Delårsrapport per augusti och prognos för helår Barn- och ungdomsnämnden, Samhällsuppdraget

Delårsrapport per augusti och prognos för helår Barn- och ungdomsnämnden, Samhällsuppdraget Lars Tosteberg, Förvaltningsekonom Rapportnr: Dnr Bun /219 September

-09-23 1 (36) Innehåll SAMMANFATTNING... 3 1. DELÅRSRAPPORT PER AUGUSTI OCH PROGNOS FÖR HELÅR, SAMHÄLLSUPPDRAGET... 5 1.1. Ansvarsområde... 5 1.2. Ekonomiskt utfall... 5 1.2.1. Kommentar till bokslut... 5 1.2.2. Kommentar till prognos... 6 1.2.3. Prognossäkerhet/Riskanalys... 8 2. POLITISK LEDNING... 9 2.1. Ekonomiskt utfall... 9 2.1.1. Kommentar bokslut... 9 2.1.2. Kommentar prognos... 9 2.2. Viktiga händelser... 9 2.3. Utvecklingstendenser... 10 3. NÄMNDKANSLI... 12 3.1. Ekonomiskt utfall... 12 3.1.1. Kommentar bokslut... 12 3.1.2. Kommentar prognos... 12 3.2. Väsentliga personalförhållanden... 12 3.3. Viktiga händelser... 13 3.4. Miljöredovisning... 13 3.5. Utvecklingstendenser... 13 4. FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 1-5 ÅR... 15 4.1. Ansvarsområde... 15 4.2. Ekonomiskt utfall... 15 4.2.1. Kommentar till bokslut... 15 4.2.2. Kommentar till prognos... 16 4.3. Måluppfyllelse... 16 4.4. Kvalitetsredovisning... 17 4.5. Viktiga händelser... 18 4.6. Utvecklingstendenser... 19 4.7. Produktionsvolymer och nyckeltal... 20 4.7.1. Produktionsvolymer... 20 4.7.2. Nyckeltal... 20 5. FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB... 22 5.1. Ansvarsområde... 22 5.2. Ekonomiskt utfall... 22 5.2.1. Kommentar till bokslut... 22 5.2.2. Kommentar till prognos... 22 5.3. Måluppfyllelse... 23 5.4. Kvalitetsredovisning... 23 5.5. Viktiga händelser... 24 5.6. Utvecklingstendenser... 24 5.7. Produktionsvolymer och nyckeltal... 24

-09-23 2 (36) 5.7.1. Produktionsvolymer... 24 5.7.2. Nyckeltal... 24 6. UTBILDNING... 25 6.1. Ansvarsområde... 25 6.2. Ekonomiskt utfall... 25 6.2.1. Kommentar till bokslut... 25 6.2.2. Kommentar till prognos... 26 6.3. Måluppfyllelse... 27 6.4. Kvalitetsredovisning... 29 6.5. Viktiga händelser... 30 6.6. Utvecklingstendenser... 31 6.7. Produktionsvolymer och nyckeltal... 32 6.7.1. Produktionsvolymer... 32 6.7.2. Nyckeltal... 32 7. ANSLAG FÖR OFÖRUTSEDDA UTGIFTER... 34 8. REDOVISNING AV VOLYMER... 34

-09-23 3 (36) SAMMANFATTNING Nämnden har hittills under haft tre sammanträden. Sammanträdena har varit öppna för allmänheten. Under punkt 2.2 i verksamhetsberättelsen redogörs mer ingående för vilka viktigare ärenden som behandlats. Sammanfattningsvis kan konstateras att nämnden har full kontroll över alla viktiga delar av ansvarsområdet: ekonomin, verksamheternas utformning och resultat, verksamheternas utvecklingsfrågor, myndighetshantering och behov av kapacitetsökning i samband med kommunens tillväxt. Det IT-baserade beslutsstöd som har beskrivits tidigare, har nu börjat tas i bruk. Systemet förenklar hanteringen av bl. a kvalitetsredovisningar och verksamhetsplaner. Ansvariga chefer ska kunna lägga mer tid på analys och åtgärder, och få mer stöd med enklare administration. Ett nytt verktyg för att arbeta med budget och utfallsprognoser kommer också att tas i bruk, vilket ökar säkerheten och enkelheten i den ekonomiska hanteringen. Kapacitetsfrågor, lokalernas standard och investeringsplanering fortsätter att vara stora frågor. Kapacitetsplanen är redan sedan tidigare tillräckligt stabil och genomarbetad för att kunna ligga till grund för investeringsplaneringen, och prognoser kommer efter årets revidering av planen att sträcka sig fram till 2022. Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer som siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. Arbetet med att förbättra alla studiemiljöer fortsätter under de närmaste åren. Eftersom de enheter som nu blir aktuella, är i ganska gott skick, blir insatsen per enhet mindre vartefter, och fler enheter hinns med per år. Kapacitetsfrågorna, med stora behov av nya platser i både förskola och grundskola, är den enskilt största riskfaktorn inom nämndens ansvarsområde. Nya befolkningsprognoser i maj, som beskrivs i den kapacitetsplan som presenteras för nämnden i oktober, visar befolkningsprognoser som fortsätter uppåt. Över 3000 platser i förskola och grundskola behöver skapas till 2021. Kommunen som helhet behöver konsolidera sin förmåga att skapa dessa platser, och en utveckling av de interna processerna och rutinerna behöver ske. Med nuvarande hantering finns risk för att kommunen inte kommer att kunna erbjuda de platser som måste finnas för att kommunen ska kunna ta sitt ansvar gentemot barnen. I nämndens investeringsäskanden för kommande budgetperiod kommer fortsatta satsningar på att utveckla befintliga anläggningar att föreslås, eftersom de har visat sig vara ett kostnadseffektivt och snabbt sätt att öka antalet platser, samtidigt som verksamheterna upplever att de får en viktig uppsnyggning och bättre funktionalitet i sina lokaler. Det finns dock naturligtvis en bortre gräns för hur många nya platser som kan skapas på detta sätt. Nybyggnationer kommer snart att bli nödvändiga och i den investeringsplanering som nu finns fram till 2022 är flera nybyggnationer beskrivna och såvitt möjligt också tids- och kostnadssatta. I augusti 2012 startade den nya Mälarskolan i samarbete med gymnasieskolan, med de två första klasserna i åk 6, med sammanlagt 60 elever. Till hösten startade

-09-23 4 (36) ytterligare tre klasser, och skolan ser ut att behöva expandera. Det första året för elever och personal har avlöpt mycket väl elever och föräldrar förefaller mycket nöjda, och alla inblandade har på kort tid gjort ett mycket gott arbete. I augusti öppnade den nya Karlslunds för- och grundskola på Barkarbyfältet, med 150 platser i förskola, förskoleklass och åk 1, i en första etapp. Planering pågår för en andra etapp med 100 platser, och för den helt nya Herrestaskolan, som ska öppna hösten 2015.

