BOLAGSANALYS 6 mars 2012 Sammanfattning Caperio Holding Stark avslutning och höjd utdelning Caperio överträffade våra förväntningar i sin rapport för det fjärde kvartalet. Omsättningen uppgick till 233 miljoner kronor (14% tillväxt yoy) jämfört med vår förväntning på 218 miljoner kronor. Även rörelseresultatet på 8 miljoner kronor överträffade våra förväntningar. Bolagets finansiella mål är att hålla en organisk tillväxt på 15 procent och leverera en EBITDA marginal under 2012 på 5 procent. Vi räknar inte med att bolaget når hela vägen till 5 procent under 2012 men att de kommer en bra bit på vägen främst genom ett utökat tjänsteerbjudande. Styrelsen har föreslagit en dubblerad utdelning på 1,5 kronor per aktie vilket tyder på framtidstro. Vårt DCF värde och rating är oförändrade. Lista: Börsvärde: Bransch: VD: Styrelseordf: First North 139 SEK IT Christer Haglund Henrik Landahl Redeye Rating (0-10 poäng) ISIN: SE0002692871 ID: 533 Ledning Tillväxtpotential Lönsamhet Trygg Placering Avkastningspotential 7,0 poäng 6,0 poäng 6,0 poäng 6,5 poäng 7,0 poäng Nyckeltal 2009 2010 2011 2012e 2013e Omsättning, MSEK 469 612 709 809 889 Tillväxt 32% 30% 16% 14% 10% EBITDA 8 16 29 39 41 EBITDA-marginal 2% 3% 4% 5% 5% EBIT -1 10 21 30 32 EBIT-marginal 0% 2% 3% 4% 4% Resultat före skatt -1 10 21 29 32 Nettoresultat -4 5 12 18 21 Nettomarginal -1% 1% 2% 2% 2% Utdelning 0,0 0,8 1,5 2,0 2,2 VPA -0,83 1,02 2,60 3,79 4,51 VPA just -0,83 1,02 2,60 3,79 4,51 P/E just -35,3 28,8 11,3 7,8 6,5 P/S 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 EV/S 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 EV/EBITDA just 14,5 8,4 4,4 3,4 3,2 Fakta Aktiekurs (SEK) 29,4 Antal aktier (milj) 4,7 Börsvärde (MSEK) 139 Nettoskuld (MSEK) -10 Free float (%) 71,1 Dagl oms. ( 000) 2 Analytiker: Erik Kramming erik.kramming@redeye.se Viktig information: All information kring ansvarsbegränsningar och potentiella intressekonflikter finns att läsa i slutet av rapporten. Redeye, Mäster Samuelsgatan 42, 10tr, Box 7141, 103 87 Stockholm. Tel +46 8-545 013 30. E-post: info@redeye.se
Redeye Rating: Bakgrund och definition Avsikten med Redeyes Rating är att den ska ge en bra bild av potential i förhållande till risk i aktien. Redeyes Rating utgörs av fem värderingsnycklar. Varje värderingsnyckel består av en sammanvägning av ett antal faktorer som värderas på en betygskala från 0 till 2 poäng (2 poäng: Bra/Utmärkt, 1 poäng: Godkänd/Tillfredsställande, 0 poäng: Dålig/Bristfällig). I Redeyes interna handbok specificeras på ett standardiserat sätt vad som krävs för varje enskilt faktorbetyg. I vissa fall kan en faktor viktas mer/mindre om den anses extra viktig/oviktig. Maxpoängen för en värderingsnyckel är 10 poäng (full cirkel=röd cirkel). Minpoängen är 0 poäng (tom cirkel=grå cirkel). Det är alltså det sammanlagda betyget som ligger till grund för Redeyes Rating av aktien, inte de individuella faktorbetygen. Ledning De faktorerna som utgör bedömning av ledningen är 1) historik, 2) branscherfarenhet, 3) marknadskommunikation och 4) motivation. Faktorn historik viktas dubbelt då denna faktor anses extra viktig. Tillväxtpotential De faktorerna som utgör bedömning av tillväxtpotential är 1) marknadsstorlek, 2) marknadstillväxt, 3) samarbeten, 4) produkt differentiering och 5) konkurrenssituation. Kriterierna väger lika tungt i den sammantagna bedömningen av värderingsnyckeln tillväxtpotential. Lönsamhet De faktorerna som utgör bedömning av lönsamhet är 1) stabil vinstutveckling, 2) bruttomarginal, 3) EBIT-marginal och 4) avkastning på eget kapital. Faktorn stabil vinstutveckling viktas dubbelt då denna faktor anses extra viktig. Trygg placering De faktorerna som utgör bedömning av trygg placering är 1) oberoende av enstaka händelser, 2) finansiell situation, 3) ägarstruktur, 4) konjunkturkänslighet och 5) aktiens likviditet. Faktorn oberoende av enstaka händelser viktas dubbelt då denna faktor anses extra viktig. Faktorerna konjunkturkänslighet och aktiens likviditet viktas med 0,5x. Avkastningspotential De faktorerna som utgör bedömning av avkastningspotential är 1) fundamental värdering, 2) relativvärdering, 3) marknadsförväntningar, 4) nyhetsflöde/triggers, 5) oupptäckt aktie och 6) insynshandel. Faktorn fundamental värdering viktas dubbelt då denna faktor anses extra viktig. Faktorerna nyhetsflöde/triggers, marknadsförväntningar, oupptäckt aktie och insynshandel viktas med 0,5x. 2
Investeringssammanfattning Caperio har hittat en intressant position som leverantör av IT-lösningar till små och medelstora bolag och organisationer. Bolaget har vuxit med över 30 procent de senaste åren genom att ha ett starkt erbjudande inom ett antal kompetensområden och genom att arbeta fokuserat med den interna företagskulturen. Under 2011 har bolaget fortsatt växa starkt både organiskt men även genom ett antal intressanta förvärv som stärker kompetensen och skapar goda förutsättningar för att bolaget kommer fortsätta växa starkt även framöver. Den stora utmaningen i Caperio ligger i att utöka tjänsteandelen vilket är något som bolaget jobbar hårt med. Det arbetet har visat ge effekt och bruttomarginalen har förbättrats under senaste tiden vilket är den enskilt viktigaste parametern att hålla koll på i Caperio. Caperios storägare och grundare Christer Haglund har som målsättning att bolaget ska nå en EBITDA på 5 procent under 2012. Vi räknar inte med att bolaget når hela vägen dit men trots det ser vi en viss uppsida i dagens värdering, även fast aktien tillhörde en av vinnarna på börsen under 2011. Den ökande andelen tjänster har lyft upp bolagets lönsamhet den senaste tiden och det är den trenden som vi ser kommer öka lönsamheten i bolaget även framöver. För 2012 räknar vi med en rörelsemarginal på 3,7 procent, upp från 3,0 procent 2011. Försäljningen för 2012 räknar vi med kommer uppgå till strax över 800 miljoner kronor vilket innebär en tillväxt på drygt 14 procent under 2012. Caperio är idag etablerat i framförallt Mälardalsoch Göterborgsregionen men kommer troligtvis att vidga sin verksamhet där exempelvis Skåneregionen skulle vara en trolig marknad. Risken i Caperio är flera och bör inte underskattas i ett bolag med relativt låga marginaler i en konkurrensutsatt bransch. Caperio har dock visat att de står starka i konkurrensen troligtvis mycket på grund av en stark intern företagskultur med stort fokus på försäljning och lagarbete. Bolaget har ett antal stora kunder vilket även det bör vägas in i riskbilden, de 10 största kunderna står för 40 procent av omsättningen. Värderingsmässigt ser vi, trots aktiens starka utveckling under 2011, en fortsatt potential. Vår DCF värdering motiverar ett värde på 37 konor per aktie. Det är svårt att hitta rena jämförelsebolag till Caperio så vi har valt att jämföra Caperio med tre olika kategorier av bolag i vår relativvärdering. I den sammanställningen går det helt klart att motivera dagens värde på Caperio och även en viss uppsida även om den inte är lika uppenbar som i DCF värderingen. Triggers för aktien skulle vara att marginalerna fortsätter att öka men även att bolaget fortsätter att göra intressanta förvärv. 3
Bolagsbeskrivning Caperio hjälper sina kunder att hitta kostnadseffektiva IT-lösningar som stödjer förverkligande av affärsidéer Bolagsprofil Caperio är en leverantör av innovativa IT-lösningar. Bolaget lägger stor vikt vid att särskilja sin leverans och har som mål att alltid leverera innovativa lösningar. Caperio kombinerar tjänster och produkter i erbjudanden som riktar sig främst till bolag med 150-5 000 anställda. Bolaget har som mål att skapa skräddarsydda IT-lösningar som på ett kostnadseffektivt sätt stödjer kundernas affärer. Åtagandet omfattar allt från analys och kravspecifikation till utveckling, implementering och drift av infrastruktur. Bolaget har sin verksamhet i Mälardalsoch Göteborgsregionen Caperio har ca 140 medarbetare och är verksamt i Mälardalen och Göteborg. Mälardalen (Stockholm, Uppsala och Örebro) svarar för 68 procent av intäkterna. Caperio har till stor del vuxit organiskt och har sedan 2008 gjort fyra kompletterande och framgångsrika förvärv: Crux i Örebro, Plattform IT i Göteborg, SANvalue i Stockholm och senast Licensbolaget. De huvudsakliga motiven har varit att bredda bolaget geografiskt och kompetensmässigt. Det senaste förvärvet av Licensbolaget stärkte Caperios kompentensområde Licens, som erbjuder kunskap och rådgivning kring, samt försäljning av, mjukvarulicenser till företag. Caperio har förvärvat tre bolag de senaste åren i syfte att bygga den konsultbaserade verksamheten Fördelning av omsättningen per region 100% 80% 60% 40% 20% dec-09 dec-10 jun-10 jun-11 0% Mälardalen Göteborg Källa: Caperio, Redeye Research Genom förvärven av Crux och PlattformIT lade Caperio grunden för konsultverksamheten inom systemintegration som idag består av omkring 90 konsulter varav 40 underkonsulter. Förvärvet av SANvalue stärkte Caperios kompetens och tjänsteutbud inom server och lagring samt ökade närvaron i Stockholm. 4
