Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Relevanta dokument
Vad ska ett läkarutlåtande för sjukersättning innehålla?

FK 7804 Läkarintyg för sjukpenning. Elektronisk informationsöverföring och nya medicinska underlag

Läkarutlåtande för arbetsskadelivränta 1 (6)

2. Är utlåtandet även baserat på andra medicinska utredningar eller underlag? i Ja. Fyll i nedan.

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

ICF och läkarintyg

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Neuropsykiatri i förskolan

Sid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Information om förvärvad hjärnskada

AT-läkare Om socialförsäkringen

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin!

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Att göra rätt från början

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Socialstyrelsens författningssamling

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Multimodal smärtrehabilitering

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Kognitiv ergonomi i arbetet

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK Sida 1

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Psykiskt status

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

R1A <( ) Svag begåvning. - hos personer med missbruk. Christian Bergbom Leg. Psykolog

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018

Transkript:

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information som behöver. Rätt medicinsk information från början skapar en trygghet för patienten och minskar behovet av att komplettera de medicinska underlagen. Från vilken vårdgivare kan hämta information om utredningen/underlaget? Skriv exempelvis Neuropsykiatriska kliniken på X-stads sjukhus eller om patienten själv kommer att bifoga utredningen till sin ansökan. Blankett FK 7800 sid 1 av 4 1/6

Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga Ange diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbets förmåga. Huvuddiagnosen för arbetsförmågans nedsättning anges först. Finns skäl till att revidera/uppdatera tidigare satt diagnos? Möjliga anledningar kan vara att det var länge sedan utredningen gjordes att ny bedömning har rekommenderats i tidigare utlåtande att den kliniska bilden avviker från vad som kan förväntas utifrån ställd diagnos. Blankett FK 7800 sid 2 av 4 Funktionsnedsättning beskriv undersökningsfynd och grad av funktionsnedsättning (lätt, måttlig, stor, total) inom relevanta funktionsområden Ange observerade nedsättningar (direkt och indirekt): avvikelser i somatiskt och psykiskt status röntgen- och laboratoriefynd resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska. Vid psykisk sjukdom, ange förutom basalt psykiskt status även den del av anamnesen som läkaren bedömer tala för ett psykiatriskt tillstånd. Källhänvisning funktionsområden Funktionsområdenas hjälptexter följer väsentligen ICF men är något förenklade då kategorierna i läkarutlåtandet är färre. Intellektuell funktion Med intellektuell funktion, teoretisk begåvning eller intelligens avses förmågan att tänka logiskt. För att lösa ett problem på ett logiskt vis gör vi det genom att föreställa oss det i tankarna snarare än att pröva oss fram konkret. Exempel: En vuxen som klarat skolgång med normal betyg och klarar vardagliga krav i arbete och privatliv är i regel normalbegåvad. För en nog grannare nivåbedömning krävs testning utförd av psykolog. 2/6

Kommunikation och social interaktion Med kommunikation avses att kunna uttrycka och ta emot verbala, skrivna eller andra former av information/meddelanden. Med social interaktion avses förmågan att på ett teoretiskt plan sätta sig in i hur andra människor tänker och känner, även om man inte varit med om samma situation själv. Bristande förmåga till social interaktion leder lätt till missförstånd, konflikter och svårigheter med relationer i privatliv och arbetsliv. Exempel: Svårigheter som till exempel uppmärksamhetsbrister, impulskontrollbrist, personlighetsstörningar och affektiva sjukdomar kan leda till svårigheter med social interaktion. Om svårigheterna med social interaktion är omfattande ställs diagnos inom det så kallade autismspektrat. Uppmärksamhet, koncentration och exekutiv funktion Förmågan till uppmärksamhet handlar om att rikta sitt fokus på rätt sak vid rätt tillfälle samt att skifta, fördela och vidmakthålla uppmärksamhet. I förmågan ingår även en tidsaspekt. En person behöver viljemässigt kunna rikta sin uppmärksamhet under lång tid, alltså vara uthållig. Med exekutiv funktion avses förmågan att planera, initiera, genomföra, korrigera och avsluta en handling. Blankett FK 7800 sid 2 av 4 Exempel: Att rikta, reglera och uthålligt bevara uppmärksamheten är en stor svårighet för en person med ADHD/ADD. Tillfälliga svårigheter kan bero på sjukdom (till exempel sömnstörning, depression eller utmattning) eller skada (till exempel hjärnskakning) och uppkomma när som helst under livet. Även svårigheter med exekutiva funktioner är vanliga vid ADHD/ADD men förekommer även vid andra tillstånd. Annan psykisk funktion Med annan psykisk funktion avses övriga psykiska funktioner, som berör energinivå, förmågan till impulskontroll, motivation, omdöme, medvetenhet om det egna beteendet samt att vara orienterad till tid, plats, situation och person. Exempel: I denna ruta kan till exempel affektiva svårigheter, svårigheter att reglera sitt temperament, beteendestörningar och missbruk ingå. Även påverkan på medvetande och orienteringsförmåga samt förvirring sekundärt till kroppslig sjukdom kan ingå. 3/6