-09-23 5 (36) 1. DELÅRSRAPPORT PER AUGUSTI OCH PROGNOS FÖR HELÅR, SAMHÄLLSUPPDRAGET Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Ordförande: Bo Winander (fp) Barn- och ungdomsdirektör: Kah Slenning Carlstam Antal anställda: 22,5 (18,5) årsarbetare 1.1. Ansvarsområde Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av det offentliga skolväsendet som utgörs av förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Nämnden ansvarar också för förskoleverksamhet, fritidshem och fritidsklubb. Denna verksamhetsberättelse omfattar nämndens uppdrag som offentligt samhällsorgan. Uppdraget som utförare redovisas i verksamhetsberättelsen för För- och grundskolor. (tkr) 1.2. Ekonomiskt utfall Budget 13-08-31 12-08-31 Prognos 13-12-31 2012 Intäkter Externa intäkter 108 784 75 034 74 490 113 290 112 863 Interna intäkter 0 0 0 0 0 Summa intäkter 108 784 75 034 74 490 113 290 112 863 Kostnader exkl kapitalkostnad 1 360 461 892 273 851 684 1 355 372 1 293 910 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 Summa kostnader 1 360 461 892 273 851 684 1 355 372 1 293 910 Nettokostnad 1 251 677 817 239 777 194 1 242 082 1 181 047 Kommunbidrag 1 251 677 835 100 788 529 1 252 642 1 182 794 Resultat 0 17 861 11 344 10 560 1 746 Eget kapital 13-01-01 9 057 1.2.1. Kommentar till bokslut Samhällsuppdraget redovisar ett överskott för perioden på 17,9 mnkr. Politisk ledning redovisar ett underskott på 0,2 mnkr för perioden. Underskottet beror på kostnader för inköp av Ipads och en budgetkonferens som inte finns med i budget. Nämndkansliet redovisar ett överskott på 0,1 mnkr för perioden. Högre kostnader för kundtjänst och personal motsvaras av lägre kostnader för IT under perioden.

-09-23 6 (36) Programområdet Förskola och pedagogisk omsorg redovisar ett underskott på 1,7 mnkr för perioden. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag är 0,3 mnkr högre än budgeterat. Kostnaderna i form av, barn- och lokalpeng, överstiger budget med 2,0 mnkr. Alla intäkts- och kostnadsökningar är volymrelaterade. Programområdet Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott på 5,1 mnkr för perioden. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag blev 0,7 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng blev 5,4 mnkr lägre än budgeterat vilket motsvarar 143 barn. Lokalkostnaderna är i nivå med budget och övriga kostnader är 0,4 mnkr högre än budget. Programområdet Utbildning redovisar ett överskott på 14,0 mnkr för perioden. Förskoleklass redovisar överskott på 1,3 mnkr för perioden. Kostnader för elevpeng, externa placeringar, tilläggsbelopp och skolskjutsar lägre är än budget. Grundskola redovisar ett överskott på 11,9 mnkr. Antal grundskoleelever har inte ökat i den omfattningen som prognostiserats vilket gör att kostnaderna för både skolpeng och lokalpeng är lägre än budgeterat. Övriga kostnader som är volymrelaterade beräknas bli 3,1 mnkr lägre än budgeterat. Överskottet kommer att minska under hösten då den nya årskullen som börjat på hösterminen är större än den som slutade i våras. Grundsärskolan redovisar ett överskott på 0,8 mnkr. Intäkterna blev 0,1 mnkr högre än budget beroende på sålda platser som inte är budgeterade. Antal elever inom grundsärskolan är färre än budgeterat vilket innebär att kostnaden för utbetald peng var 0,7 mnkr lägre jämfört med budget. 1.2.2. Kommentar till prognos Samhällsuppdraget redovisar ett överskott i prognosen för på 10,6 mnkr. I prognosen ingår ett anslag för oförutsedda utgifter på 1,1 mnkr som inte är beräknat att användas. Prognosen för politisk ledning helår pekar mot ett underskott om 0,2 mnkr. Underskottet beror på kostnader för inköp av Ipads och en budgetkonferens som inte finns med i budget. Osäkerhetsfaktorn består i hur många ledamöter som deltar på nämndsammanträdena och därmed storleken på sammanträdesarvoden. Prognosen för kansliet helåret pekar mot ett nollresultat. Kostnader för Kundtjänst beräknas bli 0,4 mnkr över budget. Då kansliet tagit över personal för systemförvaltning av Procapita blir personalkostnader högre än budgeterat och ITkostnaderna lägre. Helårsprognosen för förskola och pedagogisk omsorg pekar mot ett underskott på 6,1 mnkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 2,1 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 2,5 mnkr högre än budgeterat vilket motsvarar 25 barn. Lokalkostnaderna beräknas bli 3,6 mnkr högre än budgeterat vilket beror på ökade volymer och ökad kostnad för lokalkostnadskompensation pga av nybyggnationer. Övriga kostnader beräknas överstiga budget med 2,2 mnkr. Alla intäkts- och kostnadsökningar är volymrelaterade. Helårsprognosen för fritidshem och fritidsklubb pekar mot ett överskott på 5,1 mnkr för perioden. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag blev 0,7 mnkr högre än