Förvärvet av Plattform IT stärkte även Caperios position i Göteborgsregionen. Konsolideringstakten i Göteborg har de senaste åren varit mycket hög på grund av att konkurrenten ATEA förvärvat flera av Caperios konkurrenter. Detta har skapat stora möjligheter för Caperio att ta andelar på den marknaden. Caperio har dessutom vunnit betydelsefulla upphandlingar hos Göteborgs Stad och Västra Götalands Regionen, vilket utgör en mycket viktig plattform och referens i regionen och ger Caperio en kvalitetsstämpel vid framtida upphandlingar. Caperio har en väldiversifierad kundstruktur Kunder Caperio har totalt 500 aktiva kunder varav de 10 största står för 40 procent av omsättningen. Fördelningen indikerar att bolaget har ett antal kunder som är av stor betydelse samtidigt som det ändå finns en stor spridning bland kunderna vilket medför att Caperios beroende av enskilda kunder är förhållandevis lågt. Vidare ser vi det som positivt att Caperio har ett flertal större kunder eftersom det ökar bolagets möjligheter att öka skalfördelarna. Antal kunder Fördelning aktiva kunder Caperio har ca 500 aktiva kunder: 10 största kunderna står för 40% av omsättningen 20 största kunderna står för 57% av omsättningen 30 största kunderna står för 65% av omsättningen Källa: Caperio, Redeye Research Caperio lämnar inga detaljerade uppgifter om kundstocken men har offentliggjort större kontrakt och vår bedömning är att Göteborgs Stad, AcadeMedia och Västra Götalands Regionen tillhör några av bolagets största kunder. Offentlig sektor står för cirka 40 procent av omsättningen Den offentliga sektorn svarar för cirka 40 procent av omsättningen vilket skapar en stabilitet med jämnare intjäning över konjunkturcykeln. Caperios erbjudande till den privata respektive den offentliga sektorn är fullt jämförbara. Skillnaden ligger i upphandlingarna. Den offentliga sektorns upphandlingar är oftast större men ger lägre marginaler. Ett ramavtal ingås som regel med flera leverantörer som får konkurrera om varje enskilt uppdrag. Upphandlingar inom den offentliga sektorn är i många fall en tidskrävande process. När dessa upphandlingar vunnits så leder de å andra sidan till mångåriga avtal. 5
Andel försäljning till offentlig sektor 61% 39% Offentlig sektor Privat sektor Källa: Caperio, Redeye Research Caperio har en ledning med lång erfarenhet av branschen och bolagets vd är även grundare och storägare av Caperio Ledning Christer Haglund är VD och styrelseledamot sedan år 2000 och är en av bolagets grundare. Tidigare var han affärsområdeschef för IT-distributören Supplies Team. Andra tongivande personer i ledningen är Johan Söderström som är bolagets COO och ansvarig för Caperio Mälardalen och Anders Filipsson som är ansvarig för Caperio Göteborg. Anders Filipsson var en av grundarna av IT Plattform Göteborg som sedermera blev uppköpt av Caperio. Ledningen har lång och tung erfarenhet av entreprenörskap och företagsledning inom IT-området. Caperios CFO Lars-Ove Wåhlander anställdes 2010. Han har gedigen erfarenhet från sina tidigare positioner som business controller på SonyEricsson och Ericsson. Mer detaljerad information om personerna i ledningen finns i bilaga 1. Även styrelsen har bred IT-kunskap dock tycker vi att styrelsen kan tillföras någon med finansiell erfarenhet Styrelse Henrik Landahl är styrelseordförande i Caperio sedan 2010. Styrelsen har bred och värdefull industriell kompetens inom IT- och konsultverksamhet. Flera i styrelsen har dessutom varit engagerade i Caperio under många år vilket inger förtroende. Möjligen bör styrelsen kompletteras med en ledamot med stark finansiell bakgrund som kan bistå vid förvärv och andra finansiella och strategiska beslut. En längre beskrivning av styrelsen finns i bilaga 1. 6
Verksamhetsbeskrivning Caperio hjälper sina kunder vid inköp av ITutrustning Affärsmodell Caperio erbjuder sina kunder IT-relaterade lösningar så att de kan fokusera på sina kärnverksamheter. Genom att hjälpa kunderna identifiera sina behov ser Caperio till att de upphandlar rätt typ av IT-infrastruktur till rätt pris. Caperio ger råd om vilken typ av lösning som kunderna ska köpa in och hjälper till med implementering och underhåll. Helhetsåtagandet innebär att Caperio oftast erhåller en större initial intäkt följt av ett löpande intäktsflöde. Hårdvara och tjänster svarar för 80 respektive 20 procent av omsättningen. Sedan 2008 har Caperio haft som uttalat mål att öka andelen tjänster vilket det går att se att de lyckats med i och med att bruttomarginalen förbättrats de senaste åren. Att Caperio lyckas öka andelen är den enskilt viktigaste parametern för att bolaget ska förmå att höja marginalerna och därmed lönsamheten i bolaget. Förutom att leverera lösningar till sina kunder erbjuder Caperio även finansieringsupplägg där Caperio ofta tar en restvärdesposition i hårdvaran. Det innebär att kunderna inte binder kapital i hårdvara och att de alltid har uppdaterad IT-infrastruktur. Denna tjänst erbjuds genom Caperio Finance som Caperio äger till 51 procent och som beskrivs lite längre ned. Alla Caperios kompetensområden uppges vara lönsamma Kompetensområden Caperio har flera olika kompetensområden. I datacenter ingår kompetensområdena Server & Lagring, Nätverk & Säkerhet samt Telefoni. Lönsamheten för respektive kompetensområde framgår inte av Caperios redovisning men bolaget uppger att alla kompetensområden är lönsamma, d v s att de genererar vinst efter avdragna försäljningskostnader. Fördelning av försäljning per kompetensområder jun-11 dec-10 dec-09 dec-08 Datacenter 27% 24% 31% 21% Licens 22% 22% 23% 33% Utskrift & Dokument 6% 4% 5% 6% Klient & logistik 45% 50% 41% 41% Källa: Caperio, Redeye Research 7
Nedan beskrivs varje kompetensområde var för sig och bilderna illustrerar hur Caperio arbetar med sina kunder. Källa: Caperio Caperios metod bygger på en analys av kundens verksamhet för att se om den är händelsestyrd, kontrollerad eller proaktiv. Utifrån den bedömningen utformar Caperio lösningar som hjälper kunden att bli mer proaktiv. Det skapar ett mervärde som gynnar kunderna och i slutändan även Caperio. Källa: Caperio Caperio lägger stor vikt vid utredningsfasen i vilken Caperios konsulter analyserar och utvärderar kundens verksamhet för att hitta möjliga förbättringar. Att Caperio lyckas bra i den här fasen är viktigt för kundrelationen och för Caperios lönsamhet. I implementeringsfasen gäller det att leverera lösningarna på ett så effektivt sätt som möjligt och att utbilda kunden i hur lösningarna ska användas. I förvaltningsfasen är det betydelsefullt att se till att kunden är nöjd med lösningarna så att kunden kan fokusera på sin egen verksamhet. I den sista fasen har Caperio även möjlighet att komma med proaktiva förslag och anpassningar för att 8
fortsätta utveckla kundernas verksamhet samtidigt som nya uppdrag skapas. Klient och logistik är Caperios största kompetensområde och står nästan för hälften av omsättningen Klient och Logistik Klient och Logistik är bolagets största kompetensområde och stod under de första sex månaderna 2011 för 45 procent av omsättningen. Caperio åtar sig helhetsansvaret för sina kunders klienthantering och arbetsplatser. Bolaget svarar för behovsanalys, inköp av klienter, konfigurering, leverans och installation samt omhändertagande av äldre utrustning. Fördelarna för kunderna med Caperios erbjudande avseende klient som funktion, eller PC som tjänst, är en minimal klienthantering helt anpassad efter de verkliga behoven, ökad kontroll, lägre kostnader och maximalt fokus på kärnverksamheten. En tydlig plan med start och avslut enligt avtalade servicenivåer ger en driftsäker klientmiljö över tiden. Utskrift och dokument är ett litet område omsättningsmässigt för Caperio men med höga marginaler Utskrift och Dokument Caperio erbjuder en helhetslösning för sina kunders dokument- och utskriftshantering. Efter inventering, volymmätning, behovsanalys och kostnadsanalys ger Caperio konkreta förslag på kostnadsbesparande åtgärder. Kunderna kan välja mellan att utveckla befintlig lösning för ökad effektivitet eller implementera ny helhetslösning. Caperio erbjuder funktionsavtal som ger verksamhetsanpassad utskriftsmiljö med fastställda servicenivåer samt proaktiva avtal som minimerar administrationen och risken för driftstopp där kunderna debiteras en månadsavgift eller en