arbeta med mediabilden av skolan och vilka strategier som kan förbättra lärarnas egen bild av sitt yrke. Allmänhetens syn på läraryrket är generellt sett gott men lärarna själva har behov av att stärkas i sin yrkesroll Både nordiskt och internationellt har NLS markerat lärarnas viktiga roll för utbildningens kvalitet och betonat vikten av att lärarnas status i samhället höjs. Det fackliga arbetet ändrar ständigt karaktär. På senare tid har dock behovet att förändra varit mer nödvändigt än tidigare. Samhällets snabba omvälvningar kräver nya strategier och förhållningssätt av organisationernas medlemmar. Samtidigt måste organisationerna också bli organisationer i tiden. Tyngdpunkten i verksamheten läggs successivt ut på det lokala planet, till de lokala företrädarna och till medlemmarna själva. Denna förändring har föregåtts av omfattande medlemsdiskussioner och beslutsprocesser. Medlemsorganisationerna i NLS har informerat varandra och gett varandra goda idéer med tankar om hur man tillgodoser kollektivet i sin helhet och samtidigt stärker viktiga gruppintressen. De gemensamma kraven måste synliggöras i harmoni med behoven från olika medlemsintressen. Under året har NLS lagt ner mycket tid på organisationernas utveckling av lärarnas yrkesetik. Hur förhåller vi oss till vårt yrke ur ett yrkesetiskt perspektiv? Vad vill vi uppnå i vår yrkesroll? NLS har diskuterat de etiska frågorna i samtliga organ. Detta erfarenhetsutbyte har inspirerat det nordiska lärarsamarbetet till många olika infallsvinklar inom detta område.

Punkt 4, Sid. 3 Lärarnas lönesättning och arbetsvillkor har varit föremål för ett omfattande informationsoch erfarenhetsutbyte. NLS har följt medlemsorganisationernas förhandlingsprocesser och gett sitt stöd till organisationerna i den fackliga kampen. Kurser och konferenser NLS sommarkurs i Tällberg, Sverige Den 25-29 juni hölls NLS sommarkurs i Tällberg, en välkänd turistort i Dalarna. Kursen omfattade deltagare från medlemsorganisationerna i samtliga nordiska länder. Kursens tema Medlemmen i centrum Organisationen i utveckling tog tillvara de nydaningsprocesser som pågår inom den fackliga rörelsen. Kursen behandlade det organisationspolitiska förändringsarbetet i lärarorganisationerna i förhållande till medlemmens perspektiv och organisationsperspektivet. Kursen tog upp förändringsprocesserna också ur en nordisk och internationell synvinkel under rubriken Fackliga utbildningstendenser i Norden. Kursen skulle stimulera till nya tankesätt och till nya arbetsmetoder i det fackliga arbetet. Därför avsattes mycket tid till scenarioarbeten och gruppdynamik deltagarna emellan. Kvalificerade föreläsare anförde de professionella debatterna. Carola Aili tog upp sin forskning om olika yrkens professionaliseringsprocesser. Organisationskonsult Arne Högberg betonade det personliga ledarskapet i en humoristisk lek med bollar till deltagarna. Lärarförbundet introducerade dialogformen Öppet Forum och gav deltagarna inspiration till ett nytt arbetssätt. Grafiker Eva Nordin Eklund tecknade ner deltagarnas tankar angående individen och kollektivet. Sven Nygren inspirerade deltagarna i ämnet Organisation i utveckling. Deltagarna fick också tid att besöka berömda turistmål som Zornmuséet, Carl Larssongården och Falu koppargruva. Kursen varvades med kulturinslag och olika musikupplevelser. En kväll på Dalhalla, Dalarnas berömda musikscen, gav deltagarna en oförglömlig upplevelse i en galaföreställning med världstenoren José Cura och Warzawas symfoniorkester. Sång och musik, med fiolspel och gånglåt gav deltagarna stämningen kring ortens säregenhet och attraktionskraft. Målsättningen med sommarkursen var att ge deltagarna kunskap om de förändringsprocesser som pågår och det utvecklingsarbete som sker i de nordiska lärarorganisationerna för att stärka medlemmen i organisationen. Kursens målsättning var också att öka lusten för facklig samarbete över de nordiska och internationella gränserna. Vid kursutvärderingen fick sommarkursen ett mycket gott betyg på både innehåll, arbetsformer och kulturupplevelser varför kursens syfte och ambitioner får anses vara uppfyllda.

Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet NLS vårmöte 2003 i Skarrildhus Punkt 4, Sid. 4 NLS har under år 2002 deltagit i olika möten och aktiviteter som Nordiska Rådet och Ministerrådet inviterat till. NLS har deltagit i Ministerrådets satsning Morgondagens Skola i Norden bl.a. genom att medverka i förberedelserna till den konferens som Ministerrådet genomförde den 5 och 6 december och genom att delta på konferensen med en rad företrädare från NLS organisationerna. Vid konferensen representerades NLS av dess vice ordförande Anders Bondo Christensen i konferensens huvudaktivitet, den centrala paneldebatten, om Morgondagens skola. Sålunda medverkade Helga Hjetland Utdanningsforbundet i den centrala paneldebatten för de norska lärarna. Många representanter från NLS organisationerna deltog också i de efterföljande seminarierna. Denna konferens var upptakten till ett stort projekt som Ministerrådet ska driva under många år. NLS kommer att delta i projektet under hela tidsperioden. Med anledning av NLS arbete med lärarrekryteringsfrågorna kallade Nordiska Ministerrådet NLS till möte med Ministerrådets ledningsgrupp i Snekkersten den 8 februari. Vid mötet representerades NLS av dess ordförande Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet och generalsekreteraren. NLS gav Ministerrådet en sammanfattande rapport om nuläget på lärarförsörjningens område i de nordiska länderna samt framförde till Ministerrådets ledamöter de krav och behov som lärarorganisationerna i NLS har beträffande rekryteringsproblematiken på lärarområdet. Ministerrådets ledningsgrupp lovade återkomma till NLS i dessa frågor. Under året har NLS också haft möten med övriga ledningsorgan inom Ministerrådet. Vid dessa möten har bl.a. Nordiska Rådets och Nordiska Ministerrådets nya struktur och nya samverkansformer ånyo diskuterats. Nordiska Rådets 50-års jubileum Under året har Nordiska Rådet firat sitt 50-års jubileum i Helsingfors den 28-31 oktober. Till denna jubileumssession hade NLS inbjudits att närvara. Nordbors rättigheter och Ett Gränslöst Norden utgjorde huvudfrågan på sessionen. En mängd utåtriktade och framåtsyftande aktiviteter hade uppmärksammat Nordiska Rådets femtionde verksamhetsår. Bland annat hade Nordens ungdom mellan 14 och 20 år inbjudits till en tävling att skriva om Norden nu och om 50 år. Jubileumsfestligheterna gick av stapeln med en galaföreställning på Nationaloperan i Helsingfors med de nordiska statsöverhuvudena som hedersgäster. Galan sändes i TV i alla nordiska länder. På jubileumsfesten utdelades också Nordiska Rådets litteratur- och musikpris, Rådets filmpris och natur- och miljöpris.

Punkt 4, Sid. 5 Denna 54 ordinarie session hade timmarna före öppnandet, en konferens Demokrati i skolans vardag, en sammanfattning av de aktiviteter som ägt rum i de nordiska huvudstäderna under året. Innehållet Värdegrundsfrågor i Norden i ett barn- och ungdomsperspektiv framfördes i färg och form och i toner av elever i alla åldrar, representerande hela Norden. Islands tidigare president Vigdis Finnbogadóttir var projektets professionella beskyddare. NLS var närvarande vid dessa ovanstående aktiviteter. NLS deltog även i de seminarier och diskussioner som berörde utbildningsområdet i sin helhet under sessionen. Nordens Fackliga Samorganisation NFS NFS och yrkessekretariaten har samlats till två ordinarie möten under det gångna verksamhetsåret. Under dessa möten har den offentliga sektorn varit mycket underrepresenterad. Vid ett av NFS möten var NLS det enda yrkessekretariat som företrädde den offentliga sektorn. NFS kommer att bjuda in yrkessekretariaten till sina verksamhetskonferenser m.m. i fortsättningen för att väcka mer intresse och ha en mer öppen arbetsform för dialog och erfarenhetsutbyten. Under året har följande frågor behandlats vid de ordinarie mötena samt vid de ytterligare möten som ägt rum utanför det gängse schemat: Yrkessekretariatens roll som branchresurs Innehållet i samarbetet mellan NFS och yrkessekretariaten Yrkessekretariatens inbördes nytta av varandra Gemensamma fackföreningspolitiska utmaningar i det nya Europa Kollektivavtalens ställning på den nordiska och europeiska arbetsmarknaden Nordiska Ministerrådets nya organisation Norden och närområdet (de fackliga organisationerna runt Östersjön) Under verksamhetsåret har NLS också deltagit i en konferens om kollektivavtalens ställning i ett EU-perspektiv arrangerad av NFS den 10-11 april i Saltsjöbaden. Konferensen hade tillkommit för att behandla den nordiska arbetsrätten i förhållande till de diskussioner som nu förs i EU och i EFS med anledning av EU:s framtidskonvent och Europas förändringsprocess. Konferensen behandlade det fackföreningspolitiska läget i Europa sett ur den nordiska modellens perspektiv. Arbetsmarknadens parter både i EU och i Norden är inne i en brytningstid mellan gammalt och nytt. Huvudfrågorna är hur man bygger ett starkt och rättvist Europa och hur de grundläggande fackliga rättigheterna ska tillgodoses på en alltmer liberal arbetsmarknad. Ökat samarbete över gränserna kommer att bli en nödvändighet för att öka intressebevakningen. Gränsöverskridande avtal måste komplettera de nationella. Tillsammans måste arbetstagarna i Norden påverka arbetsvillkoren både på hemmaplan, i Europa och på det globala planet. Så avslutades konferensen. NFS och yrkessekretariaten kommer att ha dessa frågor som basen för samarbetet, nästa år.

