Arbetsseminarium Avesta

Arbetsseminarium Avesta 2012-09 -10

Bakgrund Vård och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov ska beredas möjligheter att få en samordning av sina vård och stödinsatser. Arbetet syftar till att personalen från både psykiatrin och kommunen skall ha en gemensam kunskapsgrund och att arbetssättet utgår från en evidensbaserad praktik. Sedan projektet startade 2007 så har 210 personer från kommun och landsting utbildats i en orienterande utbildning och 36 personer har utbildats till vård- och stödsamordnare/case managers enligt programmet Integrerad psykiatri. I november 2011 beviljades projektet ytterligare statliga stimulansmedel och under hösten 2012 startar ännu en utbildning för vård- och stödsamordnare/case manager, förhoppningsvis kommer även en metodhandledarutbildning att kunna erbjudas. För att kunna erbjuda bra psykosvård behöver vi även lära mera om de Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och ta ställning till vilka rekommenderade metoder som ska erbjudas i vårt län. Som arbetsledare/chef har du en viktig roll i att skapa förutsättningar för att implementera arbetsmetoderna. Som ett led i arbetet med att implementera Integrerad psykiatri så anordnades ett arbetsseminarium för arbetsledare 2012 02 16. Detta är det andra arbetsseminariet som anordnas inom ramen för vård och stödsamordningsprojektet. Värd för detta seminariet är Avesta kommun. 2

På programmet: Projekt i Dalarna som berör målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Det händer mycket på psykiatriområdet och flera projekt finns i Dalarna som berör personer med psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. Vårdoch stödsamordningsprojektet, KUR projektet kompetensutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning, Bättre psykosvård, Från kunskap till praktik, mfl. Region Dalarna Sedan våren 2012 är psykiatri ett av områdena i Region Dalarna. Det finns sedan tidigare under den sk. Välfärdsberedningen andra sk. plattformar. Missbruk, Barn och unga, E hälsa och äldre. Styrgruppen för vård och stödsamordningsprojektet är nu länsstyrgrupp för psykiatriområdet i Region Dalarna. Vård och stödsamordning i Avesta Eva Frank, enhetschef på öppenvårdspsykiatriska mottagningen och Lasse Sjökvist, enhetschef boendestöd berättar om vård och stödsamordning i Avesta. Det finns sedan många år tillbaka ett gott samarbete mellan landstingets och kommuns psykiatri. Fem medarbetare från öppenvårdspsykiatrin och tio medarbetare från boendestödet är utbildade i vård och stödsamordning 7,5 hp. En medarbetare från boendestöd och en från öppenvårdspsykiatrin har utbildats till vård- och stödsamordnare/case manager 30 hp. Från Avesta planeras det att utbilda ytterligare två medarbetare i den längre utbildningen. Sedan våren 2012 finns en samverkansöverenskommelse som beskriver hur vård och stödsamordningen ska organiseras. I samverkansöverenskommelsen finns även de arbetsblad som ska användas. En gång i veckan träffas medarbetare från öppenvårdspsykiatrin och boendestödjare som är i tjänst. Mera information finns att läsa i samverkansöverenskommelsen som delas ut. 3

Supported Employment i Avesta Sussie Berger och Mikael Eriksson arbetar som arbetsanpassare i Avesta kommun med målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar. Sussie och Mikael har utbildning i metoden IPS (individanpassat stöd till arbete). I Avesta är arbetet upplagt i fyra steg 1. Dagligträffpunkt för funktionsnedsatta med socialt innehåll 2. Dagligverksamhet/sysselsättning i kommunal regi 3. Individintegrerad sysselsättningsplats ute hos företag, 4. föreningar eller inom kommunens ordinarie verksamhet. 5. Stöd i arbetet ett reguljärt arbete med anställningsstöd Se bifogade power point bilder Presentation SE i Avesta. Prio psykisk hälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016 Ann-Sofie Holmberg, från landstinget Dalarnas medicinska enhet, informerar om regeringens fortsatta satsning på psykiatri. Barn och ungdom och personer med psykisk funktionsnedsättning är de grupper som ska prioriteras. Regeringen och SKL( Sveriges kommuner och landsting) har i sin överenskommelse kommit överens om att stimulansmedel kommer att delas ut som prestationsbaserade ersättningar om grundkrav uppfylls. Grundkrav 1 I länet ska finnas ingångna överenskommelser om samarbete ingångna överenskommelser om samordnade individuella planer Grundkrav 2 beslut om ansvarsfördelning för insatser till barn och unga som har, eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa Prestationsnivå 3 registreringar i nationella register inventeringar Landstinget och kommunen kan söka gemensamt. Se bifogad fil presentation av ök SKL Prio. 4

Bättre psykosvård Britt Eriksson och Barbro Henriksson, nya regionala processledare, i det nationella projektet, informerar om sin roll som stöd i implementeringen av Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni (NR). Processledarna ska var ett stöd i fyra län; Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro. En nulägesrapport för psykiatrin i landet är precis färdigställd och kommer att rapporteras. Se bifogad filer om de NR och om processledarnas roll. NR presentation och Processledarrollen. Implementering hur svårt kan det vá!? Implementering står för att genomföra, förverkliga, få till stånd eller sätta i sjön nya arbetsmetoder, idéer eller modeller. Det finns många små skrifter om implementering. En är Karin Guldbrandsens Från nyhet till vardagsnytta implementeringens mödosamma konst Folkhälsoinstitutet. Finns att ladda ner på nätet och utgör underlag för reflektionerna för denna programpunkt. Implementering är en process som följer vissa steg. 1. Behov, metod idé 2. Beslut 3. Planering, förändring, integrering 4. Utvärdering, anpassning 5