avgift baserad på hur mycket de utnyttjat tjänsten. Detta är ett av Caperios minsta kompetensområden och står för endast 5 procent av försäljningen. Server och lagring är ett område som Caperio satsar allt hårdare på Server och Lagring Caperio siktar på att bli större inom avancerade server- och lagringslösningar där bolaget har ett gediget kunnande. Erbjudandet till kund baseras på utvärdering och rådgivning som med Caperios erfarenhet och kompetens ska ge en effektiv implementation av lösningen. Genom proaktiva avtal och support kan Caperio ge en infrastruktur som är uppdaterad och driftsäker. Kompetensområdet svarade för cirka 20 procent av försäljningen 2010 och har god tillväxtpotential. Många företag kommer att behöva hjälp vid beslut om vilka delar av verksamheten och informationen som ska ligga i molnet. Detta kompetensområde har även beröringspunkter med Nätverk och Säkerhet där Caperio ser stora möjligheter. Även nätverk och säkerhet är ett område som väntas växa snabbt Nätverk och Säkerhet Också inom Nätverk och Säkerhet erbjuder Caperio helhetslösningar som omfattar analys och rådgivning, design, implementering och förvaltning av nätverksmiljön. Kompetensområdet Nätverk och Säkerhet stod för 6 procent av omsättningen under 2010. Säkerhet är ett tillväxtområde som Caperio satsar på genom att bland annat anställa specialistkompetens. En viktig underliggande trend är utvecklingen mot molnlösningar. En allt 9
större del av budgetarna inom säkerhet läggs på tjänster och utbildning då framväxten av sociala nätverk har bidragit med en mängd nya säkerhetsutmaningar. Balansen mellan öppenhet och säkerhet är svår att hantera för många bolag. Detta borde vara ett lönsamt område för Caperio då tjänste- och rådgivningsandelen är hög. Caperio har anställt Symantecs före detta Sverige chef Fredrik Olsson för att stärka kompetensområdet. Fredrik har köpt 33 000 aktier i Caperio vilket vittnar om hans starka tro på bolaget. Telefoni delen är ett litet område för Caperio Telefoni Caperio erbjuder sina kunder att svara för analys, inköp, implementering och förvaltning av telefonilösningar. Detta är ett litet område för Caperio omsättningsmässigt men bidrar med god lönsamhet. Att Caperio erbjuder tjänster som står för en förhållandevis liten del av kundernas verksamhet beror som regel på att de ingår i större leveranser av andra lösningar och tjänster. Caperios rådgivning är leverantörsoberoende i samband med upphandlingarna. Inom licens hjälper Caperio sina kunder att hålla koll på bolagets mjukvarulicenser för att undvika juridiska problem Licens Caperio ger råd om mjukvarulicenser och hantering av dessa. Många företag saknar en professionell hantering av sina mjukvarulicenser vilket är både kostsamt och riskabelt ur rättslig synvinkel. Caperio erbjuder ökad kontroll, stöd i förändrat arbetsätt och effektivitet i licenshanteringen. Caperio har nära kontakt med flera av de största mjukvaruprogrambolagen som Adobe, Microsoft, Oracle, Symantec och VMware vilket givit bolaget och ytterst kunderna bra insikter och kunskaper. Caperio blev bland annat utsett till 2010 Microsoft Country Partner of the Year för sin förmåga att leverera smarta och innovativa lösningar. Detta var första gången Caperio fick en utmärkelse av Microsoft och är ett bevis på att Caperios tjänster inom området är mycket konkurrenskraftiga. Caperio är dock inte bunden av någon leverantör utan är fri att erbjuda den leverantör som är bäst lämpad för kundernas behov. Caperio erbjuder även olika former av finansieringslösningar Finance Caperio Holding och TEC Finance äger 51 respektive 49 procent av Caperio Finance som erbjuder kunderna finansieringslösningar. Caperio Finance har i sin tur tre olika refinansieringspartners som tar hela den finansiella risken. Restvärdesmodellen är den klart dominerande av Caperios två olika finansieringserbjudanden. Den är en form av operationell hyra i vilken Caperio tar en restvärdesposition i hårdvaran. Förtjänsten för Caperio kommer när hårdvaran återlämnas. Caperio arbetar då med remarketing vilket innebär att bolaget tar ansvaret för hårdvaran och säkerställer att all känslig information raderas innan den därefter säljs vidare alternativt går till miljöskrotning. 10
Den andra modellen bygger på finansiell leasing där Caperio har en räntespread i leasingavtalet. Fördelen för Caperio med den här modellen är att intäkten kan bokföras direkt när avtalet tecknas. Bolaget tar dock ingen egen kreditrisk då de refinansierar lånen men tar ofta en restvärdesposition i hårdvaran vilket utgör en viss risk Det bör poängteras att Caperio inte självt tar någon risk i finansieringen och därmed inte heller binder något kapital. Risken finns i restvärdet på produkten och framgår av balansräkningen under posten finansiella anläggningstillgångar. I delårsrapporten per september uppgick beloppet till 4,9 miljoner kronor vilket innebär en begränsad risk för Caperio. Snarare anser vi att den positionen är intressant då den utgör en potential för Caperio att tjäna pengar. Caperio har även valt att utforma ett antal finansieringslösningar för specifika upplägg för att ytterligare stärka sin konkurrenskraft. Exempel på sådana är PC som tjänst, ElevPC och Applikationshyra. 11
Marknadsbeskrivning IT-marknaden påverkades kraftigt under lågkonjunkturen men har sedan dess återhämtat sig och visar nu på god tillväxt Marknadsstorlek/tillväxt 2009 var ett mycket utmanande år för IT-branschen i Sverige och övriga Norden. IT-budgetarna krympte med nästan 7 procent vilket fick stor påverkan inte minst på konsultbolagen. Även 2010 var på flera sätt ett utmanande år men efterfrågan på IT-konsulter förbättrades stadigt under hela året i takt med den allmänna konjunkturen. Den totala IT-budgeten växte med drygt 2 procent vilket gjorde att det fortfarande var en bra bit kvar till toppåren innan finanskrisen. Hårdvarusegmentet väntas ha lägst tillväxt medan tjänster förväntas utvecklas snabbast Under 2011 och 2012 förväntas IT-budgetarna i Sverige fortsätta att öka med 4,3 respektive 0,7 procent, varav tjänster som innefattar konsulttjänster förväntas öka med 5,1 respektive 5,0 procent, enligt Radar Groups senaste rapport för IT-budgetarna 2012. Av Caperios försäljning står hårdvara för en stor del och den väntas växa med 2,7 procent under 2011. Caperios satsning på att öka andelen tjänster ser ut att ligga helt rätt i tiden då andelen tjänster väntas växa snabbt under 2011 och även förväntas göra så under 2012. Förändring av totala IT-budgeten i Sverige 2007 2008 2009 2010 2011e 2012e Hårdvara 2,0% 2,0% -12,0% 0,9% 2,7% 2,0% Mjukvara 6,0% 5,0% -9,0% 2,7% 4,1% 3,0% Tjänster 7,0% 4,0% -4,0% 4,0% 5,1% 5,0% Källa: Radar Group 2011 Andelen tjänster tar en allt större del av ITbudgetarna Jämför vi fördelningen av IT-budgetarna mellan 2010 och 2011 ser vi att tjänster fortsätter att öka snabbare än mjukvara. Andelen tjänster väntas växa från 36 procent till 39 procent. Detta tillsammans med ökningen av de totala budgetarna skapar goda förutsättningar för tillväxt på Caperios områden. Fördelning IT-budget 2010 Fördelning IT-budget 2011 14% 31% 15% 29% 19% 17% 36% 39% Intern IT Tjänster Mjukvara Hårdvara Intern IT Tjänster Mjukvara Hårdvara Källa: Radar Group 2011 12
Den svenska BNPtillväxten förväntas bromsa upp kraftigt under 2012 BNP-tillväxt Även den svenska BNP-tillväxten återhämtade sig starkt under 2010. Den trenden har hållit i sig under större delen av 2011 men under 2012 väntas den bromsa upp bli betydligt. Enligt Konjunkturinstitutet väntas BNPtillväxten i Sverige uppgå till 4,3 procent under 2011. Tittar vi in i 2012 ser vi att BNP-tillväxten dämpas till ca 0,7 procent för att sedan stärkas till 2,0 procent 2013. Sedan de finansiella marknaderna under sommaren och början av hösten 2011 återigen visat tecken på osäkerhet har BNP prognoserna justerats ned ordentligt under hösten. Sverige är nu det land i Norden som väntas ha svagast BNP utveckling under 2012 från att ha varit det land med starkast BNP utveckling 2011. BNP tillväxt i Sverige 2005-2013E 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011E 2012E 2013E -4,0-6,0 Källa: Konjunkturinstitutet december 2011 Konfidensindikatorn visar tecken på avmattning Konfidensindikatorn Konfidensindikatorn för IT-konsulter nådde under 2010 nästan upp till toppnivån från 2007. Under första halvan av 2011 låg den fortsatt på en stabil nivå men föll kraftigt under sensommaren och hösten. Grafen nedan ger en indikation på hur fort läget kan förändras och hur snabbt humöret kan återhämta sig. Den höga nivån på konfidensindikatorn under 2010 är troligen en reaktion på att den var starkt nedpressad under 2009. Det som är viktigt att komma ihåg är att det fortfarande är långt kvar ner till den panik som rådde under 2009. 13