Internationellt lärarsamarbete NLS vårmöte 2003 i Skarrildhus Punkt 4, Sid. 6 År 2002 har varit ett mellanår för EIE:s och ETUCE:s beslutande församlingar. Först 2003 kommer EIE och ETUCE att hålla sina respektive generalförsamlingsmöten. Det internationella lärarsamarbetet har under innevarande verksamhetsår koncentrerats på mötesverksamheten med lärarorganisationerna runt Östersjön. Under våren har en arbetsgrupp bestående av representanter från NLS organisationerna, GEW i Tyskland, ESEUR i Ryssland samt EI arbetat med planeringen av en konferens med lärarorganisationerna runt Östersjön. Gruppen har träffats två gånger för att organisera en Baltic Conference med teman som lärarnas status i samhället lärarorganisationernas samarbete i en globaliserad värld den nordiska dimensionen Deltagare kommer att vara representanter från NLS, Östersjöländerna samt EI. Vid halvårsskiftet år 2002 beslöts att konferensen skulle hållas i mars/april 2003 i S:t Petersburg. Inbjudan och program m.m. kommer att sändas ut i början av nästa år. Övrigt internationellt arbete Under året har NLS organisationerna hållit varandra informerade om vad som förevarit inom OECD, vad som skett med GATS-avtalet och hur man arbetat med frågor rörande IMF och världsbanken. NLS organisationerna har också redogjort för varandra vad som beslutats inom lärarinternationalen EI samt på möten inom EIE och ETUCE. Huvudfrågan på europeiskt plan har varit EIE:s och ETUCE:s framtida organisation. Vid NLS vårmöte i Stockholm behandlades denna fråga ingående. EIE:s ordförande Lars-Erik Klason, Lärarförbundet föredrog den senaste utvecklingen för styrelsen. Beslut om EIE:s och ETUCE:s framtida organisation kommer att fattas vid nästa års generalförsamlingsmöten i Luxemburg.

Punkt 4, Sid. 7 ORGANISATION Medlemsfrågor Under det gångna året har medlemsorganisationernas förnyelseprocesser stått högt upp på NLS dagordning. De nordiska ländernas skolpolitik är i utveckling och förvandling. Nya läroplaner och ny lagstiftning, reformering av gymnasieskolan, privatiseringar och kommunala omorganisationer, förändringar i styrning av avtal m.m. gör att organisationerna måste anpassa till att bättre kunna ta tillvara medlemmarnas intressen. För att uppnå bra arbetsvillkor krävs att varje lärare engagerar sig i de fackliga frågorna. Dessa nya förhållanden måste mötas med ny facklig politik. Därför har många NLS organisationer inlett organisationsöversyner, haft medlemsdiskussioner om nya ambitioner och målsättningar m.m. Dessutom lägger lärarorganisationerna ner ett stort arbete med att förbättra innehållet i verksamheten och att utveckla yrket. Detta arbete påverkar också det fackliga policyarbetet. Erfarenhetsutbytet i dessa frågor har därför varit omfattande. I NLS styrelse och sektorer har organisationsstrukturer, ledningsfrågor, opinionsbildning m.m. diskuterats. De organisationspolitiska frågorna kommer att värderas högt i NLS arbete också under nästa verksamhetsperiod. Medlemsorganisationer I NLS finns 21 medlemsorganisationer. Tillsammans har NLS representerat 586.176 medlemmar på hela lärarområdet. I styrelsen har 19 organisationer haft representationsrätt. Dessa platser har tilldelats i samförstånd, organisationer emellan. De organisationer som inte haft säte i styrelsen, har haft full representationsrätt i NLS övriga verksamhet såsom sektorsarbete, kurser och konferenser. De har också haft samma tillgång till information, administration och service som de övriga. Medlemsorganisationer Organisation Medlemsantal BUPL 52.284 DLF 64.794 DTL 4.095 GL 10.158 HL 2.130 LvA 1.298 LVU 5.291 S81 1.391 FSL 3.988 OAJ 86.401 Lärarförbundet 176.208

LR 56.988 SFHL 2.050 Utdanningsforbundet 104.277 SL 3.500 FL 650 FP 1.050 YF 112 KI 8.00 IMAK 1.041 PIP 380 NLS vårmöte 2003 i Skarrildhus Punkt 4, Sid. 8 Det totala medlemsantalet i NLS har under året varit 586.176 Styrelse Ledningsfunktioner Ordförandeskapet i NLS har under året innehafts av Eva-Lis Preisz Lärarförbundet med Anni Herfort Andersen, Danmarks Lærerforening, som vice ordförande. Från och med den 4 oktober har Anders Bondo Christensen DLF varit vice ordförande i NLS som nyvald ordförande i DLF. Styrelsens möten Styrelsen har under verksamhetsåret haft två protokollförda möten. Vårmötet ägde rum i Stockholm på hotell Foresta den 6-7 maj. Höstmötet ägde rum i Stockholm på hotell Foresta den 2-3 december. Vid dessa båda möten har styrelsen ägnat den första mötesdagen till angelägna temadebatter. Vid vårmötet behandlade styrelsen yreksetiken och organisationernas professionsdebatt. Lärarförbundet presenterade också sin medlemsdiskussion om hur förbundet ska arbeta. Under mötet diskuterades också arbetet i den europeiska regionen EIE. Lars-Erik Klason, Lärarförbundet och tillika ordförande i EIE redogjorde för de förändringar som det europeiska fackliga lärarsamarbetet står inför. Han redogjorde också för de diskussioner som förevarit mellan lärarinternationalerna EI och WCT. Vid vårmötet behandlade NLS frågan vad NLS organisationerna kan göra för att bistå i konflikten mellan Israel och Palestina. NLS styrelse beslöt att NLS skulle tillskriva EI att intensifiera sitt arbete i den anda som EI kongressen beslutat vid EI:s kongress 2001 i Jomtien, Thailand. Vårmötet behandlade även lägesrapport om lärarförsörjningen i de nordiska länderna samt frågan om lärarnas kompetensutveckling.

