Projektarbete MTM 431

Transkript

1 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige som helhet. Tillgänglighet-betydelsen för elproduktionen i landet. Lagring? Framtida potetial i Norrbotten och i Sveriges mest intressanta del sett ur vindkraftens synvinkel SOLENERGI Teori: Diffus, direkt-strålning, geometri och reflektion samt dess inverkan på kollektor. Solfångare (kollektor)- typer. Tillgänglighet sommar/vinter. Elproduktion med solceller. Lagring mha hetvattenackumulator. Potential i Norrbotten och i Sverige som helhet VÄRMEPUMPAR Teori: Termodynamik, köldmedier, värmekällor och värmesänkor Beräkningar på en villa där en sjövärmepump installerats. Värmeproduktion och elförbrukning beräknas månad för månad över året. Ekonomi? VÅGENERGI Se vindkraft

2 SUPERISOLERAT HUS Teori: Analys av värmebehov i en byggnad: fördelning på värme och ventilation. Inverkan av ingående byggnadsdelars värmemotstånd Jämför ett hus byggt enligt svensk byggnorm med ett lika stort superisolerat hus (Ex. 150 m 2 bostadsyta, fönsterytan lika i bägge fallen) Beräkna värmebehoven om dessa hus byggs i Norrbotten alternativt i Skåne. Försök uppskatta merkostnaden BIOBRÄNSLEN Teori: Energiinnehåll i olika bränslen (jfr med olja). Fuktens inverkan. Emissioner. Kartläggning av olika biobränslen typer och mängder inom landet. Cykeltider Förädling och hantering av biobränsle. Torkning- förbränning/förgasning. Jämför kostnader. Beräkna vilka arealer som erfordras för att producera 1000 MW värme effekt. Transportsystem samt erforderliga lagringsvolymer vid anläggningen KÄRNKRAFT Teori: Beskriv elproduktionen, förluster, reglering och kärnkraftens roll i Sverige. Vilka anläggningar finns (storlek, placering mm), reaktortyper vanligast i Sverige och världen? Säkerhet och slutförvaring. Miljöeffekter. Se också vattenkraft. FASTBRÄNSLE PANNOR Teori: Förbränningsförlopp, panntyper, verkningsgrad, emissioner, storlek på tillförselmängder Ekonomi (jfr elpanna mm) VATTENKRAFT Teori: Effekt utifrån fallhöjd och vattenflöde. Turbintyper och deras karaktäristiska egenskaper. Förluster i turbiner, generatorer samt ledningar. Reglering av kraftverk. Vattenkraftens roll i Sveriges elförsörjning. Kartlägg Luleälv. Total effekt och elleverans samt dess del av den totala elproduktionen. Vilka anläggningar finns? (Redovisa fallhöjd, effekt, levererad energi per år, turbintyp mm) Framtida potential. Ytterligare utbyggnad i Norrbotten? Effektiviseringar av befintliga anläggningar.

3 Upplägg av tekniska rapporter Förord (numreras ej) Administrativa fakta. Erkänna hjälp och stöd. (OBS! Ej nödvändig.) Sammanfattning (numreras ej) De allra viktigaste resultaten och slutsatser Innehållsförteckning (numreras ej) 1. INLEDNING 1 2. FÖRSTA RANGENS RUBRIK ANDRA RANGENS RUBRIK Tredje rangens rubrik 4 1. Inledning Inledning ska ge bakgrundsinformation, så att man kan förstå resten av rapporten. Här ska bland annat ändamål (ev. frågeställningar) och en kort beskrivning av rapportinnehållet ingå. Inledningen ska vara kortfattad så att läsaren inte tröttnar. 2. Avhandlingen (OBS! Ej rubriktitel) Avhandlingen är den mest omfattande delen i rapporten. Den skall däremot inte innehålla härledningar, beräkningar etc. Detta placeras i möjligaste mån i bilagorna. Däremot bör avhandlingen innehålla: Syfte och metod (kortfattat) Beskriv vilket/vilka mål ni har med rapporten, varför har rapporten skrivits. Vilka metoder har ni använt er av? Teori Nödvändig teori för att kunna följa och förstå beräkningar och resonemang Resultatredovisning (viktigast) Här ska samtliga resultat redovisas. Detta avsnitt är hjärtat i avhandlingen. Här besvaras alla frågeställningar som formulerats i inledningen.

4 Slutsatser (ordnade efter betydelse) och diskussion Slutsatserna dras utifrån resultaten. (OBS! Det går alltid att dra slutsatser.) Era egna åsikter och funderingar placeras i diskussionen 3. Referenser Det finns två metoder att ordna referenser I den ordning referenserna förekommer i den löpande texten Alfabetisk (efter författarens efternamn) Ex. 1. Jakob, M., Heat Transfer, Vol. 2, Wiley, New York, Bilagor Tabeller, diagram, ritningar, beräkningar etc som rapporten hänvisar till placeras i bilagorna. Dessa numreras i löpande följd allt eftersom du hänvisar dem i texten. Övrigt All text skall vara enhetlig. Om rapporten skrivs i grupp ska samma typsnitt och storlek på texten användas. Rapporten ska se ut som om en och samma person skrivit den. Pronomen får inte användas i rapporten. Ex. Vi beräknade att den maximala effekten för värmeväxlaren skulle vara.. Skriv istället: Värmeväxlarens maximala effekt beräknades till. Figurer och tabeller skall numreras och förklaras.

5