Konfidensindikator IT-konsulter (2004-2012 jan) 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-20 -40-60 Källa: Konjunkturinstitutet januari 2012 IT-befinner sig i ständig förändring och det finns ett antal trender som påverkar Caperio. Två som är viktiga att hålla ett extra öga på är ökningen av molnbaserade tjänster och utvecklingen på säkerhetsmarknaden. Omställningen till att köpa IT som tjänst påverkar allt mer och innebär en rad möjligheter Molnlösningar Molnmarknaden uppgår under 2011 i Sverige till cirka 4 miljarder kronor enligt Radar Group med en fortsatt tillväxt på över 30 procent. SaaS (Security as a Service)-tjänster står för cirka 3,5 miljarder av marknaden och är det området med högst tillväxt. SaaS lösningar förväntas fortsätta växa med 35 procent jämfört med PaaS (Platform as a Service) och Iaas (Infrastructure as a Service) som väntas fortsätta växa med cirka 30 procent. Fördelning av molntjänster 12% 16% IaaS 15% PaaS SaaS Osäker 57% Källa: Radar Group 2011 14
Den höga tillväxten för molnlösningar är intressant för flera av Caperios kompetensområden. Inom Licens kommer kunderna behöva hjälp med vilken typ av licens som ska införskaffas och vilka som ska köpas som en tjänst. Andra kompetensområden som kommer att påverkas är Nätverk och Säkerhet. Även Server och Lagring kommer att påverkas av molnomställningen när det gäller att bestämma vilken information som kan lagras i molnet eller på egna servrar. Här har Caperio med sin kompetens och erfarenhet stora möjligheter att hjälpa sina kunder. En annan intressant reflektion är att offentlig sektor varit tidig med att implementera molnlösningar. Den har också i högre grad än privat sektor budgeterat för detta. Andelen som budgeterat för IT som tjänst 29% 39% Offentlig sektor Privat sektor Källa: Radar Group 2011 Nätverk och säkerhet kommer ha en god tillväxt framöver enligt Radar Group Säkerhet Ett av de områden som Caperio kommer satsa allt hårdare på är nätverk och säkerhet. Med alla mobila klienter som når marknaden är säkerhetsfrågan väldigt het. Trots det råder det fortfarande stor osäkerhet om hur dessa klienter bäst ska skyddas. Ska säkerheten finnas i klienterna eller i centrala system? Eller i en kombination? Säkerhetsmarknaden beräknas vara värd 3,3 miljarder kronor i Sverige enligt Radar Group, fördelat på tjänster 2,5 miljarder och mjukvara 0,8 miljarder kronor med en tillväxt på cirka 5 procent 2012. För Caperio som har cirka 40 procent av sina intäkter från offentlig sektor är det intressant att den förväntas gå i täten för investeringar i säkerhet inte minst på grund av legala föreskrifter. Sammantaget står stat och landsting för över 0,8 miljarder kronor och är dessutom mest aktiva vilket skapar goda förutsättningar för Caperios satsning. 15
Procent av beslutsfattarna som väntas investera i Endpoint Security lösningar Landsting 80% Statliga myndigheter 71% Hälso/Sjukvård 61% konsulttjänster 60% Bank & Finans 57% Kommun 57% Grundskola och Gymnasium 57% Läkemedel/Biotech 54% Genomsnitt 51% Handel 50% Tjänsteindustri 47% Energi 47% Högskola & Universitet 45% Tillverkande industri 45% Telekom 41% Transport 38% Källa: Radar Group 2011 Allokerat värde per område SEKm Tillverkning 474 Stat 424 Finans & Försäkring 334 Tjänster 328 Handel 321 Kommun 221 Transport 191 Landsting 154 Informationsteknik 137 Telekommunikation 130 Källa: Radar Group 2011 Caperios konkurrenter kan delas in i tre grupper Konkurrenter/marknadsandelar Konkurrensen på Caperios marknad är hård. Bolaget har konkurrenter i hela spannet från stora globala tillverkande bolag till mindre lokala återförsäljare. De kan delas in i tre grupper: Stora tillverkande företag med egen försäljning Stora tillverkande konkurrenter Flera av de stora tillverkande IT-jättarna har egna direktförsäljningsorganisationer. Exempel på sådana är HP, Dell, IBM, Ricoh och EMC. Samtidigt som flera av dessa konkurrerar med Caperio är Caperio också återförsäljare av bolagens produkter och samarbetspartner. Caperio gör till exempel gemensamma marknadsplaner med flera av sina nyckelleverantörer och får bonus och kickbacks från dem om vissa mål uppfylls. En risk med detta nära samarbete är att Caperios trovärdighet som rådgivare kan ifrågasättas. Sannolikt tjänar förmodligen dock både Caperio och kunderna på att Caperio har en god relation med sina leverantörer. Det skulle dock vara tufft för Caperio att konkurrera direkt med dessa bolag om relationerna av någon anledning försämrades. Caperio kan dock dra fördel av sitt oberoende och hjälpa kunderna att välja lösningar och produkter som matchar deras behov bäst. Caperio väljer även att rikta in sig på lite mindre organisationer än vad de stora konkurrenterna gör. Större lokala systemintegratörer är en annan typ av konkurrens Caperio möter Stora lokala systemintegratörer Det finns många likheter mellan Caperios och norska Ateas verksamheter. Atea har vuxit kraftigt de senaste åren inte minst genom förvärv. Atea är dock betydligt större med 5 400 medarbetare i Norden och Baltikum varav 1 700 fördelade på 30 kontor över hela Sverige. Även Dustin och Cygate får räknas till de större lokala konkurrenterna. 16
Genomsnittlig PTP-marginal de senaste 4 åren Caperio Holding Mindre lokala systemintegratörer i Caperios storlek är den tredje typen av konkurrenter Mindre lokala systemintegratörer Förutom de större nordiska konkurrenterna finns det flera bolag med jämförbar omsättning, bland annat Kerfi, Addpro och Svensk IT Funktion. En annan konkurrent är teleoperatören DGC som har ett affärsområde inom IT-drift som har vissa likheter med Caperios verksamhet. Caperio har växt snabbare än de flesta av sina konkurrenter Lönsamheten har dock pressats av den höga tillväxten Positionering Nedan har vi sammanställt en graf över hur konkurrenterna har presterat omsättnings- och marginalmässigt i genomsnitt de fyra senaste åren. Många av bolagen uppvisar en stark tillväxt och god lönsamhet. Även Caperio har haft en god omsättningstillväxt på över 20 procent under perioden som också omfattar det tuffa 2009. I Caperios omsättningstillväxt finns även förvärv men räknar man bort dem har den organiska tillväxten i snitt varit 15 procent. Caperio har dock inte presterat lika bra när det gäller lönsamheten. Vår bedömning är att det beror på att bolaget prioriterat tillväxt under lågkonjunkturen samtidigt som andelen tjänster varit något lägre än konkurrenternas historiskt. Två bolag som haft det lite tuffare med omsättningstillväxten är Kerfi och Svensk IT Funktion men alla bolagen uppvisar lönsamhet i genomsnitt vilket innebär att branschen är lönsam. Caperio vs konkurrenterna de senaste 4 åren 8,0% Cygate 7,0% 6,0% Proact IT Sverige Addpro 5,0% Svensk IT Funktion 4,0% Ricoh Sverige AB 3,0% Dustin 2,0% ATEA Sverige AB Caperio 1,0% Kerfi 0,0% -10% 0% 10% 20% 30% Genomsnittlig årlig försäljningstillväxt de senaste 4 åren Källa: Redeye Research, Affärsdata. Baseras på åren 2007-2010 De flesta av konkurrenterna är dock lönsamma vilket tyder på att branschen är lönsam Flera av konkurrenterna har haft en god tillväxt under de senaste åren. De har också levererat en högre lönsamhet vilket oftast beror på att de har en högre tjänstegrad i sina verksamheter. Det bolag som är mest likt Caperio till storlek och verksamhet är Kerfi som 2010 omsatte 512 miljoner kronor och gjorde ett resultat före skatt på -2 miljoner kronor. De övriga aktörerna är betydligt större än Caperio och har flera verksamhetsområden vilket gör jämförelsen något svår. 17