-09-23 7 (36) budgeterat. Kostnaden för peng blev 5,4 mnkr lägre än budgeterat vilket motsvarar 143 barn. Lokalkostnaderna är i nivå med budget och övriga kostnader är 0,4 mnkr högre än budget. Helårsprognosen för utbildning beräknas generera ett överskott på 13,6 mnkr. Förskoleklass beräknas generera ett överskott på 1,4 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,1 mnkr högre än i budget. Antalet elever beräknas att bli 5 färre än i budget vilket ger lägre kostnader på ca 0,3 mnkr. Kostnader för externa placeringar beräknas bli 0,6 mnkr lägre än budget och kostnad för skolskjutsar 0,3 mnkr lägre än budget. Grundskola beräknas generera ett överskott på 9,0 mnkr. Intäkterna beräknas bli 1,0 mnkr lägre då statsbidraget för sommarskola är borttaget samt att intäkter från migrationsverket blir lägre än budgeterat. Antalet elever beräknas bli 90 färre än i budget vilket innebär att kostnaden för utbetald peng blir 5,8 mnkr lägre jämför med budget. Lokalkostnaderna beräknas bli 1,4 mnkr högre än budget vilket beror på lokalkostnadskompensationer för nybyggnationer. Övriga kostnader som är volymrelaterade beräknas bli 3,1 mnkr lägre än budgeterat. Grundsärskolan beräknas generera ett överskott på 1,2 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,2 mnkr högre än budget beroende på sålda platser som inte budgeterats. Antal elever inom särskolan beräknas bli 4 färre än budgeterat vilket innebär att kostnaden för utbetald peng minskar med 1,0 mnkr jämfört med budget. Av det prognostiserade överskottet på 10,6 mnkr kommer nämnden att få betala tillbaka cirka 9,8 mnkr på grund av lägre volymer än budgeterat. Dessutom kommer samhällsuppdraget i bokslutet att kompensera För- och grundskolor för underskott hos Mälarskolan på cirka 0,7 mnkr vilket innebär att nämndens egna kapital prognostiseras öka med cirka 0,1 mnkr när bokslutet för är klart. På sikt bör förvaltningens ökade kostnader i samband med kommunens expansion regleras i bokslutet. Dessa kostnader består till största del av uppstartskostnader för nya för- och grundskolor och lokalkostnadskompensationer vid ny- och tillbyggnationer. Helårsprognos Mnkr Andel Andel 2012 Andel 2011 Peng/Platsbidrag 960,1 70,8 71,3 71,5 Lokaler 164,9 12,2 11,9 12,4 Barn i behov av särskilt 170,9 12,6 13,5 13,8 stöd Administration 21,0 1,6 1,8 1,3 Övrigt 38,6 2,9 1,5 1,0 Summa 1 355,4 100 100 100 Helårsprognos Mnkr Andel Andel 2012 Andel 2011 Avgifter 59,3 4,3 4,5 4,4 Statsbidrag 38,9 2,8 2,8 2,9 Övriga intäkter 9,0 0,7 1,4 1,3 Kommunbidrag 1 252,6 91,7 91,2 90,3 Över- och underskott 10,6 0,8 0 0,6 Summa 1 366,0 100 100 100

-09-23 8 (36) 1.2.3. Prognossäkerhet/Riskanalys Det finns alltid en osäkerhet vad gäller volymerna. Antalet skolbarn blir klarlagt först i slutet av september och vad gäller fritidsverksamheten har skolorna på sig till oktober att rapportera in rätt antal barn och hur lång tid de ska vara där. Det sker även en kontinuerlig inflyttning av barn till kommunen. Utöver barn- och elevpeng genererar ett barn kostnader för bla lokalpeng och viktad peng. En extra elev i till exempel grundsärskolan kostar i genomsnitt cirka 300 tkr. IT-kostnaderna, som under fördelas på ett nytt sätt, är en osäkerhetsfaktor. Oklarheter råder i vissa fall hur kostnader ska fördelas mellan förvaltningarna. En prognosavvikelse på en procent av bruttokostnaden innebär +/- 13,6 mnkr.

-09-23 9 (36) 2. POLITISK LEDNING 2.1. Ekonomiskt utfall mnkr Budget 13-08-31 12-08-31 Prognos 13-12-31 2012 Intäkter 0,0 0,0 0 0,0 0,0 Kostnader 1,0 0,9 0,6 1,2 1,0 Nettokostnad 1,0 0,9 0,6 1,2 1,0 Kommunbidrag 1,0 0,7 0,6 1,0 1,0 Resultat 0,0-0,2 0,0-0,2 0,0 2.1.1. Kommentar bokslut Politisk ledning redovisar ett underskott på 0,2 mnkr för perioden. Underskottet beror på kostnader för inköp av Ipads och en budgetkonferens som inte finns med i budget. 2.1.2. Kommentar prognos Prognosen för helår pekar mot ett underskott om 0,2 mnkr. Underskottet beror på kostnader för inköp av Ipads och en budgetkonferens som inte finns med i budget. Osäkerhetsfaktorn består i hur många ledamöter som deltar på nämndsammanträdena och därmed storleken på sammanträdesarvoden. 2.2. Viktiga händelser Nämnden har hanterat ett antal större frågor. Februarimötet upptogs huvudsakligen av rapportering av det ekonomiska utfallet från 2012. Liksom under de senaste åren finns tydliga mönster i ekonomin: i) Nämnden har full kontroll över alla delar av ekonomin, och kan planera med god framförhållning. ii) de ekonomiska förändringar som sker i utfallet hänger i huvudsak samman med ökande volymer i verksamheterna. Under har det blivit mer märkbart att volymerna inte bara handlar om ökat barn- och elevantal kostnader för omställning och utökning av lokalytor får också ett större genomslag. Under våren har nämnden hanterat budget 2014. Villkoren för budget 2014 är dock i skrivande stund inte kända, eftersom politiska diskussioner om de kommungemensamma prioriteringarna fortfarande pågår. Till höstterminsstarten i augusti öppnade Karlslund för- och grundskola på Barkarbyfältet. I sin första etapp har skolan plats för 100 förskolebarn och 50 barn i f-klass och årskurs 1-2. Ca 40 barn fanns inskrivna vid starten. Mälarskolan startade höstterminen 2012 med två klasser i åk 6, och en slutrapport av starten gavs till nämndens februarimöte. Starten har fungerat bra, och redan vid valet av skola i början av stod det klart att Mälarskolan blir översökt till hösten. Tre nya klasser startade ht, och om ökningen fortsätter under kommande år

-09-23 10 (36) behöver Mälarskolan större lokaler redan till hösten 2015, eftersom de nuvarande lokalerna bara är planerade för åtta klasser. Kapacitetsfrågor fortsätter att kräva stor uppmärksamhet, eftersom kommunens befolkning fortsätter att öka. Nämnden hanterade i april tillkommande ytor på Allmogens förskola, Aspnässkolan, Olovslundskolan och Ulvsättraskolan. Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer som siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. Arbetet med att förbättra alla studiemiljöer fortsätter under de närmsta åren. Eftersom de enheter som nu blir aktuella, är i ganska gott skick, blir insatsen per enhet mindre vartefter, och fler enheter hinns med per år. Vid aprilmötet presenterades ett antal rapporter som rör kvalitet och uppföljning. Rapporter har givits om genomförda enhetskonsultationer, om kollegial konsultation och tillsyn av fristående förskolor och fritidshem. Alla verksamheters likabehandlingsplaner har granskats och en sammanfattande rapport tagits fram. Allt kvalitetsoch uppföljningsarbete har också utgjort underlag för den fjärde revideringen av nämndens resultatförbättringsprogram. Programmet är nu i sin reviderade form ytterligare mer förenklat och mer koncentrerat, med tydliga uppdrag till egenregiverksamheten. Nytt i denna revidering är ett tydligare fokus på analys av resultat för att åstadkomma förbättringar, utveckling av metoder för att beskriva barnens lärande i förskolan, och förbättring av samarbetet kring studie- och yrkesvägledning mellan grundskola och gymnasium. Enheterna kommer under att för första gången arbeta med sina kvalitetsredovisningar i förvaltningens samlade beslutsstödsystem. Systemet ska förenkla arbetet för enhetscheferna, minska administrationen och lämna mer tid till analys av resultaten och diskussion om förbättringar. Vid junimötet beslutades om revidering av nämndens och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete revidering ska ske årligen. Modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag ändrades vid juni-nämnden, för att systemet ska bli stabilare och ge en bättre framförhållning för enheterna. Det tidigare systemet kunde orsaka ganska tvära kast i de ekonomiska förutsättningarna för några enheter. I syfte att skapa ett tydligt och sammanhållet kommunövergripande arbete kring forsknings- och utvecklingsfrågor, antog nämnden en samlad strategi för FoU och internationalisering. Till strategin kopplar förvaltningen en mer detaljerad handlingsplan som börjar sättas i verket under hösten. Strategin ska revideras vartannat år. 2.3. Utvecklingstendenser Kommunens expansion och kapacitetsplanering kommer naturligtvis att vara en stor fråga även under resten av, och åren framöver. En scenarioplanering har satts igång tillsammans med Utbildningsförvaltningen som framför allt rör Jakobsbergs kommundel. Gymnasieskolans volymer krymper fram till cirka 2016, vilket frigör lokaler som borde kunna ställas iordning för grundskolan. Nya bostadsområden, både

