Caroline Almgren Mars Cykelkultur En attitydundersökning bland cyklister i Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad

Relevanta dokument
Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelenkät. Svensk cykling

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

S T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

S T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

New Summary Report - 24 September 2015

Cykel nöjdhetsmätning

Cykelundersökning 2016: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Pilotplats Cykel: Utvärdering av nya cykelställ på Hornsgatan. Enkätstudie

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Att cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Varbergs kommun.

Förfrågan om beteende vid övergångsställen i Lovisa

MM Öresund

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER

Utvärdering av cykelvettkampanj Juni Beställare: Öresund som cykelregion / Region Skåne

Attitydundersökning mars 2015 Projekt Väg 77, delen länsgränsen - Rösa

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Sthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Cyklisten i trafiken

Standard Eurobarometer 90

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Cykelkommunen Lund

Resvaneundersökning i Kristianstad rapport

Cykelstrategi för Mölndals stad

MTM. Utvärdering taltidningsspelare. Augusti Markör AB 1 (27)

februari en viss typ av text. net för en serie e och skrivträning. Träna läsförståelse aövning Månadens tänka vidare uttryck.

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

1. Cykeln som motion och fordon

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg

Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Män och kvinnor 16 år och äldre i hela landet

Till fots och med cykel

Målgrupp: kvinnor och män i åldern som har regelbunden tillgång till, och använder sig av, bil (en bil som är max 10 år gammal)

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Företagarens vardag i Umeå

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Resultat från webbenkät

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

FRÅGOR OM FARTKOLLAREN

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.

Företagarens vardag i Sundsvall

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!

NU CYKLAR VI. Är det farligt att cykla?

Olyckor.

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden

En liten. Trafikskola för cykel

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

Företagarens vardag 2014

Manus till bildspel. Cykla säkert på lätt svenska. Bild 2. Demokrati. Cykla säkert på lätt svenska

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Företagarens vardag i Linköping 2015

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Stockholm

Är du tveksam kring hur undersökningen skall tolkas så kontakta oss på Novus.

Kort om resvanor i Luleå 2010

Borås-Göteborg. Allmänhet. Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör

Oskyddade Trafikanter

Företagarens vardag i Malmö

Företagarens vardag i Uppsala

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Göteborg

raka cykelvägen för Uppsala.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Trollhättans kommun.

1. Cykeln som motion och fordon

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Säker och attraktiv cykling för äldre

Arbetspendlare på cykel

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Skadade i trafiken 2009

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden.

Underhandsstudie dec 2005 Energi- och mobilitetskontoret Linköpings kommun. Ipsos, 23 januari 2006

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Skellefteå kommun.

Rapportförfattare: Enkätfabriken AB Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten

RAPPORT. Simrishamnsbanan Trafikverket Attitydundersökning. Projektnummer: TRV 2010/21715

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Målgruppsutvärdering Colour of love

Utvärdering Vintercyklisten 2013/2014

Haparanda stad. Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Markör Örebro Markör Stockholm

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Vita käppen. Kontakt: Kari Agger Kontakt Novus: Jessica Åkerström Datum:

Transkript:

Caroline Almgren Mars 2011 Cykelkultur 2011 En attitydundersökning bland cyklister i Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad

Sammanfattning Om cykling generellt 9 av 10 cyklar flera gånger i veckan. I Lund cyklar lika många dagligen. Vanligaste ärendet med cykeln är till arbete/skola samt för att uträtta ärenden och göra enklare inköp. Ytterst få av de intervjuade cyklar mer sällan än en gång i veckan, och av dem är det 1 av 3 som inte kan tänka sig att cykla mer. De som skulle kunna tänka sig att cykla mer kräver bättre renhållning/underhåll, färre bilar och bättre belysning. En ökad känsla av trygghet som cyklist skulle dock inte ha samma effekt. De främsta anledningarna till att cykla är att det går snabbt och bidrar till bra hälsa genom motion. Snabbhet är den primära anledningen i Malmö och Lund, medan hälsa och motion är primärt i Helsingborg och Kristianstad. Ekonomi är också en faktor i Lund och Malmö. 2

Sammanfattning Cykelreseplaneraren En klar majoritet, 9 av 10, känner inte till reseplaneraren. De som känner till har framförallt hört talas om den. Av de få som hört talas om reseplaneraren är det endast 1 av 10 som använder den. Cykelstaden 7 av 10 anser att de bor i en bra cykelstad, och här får Malmö och Kristianstad bäst betyg. Helsingborg upplevs vara sämst. En majoritet upplever det enkelt att ta sig fram, även om Malmö upplevs vara sämre än övriga. Störande moment 1 av 3 stör sig inte på något då de cyklar. Bland dem som stör sig på något dominerar bristande hänsyn från bilister och fotgängare. I Lund är det fler än i övriga städer som stör sig på andra cyklister. 3

Sammanfattning Trygghet 7 av 10 känner sig trygga när de cyklar, och endast 1 av 20 upplever otrygghet. Upplevd otrygghet beror i huvudsak på biltrafik, dålig snöröjning, samt dålig belysning. I Lund och Malmö anges även bussar vara en orsak, och i Helsingborg lastbilar. Fler än 7 av 10 skulle känna sig tryggare om deras medtrafikanter blev bättre på att kommunicera. 4

Sammanfattning Andra cyklister och upplevd cykelkultur Knappt hälften anser sig inte alls besvärade av andra cyklister. De som anser sig besvärade skulle i mindre utsträckning vara det om andra cyklister höll sig på rätt sida vägen, höll till höger på cykelbanan samt gav tecken. Kommunikationen med medtrafikanter sker i huvudsak genom att räcka ut handen vid sväng, använda ringklockan samt via ögonkontakt. Cykelkulturen i städerna anses bra av drygt hälften, medan 1 av 6 anser den dålig. I Lund är det fler, 1 av 5, som anser den dålig. Kristianstad får bäst omdöme. Majoriteten anser att dagens cykelkultur påverkar stadslivet och atmosfären positivt. 5