Caperio vs konkurrenter Omsättning 2010 tkr PTP* 2010 PTP-marginal Kerfi 512 079-2 032-0,4% Ricoh Sverige AB 922 500 38 100 4,1% Dustin AB 3 728 402 118 287 3,2% Proact IT Sweden AB 543 570 28 230 5,2% ATEA Sverige AB 5 692 185 164 298 2,9% Addpro 404 592 23 425 5,8% Svensk IT Funktion 189 676 4 385 2,3% Cygate 1 365 591 88 400 6,5% Caperio 611 790 9 987 1,6% Källa: Redeye Research, Affärsdata. * Pre tax profit Caperio arbetar mycket aktivt med de interna värderingarna på bolaget Caperio arbetar mycket aktivt med sina interna företagskultur. Vi anser att detta är en viktig anledning till att bolaget har vuxit så kraftigt de senaste åren. En av Caperios viktigaste konkurrensfördelar är de nära kundrelationerna och det starka inslaget av personlig kontakt. En annan konkurrensfördel är att Caperio sätter lösningen framför produkten vilket uppskattas av kunderna då det ofta är en lösning på ett problem de efterfrågar. Ett bevis för att deras arbetsmetoder är framgångsrika är de utmärkelser bolaget har fått de senaste åren Ett bevis på att Caperios arbetsmetoder är framgångsrika, förutom den starka tillväxten, är att bolaget blev rankat etta i Radar Groups leverantörsutvärdering. I den mäter Radar Group upplevd kvalitet från ITleverantörer i Sverige inom området infrastruktur. Caperio fick betyget 4,8 av 5 möjliga vilket var den högsta ratingen. Det som också är intressant är att de stora leverantörerna inte fick speciellt höga placeringar när det gäller upplevt värde i förhållande till upplevd kostnad. Att Caperio lyckas leverera ett högre upplevt värde till sina kunder beror sannolikt på god arbetsgemenskap och nöjda medarbetare i kombination med bolagets strategi att alltid arbeta nära sina kunder med anpassade IT-lösningar. En god gemenskap och nöjd personal är mycket viktigt speciellt i mindre tillväxtbolag Att mindre bolag som Caperio har tydliga värderingar och en personal som trivs på sin arbetsplats är avgörande. Är personalen nöjd presterar den bättre leveranser till kunderna. Caperio satsar bland annat på att sponsra idrottslag som Caperiotäby (innebandy) och Caperiotumba (handboll) vilket bygger gemenskap i organisationen. Ett annat bevis för att Caperio lyckas i sin satsning på att vara en bra arbetsplats är att de fick Stora Arbetsmiljöpriset 2007. 18
Finansiella prognoser Caperio har visat en imponerande tillväxt under de senaste åren trots lågkonjunkturen 2009 var ett mycket tufft år för IT-branchen i stort. Caperio valde en offensiv strategi vilket ser ut att ha varit framgångsrikt. Ser vi på de rullande 12 månaders-siffrorna för omsättningen har tillväxten varit god genom hela lågkonjunkturen också om Caperios förvärv räknas bort. Lönsamheten däremot påverkades negativt av den offensiva satsningen men har sedan slutet av 2009 stadigt förbättrats och rörelseresultatet närmar sig 30 miljoner kronor på rullande 12 månader. Det bör poängteras att vi endast räknar med organisk tillväxt i våra prognoser. Caperio har dock som målsättning att växa även genom förvärv. Caperios VD Christer Haglund har sagt att Caperio kan komma att göra förvärv eller starta egen verksamhet i södra Sverige. Det är dock svårt att säga när detta kommer att ske. Caperio bör redovisa orderingång eller orderstock vilket skulle öka säkerheten i prognoserna Caperio redovisar varken orderstock eller orderingång vilket gör prognoserna mer osäkra. Vi anser att Caperio bör göra det framöver eftersom denna ökade transparens skulle uppskattas av aktiemarknaden. Omsättning R12M 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 Omsättning R12M SEKm Rörelseresultat R12M SEKm Källa: Redeye Research, Caperio Bruttomarginalen har stadigt förbättrats i takt med att andelen tjänster ökat Av grafen nedan framgår att bruttomarginalen kontinuerligt förbättrats under de senaste åren. Bruttomarginalen är relativt låg i Caperio vilket beror på att en stor del av försäljningen består av hårdvara. Att bolaget trots pressade hårdvarupriser ändå har lyckats med att öka bruttomarginalen beror på att Caperio stadigt har ökat andelen tjänster i förhållande till den totala omsättningen vilket förbättrat såväl bruttomarginalen som EBITDAresultatet. Caperio har som mål att fortsätta öka andelen tjänster för att på så sätt höja lönsamheten i bolaget. 19
2006 2007 2008 2009 2010 2011 Caperio Holding Nettoomsättning & bruttomarginal 300 250 200 150 100 50 0 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Nettoomsättning SEKm Bruttomarginal Att andelen tjänster fortsätter att öka är viktigt för att se att bolaget fortsätter utvecklas enligt plan Källa: Redeye Research, Caperio Diagrammet nedan visar tydligt hur andelen tjänster har ökat i Caperio. Detta är nyckeln till ökad lönsamhet och viktigt att följa upp framöver. Vi räknar med att andelen tjänster ökar till 22 procent i år och 23 procent 2012. Vi förväntar oss alltså inga snabba förändringar men också mindre ökningar av tjänsteandelen får genomslag på marginalerna. Andelen tjänster vs hårdvara 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen hårdvara Andelen tjänster Källa: Redeye Research, Caperio I våra prognoser räknar vi med en försiktig förstärkning av EBITDAmarginalen i takt med att andelen tjänster ökar Ser vi på EBITDA-resultatet på rullande 12 månader blir den positiva utvecklingen i Caperio tydlig. Trots det är EBITDA-marginalen på 4 procent inte hög och bör kunna stiga ytterligare framöver i takt med att andelen tjänster ökar. Vi bedömer att en tjänstenivå på upp emot 25 procent krävs för att nå en EBITDA-nivå på 5 procent. Vi är dock försiktiga i våra antaganden och räknar med att Caperio når en tjänsteandel på drygt 23 procent 2012 vilket motsvarar en EBITDA-nivå på 4,5 procent 2012. 20
Q4 2007 Q1 2008 Q2 2008 Q3 2008 Q4 2008 Q1 2009 Q2 2009 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Q3 2010 Q4 2010 Q1 2011 Q2 2011 Q3 2011 Q4 2011 Q1 2012e Q2 2012e Q3 2012e Q4 2012e Caperio Holding EBITDA R12M 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% EBITDA R12M SEKm EBITDA marginal, % Källa: Redeye Research, Caperio Lönsamheten har stabiliserats och vi räknar med en fortsatt positiv utveckling Längre ner i resultaträkningen ser vi att Caperios lönsamhet har stabiliserats under de senaste kvartalen. Rörelseresultat & rörelsmarginal 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% -4,0% -5,0% Rörelseresultat Rörelsemarginal Källa: Redeye Research, Caperio Bolaget ska nå 5 procent i EBITDA-marginal 2012 Grafen över antalet anställda visar hur Caperio växte kraftigt under de tuffa åren 2008 och 2009. Detta skedde delvis genom förvärven av Crux i Örebro i slutet av 2008 och Plattform IT i Göteborg under 2009. Att bolaget valde att satsa under lågkonjunkturen var ett modigt drag av ledningen som visade sig lyckosamt. Lönsamheten påverkades dock negativt under perioden men stiger nu vilket inger förtroende för ledningen. Intäkten per anställd sjunker något i takt med att andelen tjänster ökar och hårdvarudelen minskar. Den trenden kommer troligtvis att fortsätta vara svagt fallande framöver. Vid årsskiftet 2011 hade Caperio 141 medarbetare. Caperios VD Christer Haglund skrev i VD-ordet i årsredovisningen för 2010, då bolaget hade 90 21
konsulter varav 40 inhyrda underkonsulter, att bolaget inom två år skulle ha dubbelt så många. Bolagets höga ambitionsnivå framgår också av målet om en EBITDA-marginal på 5 procent 2012. Vi tror att det kan bli tufft att nå och räknar med en något lägre lönsamhet (4,5 procent EBITDA 2012) i våra prognoser vilket motsvarar en tjänsteandel på drygt 23 procent. Antal anställda 160 140 120 100 80 60 40 20 0 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Genomsnittligt antal anställda Serie2 Källa: Redeye Research, Caperio Caperio lyckades växa organiskt även under det tuffa 2009 Caperios organiska tillväxt har varit stark. 2009 var ett tufft år för bolaget p g a konjunkturen och integrationen av två förvärv. Trots det växte Caperio organiskt med fem procent det året. Försäljning - organisk tillväxt 2007 2011-06 2008 2009 2010-12 2011 2009-12 2008-12 Tillväxt -12% 23% 38% 5% 30% 30% 13% 5% 38 Källa: Redeye Research Flera faktorer talar för att Caperios tillväxt kommer vara hög även framöver Idag talar det mesta för att Caperio är inne i ett bra momentum med både god organisk tillväxt och stigande lönsamhet. Detta kommer från ett ökat fokus på tjänsteverksamhet och lönsamhet. Caperio har även vidgat sin verksamhet från Mälardalsregionen och Göteborgsverksamheten blir allt viktigare. En annan faktor som talar för Caperio är satsningarna på områden som bedöms ha god tillväxt framöver, till exempel IT-säkerhet och nätverk som påverkas av omställningen till molnet. Men det finns även ett orosmoln En utmaning som Caperio möter ständigt är de fallande hårdvarupriserna. Detta är dock inget nytt fenomen utan något som är en naturlig del av verksamheten. Bolaget har historiskt hanterat detta genom att hela tiden öka volymen samtidigt som erbjudandet utökats med fler tjänster. Detta är också framgent den strategi som kommer att användas. Vi räknar med en lägre tillväxt framöver än vad bolaget har presterat historiskt Vi antar i våra prognoser att den organiska tillväxten kommer att avta i takt med att bolaget blir större och det därmed krävs större ökning för att behålla den höga procentuella tillväxten. Samtidigt vittnar bland annat konfidensindikatorn om att vi går mot osäkrare tider, vilket även kommer 22