-09-23 11 (36) i Jakobsberg och på Barkarbyfältet, kommer att kräva ständig uppmärksamhet för att rätt förskole- och grundskolekapacitet ska kunna skapas till rimliga kostnader. Ett annat starkt tema under resten av, och framgent, är kvalitetsfrågor. Nu finns system för kvalitetsuppföljning uppbyggda, och mer kraft kommer att läggas på resultatanalys för att nå förbättringar. Kvalitet ska vara för alla barn och elever mycket arbete kommer att läggas på de barn som har de mest speciella behoven. Ett sextiotal barn och ungdomar får för närvarande sin undervisning utanför kommunen. Under hösten kommer utredningar att göras för att skapa bra verksamhet för dem på hemmaplan. Med rätt kompetens bör vi kunna nå högre studieresultat för eleverna, en bättre uppföljning av deras resultat, och en effektivare resursanvändning. Kommunen kommer att ha stort behov av att rekrytera kompetent personal under ett antal år framöver. Vår attraktivitet som arbetsgivare behöver stärkas. Under hösten ska vi färdigställa en plan för långsiktig personalförsörjning som dels kartlägger vilka kompetenser och vilka volymer som behövs, dels hitta åtgärder som höjer attraktiviteten hos kommunen som arbetsgivare. I detta kan ingå sådant som lönebilden, en tydlig kultur med utvecklingsmöjligheter och koppling till universitet och högskolor och att lärare avlastas administrativt arbete. Planen planeras tas upp i nämnden i december.

-09-23 12 (36) 3. NÄMNDKANSLI 3.1. Ekonomiskt utfall mnkr Budget 13-08-31 12-08-31 Prognos 13-12-31 2012 Intäkter 0 1,3 0,8 2,1 1,5 Kostnader 17,9 13,1 15,5 20,0 23,3 Nettokostnad 17,9 11,8 14,7 17,9 21,7 Kommunbidrag 17,9 11,9 11,3 17,9 17,0 Resultat 0 0,1-3,4 0,0-4,7 3.1.1. Kommentar bokslut Nämndkansliet redovisar ett överskott på 0,1 mnkr för perioden. Högre kostnader för kundtjänst och personal motsvaras av lägre kostnader för IT under perioden. 3.1.2. Kommentar prognos Prognosen för helåret pekar mot ett nollresultat. Kostnader för Kundtjänst beräknas bli 0,4 mnkr över budget. Då kansliet tagit över personal för systemförvaltning av Procapita blir personalkostnader högre än budgeterat och IT-kostnaderna lägre. De externa intäkter som inte finns med i budget har motsvarande poster på kostnadssidan. De består av projektet Hållbar jämnställdhet, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och intäkter från Kammarkollegiet. 3.2. Väsentliga personalförhållanden 2012 2011 % Antal % Antal % Antal Personer 19 19 Årsarbetare 22,5 18,5 18,5 Kvinnor 82 18,5 74 14 74 14 Män 18 4 26 5 26 5 Medelålder 2012 2011 49 48 50 Kansliet har för närvarande den planerade bemanningen, och flera medarbetare som är tämligen nyanställda har på ett mycket konstruktivt sätt kunnat bidra till hög kvalitet på kansliets arbete. Kompetensbredd, självständighet och samarbete över kompetensgränser är nyckelord för kansliets arbete.

-09-23 13 (36) Sjukfrånvaro aug 2012 2011 Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid (%) 3 4 1 Antal sjukdagar per anställd 5 9 3 Andel anställda utan sjukfrånvaro 50 33 42 Andel av total sjukfrånvaro som varit frånvarande i minst 60 dagar (%) 0 20 0 Sjukfrånvaro under del av ett år är svårt att kommentera i jämförelse med föregående helår. På en så liten arbetsplats som kansliet, påverkas också frånvarosiffrorna starkt av enstaka händelser. Så här långt under året ser dock frånvaron relativt låg ut. 3.3. Viktiga händelser Några enskilda, viktiga händelser under årets första del är knappast möjliga att peka ut arbetet har flutit på enligt planeringen. Några pensionsavgångar är dock i antågande och i samband med avslut diskuteras alltid vilket behov av nyrekrytering som finns. Varje vakans som uppstår ger tillfälle att se över den samlade arbetsfördelningen och kompetensbehovet. 3.4. Miljöredovisning Kansliet deltar i det arbete för miljödiplomering som bedrivs i kommunalhuset. Den kommungemensamma miljöplanen fungerar nu som utgångspunkt för arbetet. 3.5. Utvecklingstendenser Samordning av kvalitetsarbetet och kansliets roll som beställare för samhällsuppdragets räkning i arbetet med resultatförbättring kommer även fortsättningsvis att vara kärnan i kansliets arbete. Barn- och ungdomsnämndens mål ställer krav på tydlig uppföljning och snabba åtgärder för att nå ytterligare resultatförbättring, vilket ska realiseras genom ett mer systematiserat kvalitetsarbete inom förvaltningen. I detta arbete bedöms att kansliets tekniska kompetens behöver öka, bl. a för att kunna hantera programmering i beslutsstödsystemet Hypergene, och minimera beroendet av externa konsulter. Arbetet med att ta fram nya typer av kvalitetsparametrar fortsätter. Kansliet kommer också att fortsätta ta ett ökande ansvar för förvaltningsgemensam samordning av övergripande planeringsprocesser kring kapacitetsutveckling, administrativ effektivitet, personalförsörjning och en god totalekonomi. Under slutet av 2012 har kansliet sammanställt en investeringsplan som sträcker sig ända fram till 2021, alltså två planperioder längre än vad som krävs, efter 2017. Planen knyter ihop kapacitetsplaneringen, som i sig väger ihop befolkningsutveckling och platsbehov, med nämndens hela budgetplanering. Skälet till att ha en så lång plan är de långa ledtiderna för att faktiskt få helt nybyggda objekt på plats; fem år är ingen ovanlig tidshorisont, och erfarenheten säger att vi behöver bli mycket konkreta i planeringen på ett tidigt stadium. Planen hanteras nu i det kommungemensamma budgetarbetet inför 2014.