Sammanfattning Hänsynstagande I princip ingen anser att de själva inte tar hänsyn till andra cyklister, utan hela 9 av 10 säger att de gör det. Bäst på att ta hänsyn anser sig cyklisterna i Kristianstad vara. Trafikregler 7 av 10 anser sig väl känna till de trafikregler som gäller. I Helsingborg och Malmö är det dock färre som säger att de känner väl till, 6 av 10. 8 av 10 anser sig samtidigt följa gällande trafikregler, dvs. även de som inte anser sig känna till så väl anser sig följa dem. Totalt sett anser varannan att de följer reglerna lika väl oavsett om de cyklar eller kör bil. Men, det är enbart i Kristianstad som en majoritet säger det, 7 av 10. I övriga städer är det fler, 6 av 10, som säger att de inte följer trafikreglerna lika väl när de cyklar Olyckor Endast ett litet fåtal har varit med om en cykelolycka med personskada de senaste två åren. De olyckor som inträffat har främst involverat en bil eller varit en singelolycka. 6

Sammanfattning Kombination kollektivtrafik Hälften säger att de någon gång kombinerar cykel och kollektivtrafik. I Lund är det fler, 7 av 10, som gör det medan det i Kristianstad endast är tre av tio. Vanligast är att man kombinerar cykel med tåg, och parkerar vid stationen. Typ av cykel 4 av 10 har minst en vanlig vuxencykel utan utrustning, och ytterligare något fler har minst en vanlig vuxencykel med cykelkorg/ väska. Däremot är det bara 1 av 5 hushåll som har en racercykel eller mountainbike. Barncyklar (med pedaler) är inte heller vanligt förekommande. Lådcykel är det ingen som har, och bara 1 av 100 har en elcykel. 2 av 100 har en cykelkärra/ vagn. Cykeln används främst som allmänt transportmedel och för att transportera varor (cykelkorg/ väska) 7

Sammanfattning Upplevd möjlighet att ta hänsyn vid cykling Det upplevs inte vara begränsande för möjligheterna att cykla hänsynsfullt till följd av att det skulle vara för många cyklister i trafiken, dålig sikt eller belysning, långsamt skiftande trafikljus eller luftföroreningar. Däremot anser ca en tredjedel att avsaknad av eller för smala cykelbanor gör det svårare att ta hänsyn. 2 av 10 anser dessutom att hål i gatan eller cykelbanan är begränsande. De flesta, 6 av 10, anser att den dåliga vinterväghållningen gör det svårt att cykla hänsynsfullt. Attityd förändra beteenden En majoritet, nästan hälften, tror inte att piskor i form av fler kontroller och böter kan förändra cyklisters beteenden. Fler, drygt hälften, tror istället mer på att beteendeförändring kan uppnås genom förändrade attityder. Lika många tror att kampanjer med fokus på cykelkultur kommer att ha effekt, utom i Lund där denna tro är något lägre. När påståendet konkretiseras till att handla om information mer i detalj, t.ex. om när man ska räcka ut handen osv. är det drygt 7 av 10 som tror att det kommer ge effekt. Även i Lund. 8

Sammanfattning Forts. Attityd förändra beteenden Det är också många som anser att förbättringar av den fysiska miljön kommer att leda till förändrat beteende, nästan 6 av 10. I Kristianstad tror man dock inte på detta i samma utsträckning, men här upplevs den fysiska kvaliteten bättre redan idag. Nöjd cykelförutsättningar idag Ca hälften är nöjda med bredden på cykelbanorna, i Kristianstad hela 7 av 10. Mest missnöje finns i Helsingborg där 1 av 5 är missnöjda. Något färre är nöjda med hur underhållet sköts, 4 av 10. Minst nöjda är cyklister i Lund och Helsingborg. Missnöjet är också större, och särskilt missnöjd är man i Helsingborg. Parkeringsmöjligheter 7 av 10 är nöjda med möjligheterna att parkera vid arbetsplatsen, men endast 4 av 10 med situationen vid hållplatser och stationer. I innerstaden uppplevs det ännu sämre, och endast 3 av 10 är nöjda, och nästan varannan är missnöjd. Störst missnöje finns i Helsingborg. 9

Sammanfattning Forts. Parkeringsmöjligheter I de fall cykelparkering saknas direkt utanför butiken ställer de flesta cykeln där i alla fall. Fler än hälften gör det, i Malmö nästan 7 av 10 medan endast 4 av 10 gör det i Kristianstad. Den generella nöjdheten med cykelparkeringsmöjligheterna i innerstan är låg, knappt 4 av 10 är nöjda, samtidigt som 1 av 5 är missnöjda. I Kristianstad är cyklisterna dock något mer nöjda. Generellt efterfrågas fler cykelställ för att det ska bli bättre. Användning av cykelhjälm Inte ens 1 av 5 använder cykelhjälm ofta eller alltid. 7 av 10 säger att de aldrig använder hjälm. Sämst är man på att använda hjälm i Malmö och Lund, bäst i Kristianstad. De som är bäst på att använda hjälm är de som cyklar mer sällan än en gång i veckan, och vi kan konstatera att ju oftare man cyklar desto mer sällan används hjälm. Ingen skillnad kan konstateras mellan kvinnor och män, även om kvinnor tenderar att använda hjälm i något större utsträckning. 10

Innehåll Sammanfattning sida 2 Bakgrund, syfte och metod sida 12 Om cykling sida 16 Reseplaneraren sida 27 Cykelstaden sida 30 Störande inslag och trygghet sida 33 Kommunikation sida 40 Cykelkultur, trafikregler och skador sida 44 Cykel och kollektivtrafik sida 53 Typ av cykel och användningsområden sida 57 Att cykla hänsynsfullt sida 68 Beteendeförändring sida 77 Cykelbanor och parkering sida 83 Slutsatser sida 92 Bakgrundsvariabler sida 94 11

Bakgrund och syfte Malmö Stad vill inför en kampanj med syfte att främja cykling och cykelkultur ta reda på hur cyklisterna ser på frågor om trygghet, andra trafikanters beteende och deras attityder till vissa påståenden om beteenden och förändringar. Denna rapport belyser just dessa områden i de fyra städerna, och ska förhoppningsvis kunna ge mer konkret underlag till innehållet i en eventuell kampanj. 12