att påverka Caperio. Vi räknar därför med en, för Caperio, låg organisk tillväxt under 2012 på 6 procent. Det som kan ändra våra tillväxtantaganden är att Caperio skulle starta nya kontor i exempelvis södra Sverige. Vi räknar dock inte med det idag då vi tror att det är störst sannolikhet att detta sker genom förvärv. Vi räknar också med väldigt moderata lönsamhetsförbättringar De lönsamhetsantaganden som vi gör i våra prognoser bygger på att bolaget fortsätter att öka sin lönsamhet något i takt med att tjänsteandelen ökar. Detta gör att vi räknar med en EBIT-marginal på 3,7 procent för 2012 vilket är högre än de 3 procent bolaget genererade under 2011. Fjärde kvartalet 2012 Caperios rapport för det fjärde kvartalet 2011 blev bättre än vad vi räknat med. Försäljningen uppgick till 233 miljoner kronor mot de 218 miljoner kronor som vi räknat. Även rörelsemarginalen var något starkare än vad vi räknat med och uppgick till 3,5 procent. Den starka tillväxten på 14 procent gör att bolaget nu nästan når omsättningsmålet som kommuniceras i rapporten och som uppgår till 15 procent. Tillväxtmålet ligger i nivå med tillväxttakten som vi sedan tidigare räknat med för 2012. Tabell Förväntat vs. Utfall (SEKm) Q4'10 Q4'11E Utfall Diff Försäljning 205 218 233 7% EBITDA 11 9 10 14% EBIT 9 7 8 16% PTP 9 7 8 17% VPA, SEK 1,0 1,0 1,0 8% Försäljningstillväxt 6,5% 13,9% EBIT marginal 3,2% 3,5% Källa: Redeye Research Bruttomarginalen fortsatte att vara stark under det fjärde kvartalet vilket är den enskilt viktigaste parametern att hålla koll på i Caperio. Under 2011 uppgick bruttomarginalen till 23,4 procent vilket är en ökning från 19,1 procent under 2010 och det är också anledningen till det stigande resultatet under 2011. Bakom förstärkningen ligger ett ökat fokus på ökat tjänsteerbjudande vilket även kommer att vara fokus framöver. De två senaste förvärven ligger också i linje med den strategin. Vi har endast gjort små justeringar av våra estimat efter rapporten efter det fjärde kvartalet. Vi räknar med en tillväxt under 2012 på 14 procent och en rörelsemarginal på 3,7 procent. 23
Caperio Holding - Detaljerade estimat SEKm Q1'10 Q2'10 Q3'10 Q4'10 2010 Q1'11 Q2'11 Q3'11 Q4'11 2011 Q1'12E Q2'12E Q3'12E Q4'12E 2012E Försäljning 103 148 156 205 612 139 172 165 233 709 161 196 187 264 809 EBITDA 1,1 2,1 2,2 10,6 15,9 5,5 6,9 6,5 10,4 29,3 7,1 9,2 8,5 13,8 38,6 EBIT -0,4 0,6 0,8 9,1 10,1 3,7 5,0 4,3 8,1 21,1 4,8 6,9 6,1 11,4 29,6 Vinst före skatt -0,5 0,6 0,8 9,2 10,0 3,7 5,0 4,3 8,1 21,1 4,8 6,9 6,1 11,4 29,2 VPA, SEK -0,14 0,08 0,05 1,03 1,02 0,45 0,64 0,52 1,03 2,60 0,60 0,88 0,77 1,53 3,79 Försäljningstillväxt 27% 6% 152% 10% 30% 34% 16% 6% 14% 16% 16% 14% 14% 13% 14% EBIT marginal -0,4% 0,4% 0,5% 4,5% 1,7% 2,7% 2,9% 2,6% 3,5% 3,0% 3,0% 3,5% 3,3% 4,3% 3,7% VPA tillväxt (y/y) na na na 10% na na 733% 930% 0% 154% 33% 38% 48% 48% 46% Källa: Redeye Research Caperio har en låg skuldsättning Caperios balansräkning De räntebärande skulderna i form av skulderna har som vi skrev om i den inledande analysen ökat något till följd av förvärvet av licensbolaget. De räntebärande skulderna vid årsskiftet uppgick till 10,8 miljoner kronor (långfristiga skulder + skulder till kreditinstitut). Kassan uppgick vid årsskiftet till 13,6 miljoner kronor. Goodwillposten uppgår till 48,9 miljoner kronor och eftersom Caperio inte tillämpar IFRS skrivs den av enligt fastlagd plan. Den föreslagna utdelningen ligger i år på 1,50 kronor per aktie vilket är en dubblering jämfört med föregående år. Vi räknar med att bolaget fortsätter att dela ut pengar i enlighet med sin utdelningspolicy som säger att 50 procent av resultatet efter skatt och minoritetsintressen justerat för avskrivning av goodwill ska delas ut. Relativt små investeringsbehov i verksamheten Investeringar och framtida rörelsekapitalbehov Caperios framtida investeringsbehov är relativt små. De investeringar som görs är framförallt i verksamhetsutveckling i form av e-handelsplattformar, affärssystem, logistik och CRM system. Investeringar kan också behöva göras i samband med en eventuell satsning i södra Sverige. De materiella anläggningstillgångarna uppgick vid årsskiftet endast till 1,1 miljoner kronor och består till huvuddelen av inredning. Kassan uppgick vid årsskiftet till 13 miljoner kronor Caperio har en låg skuldsättning. Tillväxten har finansierats med eget kapital och förvärv med ett stort inslag av apportemissioner. Vid framtida förvärv överväger dock Caperio att använda sig av andra finansieringslösningar som vid förvärvet av Licensbolaget. Ett alternativ som ligger nära till hands är att använda sig av förvärvskrediter för att på så sätt kunna bygga upp en starkare kassa. Vid årsskiftet uppgick kassan till drygt 13 miljoner kronor. Caperio tillämpar inte IFRS vilket påverkar skattesatsen i bolaget Skatt Anledningen till Caperios relativt höga skattesats är att Caperio inte tillämpar IFRS. 2011 betalade Caperio 7,7 miljoner kronor i skatt på ett resultat före skatt på 21,1 miljoner kronor. Eftersom bolaget löpande gör icke avdragsgilla avskrivningar på sin goodwill är det skattepliktiga resultatet högre. Caperio har dock som långsiktigt mål att införa IFRS. 24
Värdering Vi värderar Caperio genom en DCF analys och en relativvärdering Vi värderar Caperio på två sätt. Dels genom en DCF värdering som bygger på att de förväntade framtida kassaflödena diskonteras med ett avkastningskrav och dels med en relativvärdering där vi jämför Caperio med ett antal bolag med liknande karaktär. Vi räknar med en wacc på 13,5 procent Givet våra prognoser och avkastningskrav får vi ett motiverat värde på 37 kronor per aktie DCF-värdering I vår DCF värdering har vi använt en diskonteringsränta på 13,5 procent, varav beta är 1,6, den riskfria räntan 2,0 och en riskpremium på 7,4 procent. Riskpremien reflekterar den småbolagsrabatt som bland annat beror på den svaga likviditeten i aktien. För perioden 2011-2014 räknar vi med en genomsnittlig tillväxt på 10,4 procent och en genomsnittlig rörelsemarginal på 4,0 procent. För perioden 2015-2025 räknar vi med en genomsnittlig tillväxt på 3,3 procent och en genomsnittlig rörelsemarginal på 3 procent. Investeringarna under den här perioden väntas uppgå till 0,5 procent av försäljningen. Vi räknar med att Caperio kommer att betala en skattesats på 28 procent. Den terminala tillväxttakten har vi antagit till 2 procent. Givet våra finansiella prognoser och antaganden ovan motiverar det ett värde på 37 kronor per aktie. Vissa parametrar får stor påverkan på värdet vilket går att se i känslighetsanalysen I en DCF värdering finns det ett antal parametrar där små förändringar får stor påverkan på det motiverade värdet. Vi har därför konstruerat en känslighetsanalys som belyser vilken påverkan förändringar i vissa avgörande parametrar får på värdet. De tre parametrar vi valt att titta närmare på är de långsiktiga antagandena om försäljningstillväxten, EBITmarginalen samt WACC:en. I känslighetsanalysen antar vi att tillväxten halveras var femte år så att en tillväxt som 2015 är 5 procent är 2,5 procent 2020. Vi räknar med en EBIT marginal från 2015 på 3,5 procent. Känslighetsanalys Tillväxt 0% 5% 10% 15% 20% 1% 25 27 28 29 30 2% 29 31 33 34 36 EBIT-marginal 3% 33 35 37 39 41 4% 36 39 41 44 46 5% 39 42 45 48 50 Källa: Redeye Research Känslighetsanalys Tillväxt 0% 5% 10% 15% 20% 10,5% 43 47 51 55 58 12,0% 38 41 44 47 49 WACC 13,5% 34 36 38 40 43 15,0% 31 33 34 36 37 16,5% 28 29 31 32 33 Källa: Redeye Research 25
Vi har valt att jämföra Caperio med tre olika kategorier av bolag Relativvärdering Att hitta direkt jämförbara bolag till Caperio som är noterade och som det finns estimat på är inte helt enkelt. Vi har därför valt att jämföra Caperios värdering med ett antal olika typer av bolag. Det är då viktigt att hänsyn tas till de karakteristika som skiljer bolag åt och som påverkar vilken typ av värdering ett bolag har. De parametrar vi tycker är viktiga att väga in i en jämförelse är framförallt storlek, tillväxt, lönsamhet och riskprofil. En annan parameter som gör att jämförelsen haltar något är att Caperio inte använder sig av IFRS redovisning vilket innebär att de skriver av på sin goodwill. Detta påverkar P/E jämförelsen negativt för Caperios del och vi har därför lagt in en rad där vi räknat fram Caperios P/E-tal justerat för goodwill avskrivning. IT-konsulterna värderas högre än Caperio i snitt men har också en liknande tillväxt och högre lönsamhet Den första gruppen vi har valt att jämföra Caperio med är ITkonsultbolagen. Denna jämförelse är bra på det sättet att Caperio växer sin tjänsteandel allt mer samtidigt som de i flera fall konkurrerar med konsultbolagen. Det som gör att jämförelsen haltar något är att Caperios försäljning fortfarande till övervägande del består av hårdvara vilket gör att Caperios marginaler är lägre än konsulternas. Ser vi på ett genomsnitt av de svenska it-konsulterna värderas de till ett P/E på 2012 på 10,4 