-09-23 14 (36) En reviderad kapacitetsplan, fram till 2022, kommer att presenteras för nämnden i oktober, under förutsättning att nya befolkningsprognoser hinner komma. Preliminära siffror för kommunen som helhet ser ut att stämma väl överens med tidigare års tendens för befolkningsökning. Utbildningskvalitet kommer alltid att vara en framtidsfråga. Betygsstatistik från juni för åk 9 visar en mindre nedgång i resultaten för tre av de kommunala skolorna, medan två andra förbättrar sina resultat alltså ingen entydig utvecklingstendens. Vi har ännu inte tillgång till offentlig statistik för hela länet eller riket, den kommer först i slutet av höstterminen från Skolverket, så en jämförande analys får anstå till årsbokslutet för.

-09-23 15 (36) 4. FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 1-5 ÅR 4.1. Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskolor och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem för barn 1-5 år samt öppen förskola. Det finns totalt 53 förskolor, 34 av dem i kommunal regi. Dessutom finns pedagogisk omsorg som drivs i enskild regi. Förskolan är väl utbyggd och erbjuder flera former av pedagogik, som till exempel Reggio Emiliainspirerad verksamhet, Waldorf och Montessori. 71 procent av barnen är inskrivna i förskolor eller pedagogisk omsorg som drivs i kommunal regi och 29 procent i enskild regi. Totalt är drygt 4 100 barn inskrivna i förskolan och cirka 100 barn i pedagogisk omsorg. De fristående förskolorna drivs som aktiebolag, stiftelser, föräldrakooperativ eller personalkooperativ. För barn som av medicinska och/eller fysiska orsaker är i behov av särskilda insatser kan extra medel beviljas, så kallat tilläggsbelopp. De flesta av dessa barn finns inom den ordinarie förskolan under våren, 66 barn. Några barn som är i ytterligare behov av särskilda insatser har sin placering i någon av kommunens två specialavdelningar, Pråmen med sju barn eller Ugglan, (språkpedagogisk avdelning på Vattmyra förskola)med tre barn. Ett fåtal barn med diagnos inom mer sällsynta funktionsnedsättningar är beviljade plats i annan kommun eller fristående verksamhet. I och utanför kommunen har 20 barn specialplaceringar vilket inkluderar sex barn i kommunens allergiförskoleavdelning, som drivs i enskild regi. För hemmavarande barn finns öppna förskolor där barnen kan delta i pedagogisk verksamhet tillsammans med föräldrar eller annan vuxen. Det finns öppna förskolor i tre av fyra kommundelar. (Öppna förskolan i Viksjö lades ner vid halvårsskiftet ). Öppna förskolan i Jakobsberg har ett utökat åtagande vilket innebär att verksamheten vissa tider även är öppen för barn som är inskrivna i förskola eller i pedagogisk omsorg. 4.2. Ekonomiskt utfall mnkr Budget 13-08-31 12-08-31 Prognos 13-12-31 2012 Intäkter 67,9 46,3 45,8 70,0 67,9 Kostnader 480,9 323,4 310,6 489,2 464,2 Nettokostnad 413,1 277,1 264,8 419,2 396,3 Kommunbidrag 413,1 275,4 261,0 413,1 391,5 Resultat 0-1,7-3,8-6,1-4,8 4.2.1. Kommentar till bokslut Förskola och pedagogisk omsorg redovisar ett underskott på 1,7 mnkr för perioden. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag är 0,3 mnkr högre än budgeterat. Kostnaderna i form av barn- och lokalpeng överstiger budget med 2,0 mnkr. Alla intäktsoch kostnadsökningar är volymrelaterade.

-09-23 16 (36) 4.2.2. Kommentar till prognos mnkr Budget Prognos 13-12-31 Differens Intäkter 67,9 70,0 2,1 Peng 381,1 383,5-2,4 Lokalkostnader 60,6 64,2-3,6 Övrigt 39,3 41,5-2,2 Kommunbidrag 413,1 413,1 0,0 Totalt 0-6,1-6,1 Helårsprognosen pekar mot ett underskott på 3,6 mnkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 2,1 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 2,5 mnkr högre än budgeterat vilket motsvarar 25 barn. Lokalkostnaderna beräknas bli 3,6 mnkr högre än budgeterat vilket beror på ökade volymer och ökad kostnad för lokalkostnadskompensation pga av nybyggnationer. Övriga kostnader beräknas överstiga budget med 2,2 mnkr. Alla intäkts- och kostnadsökningar är volymrelaterade. Finansiering (%) 2012 2011 Avgifter 8 8 8 Statsbidrag 5 5 5 Övriga intäkter 1 2 2 Kommunalbidrag 86 85 85 Summa 100 100 100 4.3. Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål 2012 2011 Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Redovisning sker i verksamhetsberättelsen - -

-09-23 17 (36) hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål 2012 2011 Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar Av föräldraenkäten framgår att 83 procent av för- ska öka varje år, äldrarna anser att pojkar lägst 86 procent och flickor behandlas lika. 84 82 Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år, lägst 93 procent Målet är inte uppfyllt Av föräldraenkäten framgår att 89 procent av föräldrarna kan rekommendera sitt barns förskola. Målet är inte uppfyllt. 92 91 hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål 2012 2011 Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 93 procent Av föräldraenkäten framgår att 87 procent av föräldrarna anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt. 89 89 Inriktningsmål hållbar utveckling Målet är inte uppfyllt. Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål 2012 2011 Andelen barn som känner sig trygga ska öka varje år, Av föräldraenkäten framgår att 93 procent av föräldrarna anser att deras lägst 98 procent barn känner sig trygga. 95 95 Målet är inte uppfyllt. 4.4. Kvalitetsredovisning Utvecklingen av arbetet med uppföljning av lärandet i förskolan har fortsatt. I tredje omgången av enhetskonsultationerna har detta varit ett område som fokuserats på än mer. Lärandet i förskolan är en central faktor för att nå en högre måluppfyllelse. Enheterna visar på en hög nivå av pedagogiskt tänkande och medvetenhet kring barnens lärande. Det finns dock ännu en osäkerhet kring hur man ska följa upp och dokumentera enskilda barns utveckling och förändrat kunnande. Enhetskonsultationerna är en viktig del i kvalitetssystematiken. Syftet är att skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling. Dessa ger en bild av aktuellt läge på enheterna och dessutom kan intresse och utmanande frågor bidra till ännu mer