Metod och målgrupp Undersökningen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer (CATI) bland cyklister i Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Urvalet har gjorts slumpmässigt på individnivå, 16 år eller äldre, bland cyklande i nämnda kommuner. Rekrytering har skett på plats. Projektet hade en ytterst snäv tid för fältarbete och eftersom det har påverkat det antal gånger en respondent kan sökas för intervju negativt har inte 100 intervjuer per stad kunnat genomföras, även om vi sökt dem så ofta som möjligt under fälttiden. Undersökningen genomfördes under tiden 21 februari till 3 mars 2011. Antal genomförda intervjuer per kommun: Lund 93 Malmö 73 Helsingborg 78 Kristianstad 92 13

Relation mellan boendekommun och arbetskommun Lund Malmö Helsingborg Kristianstad Lund 84% 10% 5% - Malmö 9% 81% 5% - Helsingborg - - 80% 5% Åtta av tio i Lund, Malmö och Helsingborg bor och arbetar i samma kommun. I Kristianstad bor och arbetar nio av tio i kommunen. Kristianstad 3% 5% - 93% Burlöv - - 10% - Ängelholm - 5% - - Hässleholm 3% - - 2% Bas: 32 IP, 21 IP, 20 IP, 44 IP 14

Förklaring av balansdiagram % Exempel på balansdiagram Fråga X. Balansdiagrammen beskriver hur många som anger omdöme 4+5 respektive omdöme 1+2 avseende påståendet i fråga Andelen som svarat omdöme 3 (Varken eller) är den andel som saknas mellan det röda och gröna området för att stapeln ska summera till 100% Alternativen Vet ej är bortplockade i dessa diagram för att förenkla för läsaren. Vi har med denna utsortering endast tagit med de resultat där respondenten tagit ställning och graderat påståendet enligt 1-5 skalan. För varje påstående redovisas resultatet totalt samt uppdelat på de fyra städerna. Exempel1: Alternativet Varken eller för Samtliga är: 100 (78+20) = 2% 15

Om cykling

Nio av tio cyklar flera gånger i veckan I Lund cyklar nästan 8 av 10 varje dag. I Helsingborg som har lägst andel dagligcyklister är den siffran 1 av 2. Andelen som cyklar minst 2 3 dagar per vecka är högst i Lund, 98 % och lägst i Kristianstad, 90 %. Yngre cyklar något oftare än äldre. Fråga: 4. Hur ofta cyklar du? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 17

En vanlig vecka används cykeln främst för att ta sig till arbete/skola samt uträtta ärenden och göra enklare inköp Resor till arbete och skola samt för att uträtta ärenden samt handla enklare varor är vanligast. Uträtta ärenden kan vara att cykla till träning, hämta och lämna barn, fika, shoppa i centrum, träffa vänner eller annan fritidssysselsättning som bio. Att cykla för att få motion i sig är det inte så många som gör, och ännu förre storhandlar med cykel. Fråga: 3. Hur använder du din cykel en vanlig vecka? Fler alternativ är möjliga. Bas: antal svar. 237 st., 178 st., 166 st., 198 st., 779 st. 18

Av de få som cyklar mer sällan än en gång i veckan är det tre av tio som inte kan tänka sig att cykla mer OBS! Mycket litet antal respondenter, 7 st. I Lund är det inga svar då ingen svarat att de cyklar mindre än en gång i veckan. Under annat anges följande (citat): 1.Arbetssituationen. 2.Att jag bestämmer mig för att göra det för att få bättre kondition. 3.Mildare väder. Fråga: 5. Vad skull kunna få dig att cykla mer? (multipel) Bas: antal svar. 0, 2, 4, 3, 9 IP 19

Tre av fyra anser det vara sannolikt att de börjar cykla mer om förändringarna genomförs OBS! Mycket litet antal respondenter, 4 st. Tre av de fyra som besvarat frågan tror att de skulle cykla mer om förändringarna genomfördes. Fråga: 6. Hur sannolikt är det att du börjar cykla mer om förändringarna genomförs? Bas: 0 IP, 1 IP, 2 IP, 1 IP, 4 IP 20

Bland dem som cyklar mer sällan än en gång i veckan skulle en ökad känsla av trygghet inte få dem att cykla mer % OBS! Mycket litet antal respondenter, 7 st. Fem av de sju som fått frågan skulle inte cykla mer även om de kände sig tryggare. Fråga: 7. Om du kände dig mer trygg som cyklist. Skulle du cykla mer? Bas: 0 IP, 2 IP, 2 IP, 3 IP, 7 IP 21

De två främsta anledningarna till att respondenterna väljer att cykla är att det är snabbt och och att det ger bra hälsa/motion Totalt sett är snabbt, hälsa och motion samt enkelt de främsta orsakerna till att respondenterna väljer att cykla. I Kristianstad är hälsa och motion den främsta orsaken. I Malmö och Lund är snabbheten den främsta anledningen. Lund utmärker sig också genom att ekonomin i större utsträckning är en anledning till att cykla. Fråga: 8. Vilka är de två främsta anledningarna till att du väljer att cykla? (mulitpel) Bas: antal svar. 182 st., 140 st., 148 st., 165 st., 638 st. 22

Öppna svar andra anledningar till att man cyklar Lund Kristianstad Fråga: 8. Vilka är de två främsta anledningarna till att du väljer att cykla? Bas: 8 IP, 14 IP 23

Endast tre av tio använder cykelhjälm Mycket stor andel som inte använder cykelhjälm! Lägst andel användare finns i Lund och Malmö. Högst andel användare finns i Kristianstad, där fyra av tio använder hjälm. Fråga: 38. Använder du cykelhjälm? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 24

Användning cykelhjälm och hur ofta man cyklar Mycket stor andel som inte använder cykelhjälm! De som cyklar ca 1 3 gånger i veckan använder oftare cykelhjälm än de som cyklar dagligen eller mindre än 1 gång i veckan. Bas: 7 IP, 17 IP, 90 IP, 222 IP 25