jämfört med Caperios 6,0x. Vi anser att Caperio ska värderas med en rabatt jämfört de mer lönsamma konsulterna som i genomsnitt har en EBITDA-marginal på 10 procent jämfört med Caperio som ligger strax under 4 procent. Caperios tillväxt ligger även i nivå med konsulterna. Detta gör att vi tycker att Caperios värdering är relativt rättvis i jämförelse med konsulterna. Även teleoperatörerna värderas högre men så är också de mer lönsamma och har en lägre riskprofil Ser vi till de mindre teleoperatörerna så anser vi att det går att göra en jämförelse även om det finns fler likheter med konsulterna. Flera av operatörerna är verksamma inom olika former av IT-drift. Samtidigt är riskprofilen betydligt lägre i operatörerna då deras intäkter till en mycket högre grad är repetitiva. Operatörerna uppvisar även de en högre EBITDAmarginal än Caperio samtidigt som de har en relativt god tillväxt. Vinsttillväxten väntas dock inte vara lika stark som den Caperio uppvisar. Det genomsnittliga P/E-talet för 2012 på de mindre operatörerna är 15x jämfört med Caperios 6x vilket vi till viss del tycker är befogat då vi väger in lönsamheten, tillväxten och den låga riskprofilen i de repetitiva intäkterna. Tittar vi på de bolagen som mest liknar Caperio ser vi dock en uppvärderingspotential mycket på grund av den höga tillväxten Caperio visar Den sista jämförelsegruppen som vi har valt att kalla övrigt består av bolag som kanske mest liknar Caperio till verksamheten sett. I den gruppen ingår bland annat norska Atea som Caperio kan ses som en betydligt mindre variant av. Caperio värderas med en rabatt även jämfört denna grupp som är relativt stor. I detta fall kan vi dock tycka att rabatten är något för stor. Caperio uppvisar både en betydligt högre tillväxt samtidigt som lönsamheten inte skiljer sig lika avsevärt som i jämförelsen med de andra grupperna. Jämfört denna grupp anser vi att Caperio bör kunna handlas till en något högre multipel. 26
Vår slutsats är att uppsidan relativt konsulterna och operatörerna i dagsläget är begränsat. Däremot anser vi att det finns en uppsida jämfört de bolagen som är mest lika Caperio i gruppen övrigt, även om den inte är lika stor som uppsidan i vår DCF värdering. Vi har i vår peers tabell justerat för att Caperio skriver av på sin goodwill vilket de övriga bolagen inte gör. Detta gör att Caperios P/E-multiplar i denna tabell är något lägre än i övriga analysen. Redeye värdering P/E EV/EBITDA EV/S Försäljningstillväxt EBITDA marginal EPS tillväxt Company/Country 2012E 2013E 2012E 2013E 2012E 2013E 2011 2011 2011 Konsulter HIQ INTERNATIONAL AB 13,0 12,6 8,3 8,0 1,3 1,2 17% 15% 21% KNOW IT 10,1 9,7 6,3 6,1 0,7 0,6 13% 11% 11% SEMCON AB 7,8 7,5 5,7 5,5 0,3 0,3 17% 6% n/a CONNECTA AB 11,8 11,3 8,0 7,7 0,8 0,8 12% 10% 9% AVEGA GROUP AB 11,4 9,8 5,8 5,1 0,7 0,6 35% 12% 54% SIGMA AB 8,6 7,4 6,2 5,9 0,5 0,5 20% 8% 78% CYBERCOM GROUP AB neg 7,5 4,9 4,7 0,4 0,4-3% 4% n/a ACANDO AB 11,8 11,6 7,1 7,1 0,6 0,6 4% 9% 18% PREVAS AB 8,4 7,4 4,6 4,3 0,4 0,4 19% 9% 276% Medel 10,4 9,4 6,3 6,1 0,6 0,6 15% 9% 67% Median 10,7 9,7 6,2 5,9 0,6 0,6 17% 9% 21% Operatörer BREDBAND2 I SKANDINAVIEN AB 22,0 11,0 19,4 15,5 0,8 0,7 24% 4% na ALLTELE ALLMAENNA SVENSKA T neg 7,9 10,6 14,3 0,5 0,4 266% 4% na DGC ONE AB 15,7 13,1 6,4 5,9 1,2 1,1 60% 19% 25% PHONERA AB 12,8 7,9 6,5 6,4 1,1 1,0 34% 17% -36% Medel 16,8 10,0 10,7 10,6 0,9 0,8 96% 11% -5% Median 15,7 9,5 8,6 10,4 0,9 0,9 47% 10% -5% Övriga DATA RESPONS ASA 20,6 20,6 11,3 11,3 0,4 0,3 24% 3% -117% ATEA ASA 9,3 8,1 6,4 5,7 0,3 0,3 49% 5% 78% LOGICA PLC 7,9 7,1 5,5 5,1 0,4 0,4 5% 8% -96% Medel 12,6 12,0 7,7 7,4 0,4 0,4 26% 5% -45% Median 9,3 8,1 6,4 5,7 0,4 0,3 24% 5% -96% Caperio 6,0* 5,2* 3,4 3,2 0,2 0,1 16% 3% 154% Skillnad mot konsulterna -73% -81% -88% -92% -300% -316% 6% -210% 57% Skillnad mot operatörerna -180% -92% -220% -234% -454% -461% -506% -268% 103% Skillnad mot övriga -110% -130% -130% -132% -131% -142% -64% -77% 129% Källa: Bloomberg, Redeye Research * justerat för goodwillnedskrivningar 27
Likviditeten i aktien utgör ett problem för större investerare som vill in i bolaget Aktien Ett problem för investerare i Caperio är att omsättningen i aktien är låg. Omsättningen är låg för att free floaten är begränsad i aktien samtidigt som bolaget har haft en relativt låg profil i sin kommunikation med aktiemarknaden. I genomsnitt har det omsatts 2 100 aktier om dagen under 2011 och mätt som median 1 400 aktier om dagen. Under hela 2011 har totalt drygt 300 000 aktier omsatts vilket motsvarar cirka 7 procent av den totala aktiestocken. Aktieägarlistan består främst av privatpersoner och anställda i bolaget. Caperio aktieägare 20111031 Antal aktier Röster Christer Haglund, genom bolag 1 300 961 27% David Pohanka 336 732 7% Mikael Zetterberg, privat/genom bolag 202 000 4% Mikael Berthling 185 645 4% Stefan Claesson 178 165 4% Nils-Åke Olsson 150 025 3% Johan Söderström 146 804 3% Anders Filipsson, genom bolag 128 800 3% Per Karlsson, genom bolag 125 000 3% Thomas Olsson 122 000 3% Övriga 1 868 078 39% Totalt 4 744 210 100% Källa: Caperio, Redeye Research 28
Bilaga 1 Ledning & styrelse Ledning Christer Haglund (född 1965) - Styrelseledamot och CEO Anställd sedan 2000. Christer Haglund grundade Caperio år 2000 och har varit engagerad i bolaget sedan dess, först som styrelseordförande en kort period men sedan december 2000 som styrelseledamot och bolagets CEO. Innan dess arbetade Christer i cirka tio år hos IT-distributören Oscar Dellert, där han var Affärsområdeschef för dotterbolaget Supplies Team. Christer Haglund äger genom bolag 1 300 961 aktier i Caperio. David Pohanka (född 1970) - Partner Manager, Dep. CEO Anställd sedan 2004. David Pohanka kom till Caperio från Martinsson Informationssystem, som 2005 förvärvades av IT-leverantören ATEA som ingår i Ementorkoncernen noterat på Oslobörsen. På Martinsson arbetade han som ansvarig för nationell logistik och försäljningschef. Dessförinnan arbetade David som försäljningschef på IMS Data Stockholm. David Pohanka äger privat 336 732 aktier i Caperio. Johan Söderström (född 1974) - COO, Mälardalen Anställd sedan 2000. Johan Söderström kom till Caperio från ITdistributören Supplies Team, dotterbolag till Oscar Dellert, där han arbetade under Caperios nuvarande CEO Christer Haglund som Key Account Manager. Johan Söderström äger privat 146 804 aktier i Caperio. Anders Filipsson (född 1965) - COO, Caperio Göteborg Anställd sedan 2007. Anders Filipsson var en av grundarna till IT Plattform Göteborg AB som förvärvades 2009 av Caperio Holding. Anders har kvarstått som VD för företaget efter förvärvet. Han har tidigare varit delägare och verksam i Nord Net IT Göteborg AB mellan 1996 och 2005. Anders Filipsson äger genom bolag 128 800 aktier i Caperio. Carina Lundström (född 1970) - HR Manager Anställd sedan 2000. Carina Lundström kom till Caperio från ITdistributören Supplieas Team, dotterbolag till Oscar Dellert, där hon arbetade under Caperios nuvarande CEO Christer Haglund. Carina Lundström äger privat 51 523 aktier i Caperio. Lars-Ove Wåhlander (född 1966) - CFO Anställd sedan 2010. Lars-Ove Wåhlander kommer närmast från befattningen som Finance Manager för Shurgard i Skandinavien. Tidigare har Lars-Ove arbetat med business control på global nivå inom försäljning och marknad på Sony Ericsson samt Ericssons mobiltelefondivision. Innan dess var han ekonomichef på modeföretaget Marc O Polo. Lars-Ove Wåhlander äger privat 11 000 aktier i Caperio. 29
Eva-Lotta Jonsvik (född 1974)- Marketing Manager Anställd sedan den 1 september 2010. Eva-Lotta Jonsvik kommer närmast från IT-bolaget Sourcecom Svenska AB där hon arbetade som marknadschef mellan 2000-2010. Hon har arbetat med marknadsföring sedan 1998. Eva-Lotta Jonsvik äger inga aktier i Caperio. Johan Rockström (född 1966) - Head of Group Coordination Anställd sedan 1 februari 2011. Johan Rockström kommer närmast HumanKapital där han sedan 2008 verkat som Seniorkonsult inom Ledning, Strategi samt Förvärv & Fusioner. Tidigare arbetade Johan som VD för Datametrix Outsourcing AB, ett av Kinnevikgruppen ägt IT bolag specialiserat på funktionstjänster. Dessförinnan har Johan jobbat för flera större internationella bolag som SAP, IBM och DHL. Johan Rockström äger privat 1 310 aktier i Caperio. Styrelse Henrik Landahl - Styrelseordförande Henrik Landahl är idag VD på managementkonsultföretaget Magnificent AB och har en bakgrund inom konsultverksamhet. Han har bland annat varit Service Director på ERP-leverantören Intentia och var med och grundade Starcus AB, där han också var VD. Landahl har tidigare varit engagerad i Caperio som styrelseledamot 2000-2004 och har varit ordförande sedan 2010 i Caperio. Conny Hjalmarsson - Styrelseledamot Conny Hjalmarsson har varit engagerad i Caperio sedan 2007, först som styrelseledamot och sedan som styrelseordförande fram till 2010. Under perioden 1998-2007 arbetade han inom SEB-koncernen, bland annat som VD för SEB IT. Innan dess hade han under många år ledande befattningar inom WM-Data. Numera bedriver Hjalmarsson egen konsultverksamhet inom IT-management. Charlotta Alegria Ursing - Styrelseledamot Charlotta Alegria Ursing är fil.mag. i Medie- och kommunikationsvetenskap från Lunds universitet. Charlotta driver konsultföretaget Comela Change Management samt är handledare på Bergs School of Communication, styrelseordförande i Fontänhuset i Sköndal och styrelsesuppleant i Turbolin PR AB. Tidigare har hon arbetat som VD för DNG Eventmarketing och Florman PR. Charlotta Alegria Ursing har också haft befattningen som HRchef för Valtech Sverige samt DNG Nordic. Sedan 2009 har hon drivit ett omfattande förändringsprojekt för Caperio. Charlotta Alegrua Ursing har varit styrelseledamot i Caperio sedan 2010. Nils Åke Olsson (född 1956)- Styrelseledamot sedan 2011 Nils Åke Olsson är ingenjör. Han är senior konsult i Caperio och har 30