Punkt 4, Sid. 9 Under höstmötet diskuterade styrelsen yrkesetik och professionsideal i olika grupper samt opinionsbildande insatser för att förbättra mediabilden av skolan. Denna temadiskussion avslutades bl.a. med inspelningar av ett uppgjort fall som styrelsens ledamöter fick ge olika lösningar på. Vid styrelsens höstmöte behandlades också NLS kommande insatser under Nordiska Ministerrådets konferens Morgondagens Skola i Norden. Sektorer Arbetet i sektorerna skall, enligt NLS stadga, ha en yrkesspecifik inriktning. De frågor som respektive sektor haft på sin dagordning, har diskuterats utifrån dessa riktlinjer. Sektorerna har vardera haft två protokollförda möten under året, med undantag för sektorn för förskola och fritidshem. Denna sektor arrangerade, i stället för ett ordinarie möte, ett seminarium om förskollärarnas professionsutveckling, våren 2002. Sektorn för förskola och fritidshem Under året har Solweig Eklund, Lärarförbundet varit sektorns ordförande. Sektorn har lagt tonvikten vid förskollärarnas professionsutveckling. Den 6-7 juni arrangerade sektorn ett seminarium med detta tema på Saltsjöbaden i Stockholm. Innehållet i seminariet var den diskussion som råder i de nordiska länderna om kvalitet i förskolan samt förskollärarnas upplevelser om allt kärvare arbetsförhållanden, större barngrupper, lägre personaltäthet och färre resurser. Målgruppen för seminariet var NLS styrelse, sektorns ledamöter samt fackligt aktiva förskollärare i organisationsarbetet eller ute på fältet, intresserade av att utveckla professionen. Seminariet samlade många deltagare från NLS organisationerna i de nordiska länderna. Frågorna som belystes var det nordiska perspektivet för förskolan sett utifrån OECD s rapport Starting Strong. Stig Broström från Danmarks Pedagogiska Universitet tog upp detta perspektiv från utgångspunkten Vad händer sen? Ingrid Pramling-Samuelsson från Göteborgs Universitet tog upp Hur får man ihop barns erfarenhet och ett målinriktat lärande i förskolan? Hillevi Lenz-Taguchi från Lärarhögskolan i Stockholm utvecklade ämnet från social- och familjepolitik till en plats för lärande och utveckling och gav perspektiv på förskollärarnas professionsutveckling från barnobservatör till medforskande pedagog. Fem förskollärare gav därefter sin syn på vardagsarbetet och hur man uppfattar förskollärarnas arbetssituation. Arbetslagets betydelse för professionsutvecklingen betonades och möjligheterna för individens utveckling i yrket diskuterades. Förskollärarnas arbete med de yrkesetiska frågorna och etikens betydelse för att utveckla yrket, behandlades också. Seminariet dokumenterades noga och kommer att användas som underlag för sektorns arbete på kort och lång sikt. Seminariet blev mycket uppskattat. Några NLS organisationer har redan följt upp de frågor på hemmaplan, som seminariet behandlade.