-09-23 18 (36) utveckling. Samtalet vid enhetskonsultationerna har handlat om förskolans kvalitet, vad som hänt sen sist och utvecklingsbehov med mera. Järfälla fortsätter ansöka om statsbidrag från Skolverket även för. Statsbidraget ska gå till personalförstärkning och/eller medel för kompetensutveckling. För har pengen minskat från 820 kronor per barn till 800 kronor per barn. Statsbidragets totala summa är lika stor som tidigare men nu är fler barn inskrivna i verksamheterna. Ansökningarna för visar att 70 procent är tänkt att användas till personalförstärkning och 30 procent till kompetenshöjande åtgärder. Skolundersökningen som görs i samarbete med tre andra kommuner har även genomförts i år. Ny upphandling av leverantör har inneburit att det är Markör AB som ansvarat för denna. Svarsfrekvensen totalt för Järfälla låg på 69 procent. 68 procent av föräldrarna med barn i förskolan har svarat. Motsvarande för föräldrar med barn i pedagogisk omsorg var 88 procent. Samtliga föräldrar med barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg har möjlighet att delta i undersökningen. Årets undersökning visar att samtliga fyra mål, som redovisas i kvalitetsundersökningen, fått ett sämre resultat. Trots detta ligger nöjdhetsgraden totalt sett mycket högt. Medelvärdet för förskolans föräldrar ligger på 8,0 av 10 möjliga och föräldrar med barn i pedagogisk omsorg på 9,3 av 10 möjliga. Tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har fortsatt enligt det system som utarbetats. Under våren genomfördes tillsyn på tre enheter. Fortfarande handlar de vanligaste anmärkningarna om likabehandlingsplanerna. Det saknas delar i dessa för att de ska uppfylla lagens krav. Barn- och ungdomsförvaltningen har också inom ramen för tillsyn lämnat råd och vägledning för att stödja arbetet med att åtgärda eventuella brister men också för att stimulera en fortsatt utveckling. Modersmålsstödet i förskolan sker i samvaro, i samtal och lek och är en del av verksamheten. Det kan ske genom tvåspråkig personal eller genom ambulerande modersmålslärare. Modersmålsstöd med ambulerande modersmålslärare ges i 17 språk och till cirka 12 procent av samtliga barn inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. Knappt 1 300 barn önskar modersmålsstöd och knappt 500 barn får, 38 procent. Två procent lägre än 2012. 4.5. Viktiga händelser Garantitiden för en plats i förskolan har under årets första åtta månader varit tillgodosedd trots brist på plats under senare delen av våren. Maxkapaciteten på förskolorna nyttjades och antalet placerade barn var i slutet av maj 35 barn över. Föräldrarnas möjlighet till kundval minskade varefter antalet platser blev begränsat. Vid årsskiftet genomfördes beslutet om att låta barn till föräldralediga ha rätt till 30 timmar per vecka i förskolan, mot det som lagen föreskriver om 15 timmar per vecka. I översynen som gjordes av Avgifter och regler i slutet av 2012 blev ett av besluten att det skulle införas en minimitid för plats i förskolan. Den blev fastställd till 15

-09-23 19 (36) timmar per vecka. Detta innebär för en del av barnen en större kontinuitet i vistelsen på förskolan. I budgetarbetet inför 2014 års budget fastslogs att den öppna förskolan i Viksjö skulle läggas ner vid årsskiftet /2014. Efter en sammanställning av besöksfrekvens under våren beslutades det om en snabbare nedläggning. Antalet besök under årets första fyra månader låg i snitt på under ett besök per dag. Omkring 20 dagar under perioden har varit helt utan besökare. Arbetet med att på ett medvetet sätt minska antalet specialplaceringar har fortsatt. I och med starten av den språkpedagogiska avdelningen på Vattmyra förskola har konsekvensen blivit att Järfälla i egen regi kan ge möjlighet till plats i förskolan till barn med språksvårigheter. Det har inneburit att antalet nyplaceringar på språkförskolan i Rotebro i princip upphört gällande barn i åldern 1-5 år. Kapacitetsfrågorna i förskolan har haft fortsatt aktualitet. Orions förskola har blivit invigd och Karlslund förskola hade invigning i samband med skolstart. Utbyggnad av Allmogens förskola, Kastanjens förskola och Växthuset förskola, Fröhuset blir klar under hösten. Under våren har placeringsfunktionen åter etablerat sig på barn- och ungdomsförvaltningen. Syftet med återflytten från kommunens kundtjänst har bland annat varit att hitta effektivare arbetssätt och en större helhetssyn kring frågor gällande placeringar inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Vårens arbete visar att det fungerat mycket bra och är mer effektivt. En översyn av modellen för kompletteringsresurser för förskolan och viktat bidrag för grundskolan har genomförts. För att göra modellen tydligare och mer effektiv föreslås en ändring från nuvarande kriterier till att endast utgå från de två kriterier som enligt forskning har tyngst värde, föräldrarnas utbildningsnivå (som viktas till 70 procent) samt om barnet/eleven är född utomlands av utländska föräldrar (vilket viktas till 30 procent). För att det ska bli tydligare byts även begreppet ut till viktad peng. Resurserna benämns nu viktad peng i både förskola och skola. Den viktade pengen inom förskolan fördelas enligt förslag i två nivåer. Dessa resurser är tänkta att fördelas på cirka tio förskolor. Den nya tidplanen innebär beslut om fördelning på nämnd i april och att ersättningen utgår från årsskiftet därpå. 4.6. Utvecklingstendenser Kapacitetsfrågorna i förskolan kommer ha fortsatt aktualitet. Behovet av nya förskoleplatser finns fortfarande. Utbyggnad av Allmogens förskola, Kastanjens förskola och Fröhuset blir klar under hösten. Det innebär en utökning av cirka 140 platser i Jakobsbergs kommundel. Utvecklingen av de administrativa rutinerna går vidare. I samband med översynen som gjordes av Avgifter och regler i slutet av 2012 beslutades om att Järfälla kommun kommer att göra en årlig inkomstjämförelse mellan hushållets uppgivna inkomst och taxerad inkomst från Skatteverket. Hushåll som har betalat för mycket avgift kommer att få pengar tillbaka och de som har betalat för lite kommer att få en extra faktura.