tidigare varit VD för Caperio Crux AB. Han var delägare och deltog i utveckling av Crux AB (nuvarande Caperio Örebro). Nils Åke Olsson grundade även Alfaskop i Örebro och har varit medlem av Alfaskops koncernledning samt dotterbolags VD. Han har en lång erfarenhet från konsultverksamhet inom teknikområdet. Nils Åke Olsson har varit Styrelseledamot i Caperio sedan 2011. I styrelsen ingår även bolagets storägare och vd Christer Haglund. 31
Bilaga 2 SWOT Styrkor Erfaren ledning Många ramavtal och bra kundmix Stark ägare Svagheter Förhållandevis en liten aktör på marknaden Relativt låg förädlingsgrad på produkterna Verksamma inom ett flertal framtidsområden Erbjuder "need to have" tjänster Möjligheter Etableringsmöjligheter i flera svenska städer, exempelvis Malmö Etableringsmöjligheter i de nordiska grannländerna Öka tjänsteandelen Fler förvärv Källa: Redeye Research Hot Ökad konkurrens från större aktörer Ökad prispress Försämrade refinansieringsmöjligheter Svårt att rekrytera rätt personal Fallande hårdvarupriser 32
Sammanfattning Redeye Rating Redeyes Rating utgörs av fem värderingsnycklar. Varje värderingsnyckel består av en sammanvägning av ett antal faktorer som värderas på en betygskala från 0 till 2p. Maxpoängen för en värderingsnyckel är 10 poäng. Ledning 7,0p Kommentar: Caperio har en lång historik av stark tillväxt. Ledningen har bred erfarenhet inom IT och har bland annat genom satsningen under senaste lågkonjunkturen visat på både handlingskraft och bra omdöme. Motivationen är hög genom egna aktieinnehav. Tillväxtpotential 6,0p Kommentar: Marknadspotentialen är mycket stor och växande inom flera av verksamhetsområdena. Det som drar ner ratingen något är bristen på tydliga konkurrensfördelar och inträdesbarriärer. Lönsamhet 6,0p Kommentar: Bolaget är lönsamt men har under de senaste åren även stundtals haft kvartal med negativa resultat. Bruttomarginalen är låg i bolaget beroende på den höga andelen hårdvara. Trygg placering 6,5p Kommentar: Bolaget har inga stora lån och de har heller inget stort beroende av någon enskild kund vilket minskar risken. Däremot är likviditeten i aktien låg och bolagets framtida affärer är svåröverblickbar eftersom de inte redovisar någon orderstock. Avkastningspotential 7,0p Kommentar: Vår DCF-värdering visar på en uppsida i värderingen. Relativvärderingsmässigt ser aktien inte lika billig ut även om den på intet sätt ser övervärderad ut. 33
Resultaträkning, MSEK 2009 2010 2011 2012e 2013e Omsättning 469 612 709 809 889 Summa rörelsekostnader -461-596 -679-770 -849 EBITDA 8 16 29 39 41 Avskrivningar -9-6 -15-14 -9 EBIT -1 10 21 30 32 Resultatandelar 0 0 0 0 0 Finansiella intäkter 1 1 1 0 0 Finansiella kostnader -1-1 -1-1 0 Resultat före skatt -1 10 21 29 32 Skatt -2-4 -8-10 -10 Nettoresultat -4 5 12 18 21 Resultaträkning just, MSEK 2009 2010 2011 2012e 2013e Jämförelsestörande poster 0 0 0 0 0 EBITDA just 8 16 29 39 41 EBIT just -1 10 21 30 32 PTP just -1 10 21 29 32 Nettoresultat just -4 5 12 18 21 Balansräkning, MSEK 2009 2010 2011 2012e 2013e Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bank 20 11 20 32 47 Kundfordringar 107 119 167 190 209 Lager 11 14 17 20 22 Andra fordringar 17 15 20 23 25 Summa omsättningstillg. 155 158 224 265 303 Anläggningstillgångar Materiella anl.tillg. 0 2 1 2 3 Finansiella anl.tillg. 0 0 0 0 0 Goodwill 44 38 51 46 41 Balans. utv. kostn. 0 0 0 0 0 Övr. immateriella tillg. 0 0 0 0 0 Summa anläggningstillg. 44 40 53 48 44 Summa tillgångar 199 198 276 313 347 Skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 101 93 117 134 147 Övriga icke ränteb skulder 34 34 31 35 38 Summa kortfristiga skulder 135 127 148 169 185 Långa icke ränteb.skulder 1 1 37 42 46 Räntebärande skulder 0 5 11 11 11 Summa skulder 136 133 195 221 242 Avsättningar 2 1 2 2 2 Eget kapital 60 61 77 88 99 Minoritet 1 2 3 3 3 Minoritet & Eget Kapital 61 63 80 90 102 Summa skulder och eget kapital199 198 276 313 347 Fritt kassaflöde, MSEK 2009 2010 2011 2012e 2013e Omsättning 469 612 709 809 889 Summa rörelsekostnader -461-596 -679-770 -849 Avskrivningar -9-6 -15-14 -9 EBIT -1 10 21 30 32 Skatt på EBIT (Justerad skatt) -2-4 -8-10 -10 NOPLAT 6 11 13 19 27 Avskrivningar 9 6 15 14 9 Bruttokassaflöde 6 12 22 29 31 Förändring i rörelsekapital 9-20 -37-8 -6 Investeringar -17-2 -27-10 -4 Fritt kassaflöde -2-10 -42 10 20 Kapitalstruktur 2009 2010 2011 2012e 2013e Soliditet 31% 32% 29% 29% 30% Skuldsättningsgrad 0% 9% 14% 12% 11% Nettoskuld -20-6 -9-22 -36 Sysselsatt kapital 61 69 90 101 113 Kapitalets oms. hastighet 8,3 9,4 8,9 8,4 8,3 DCF värdering Kassaflöden, MSEK Riskpremie (%) 7,4 NV FCF (2012-14) 40,8 Betavärde 1,6 NV FCF (2015-24) 90,4 Riskfri ränta (%) 2,0 NV FCF (2025-) 37,3 Räntepremie (%) 1,0 Rörelsefrämmade tillgångar 19,9 WACC (%) 13,3 Räntebärande skulder 10,8 Motiverat värde 177,5 Antaganden 2015-24 (%) Genomsn. förs. tillv. 3,3 Motiverat värde per aktie, SEK 37,4 EBIT-marginal 3,0 Börskurs, SEK 29,4 Lönsamhet 2009 2010 2011 2012e 2013e Avk. på eget kapital (ROE) -7% 8% 18% 22% 23% ROCE -1% 16% 27% 31% 30% ROIC 10% 17% 17% 20% 25% EBITDA-marginal (just) 2% 3% 4% 5% 5% EBIT just-marginal 0% 2% 3% 4% 4% Netto just-marginal -1% 1% 2% 2% 2% Data per aktie, SEK 2009 2010 2011 2012e 2013e VPA -0,83 1,02 2,60 3,79 4,51 VPA just -0,83 1,02 2,60 3,79 4,51 Utdelning 0,0 0,8 1,5 2,0 2,2 Nettoskuld -4,4-1,3-1,9-4,5-7,6 Antal aktier 4,5 4,5 4,7 4,7 4,7 Värdering 2009 2010 2011 2012e 2013e Enterprise value 120 134 130 129 129 P/E -35,3 28,8 11,3 7,8 6,5 P/E just -35,3 28,8 11,3 7,8 6,5 P/S 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 EV/S 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 EV/EBITDA just 14,5 8,4 4,4 3,4 3,2 EV/EBIT just -203,7 13,2 6,1 4,4 4,1 P/BV 2,3 2,3 1,8 1,6 1,4 Aktiens utveckling Tillväxt/år 10/12e 1 mån 7,0% Omsättning 35,4% 3 mån 22,0% Rörelseresultat, just n.m.% 12 mån 110,0% V/A, just n.m.% Årets Början 7,0% EK 170,5% Aktiestruktur % Röster Kapital Christer Haglund, genom bolag 28,9 28,9 David Pohanka 7,5 7,5 Thomas Olsson 4,3 4,3 Mikael Berthling 4,2 4,2 Stefan Claesson 4,0 4,0 Nils-Åke Olsson 3,3 3,3 Johan Söderström 3,3 3,3 Anders Filipsson, genom bolag 2,9 2,9 SIX SIS AG 2,7 2,7 Tommy Einarsson 2,2 2,2 Aktien. Reuterskod cape.st Lista First North Kurs, SEK 29,4 Antal aktier, milj 4,7 Börsvärde, MSEK 139 1043 Börspost 1 Bolagsledning & styrelse. VD Christer Haglund CFO Lars-Ove Wåhlander Ordf Henrik Landahl Nästkommande rapportdatum. Q1 2012 2012-05-09 Q2 2012 2012-08-22 Q3 2012 2012-11-07 Tillväxt 2009 2010 2011 2012e 2013e Försäljningstillväxt 32% 30% 16% 14% 10% VPA-tillväxt (just) n.m.% n.m.% 154% 46% 19% Tillväxt eget kapital 16% 3% 25% 14% 14% Analytiker Redeye AB. Erik Kramming Mäster Samuelsgatan 42, 10tr erik.kramming@redeye.se 114 35 Stockholm Fel! Hittar inte referenskälla. 34
Omsättning & Tillväxt (%) EBIT (justerad) & Marginal (%) Vinst Per Aktie Soliditet & Skuldsättningsgrad (%) Intressekonflikter Erik Kramming äger aktier i bolaget Caperio Holding: Nej Redeye utför/har utfört tjänster åt bolaget och erhåller/har erhållit ersättning från bolaget i samband med detta. Verksamhetsbeskrivning Caperio är en IT-tjänstekoncern som säljer IT-lösningar till privata företag, kommuner, landsting och och organisationer i Norden. Caperios erbjudande är inriktat på PC-försörjning, dokumenthantering, server- och lagringslösningar, lösningar inom nätverk och kommunikation, telefoni samt licenshantering och finansieringslösningar. Bolaget är noterat på First North. 35