Punkt 4, Sid. 10 Vid sektorns höstmöte den 8 november på Lärarnas Hus i Stockholm summerades erfarenheterna från konferensen. Sektorn konstaterade att det måste finnas en behörighetsgivande utbildning för att förskollärarna ska få autonomi. De flesta länder i Norden diskuterar värdet av nationellt fastlagda ramar och förskollärarnas kompetensutveckling. Detta höjer statusen i förskolläraryrket. Vidareutbildning och kompetensutveckling är klart betydande faktorer för att höja yrkets status. Det är också viktigt att utveckla ett yrkesspråk som inte är baserat på marknadskrafterna utan som kåren själv använder. Slutligen konstaterades att mötesplatser för att träffas och utveckla yrket är en nödvändighet. Tid för detta måste skapas. Sektorn kommer att arbeta mycket med dessa frågor under nästkommande verksamhetsår. Sektorn har således förutom seminariet den 6-7 juni, haft ett protokollfört möte den 8 november i Stockholm. Sektorn för grundskolan Under året har Per Hellström, Lärarförbundet varit sektorns ordförande. Sektorn har behandlat ärenden om professionsutveckling, arbetsmiljö, privatisering av grundskolan och det skolpolitiska klimatet. Sverige presenterade Skollagskommitténs förslag till förändringar av skolans regelverk. De övriga organisationerna redogjorde för lagstiftningen i respektive land. Arbetsmiljöfrågorna behandlades främst utifrån elevperspektivet. I många undersökningar framkommer det att barn blir alltmer stressade och otrygga. Barnens växande ohälsa blir också en påspädning av en redan ansträngd arbetsmiljö i skolan. Sektorn har under året också diskuterat det skolpolitiska debattklimatet i Norden och hur massmedia skildrat skolans uppdrag och miljö. Man har följt reaktionerna i samband med PISA rapporten och konstaterat att debattklimatet om skolan är inne i en hektisk fas. Skolan får både ris och ros och väcker starka känslor. Vid sektorns höstmöte företogs ett studiebesök i Nya Elementar, en skola i Stockholm som har organiserat sin undervisning utan timplan. Detta är en frivillig försöksverksamhet som Sverige har under ett antal år. Elever i varierande gruppstorlekar leds av olika lärare. Arbetslaget är viktigt och lärarna kan lägga upp arbetet i total frihet från antalet timmar men verksamheten är i övrigt målstyrd av den svenska läroplanen. Arbetets innehåll blir mycket temainriktat och lärarna avgör själva hur mycket tid som ska läggas på varje tema. Elevmiljön är god med stort inslag av självbestämmande och eget ansvar. Besöket resulterade i en diskussion i sektorn om arbetstidens organisering och om arbetets innehåll i skolan.

Punkt 4, Sid. 11 Med denna typ av undervisning måste innehållet focuseras mer än strukturen. Det är positivt. Vi måste dock bli bättre på att kommunicera och visa föräldrar, politiker och allmänhet.vad vi gör i skolan. Sektorn har under året haft två protokollförda sammanträden den 13 maj och den 29 november i Stockholm. Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Ordförande för sektorn har varit Ulla Bonnier, Lärarförbundet. Gymnasieskolans utveckling i de nordiska länderna är en fråga som har gått som en röd tråd genom verksamhetsåret. Organisationerna har utbytt information och erfarenheter kring de reformer i gymnasieskolan som kontinuerligt växer fram. Det virtuella gymnasiets framväxt har studerats med intresse. Vuxenutbildningssystemet i Norden har sektorn också berört. Vuxenpedagogik är i detta sammanhang en viktig fråga som mer ingående ska behandlas vidare nästa år. Vid vårmötet satsade sektorn på att ge en omfattande information om spörsmål för det kommande arbetet. Hans Åke Scherp informerade om Skolutveckling och reformer. Kenneth Abrahamsson föreläste om arbetsmarknaden i framtiden och Hans Laugesen, GL inledde sektorsdiskussionen om det virtuella gymnasiet. Andra frågor som sektorn haft på sin dagordning är skolans kontakt med omvärlden under rubriken: Hur marknadsför vi det vi gör? samt GATS överenskommelser, hur påverkar det gymnasieskolan? Frågan om lärarutbildningen i relation till vuxenpedagogiken samt de särskilda behov som de lärare har som undervisar vuxna elever, påbörjades under året. Sektorn har haft två protokollförda möten den 21-22 maj och den 4-5 november i Lärarnas Hus i Stockholm. Övriga interna möten Internationella sekreterares möte på Bergendal i Sollentuna, Sverige Den 10-11 januari höll NLS organisationernas internationella sekreterare möte på Bergendal kurs- och konferenshotell i Sollentuna. Mötets tema var kulturmöten. Temats informatör var Kjell Kampe, Lärarförbundet. Kjell Kampe har mångårig erfarenhet av biståndsarbete i Lärarförbundets regi. Han tog upp ämnet kulturmöten utifrån svårigheter att tolka traditioner och kroppspråk så att missförstånd undvikes och bästa kommunikation uppnås. Detta är en viktig lärdom i det internationella solidaritetsarbetet. Mötet behandlade i övrigt det internationella solidaritetsarbetet i NLS organisationerna.