-09-23 20 (36) Fortsatt arbete kommer att ske med att försöka hitta kvalitetsindikatorer för att mäta lärandet i förskolan. KSL, Kommunförbundet Stockholms län har påbörjat en förstudie kring länets kommuner med kvalitetsmått i förskolan. Förstudien fördjupas nu under hösten genom olika seminarier och erfarenhetsutbyten mellan verksamhetsansvariga i kommunerna. Syftet är att eventuellt hitta kvalitetsmått som blir lika över regionen. Kvalitet i förskolan uttrycks på olika sätt beroende på om uppgifterna försöker fånga struktur-, process-, resultatkvalitet eller beskriva kundnöjdhet. Järfälla kommun deltar i det nätverket. 4.7. Produktionsvolymer och nyckeltal 4.7.1. Produktionsvolymer Antal platsbidrag Budget Prognos Avvikelse 2012 2011 Förskola/pedagogisk omsorg 1-3 år 1 851 1 861 10 1 859 1 806 Förskola/pedagogisk omsorg 4-5 år 2 310 2 325 15 2 281 2 257 Summa 4 161 4 186 25 4 140 4 063 4.7.2. Nyckeltal Antal barn som får modersmålsstöd 2012 2011 Antal barn 497 478 347 Andel av samtliga i förskoleverksamhet 12 11 8 Antal språk 17 16 10 Kostnad per barn 7 986 7 320 7 061 Andel flickor 51 49 51 Andel pojkar 49 51 49 Uppgiften om antalet barn som får modersmålsstöd för år avser barn som får modersmålsstöd av modersmålslärare anställda inom Järfälla språkcentrum. Antal barn som får särskilda individuella 2012 2011 insatser Antal specialplaceringar 20 27 33 Andel av samtliga i förskoleverksamhet 1 1 1 Kostnad per barn (tkr) 196 171 134 Andel flickor 40 48 46 Andel pojkar 60 52 54 2012 2011 Antal barn med extraresurs 66 76 53 Andel av samtliga i förskoleverksamhet 2 2 1 Kostnad per barn (tkr) 129 104 123 Andel flickor 34 42 43 Andel pojkar 66 58 57

-09-23 21 (36) Närvarotider i förskolan (%) 2012 2011 Andel flickor Andel pojkar 1 15 tim 5 10 14 20 80 16 30 tim 30 10 10 60 40 31 45 tim 37 42 42 53 47 45 55 tim 28 38 34 37 63 100 100 100 Familjers avgiftsgrundande 2012 2011 inkomst/mån (%) 0 4 3 3 1-41 999 30 32 31 42 000-66 65 66 100 100 100 * Gäller både förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

-09-23 22 (36) 5. FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB 5.1. Ansvarsområde Fritidshem för elever i förskoleklass och årskurs 1-3 finns i 18 kommunala skolor och i två fristående skolor. Ett fåtal barn har plats i pedagogisk omsorg. Fritidsklubbar med öppen verksamhet finns på alla kommunala skolor med elever i årskurs 4, 5 och/eller 6, totalt 18 skolor och på två fristående skolor. 5.2. Ekonomiskt utfall mnkr Budget 13-08-31 12-08-31 Prognos 13-12-31 2012 Intäkter 32,8 22,7 22,6 34,0 34,6 Kostnader 175,0 112,4 106,6 169,3 161,7 Nettokostnad 142,2 89,7 84,0 135,3 127,1 Kommunbidrag 142,2 94,8 89,8 142,2 134,8 Resultat 0 5,1 5,8 6,8 7,7 5.2.1. Kommentar till bokslut Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott på 5,1 mnkr för perioden. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag blev 0,7 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng blev 5,4 mnkr lägre än budgeterat vilket motsvarar 143 barn. Lokalkostnaderna är i nivå med budget och övriga kostnader är 0,4 mnkr högre än budget. 5.2.2. Kommentar till prognos Mnkr Budget Prognos 13-12-31 Differens Intäkter 32,8 34,0 1,2 Platsbidrag 131,4 127,6 3,8 Lokaler 12,5 12,5 0,0 Övrigt 22,6 20,8 1,8 Kommunbidrag 142,2 142,2 0,0 Totalt 0 6,8 6,8 Helårsprognosen pekar mot ett överskott på 6,8 mnkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 1,2 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 3,8 mnkr lägre än budgeterat vilket motsvarar

-09-23 23 (36) 90 barn. Lokalkostnaderna är i nivå med budget och övriga kostnader är 0,4 mnkr högre än budget. Finansiering (%) 2012 2011 Avgifter 13 14 12 Statsbidrag 6 6 8 Övriga intäkter 0 0 0 Kommunalbidrag 81 80 80 Summa 100 100 100 5.3. Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål 2012 2011 Andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem - Ingen uppgift. 82 till en kompis ska öka varje år, lägst 85 procent Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten i - Ingen uppgift. 81 fritidshemmet ska öka varje år, lägst 85 procent 5.4. Kvalitetsredovisning Skolundersökningens frågor i år ger inte svar på om målen nåtts, men elever och föräldrar svarar ändå på några frågor i skolundersökningen som avser fritidshemmen. Siffrorna inom parentes avser år 2012. 78 (78) procent av eleverna anser att de får vara med och påverka vad de gör på fritidshemmet. 86 (91) procent känner sig trygga och 81 (86) procent tycker att de gör roliga saker på fritidshemmet. 71 (74) procent av föräldrarna anser att fritidshemmets verksamhet utgår från barnets intressen och erfarenheter. 67 (70) procent är nöjda med det inflytandee de har på fritidshemmet och 84 (87) procent anser att barnet känner sig tryggt. Resultaten är totalt sett något lägre än år 2012 men resultaten varierar mellan skolorna. Kommunen har även i år ansökt om statsbidrag från Skolverket till personalförstärkningar och/eller medel till kompetenshöjande åtgärder. I år får fritidshemmen 400 kr per elev jämfört med 410 kr förra året. Större delen av bidraget används till personalförstärkningar enligt ansökan.

-09-23 24 (36) 5.5. Viktiga händelser Ett nytt fritidshem har startat från höstterminen på Karlslundskolan. Antalet anmälda elever på fritidsklubbarna fortsätter att vara relativt högt. Cirka 50 procent av eleverna i årskurs 4-6 är anmälda. 5.6. Utvecklingstendenser Under kommande enhetskonsultationer kommer frågan om fritidshemmens kompletterande uppdrag att lyftas igen. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i elevers utveckling och lärande. Skolverket påbörjar ett arbete med nya Allmänna råd för fritidshemmen under hösten. 5.7. Produktionsvolymer och nyckeltal 5.7.1. Produktionsvolymer Antal platsbidrag Budget Prognos Avvikelse 2012 2011 Fritidshem/Pedagogisk omsorg 6-9 år 3 468 3 405-63 3 304 3 204 Sexåringar i förskola 0 10 10 7 8 Resursgrupper 6-9 år 50 13-37 63 55 Summa 3 518 3 428-90 3 372 3 267 5.7.2. Nyckeltal Bruttokostnad per barn (tkr) 2012 2011 6-9 år 40,1 39,0 48,6 Barn som får specialplacering 2012 2011 Antal specialplaceringar 38 30 48 Andel av samtliga i fritidshem 6-9 år 1 1 1 Kostnad per barn (tkr) 103,4 85,0 97,8 Andel flickor (%) 25 - - Andel pojkar (%) 75 - - Barn med extra resurs 2012 2011 Antal barn med extraresurs 59 81 76 Andel av samtliga i fritidshem 6-9 år 2 2 2 Kostnad per barn 59,6 39,9 42,1 Andel flickor (%) 20 29 24 Andel pojkar (%) 80 71 76