Användning cykelhjälm och kön Mycket stor andel som inte använder cykelhjälm! Ingen egentlig skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnor tenderar att i något större utsträckning alltid använda hjälm jämfört med män. Bas: 167 IP, 169 IP 26

Reseplaneraren 27

Nio av tio känner inte till cykelreseplaneraren Endast i Lund är det en av tjugo som hittat den. I Helsingborg och Malmö är det fler än en av tio som hört talas om den. Fråga: 9.Känner du till cykelreseplaneraren, där du kan planera din cykelresa på webben? Bas: 336 IP, 92 IP, 78 IP, 73 IP, 93 IP 28

Endast drygt en av tio som känner till cykelreseplaneraren använder den. x Fråga: 10.Använder du cykelplaneraren? Bas: 32 IP 29

Cykelstaden 30

Sju av tio tycker att den ort de bor i är en bra cykelstad I Helsingborg är det färre, sex av tio, som anser att de bor i en bra cykelstad. Bäst omdöme får Malmö och Kristianstad som cykelstäder. Fråga: 11. Hur bra eller dålig upplever du <den ort IP bor i> som cykelstad? Bas: 93 IP, 73 IP, 77 IP, 92 IP, 335 IP 31

Två av tre anser att det som cyklist är enkelt att ta sig fram i trafiken i den ort de bor Helsingborg får det bästa omdömet avseende enkelheten att ta sig fram. Malmö har den lägsta andelen som anser det vara enkelt att ta sig fram som cyklist. Fråga: 12. Hur enkelt eller svårt anser du det är att som cyklist ta sig fram i trafiken i < den ord IP bor i>? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 32

Störande inslag och trygghet 33

En av tre anser inget störande, men bland dem som tycker att de störs är bristande hänsyn från bilister främsta orsak Bristande hänsyn från bilister är det som främst stör cyklisterna, följt av bristande hänsyn från fotgängare. Avsaknad av cykelbanor upplevs som ett problem av fler i Malmö och Lund jämfört med i övriga städer. Bristande hänsyn från andra cyklister samt ojämna cykelbanor upplevs oftare i Lund. Kristianstad har störst andel som inte upplever störningar vid cykling. Fråga: 13. Är det något som särskilt stör dig när du cyklar < den ort IP bor i>? (multipel) Bas: antal svar. 485 st.,, 131 st., 103 st., 91 st., 160 st.. 34

Öppna svar av vad som stör vid cykling Lund Malmö Helsingborg Kristianstad Fråga: 13. Är det något som särskilt stör dig när du cyklar < den ort IP bor i>? (multipel) Bas: 21 IP, 8 IP, 15 IP, 12 IP (delar av öppna svar har kodats in i kategorier) 35

Sju av tio känner sig trygga när de cyklar i sin ort I snitt säger 7 av 10 att de känner sig trygga när de cyklar. Trygghet är inget stort problem och bland dem som säger att de ibland känner sig otrygga anger biltrafiken, dålig snöröjning och bussar som främsta alternativ (OBS! Totalt endast 18 svar på varför man känner sig otrygg). Fråga: 14. Hur trygg eller otrygg känner du dig som cyklist när du cyklar i <ort>? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 36

Främsta orsaken till otrygghet är bil och busstrafik, dålig snöröjning och belysning samt ojämna cykelbanor I Malmö och Lund nämner alla respondenter biltrafik och bussar som de främsta orsakerna till otrygghet. I Helsingborg upplevs lastbilarna som ett större problem än i övriga städer. Fråga: 15. Vilka av följande anledningar har fått dig att känna dig otrygg? (multipel) Bas: antal svar. 61st., 18 st., 12 st., 21 st., 10 st. 37

Majoriteten har inte blivit besvärade av andra cyklister Majoriteten har inte blivit besvärade av andra cyklister. De som blivit besvärade i Lund och Malmö vill att deras medcyklister ska ge tecken och köra på rätt sida av vägen. Fråga: 16. Om du någon gång blivit besvärad av andra cyklister vad kan de göra för att göra dig mindre besvärad? (multipel) Bas: antal svar. 436 st., 116 st., 95 st., 101 st., 124 st. 38

De öppna svaren visar att man önskar att trafikregler följs bättre och att större hänsyn visas Denna förenklade tolkning av öppna svar ska tolkas som: Ju större typsnitt desto mer frekvent har ordet nämnts i det öppna svaret. Lund Malmö Helsingborg Kristianstad Fråga: 16. Om du någon gång blivit besvärad av andra cyklister vad kan de göra för att göra dig mindre besvärad? (multipel) Bas: 18 IP, 15 IP, 6 IP, 11 IP 39

Kommunikation 40

Majoriteten kommunicerar främst med sina medtrafikanter genom att räcka ut handen vid sväng I Kristianstad är det en större andel som använder ringklockan för att kommunicera med sina medtrafikanter än som räcker ut handen vid sväng. Fråga: 17. På vilken sätt kommunicerar du med dina medtrafikanter när du cyklar? (mulitpel) Bas: antal svar. 572 st., 154 st., 134 st., 120 st., 164 st. 41

Öppna svar sätt att kommunicera Lund Malmö Helsingborg Kristianstad Använder lyset och reflexer. Har cykellampor Använder gester. Håller åt höger Jag tittar bakåt innan jag skall svänga. Jag visar hänsyn. Ler vänligt Markerar med stora svängar var jag ska. Ungefär som när man är på sjön. Visa så tydligt som möjligt vad jag skall göra Jag pratar med dom. Jag talar om jag cyklar förbi, kommenterar då och kommenterar när de går på fel sida. Nickning Saktar in innan jag stannar Hålla sig så nära trottoaren som möjligt Jag håller mej till samma trafikregler som om jag skulle köra bil. Jag säger till om de gör fel. Jag visar tacksamhet när bilister stannar vid övergångsställen. Sen är jag alltid försiktig och uppmärksam och iakttar hur andra beter sig. Det kan ju t.ex. vara någon som är full. Tacka bilister med handen Reflexer på kvällarna. Visslar. Tittar bakåt Ja, det är ju med ord och tecken. Att visa vart man ska i god tid och se sig för helt enkelt. Jag gör nog vad jag kan för att göra det lättare för alla. Man ska vara vänner på vägen och visa hänsyn. Om en bil möter eller vill köra om så cyklar IP in mot kanten, IP hävdar att billisterna tar mer hänsyn till cyklisterna Var och en håller sig till sin sida så det behövs så mycket. Bas: 6 IP, 8 IP, 6 IP, 6 IP Ögonkontakt, alltid. 42