Punkt 4, Sid. 12 Representation NLS har under verksamhetsåret varit representerat vid ett antal möten, konferenser och kongresser. Följande kalendarium redovisar dessa aktiviteter i huvuddrag: Januari 10-11 Möte med internationella sekreterare, Bergendal, Sollentuna 15 Möte på Lärarförbundet, Stockholm 22 Möte med Nordiska Ministerrådets ledningsgrupp för folkeupplysning och vuxenutbildning, FOVU, Köpenhamn 28 Möte med ODIN-gruppen, Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn Februari 8 Möte med Nordiska Ministerrådets ledningsgrupp för nordiskt skolsamarbete NSS, Snekkersten, Danmark 13 Möte med Nordiska Rådets rådssekreterare, Köpenhamn 21 Möte på Lärarförbundet, Stockholm 22 Möte med Nordens Fackliga Samorganisation, NFS, Stockholm 26 Möte med Nordens Offentliganställdas Fackliga Samorganisation, NOFS, Köpenhamn Mars 8-9 Kennarasamband Islands kongress, Reykjavik 19 Möte med Nordiska Ministerrådets ledningsgrupp för högre utbildning, HÖGUT, Köpenhamn 22 Möte med Nordens Fackliga Samorganisation, NFS, Stockholm 28-31 National Union of Teachers NUT kongress, Bornemouth, England April 1-2 NUT s kongress, Bornemouth (fortsättning) 9 Möte med Lärarförbundet, Stockholm 10-11 NFS konferens om arbetsrätt, Sollentuna 17 Möte med Nordiska Ministerrådets chefsekreterare Riitta Lampola 22 Möte med British-Irish Group, London 24 Konferens om invandrarlärare, Malmö Högskola Maj 6-7 NLS vårmöte, Hotell Foresta, Stockholm 13 Möte i sektorn för grundskolan, Stockholm 15-17 OAJ s fullmäktigemöte, Helsingfors

Punkt 4, Sid. 13 21-22 Möte i sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning, Stockholm 27 Möte med Öresundsutskottet Kulturbro Skåne-Själland, Malmö 29 Möte med Lärarförbundet, Stockholm Juni 6-7 Seminarium om förskollärarnas professionsutveckling, Saltsjöbaden 14 Möte med Föreningen Nordens Förbund, Köpenhamn 22-29 NLS sommarkurs, Tällberg, Sverige 29-30 Preparatory Group för Baltic Conference, S:t Petersburg Augusti 15 Möte med Nordiska Ministerrådets ledningsgrupp, NSS, Köpenhamn September 2 BUPL s seminarium, Nyborg 16 Möte med Offentliganställdas Fackliga Samorganisation, NOFS, Helsingør 28 S81 s kongress, Korsör Oktober 10 Möte med Danmarks Lærerforening, Anni Herfort Andersens avskedsreception 14-15 Möte med NFS, Stockholm 28-31 Nordiska Ministerrådets 50-års jubileum, Helsingfors November 4-5 Möte i sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning, Stockholm 8 Möte i sektorn för förskola och fritidshem, Stockholm 12 Möte med Ministerrådets projektgrupp för Morgondagens Skola i Norden, Oslo 25 Möte med British-Irish Group, Dublin 28 BUPL s kongress, Nyborg 29 Möte i sektorn för grundskola, Stockholm December 2-3 NLS höstmöte på hotell Foresta, Lidingö 5-6 Nordiska Ministerrådets konferens Morgondagens Skola i Norden, Oslo 13 Möte med Svenska Utbildningsradion, Köpenhamn 17 Malmö Högskolans seminarium om undervisning av traumatiska barn, Malmö

Punkt 4, Sid. 14 Administration NLS kansli NLS kansli är beläget på Vandkunsten 3 i Köpenhamn. Kansliet är bemannat med två heltidstjänster. Generalsekreteraren har svarat för den löpande verksamheten och administrationen under verksamhetsåret 2002. Köpenhamn 2002-12-31 Lillemor Darinder Generalsekreterare

Punkt 5 Punkt 5 NLS räkenskaper och revision för år 2002 Årets resultat I den ekonomiska slutrapporten för räkenskapsåret 2002 redovisas NLS intäkter och utgifter ( bilaga 2). Årets behållning per den 31 december 2002 är 261.882 DKK. Behållningen omfattar reserverade medel för oreglerade poster vid bokslutet samt det överskott som skall komma medlemsorganisationerna tillhanda i samband med fastställande av medlemsavgiften till NLS för år 2003. Reserverade medel Fordringarna avser sammanlagda resebidragskostnader 169.502 DKK till organisationerna från Island, Färöarna och Grönland samt uppgradering av hemsida 20.000 DKK. Dessa fordringar hade vid bokslutet ej kommit NLS tillhanda. Överskott Med ovanstående reserverade medel då summan 189.502 DKK avräknats från behållningen 261.882 DKK utfaller NLS räkenskaper med överskott 72.380 DKK. Sammanfattning Årets behållning 261.882 DKK per den 31 december 2002 innefattar således: reserverade medel överskott 189.502 DKK 72.380 DKK Förslag till beslut Styrelsen föreslås godkänna NLS räkenskaper för år 2002 i enlighet med revisionsrapporten, bilaga 1 och den ekonomiska slutrapporten, bilaga 2. Bilagor Revisionsrapport, bilaga 1 Ekonomisk slutrapport, bilaga 2

