Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp Tobias Rörstam, Jimmy Larsson, Johan Mikkelsen, Joakim Nilsson, Anton Strandberg, Marie-Louise Edlund Projektperiod 150408-150522 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Bakgrund Sverige har en relativt tung basindustri där det är viktigt för svensk näringsliv att vi kan producera bra kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. När det gäller konkurrenskraften har vi svårt att förutbestämma prisbilden då det är marknaden som styr. Desto viktigare blir det att vi har en effektiv och låg kostnadsbild i processen. En viktig parameter för den tunga industrin är inköp av elenergi. När Sverige nu går över till en mer förnyelsebar elproduktion där solenergi är tänkt att öka till omkring 20 % av den totala elproduktionen måste vi säkerställa att vi har en jämn och stabil tillgång till elenergi. 1.2. Nuläge I nuläget så är Sveriges elkonsumtion ungefär lika stor som för 30 år sedan. Anledningen till att den totala förbrukningen varken gått upp eller ner är att befolkningsmängden ökat och samhället blivit mer energiberoende sedan dess, dock har också äldre industrier antingen lagts ner eller moderniserats och ny teknik har bidragit till stora förbättringar i energieffektivitet. [1] 2. Upplevt problem och mål En skriftlig rapport i formatet PDF som kan ligga till grund för investeringsbeslut för utbyggnad och förbättring av den svenska el- kapaciteten.
Externt Internt 3. SWOT-analys 3.1. Kartläggning Förmildrande faktorer Försvårande faktorer STRENGTHS Styrkor Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process WEAKNESSESS Svagheter Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist OPPORTUNITIES Möjligheter Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas THREATS Hot En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige
3.2. Slutsatser och rekommendationer Matchningar Konsekvens för projektet Hanteras i Fördelar Styrkor + Möjligheter Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas Genom att strukturera projektets resurser och tid förbättras möjligheterna att uppnå projektmålet. Tydlig kravspecifikation och ramar för projektet ökar möjligheterna att uppnå målet. Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation Försvar Styrkor + Hot Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige Svaghet Svagheter + Hot Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige Frestelse Svagheter + Möjligheter Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas Fördelning av tiden mellan de olika delmomenten samt gruppens vilja att leva upp till tidsramarna kan förebygga tidsbrist Tidsbrist kan också uppstå då man tvingas prioritera andra skoluppgifter. Kommunikation med beställaren angående de antaganden som görs i projektet kan förebygga eventuella missförstånd. Okänt vad en rimlig kostnad för investeringar kan antas vara. En bedömning av hur mycket vi ska gå in på detaljer i förhållande till den tid projektet sträcker sig över kan vara på sin plats. Hur höga målsättningar ska vi ha med slutrapporten? Bristerna i kunskap kunde möjligen ha kompenserats genom fortbildning i projektgruppen om det funnits utrymme för det i projektet. Yttre expertis kunde ha konsulterats om budgeten medgav det. Projektets omfattning kan möjligtvis begränsas i förhandlingar med beställaren. Aktivitetsplanen Kommunikationsplanen Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation
3.3. Sammanfattning och övriga upplysningar Beställningen har en mycket omfattande målbild som kan vara svår att svara upp emot under den begränsade tidsperiod projektet sträcker sig över. Det kan vara en god idé att i förhandlingar med beställaren avgränsa kravspecifikationen med tydliga ramar. Genom planering och styrning kan projektledaren hjälpa gruppen att uppnå projektmålet.
4. Work Breakdown Structure Figur 1. WBS, skapad i Mindmeister (www.mindmeister.com)
5. Kravspecifikation Vattenkraft.. Miljöpåverkan (uppbyggnad, översvämningar, vattenliv) Solceller Effektvariationernas påverkan på nät/tillgänglighet Miljöpåverkan (tillverkning, placering och uppbyggnad) Värmekraftverk Miljöpåverkan Vindkraft Miljöpåverkan (tillverkning, placering och uppbyggnad) Vågkraft Miljöpåverkan (marina djurlivet, m.m.) Lagring av energi
Miljöpåverkan (tillverkning, uppbyggnad m.m.) Kärnkraft Säkerhet Miljöpåverkan (uppbyggna, gruvor m.m.) Kol och Olja Miljöpåverkan (uppbyggnad, utsläpp, kolbrytning, oljeborrning m.m.) Teknisk utveckling Hur förväntas de olika teknikerna utvecklas fram till 2035 Sammanställning av olika tänkbara möjligheter Industrins ökning Hur ser industrins behov ut under de närmsta 20 åren? Politiska regler Hur bidrar politiken till utvecklingen av elproduktionen Vilka produktionstekniker subventioneras och varför Vilka möjliga investeringar kan vi vänta oss från staten? Samhällets behov Ökad befolkning (nyfödda, invandring) Ökad användning av elektriska apparater Apparaterna blir mer strömsnåla Tjänstesektorns behov 7
6. Tidplan Figur 2. GANTT-schema. Figur 3. Resursfördelning. 8
7. Referenser [1] Svenskt näringsliv; Sveriges framtida elbehov; hämtad från http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/rapporter_och_opinionsmaterial/rapporter/sverigesframtida-elbehov_591161.html/binary/sveriges%20framtida%20elbehov 9