Sju av tio skulle känna sig tryggare i trafiken om deras medtrafikanter kommunicerade mer och bättre % I Lund är det åtta av tio som skulle känna sig tryggare. I Kristianstad anser tre av tio inte att de skulle känna sig tryggare genom ökad kommunikation med medtrafikanterna. Fråga: 18. Skulle du känna dig tryggare i trafiken om dina medtrafikanter kommunicerade mer och bättre? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 43

Cykelkultur, trafikregler och skador 44

Hälften anser att cykelkulturen där de bor är bra Helsingborg får sämst omdöme avseende cykelkulturen. Bäst omdöme får den i Kristianstad. Störst andel som anser cykelkulturen vara dålig finns i Lund. Fråga: 19. Hur bra eller dålig anser du cykelkulturen, dvs. cyklisters beteende och attityd, är i < den ort IP bor >? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 45

Sju av tio tycker att cykelkulturen påverkar stadslivet och atmosfären positivt Man tycker i hög grad att cykelkulturen bidrar positivt. Lägst andel som tycker så finns i Kristianstad. Här är det också något fler negativa. Fråga: 20. Tycker du att cykelkulturen, dvs. cyklisters beteende och attityd, påverkar stadslivet och atmosfären positivt eller negativt? Bas: 93 IP, 71 IP, 77 IP, 90 IP, 331 IP 46

Nästan nio av tio anser att de som cyklister tar hänsyn till andra cyklister Cyklister i Kristianstad tycker i högst utsträckning att de tar hänsyn till andra cyklister. Lägst andel som anser det finns i Helsingborg. I Malmö är det något större andel som säger att de inte tar hänsyn. Fråga: 21. I vilken utsträckning anser du att du själv, som cyklist, tar hänsyn till andra cyklister? Bas: 92 IP, 73 IP, 77 IP, 92 IP, 334 IP 47

Sju av tio anser sig väl känna till de trafikregler som gäller för cyklister Cyklister i Malmö och Helsingborg anser sig ha sämre kunskap om vilka regler som gäller för cyklister, än cyklister i Kristianstad och Lund. Fråga: 22. Hur bra eller dåligt känner du till vilka trafikregler som gäller för cyklister? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 48

Åtta av tio anser sig följa trafikreglerna när de cyklar Cyklister i Kristianstad anser sig i högre grad följa de regler som gäller för cyklister, än cyklister i Helsingborg, Lund och Malmö. Fråga: 23. När du cyklar, i vilken utsträckning anser du dig följa trafikreglerna? Bas: 83 IP, 61 IP, 72 IP, 89 IP, 305 IP 49

Totalt anser varannan att de följer trafikreglerna lika väl oavsett om de cyklar eller kör bil... Men det är bara i Kristianstad där det är en majoritet som anser det, sju av tio. I övriga kommuner är andelen som anser att de inte gör det avsevärt större än andelen som anser att de gör det. (Kristianstad har en hög andel cyklister över 60 år.) Fråga: 24. När du cyklar, anser du att du följer trafikreglerna lika väl som när du kör bil? Bas: 61 IP, 39 IP, 34 IP, 83 IP, 218 IP 50

Nio av tio har inte varit inblandade i någon trafikolycka de senaste två åren där de kommit till skada I Helsingborg har en av tio varit inblandade i en trafikolycka och kommit till skada som cyklist. I Kristianstad är det endast en av femtio. Fråga: 25. Har du under de senaste två åren varit inblandad i en trafikolycka där du som cyklist kom till skada? Bas: 39 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 51

Olyckor sker främst mellan bilist och cyklist OBS! Litet antal respondenter, 25 st. Drygt fyra av tio har kolliderat med en bil. Tre av tio har varit med om en singelolycka. Totalt har drygt en av sex kolliderat med en annan cyklist. Malmö skiljer sig här från övriga kommuner, eftersom en av tre kolliderat med en annan cyklist. Fråga: 26. Vad handlade olyckan om? Bas: 25 IP, 2 IP, 9 IP, 6 IP, 8 IP 52

Cykel och kollektivtrafik 53

Hälften kombinerar cykel och kollektivtrafik som transportmedel någon gång I Lund, Malmö och Helsingborg är det en av fem som flera gånger i veckan kombinerar cykel och kollektivtrafik. I Kristianstad är det bara en av tio som kombinerar cykel med kollektivtrafik flera gånger i veckan. Sju av tio gör det aldrig. Totalt sett är det varannan respondent som kombinerar över huvud taget. Fråga: 27. Hur ofta händer det att du kombinerar cykel som transportmedel med kollektivtrafik när du transporterar dig? Bas: 336 IP, 92 IP, 78 IP, 73 IP, 93 IP 54

Kombinationen cykel och tåg med parkering vid tågstationen är vanligast I Lund är den absolut vanligaste kombinationen cykel och tåg med parkering av cykeln vid tågstationen. I Kristianstad kombinerar man lika ofta cykel med tåg som med buss. I båda fallen parkerar man vid stationen/ hållplatsen. De två personer som angivit en annan kombination svarade som synes på nästa sida. Fråga: 28 Eftersom det finns många olika kombinationer av cykling och kollektivtrafik, vill jag gärna veta vilka du använder dig av. Använder du... Bas: 97 IP, 31 IP, 25 IP, 22 IP, 19 IP 55