Punkt 5, bilaga 1 NLS, NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD REVISIONSPÅTEGNING Vi har revideret den økonomiske slutrapport pr. 31. december 2002 for NLS, Nordiske Lærerorganisationers Samråd. Samrådets ledelse har ansvaret for slutrapporten. Vort ansvar er på grundlag af vor revision at udtrykke en konklusion om den økonomiske slutrapport. Den udførte revision Vi har udført vor revision i overensstemmelse med danske revisionsstandarder. Disse standarder kræver, at vi tilrettelægger og udfører revisionen med henblik på at opnå en høj grad af sikkerhed for, at den økonomiske slutrapport ikke indeholder væsentlig fejlinformation. Revisionen omfatter stikprøvevis undersøgelse af information, der understøtter de i den økonomiske slutrapport anførte beløb og oplysninger. Revisionen omfatter endvidere stillingtagen til den af ledelsen anvendte regnskabspraksis og til de væsentlige skøn, som ledelsen har udøvet, samt vurdering af den samlede præsentation af den økonomiske slutrapport. Det er vor opfattelse, at den udførte revision giver et tilstrækkeligt grundlag for vor konklusion. Revisionen har ikke givet anledning til forbehold. Konklusion Den økonomiske slutrapport er aflagt i danske kroner og har pr. 31. december 2002 en nettobeholdning på kr. 261.882. Det er vor opfattelse, at den økonomiske slutrapport giver et retvisende billede af samrådets aktiviteter for regnskabsåret 1. januar til 31. december 2002. København, den 7. marts 2003 Lund-Larsen Statsautoriserede revisorer Erik Lund-Larsen Statsautoriseret revisor

Punkt 5, bilaga 2 NLS, Nordiske Lærerorganisationers Samråd Økonomisk slutrapport pr. den 31. december 2002 Indtægter: Udgifter: Overskydende beholdning fra 2001 259.232 Medlemsafgift for 2002 2.150.505 NLS, kanslikostnader 1.549.619 NLS, gemensamma kostnader 343.745 Sektorkostnader 253.706 Administrationsbidrag til DLF 43.034 Kursregulering Renteindtægter + kursregulering 43.034 Renteudgift og kursregulering 785 2.452.771 2.190.889 Beholdning pr. 31. december 2002 261.882 Kanslikostnader 2002 Budget: Realiseret: 1. Hyra, el, varme 37.000 31.000 2. Porto 25.000 13.132 3. Telefon og telefax 50.000 33.789 4. EDB kostnader 49.000 32.861 5. Kontormateriel 15.000 8.502 6. Inkøb af inventar/maskiner 19.000 15.000 7. Kantine 15.000 16.781 8. Øvrige kanslikostnader 10.000 2.451 9. Lønomkostninger 970.000 1.143.019 10. Rejse, hotel og bespisning 280.000 235.955 11. Gaver og repræsentation 25.000 17.129 1.495.000 1.549.619

Punkt 6 Punkt 6 Fastställande av medlemsavgift för år 2003 Punkt 6.1 Fördelning av överskott från räkenskapsåret 2002 Bakgrund NLS räkenskaper redovisar i årsresultatet ett överskott 72.380 DKK. Detta överskott skall enligt styrelsebeslut, återföras till medlemsorganisationerna i form av avräkning på medlemsavgiften för år 2003. Kostnadsfördelning Fördelning av kostnaderna för NLS verksamhet under året, redovisas på bilaga 1. Överskottsfördelning Fördelning av överskottet redovisas på bilaga 2. Punkt 6.2 Förslag till medlemsavgift för år 2003 Bakgrund Den faktiska medlemsavgiften för år 2003 erhålles då överskottet avräknats från kostnadsfördelningen. Utfallet av medlemsavgiften redovisas på bilaga 3. Förslag till beslut Styrelsen föreslås godkänna redovisad kostnadsfördelning enligt bilaga 1 samt fördelning av överskott enligt bilaga 2. Styrelsen föreslås besluta fastställa medlemsavgiften för år 2003 i enlighet med bilaga 3. Bilagor Kostnadsfördelning, bilaga 1 Återbetalning av överskottsmedel, bilaga 2 Medlemsavgift för år 2003, bilaga 3

Punkt 6, bilaga 1 Kostnadsfördelning för år 2003 Organisation Medlemsantal 1,60 % Procentuell avgift Totalt BUPL 52.284 83.654 8,92 117.926 201.581 DLF 64.794 103.670 11,05 146.143 249.813 DTL 4.095 6.552 0,70 9.236 15.788 GL 10.158 16.253 1,73 22.911 39.164 HL 2.130 3.408 0,36 4.804 8.212 LvA 1.298 2.077 0,22 2.928 5.004 LVU 5.291 8.466 0,90 11.934 20.399 S81 1.391 2.226 0,24 3.137 5.363 FSL 3.988 6.381 0,68 8.995 15.376 OAJ 86.401 138.242 14,74 194.877 333.119 Lärarförbundet 176.208 281.933 30,06 397.437 679.369 LR 56.988 91.181 9,72 128.536 219.717 SFHL 2.050 3.280 0,35 4.624 7.904 Utdanningsforbundet 104.277 166.843 17,79 235.196 402.040 SL 3.500 5.600 0,60 7.894 13.494 FL 650 1.040 0,11 1.466 2.506 FP 1.050 1.680 0,18 2.368 4.048 YF 112 179 0,02 253 432 KI 8.090 12.944 1,38 18.247 31.191 IMAK 1.041 1.666 0,18 2.348 4.014 PIP 380 608 0,06 857 1.465 TOTALT DKK: 586.176 937.882 100 1.322.118 2.260.000 Genomsnittskurs 1 SEK=0,80 DKK