Sinnesfunktioner och smärta Med sinnesfunktion avses förmågan att tolka de fem sinnena, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Begreppet sinnesfunktion används oftast synonymt med perception. Man kan vara särskilt känslig och uppleva obehag vid ljud, ljus, temperatur, beröring, smak eller lukt eller vara mindre känslig. Med smärta avses här förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppen. Det innefattar förnimmelser av generell eller lokal smärta i en eller flera kroppsdelar, smärta i ett dermatom (hudavsnitt), huggande, brännande, molande smärta och värk samt funktionsnedsättningar såsom myalgi (muskelsmärta), analgesi (okänslighet för smärta) och hyperalgesi (överkänslighet för smärta). Exempel: Avvikelser vad gäller sinnesfunktion (perception) är vanligt till exempel inom det neuropsykiatriska området men saknar ofta specifik medicinsk diagnos. Smärtproblematik är dock mycket vanligt och kan utgöra både en primär svårighet och sekundär till annan sjukdom. Blankett FK 7800 sid 3 av 4 Balans, koordination och motorik Med balans avses kroppens balansfunktion och förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). Med koordination avses till exempel öga-handkoordination, gångkoordination och att samordna rörelser av armar och ben. Med motorik avses svårigheter med finmotorik, grovmotorik eller till exempel munmotorik. Exempel: Svårigheter med dessa områden kan ha uppstått tidigt som till exempel vid en CP-skada eller uppkommit senare i livet till följd av till exempel en stroke eller neurologisk sjukdom. 4/6

Annan kroppslig funktion Med annan kroppslig funktion avses här avvikelser eller förlust i kroppsfunktion och fysiologiska funktioner utifrån ICF:s intentioner. Här beskrivs observerade funktionsnedsättningar (direkt/indirekt) med avvikelser i status men även sådana som framkommit i annan medicinsk utredning. Exempel: Med annan kroppslig funktion avses konsekvenser av somatisk sjukdom som till exempel avvikelser i kroppsligt status, röntgenoch laboratorie ynd samt kliniskt fysiologiska undersökningar. Blankett FK 7800 sid 3 av 4 Aktivitetsbegränsningar beskriv vad patienten har svårt att göra på grund av den eller de funktionsnedsättningar som beskrivs ovan Ge konkreta exempel på situationer och aktiviteter i patientens sysselsättning där svårigheter uppstår. Beskriv hur ofta dessa situationer uppstår och graden av svårigheterna om begränsningarna har observerats själv eller av någon annan, till exempel i en testsituation, samt vad som är grundat på anamnes/intervju om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk. 5/6

Beskriv även om det finns medicinska skäl till särskilda arbetstider Särskilda arbetstider kan vara annan än ordinarie förläggning av arbetstiden, till skillnad från att minska arbetstiden lika mycket varje dag. Beskriv vad patienten kan göra trots sin sjukdom eller sina begränsningar Beskriv här om patienten har några speciella förmågor som kan tas till vara även om det inte är i en arbetssituation. Informationen är till för att hjälpa i sitt samordningsuppdrag där ansvar för rehabilitering och samordning ingår. Kontakt med s handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas. Blankett FK 7800 sid 4 av 4 6/6