Öppet svar annan kombination av färdmedel Cykeln står parkerad i Lund, jag tar tåget dit och fortsätter med cykel till skolan. (Lund) Buss från hemmet till tågstationen och när jag kommer fram till Kristianstad eller Lund tar jag min cykel som står parkerad och cyklar till jobbet. Jag har cyklar som står parkerad vid stationen både i Lund och Kristianstad. (Kristianstad) 56

Typ av cykel och användningsområden 57

Fyra av tio har en vanlig vuxencykel utan utrustning I alla kommuner, utom i Helsingborg, är det vanligast med en vanlig vuxencykel utan utrustning. I Helsingborg är det vanligast med två cyklar utan utrustning. Totalt sett har nästan fyra av tio minst två vanliga cyklar utan utrustning. Fråga: 29. Hur många och vilka typer av cyklar och cykelutrusning finns i ditt hushåll? Vanlig vuxencykel Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 58

Drygt fyra av tio har en vanlig vuxencykel utrustade med cykelkorg och/eller cykelväska I Kristianstad har varannan respondent en vanlig vuxencykel utrustad med cykelkorg/ cykelväska. Två eller fler cyklar med denna utrustning har tre av tio. Fråga: 29. Hur många och vilka typer av cyklar och cykelutrusning finns i ditt hushåll? Vanlig vuxencykel med cykelkorg/cykelväska Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 59

Endast två av tio har en racercykel/mountainbike Majoriteten har ingen racercykel / mountainbike. Malmö har störst andel racercyklar/ mountainbike. Två av tio har en eller flera stycken. Fråga: 29. Hur många och vilka typer av cyklar och cykelutrusning finns i ditt hushåll? Racercykel/mountainbike Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 60

Få hushåll har barncyklar med pedaler Majoriteten har inga barncyklar med pedaler. I Kristianstad finns den högsta andelen. Där har knappt två av tio barncyklar med pedaler. Fråga: 29. Hur många och vilka typer av cyklar och cykelutrusning finns i ditt hushåll? Barncyklar med pedaler Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 61

Ingen äger en lådcykel Fråga: 29. Hur många och vilka typer av cyklar och cykelutrusning finns i ditt hushåll? Lådcykel Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 62

Cykelkärror/ vagnar är inte särskilt vanligt förekommande I Malmö har nästan en av tio minst en cykelvagn. Fråga: 29. Hur många och vilka typer av cyklar och cykelutrusning finns i ditt hushåll? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 63

Elektriska cyklar har inte fått genomslag I Helsingborg och Kristianstad har en av 100 en elektrisk cykel. Fråga: 29. Hur många och vilka typer av cyklar och cykelutrusning finns i ditt hushåll? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 64

Cykeln används främst för allmänna transporter I Helsingborg används cykeln som är utrustad med cykelkorg / väska i lika stor utsträckning för transport av varor som för transporter allmänt. I de övriga kommunerna dominerar de allmänna transporterna för dessa cyklar. Fråga: 30. Hur används hushållets vanliga cykel utrustad med cykelkorg/cykelväska, frampakethållare, lådcykel eller cykelkärra? (multipel) Bas: antal svar. 86 st., 82 st., 84 st., 123 st., 375 st. 65

Öppna svar annan användning för vanlig cykel med utrustning Lund Malmö Helsingborg Kristianstad Jag använder den till min väska som jag har till skolan. Böcker... Att lägga skolväskan i. Skolväska t.ex. Jag har skolväskan i cykelkorgen. Då jag åker på semester. Inget speciellt ändamål som IP uppgav Åka runt i naturen Att ha väskor på och matvaror. Ja, det är väl i princip det de används till. Att transportera en arbetsväska. Cykelpump på min pakethållare Den används som sommarcykel. Handväska Nöjescykling på sommaren kan man ha picknickkorg På sommaren när man badar använder vi cykelkorgen och när man ska till badhuset. Transporterar material i tjänsten Fråga: 30. Hur används hushållets vanliga cykel utrustad med cykelkorg/cykelväska, frampakethållare, lådcykel eller cykelkärra? (multipel) Bas: antal svar. 2 st., 2 st., 4 st., 9 st. 66

Cykelbanornas bredd kan underlätta för lådcyklar/cyklar med cykelvagn OBS litet antal svar, 11 st. Under annat har de två som svarat angivit: Att man har cyklar som man kan sätta på väskor på ett enkelt sätt. (Helsingborg) Vid bommar och fartdämpare kan det vara svårt att komma igenom. (Malmö) Fråga: 31. Du som har cykelvagn och/eller lådcykel. Finns det något särskilt du kan komma på som skulle kunna underlätta för dig? (multipel) Bas: antal svar 2 st., 6 st., 2 st., 1 st., 11 st. 67

Att cykla hänsynsfullt 68

Mer än sju av tio tar avstånd från att det är svårt att cykla hänsynsfullt på grund av för många cyklister i trafiken I samtliga kommuner tar respondenterna stort avstånd från påståendet om att det är svårt att cykla hänsynsfullt p.g.a. att det är för många cyklister i trafiken. Endast i Lund är det en av tio som instämmer. Fråga: 32. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella svårigheter att cykla hänsynsfullt. Efter varje påstående vill jag att du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Det är svårt att cykla hänsynsfullt på grund av att det är för många cyklister i trafiken Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 91 IP, 335 IP 69

Mer än sju av tio tycker inte att det är svårt att cykla hänsynsfullt på grund av dålig sikt i trafiken I Malmö är det störst andel som tar avstånd från detta påstående. I Helsingborg är det lägst andel som avstånd från påståendet. Samtidigt finns där den största instämmandegraden, knappt två av tio instämmer i att det är svårt att cykla hänsynsfullt p.g.a. dålig sikt i trafiken. Fråga: 32. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella svårigheter att cykla hänsynsfullt. Efter varje påstående vill jag att du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 93 IP, 72 IP, 77 IP, 92 IP, 334 IP 70

Tre av tio tycker att det är svårt att cykla hänsynsfullt på grund av avsaknad av eller för smala cykelbanor Drygt tre av tio instämmer i påståendet i Lund och Helsingborg. I Kristianstad är det knappt sex av tio som tar avstånd från påståendet om att det är svårt att cykla hänsynsfullt p.g.a. avsaknad av eller för smala cykelbanor. Fråga: 32. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella svårigheter att cykla hänsynsfullt. Efter varje påstående vill jag att du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 71