-09-23 25 (36) 6. UTBILDNING 6.1. Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 och grundsärskola årskurs 1-9 för åldersgruppen 6-16 år. Förskoleklass finns i 18 kommunala skolor och i två fristående skolor. Förskoleklass är inte obligatorisk men nästan alla barn går i förskoleklass. 92 procent av förskoleklassbarnen går i kommunala skolor, 7 procent går i fristående skolor i kommunen och några få barn går i skola i annan kommun eller går kvar i förskolan. Alla skolpliktiga barn och ungdomar går i grundskola eller grundsärskola. Undervisningen av grundskoleelever sker i 22 kommunala skolor och i tre fristående skolor. 83 procent av eleverna går i kommunala skolor och 11 procent går i fristående skolor i kommunen. Drygt 2 procent går i andra kommuners skolor och knappt 4 procent i fristående skolor utanför kommunen. Två kommunala skolor har klasser med grundsärskoleelever, Sandvikskolan och Kolarängskolan. Samundervisningsklasser med både grundsärskole- och grundskoleelever finns i Olovslundskolan och Björkebyskolan. Kommunens förberedelseklasser för barn som nyligen flyttat till Sverige och inte har svenska som modersmål finns i Aspnässkolan, Berghemskolan, Källtorpskolan, Tallbohovskolan och Ulvsättraskolan. På Sandvikskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever med autismspektrumtillstånd. I gruppen finns förskoleklassbarn och elever i årskurs 1-3. På Källtorpskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever i årskurs 6-9 med autismspektrumtillstånd. 6.2. Ekonomiskt utfall mnkr Budget 13-08-31 12-08-31 Prognos 13-12-31 2012 Intäkter 8,1 4,7 5,5 7,2 8,3 Kostnader 684,5 442,2 418,6 673,0 643,4 Nettokostnad 676,3 437,5 413,1 665,8 635,1 Kommunbidrag 676,3 451,5 425,7 677,3 638,6 Resultat 0 14,0 12,6 11,6 3,5 6.2.1. Kommentar till bokslut Programområdet redovisar ett överskott på 14,0 mnkr för perioden. Förskoleklass redovisar överskott på 1,3 mnkr för perioden. Kostnader för elevpeng, externa placeringar, tilläggsbelopp och skolskjutsar är lägre än budget.

-09-23 26 (36) Grundskola redovisar ett överskott på 11,9 mnkr. Antal grundskoleelever har inte ökat i den omfattning som prognostiserats vilket gör att kostnaderna för både skolpeng och lokalpeng är lägre än budgeterat. Övriga kostnader som är volymrelaterade beräknas bli 3,1 mnkr lägre än budgeterat. Överskottet kommer att minska under hösten då den nya årskullen som börjat på hösterminen är större än den som slutade i våras. Grundsärskola redovisar ett överskott på 0,8 mnkr. Intäkterna blev 0,1 mnkr högre än budget beroende på sålda platser som inte budgeteras. Antal elever inom grundsärskolan är färre än budgeterat vilket innebär att kostnaden för utbetald peng var 0,7 mnkr lägre jämfört med budget. 6.2.2. Kommentar till prognos Mnkr Budget Prognos 13-12-31 Differens Intäkter 8,1 7,2-0,9 Platsbidrag 429,6 419,4 10,2 Lokaler 91,2 92,6-1,4 Övrigt 168,0 166,2 1,8 Kommunbidrag 676,4 677,3 0,9 Totalt 0,0 11,6 11,6 Programområdet beräknas generera ett överskott på 11,6 mnkr. Förskoleklass beräknas generera ett överskott på 1,4 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,1 mnkr högre än i budget. Antalet elever beräknas att bli 5 färre än i budget vilket ger lägre kostnader på ca 0,3 mnkr. Kostnader för externa placeringar beräknas bli 0,6 mnkr lägre än budget och kostnad för skolskjutsar 0,3 mnkr lägre än budget. Grundskola beräknas generera ett överskott på 9,0 mnkr. Intäkterna beräknas bli 1,0 mnkr lägre då statsbidraget för sommarskola är borttaget samt att intäkter från migrationsverket blir lägre än budgeterat. Antalet elever beräknas bli 90 färre än i budget vilket innebär att kostnaden för utbetald peng blir 5,8 mnkr lägre jämför med budget. Lokalkostnaderna beräknas bli 1,4 mnkr högre än budget vilket beror på lokalkostnadskompensationer för nybyggnationer. Övriga kostnader som är volymrelaterade beräknas bli 3,1 lägre än budgeterat. Grundsärskola beräknas generera ett överskott på 1,2 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,2 mnkr högre än budget beroende på sålda platser som inte budgeterats. Antal elever inom grundsärskolan beräknas bli 4 färre än budgeterat vilket innebär att kostnaden för utbetald peng minskar med 1,0 mnkr jämfört med budget.

-09-23 27 (36) 6.3. Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål 2012 2011 Andelen elever som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Andelen elever i årskurs 9 som når högre betygssteg (A, B, C) ska öka varje år, lägst 61 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 3 ska öka varje år, lägst 85 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 6 ska öka varje år, lägst 85 procent Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 ska öka varje år, lägst 81 procent Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år, lägst 219 poäng Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka varje år Redovisas i verksamhetsberättelsen - - 58 56 - - - - 81 77 221 216 92 86

-09-23 28 (36) hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål 2012 2011 Andelen pojkar och flickor Av elevenkäten framgår som ges samma förutsättningar att 80 procent av eleverna ska öka varje år (elever), lägst anser att pojkar och 82 procent flickor ges samma förutsättningar. 79 77 Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år (föräldrar), lägst 72 procent Målet är delvis uppfyllt. Av föräldraenkäten framgår att 71 procent av föräldrarna anser att pojkar och flickor ges samma förutsättningar. 76 68 Andelen elever som kan rekommendera sin skola till en kompis ska öka varje år, lägst 78 procent Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns skola ska öka varje år, lägst 88 procent Målet är inte uppfyllt. Av elevenkäten framgår att 73 procent av eleverna kan rekommendera sin skola till en kompis. Målet är inte uppfyllt. Av föräldraenkäten framgår att 82 procent av föräldrarna kan rekommendera sitt barns skola. Målet är inte uppfyllt. 77 74 84 84 hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål 2012 2011 Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av vuxna på skolan ska öka varje år, lägst 90 procent Av elevenkäten framgår att 88 procent av eleverna anser att de blir väl bemötta av vuxna på skolan. 87 87 Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 88 procent Målet är delvis uppfyllt. Av föräldraenkäten framgår att 84 procent av föräldrarna anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt. Målet är inte uppfyllt. 88 85