Punkt 6, bilaga 2 Återbetalning av överskottsmedel år 2003 Organisation Medlemsantal 1,60 % %- avgift Summa %-avdrag Total BUPL 52.284 83.654 8,92 117.926 201.581 6.456 195.125 DLF 64.794 103.670 11,05 146.143 249.813 8.001 241.812 DTL 4.095 6.552 0,70 9.236 15.788 506 15.283 GL 10.158 16.253 1,73 22.911 39.164 1.254 37.910 HL 2.130 3.408 0,36 4.804 8.212 263 7.949 LvA 1.298 2.077 0,22 2.928 5.004 160 4.844 LVU 5.291 8.466 0,90 11.934 20.399 653 19.746 S81 1.391 2.226 0,24 3.137 5.363 172 5.191 FSL 3.988 6.381 0,68 8.995 15.376 492 14.883 OAJ 86.401 138.242 14,74 194.877 333.119 10.669 322.450 Lärarförbundet 176.208 281.933 30,06 397.437 679.369 21.758 657.612 LR 56.988 91.181 9,72 128.536 219.717 7.037 212.680 SFHL 2.050 3.280 0,35 4.624 7.904 253 7.651 Utdanningsforbundet 104.277 166.843 17,79 235.196 402.040 12.876 389.164 SL 3.500 5.600 0,60 7.894 13.494 432 13.062 FL 650 1.040 0,11 1.466 2.506 80 2.426 FP 1.050 1.680 0,18 2.368 4.048 130 3.919 YF 112 179 0,02 253 432 14 418 KI 8.090 12.944 1,38 18.247 31.191 999 30.192 IMAK 1.041 1.666 0,18 2.348 4.014 129 3.885 PIP 380 608 0,06 857 1.465 47 1.418 TOTALT DKK: 586.176 937.882 100 1.322.118 2.260.000 72.380 2.187.620 Genomsnittskurs 1 SEK=0,80 DKK

Punkt 6, bilaga 3 Förslag till medlemsavgift för år 2003 Organisation Medlemsantal Totalt DKK BUPL 52.284 195.125 DLF 64.794 241.812 DTL 4.095 15.283 GL 10.158 37.910 HL 2.130 7.949 LvA 1.298 4.844 LVU 5.291 19.746 S81 1.391 5.191 FSL 3.988 14.883 OAJ 86.401 322.450 Lärarförbundet 176.208 657.612 LR 56.988 212.680 SFHL 2.050 7.651 Utdanningsforbundet 104.277 389.164 SL 3.500 13.062 FL 650 2.426 FP 1.050 3.919 YF 112 418 KI 8.090 30.192 IMAK 1.041 3.885 PIP 380 1.418 TOTALT DKK: 586.176 2.187.620

Punkt 7, sid. 1 Punkt 7 Årets tema: Samhället i utveckling Läraren i centrum Inledning Utbildningen i fokus Fackliga krav Nya värderingar Under de senaste två decennierna har utbildningsområdet, i likhet med andra offentliga samhällssektorer, fått vidkännas stora omstruktureringar. Globaliseringsprocessen, en stark politisk drivkraft, har under denna tid förändrat samhällsekonomier och sociala strukturer. Marknadskrafter har flyttat in i vardagen och snabbt fått stort politiskt utrymme. Konkurrens, flexibilitet och förändringsbarhet har varit nyckelord för denna politiska trend. Fackliga organisationer uppfattas ofta som hinder i tillväxtprocessen av den fria liberala marknaden och får kämpa hårt för att skydda sina medlemmar för utsatthet och arbetsrättsliga risker. Utbildningen har lyfts fram som en ledande faktor i paradigmskiftet från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Detta låter som gyllene tider för lärare. Barn, ungdomar och vuxna måste bibringas bred kompetens. Utbildningsnivån i befolkningen måste höjas i takt med att forskningen går framåt och ny teknik tar över på allt fler områden. Internationaliseringen ställer krav på bättre språk- och kulturkunskaper. Ändå har hela 90-talet präglats av nerskärningar som drabbat utbildningen hårt. Lärare har fått sämre arbetsvillkor och stressen i yrket har lett till stora sjukskrivningstal. Under detta decennium går stora lärarkullar i pension. Lärarbristen måste åtgärdas med en anständig löneutveckling som kompenserar flera års högskolestudier och som kan rekrytera ungdomar till yrket. Villkoren i arbetet måste vila på professionell grund. Lärare måste ges större autonomi och ha makt över den inre verksamheten. I alla nordiska länder och på internationellt plan pågår denna fackliga kamp för att uppnå kraven, men dagens svaga offentliga finanser gör att statens och kommunernas kaka är alltför liten, vilket gör de fackliga framgångarna svåra att uppnå. Den politiska globaliseringsprocessen har utsatt utbildningen och lärarna för nya krav och utmaningar men också samhället för nya värderingar. I en global ekonomi har tävlingsandan i sig själv fått ett socialt värde. Uppnås de politiska och ekonomiska målen blir man