Sju av tio tar avstånd från påståendet om att det är svårt att cykla hänsynsfullt på grund av att trafikljusen skiftar för långsamt I Malmö är det nästan åtta av tio som tar avstånd från påståendet. I Helsingborg är det nästan två av tio som instämmer i påståendet. Fråga: 32. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella svårigheter att cykla hänsynsfullt. Efter varje påstående vill jag att du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 93 IP, 72 IP, 77 IP, 90 IP, 332 IP 72

Drygt två av tio anser att det är svårt att cykla hänsynsfullt på grund av hål i gator eller cykelbanor Knappt sex av tio tar avstånd från påståendet. I Malmö och Kristianstad är det drygt sex av tio som tar avstånd från påståendet. I Lund och Helsingborg är det tre av tio som instämmer i påståendet om att det är svårt att cykla hänsynsfullt p.g.a. hål i gator/ cykelbanor. Fråga: 32. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella svårigheter att cykla hänsynsfullt. Efter varje påstående vill jag att du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 93 IP,72 IP, 78 IP, 92 IP, 335 IP 73

Nästan sju av tio instämmer inte i påståendet att de störs av den dåliga belysningen Störst andel som inte instämmer finns i Lund, åtta av tio, och i Malmö, drygt sju av tio. I Helsingborg är det varannan som inte instämmer. Samtidigt är det två av tio som instämmer. I Kristianstad är det knappt hälften som inte instämmer. Fråga: 32. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella svårigheter att cykla hänsynsfullt. Efter varje påstående vill jag att du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 93 IP, 73 IP, 77 IP, 87 IP, 330 IP 74

Sex av tio störs av den dåliga vinterväghållningen Mer än varannan respondent störs av den dåliga vinterväghållningen, oavsett kommun. Den största instämmandegraden i påståendet om dålig vinterväghållning finns i Lund och Malmö. Fråga: 32. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella svårigheter att cykla hänsynsfullt. Efter varje påstående vill jag att du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 92 IP 73 IP 75 IP 88 IP 328 IP 75

Luftföroreningar upplevs inte vara ett problem Instämmandegraden är låg gällande luftföroreningar. Störst avstånd från påståendet tar respondenterna i Lund. Fråga: 32. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella svårigheter att cykla hänsynsfullt. Efter varje påstående vill jag att du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 93 IP 73 IP 78 IP 92 IP 336 IP 76

Beteendeförändring 77

Hälften tror inte att man kan förändra cyklisters beteende i trafiken genom fler trafikkontroller och högre böter Trafikkontroller och högre böter tror cyklisterna inte på i syfte att få till stånd en beteendeförändring. I Malmö tror man det i allra lägst omfattning. Fråga: 33. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella möjligheter att ändra cyklisters beteende i trafiken. Efter varje påstående vill jag du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder Instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 92 IP 72 IP 77 IP 91 IP 332 IP 78

Man kan förändra cyklisters beteende i trafiken genom att nå en attitydförändring hos cyklisterna Att förändra beteenden genom attitydförändring tror man mer på. I störst utsträckning tror man på detta i Malmö. Fråga: 33. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella möjligheter att ändra cyklisters beteende i trafiken. Efter varje påstående vill jag du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder Instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 93 IP 71 IP 76 IP 89 IP 329 IP 79

Man kan förändra cyklisters beteende i trafiken genom beteendekampanjer med fokus på att utveckla och förbättra cykelkulturen, dvs ett ökat hänsynstagande i trafiken. Precis som med påståendet om att det går att förändra beteendet genom attitydförändring instämmer man i högre grad även i att en kampanj som syftar till ett ökat hänsynstagande i trafiken skulle kunna få effekt. Cyklister i Lund tror dock inte på detta i lika stor utsträckning. Däremot tror cyklister i Malmö och Kristianstad på det i störst utsträckning. Fråga: 33. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella möjligheter att ändra cyklisters beteende i trafiken. Efter varje påstående vill jag du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder Instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 93 IP 71IP 77 IP 91 IP 332 IP 80

Man kan förändra cyklisters beteende i trafiken genom mer och bättre information kring trafikregler t.ex. räcka ut handen när man ska svänga, använda ringklocka, inte köra om vid ett övergångsställe etc. När påståendet blir mer konkret och pratar om vilka beteenden som ska påverkas så tror man i hög grad på detta. I Kristianstad tror man på det i högst grad och i Helsingborg i lägst grad. Fråga: 33. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella möjligheter att ändra cyklisters beteende i trafiken. Efter varje påstående vill jag du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder Instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 93 IP,73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 81

Man kan till del förändra cyklisters beteende i trafiken genom att förbättra de fysiska förutsättningarna Cyklister i Malmö tror i högre grad än övriga att förbättringar av de fysiska förutsättningarna kan få effekt. Fråga: 33. Nu kommer jag att läsa upp en rad påståenden angående eventuella möjligheter att ändra cyklisters beteende i trafiken. Efter varje påstående vill jag du ger ett svar i vilken grad du instämmer eller inte, 5 betyder Instämmer helt och 1 betyder instämmer inte alls. Bas: 92 IP,72 IP, 76 IP, 90 IP, 330 IP 82

Cykelbanor och parkering 83

Drygt varannan är nöjd med cykelbanornas bredd I Kristianstad är nästan sju av tio nöjda med cykelbanornas bredd. I Helsingborg är två av tio missnöjda med cykelbanornas bredd. Fråga: 34. Nu kommer några frågor angående hur nöjd eller missnöjd du är med situationen i din ort. Ge svaren på en 5 gradig skala, 5 betyder mycket nöjd och 1 betyder mycket missnöjd Bas: 92 IP,73 IP, 78 IP, 92 IP, 335 IP 84

Drygt fyra av tio är nöjda med underhållet av cykelbanorna I lund och Helsingborg är man mer missnöjd än i övriga städer. I Malmö och Kristianstad är varannan nöjd med underhållet av cykelbanorna. I Helsingborg är andelen som är missnöjd, en av tre, lika stor som andelen som än nöjd. Fråga: 34. Nu kommer några frågor angående hur nöjd eller missnöjd du är med situationen i din ort. Ge svaren på en 5 gradig skala, 5 betyder mycket nöjd och 1 betyder mycket missnöjd Bas: 92 IP, 72 IP, 78 IP, 92 IP, 334 IP 85

Sju av tio är nöjda med cykelparkeringsmöjligheterna vid sin arbetsplats Högst andel nöjda, drygt sju av tio, finns i Kristianstad. Mest missnöjda, en av fyra, är respondenterna i Helsingborg. Fråga: 34. Nu kommer några frågor angående hur nöjd eller missnöjd du är med situationen i din ort. Ge svaren på en 5 gradig skala, 5 betyder mycket nöjd och 1 betyder mycket missnöjd Bas: 85 IP, 66 IP, 71 IP, 73 IP, 295 IP 86

Endast fyra av tio är nöjda med cykelparkeringsmöjligheterna vid hållplatserna och tågstationerna Samtidigt är en av tre missnöjda med cykelparkeringsmöjligheterna vid hållplatser och tågstationer. Störst missnöje finns i Helsingborg, där andelarna missnöjda och nöjda är lika stora. I Kristianstad är varannan respondent nöjd och var fjärde missnöjd. Fråga: 34. Nu kommer några frågor angående hur nöjd eller missnöjd du är med situationen i din ort. Ge svaren på en 5 gradig skala, 5 betyder mycket nöjd och 1 betyder mycket missnöjd Bas: 91 IP, 69 IP, 74 IP, 80 IP, 314 IP 87

Fler än fyra av tio är missnöjda med parkeringsmöjligheterna vid affärerna i innerstan Endast tre av tio är nöjda med parkeringsmöjligheterna vid affärerna i innerstan. I Kristianstad är fyra av tio nöjda. Mest missnöjda är respondenterna i Helsingborg, knappt sex av tio. Fråga: 34. Nu kommer några frågor angående hur nöjd eller missnöjd du är med situationen i din ort. Ge svaren på en 5 gradig skala, 5 betyder mycket nöjd och 1 betyder mycket missnöjd Bas: 93 IP, 71 IP, 75 IP, 89 IP, 328 IP 88

Direkt utanför butiken är den vanligaste p platsen när cykelparkering saknas. I Malmö, Lund och Helsingborg parkerar mer än varannan respondent direkt utanför butiken. I Kristianstad parkerar knappt varannan respondent i ett cykelställ en bit ifrån och går sedan till butiken. Fråga: 35. Om du ska in till en butik eller dylikt i innerstaden, och det saknas cykelparkering i direkt anslutning till butiken, hur parkerar du din cykel då? Bas: 93 IP,73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 89

Knappt fyra av tio är nöjda med cykelparkeringsmöjligheterna Störst andel nöjda har Kristianstad, drygt fem av tio. Malmö har lägst andel nöjda, en av fyra, och störst andel missnöjda, en av fyra. Fråga: 36. Hur nöjd är du med cykelparkeringsmöjligheterna i innerstan, generellt? Bas: 93 IP, 72 IP, 75 IP, 90 IP, 330 IP 90

Öppna svar en sak eller plats i innerstan där cykelförhållandena kunde förbättras Lund Malmö Helsingborg Kristianstad Fråga: 37. Om du skulle nämna en sak eller plats i innerstan där cykelförhållandena kunde förbättras, vad och var skulle det i så fall vara? Bas: 78 IP, 52 IP, 55 IP, 51 IP 91

Slutsatser 92

Slutsatser Beteenden i trafiken idag tycks vara kopplade till bl.a. ålder, men det finns också skillnader kopplat till staden i sig. Cyklister i Kristianstad är generellt äldre, och de upplever färre problem och anser sig själva vara mer hänsynsfulla och följa regler bättre när de cyklar. I framförallt Lund och Malmö är cyklisterna yngre, och de upplever fler problem samt säger sig följa regler i mindre utsträckning vid cykling än vid bilkörning. Förändring av beteenden tror cyklister kan uppnås via konkret information om hur man ska bete sig i trafiken, inte via kontroller och böter. Även förbättringar i den fysiska miljön tror man kan ha effekt. Användningen av cykelhjälm är låg, särskilt bland dem som cyklar ofta. Här borde något kunna göras för att få till stånd en förändring. För att få nöjdare cyklister i innerstaden krävs bättre parkeringsmöjligheter. Idag upplevs de vara mindre bra i de flesta fall, och man ställer sin cykel utanför den butik man besöker om cykelparkering saknas. 93

Bakgrundsvariabler

Ålder Andelen unga är störst i Malmö och lägst i Kristianstad, som också har den högsta andelen respondenter över 60 år. Totalt sett är hälften av respondenterna 35 år eller yngre. Fråga: 43. Hur gammal är du? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 95

Bakgrundsvariabler kön % Totalt sett är könsfördelningen jämn. Helsingborg sticker ut med en övervägande del män. Kristianstad sticker ut med en övervägande del kvinnor. Fråga: 44. Notera respondentens kön (intervjuaren) Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 96

Antal vuxna i hushållet I Kristianstad har sex av tio hushåll två vuxna. I Lund har fyra av tio hushåll en vuxen medlem. Fråga: 39. Hur många vuxna (över 18 år) är ni i ert hushåll? Bas: 93 IP, 73 IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 97

Bakgrundsvariabler barn under 13 år i hushållet Hög andel hushåll utan barn under 13 år främst i Lund och Malmö. I Helsingborg finns i ett av fem hushåll två barn under tretton år. Fråga: 40. Hur många barn under 18 år är ni i ert hushåll? Bas: 93 IP,73IP, 78 IP, 92 IP, 336 IP 98

För frågor om rapporten eller undersökningen var god kontakta : Caroline Almgren, caroline.almgren@ipsos.se, 0707 66 80 07 Caroline Almgren Mars 2011