5. Institutionalisering Vårt projekt Vård och stödsamordningsprojektet följer även dessa steg. 1. Behov: 2007 ventilerades behovet av en arbetsmodell för samordning av insatser till personer med psykisk sjukdom, psykiska funktionsnedsättningar och komplexa vård och stödbehov på nationell nivå i samband med den sk. Miltonutredningen. Även i Dalarna hade detta behov uppmärksammats. 2. Beslut: Beslut fattades nationellt att pröva att i full skala implementera vård och stödsamordning Case management enl ACT modellen. Valet föll på programmet Integrerad psykiatri. I Dalarna beslutades om att delta i denna utbildningssatsning och en styrgrupp för arbetet tillskapades. 3. Planering, förändring, integrering Under en lång tidsperiod så har det på gått ett arbete med att planera och anpassa verksamheter efter metoden. 4. Utvärdering, anpassning Planering, förändring, anpassning Utvärderingar har gjorts i Dalarna. Lokalt har en del anpassningar gjorts i programmet. Ny beslut har fattats om fortsatt satsning. 5. Institutionalisering Innebär att metoden tas för given, har blivit en del av vardagen i det kliniska arbetet. Dit har vi ännu inte kommit i arbetet i Dalarna. På flera Dalaorter finns nu samverkansöverenskommelse som beskriver varianter av den ursprungliga modellen. Många medarbetare är utbildad i den orienterande 7,5 hp utbildningen. Ett mindre antal är utbildade vård- och stödsamordnare. Detta stämmer till eftertanke. Gullbrandsen har tagit fram en checklista för implementering. Checklista för implementering: A. Finns det lokalt definierade behov? B. Är metodkomponenterna definierade? C. Kan den föreslagna metoden möta behoven? D. Är implementeringskomponenterna definierade? 6

A. Finns det lokalt definierade behov? På följande vis kan behovet att samordnade insatser och en modell för arbetet beskrivas. Kommun och landsting ska arbeta med arbetsmetoder som det finns forskningsstöd för. (ex. Nationella riktlinjer) Vi bör höja kompetens och bli bättre på uppföljning. Det finns förväntningar på myndigheterna att ta ansvar och att skapa arbetsmodeller som gör att insatserna ges i rätt ordning och med en helhetssyn på brukarens/patientens behov och förutsättningar. Brukare med psykiska funktionsnedsättningar lever med många svårigheter. Ett exempel är att denna grupp med funktionsnedsättning har svårare att få arbete än andra grupper med funktionsnedsättning. Medellivslängden för personer med schizofreni är 20 år kortare än för befolkningen i övrigt. Av detta följer att vi ska öka livskvaliteten för våra brukare. Vi ska tillämpa arbetsmetoder som leder till ett gott bemötande, delaktighet och inflytande för brukare och som är återhämtningsinriktade. Är metodkomponenterna definierade? B. Är metodkomponenterna definierade? På följande vi kan metodkomponenterna, hörnstenarna i Integrerad psykiatri beskrivas: Samverkansöverenskommelser/team bildningar Vård och stödsamordnare/case manager Resursgrupper omkring enskilda brukare Kvalitetssäkring Integrerad psykiatri utgör ett ramverk för samordning, beaktar brukarens hela livssituation, är flexibelt och integrativt, är manualiserat och vilar på kognitiv beteendevetenskaplig grund. 7

Detta är vad vi vill åstadkomma med att arbeta med metoden, den effekt vi eftersträvar: Bidra till återhämtning Samordnar det personliga nätverket Minska inläggning Öka social förmåga Ge kunskaper och färdigheter till brukare och nätverk att hantera kris, kvarvarande symtom. C. Möter metoden de definierade behoven? Styrkor Svagheter Möjligheter HOT Deltagarna i seminariet får uppgiften att söka efter styrkor, svagheter, möjligheter och hot i den metod som vi valt att implementera i Dalarna nämligen Integrerad psykiatri. Deltagarna är indelade i grupper utifrån geografisk samhörighet. Borlänge, Falun, Ludvika och Smedjebacken, Avesta, Mora, Rättvik och Leksand. Frågan diskuteras först i grupperna och redovisas sedan gemensamt. 8

Styrkor: - ger samlad kompetens - många medarbetare som gått utbildningen tror på metoden - medarbetare förändrar sin yrkesroll - brukare som deltagit i utbildning tror på metoden - att det finns bra personal - metoden sätter brukaren i centrum - det är en evidensbaserad metod - det är en metod som är återhämtningsinriktad - det finns stöd i de Nationella riktlinjerna för att arbete med IP - metoden ger en grund för samordning - En väg in - metoden har ett brukarperspektiv - det finns stöd i ny skrivning i HSL och SOL att samordning ska göras och samordnare ska utses - metoden är tidsbesparande - metoden ger underlag till en organisation - metoden kan innebära tydligare yrkesroller - metoden bidrar till ökad delaktighet för brukare - metoden är bättre än nuvarande metoder - alla berörda får kunskap om metod och tillgång - är kostnads effektiv - bidrar till samverkan - Sätter brukaren i centrum - ger delaktighet till brukare - samverkan - gemensam utbildning kommun och landsting - tydlighet om metoden till brukaren - det finns evidens och forskning Svagheter: - problem med att inte alla medarbetare utbildas - problem om inte biståndshandläggare har kunskap/utbildning i metoden. - Om personalen inte uppfattar att det finns ett problem och inte förstår att det behövs en förändring - Svårigheter att implementera modellen - Byte av personal - Resultaten är inte synliga omedelbart återhämtning tar tid - Brister i utvärdering - Nationell utvärdering av metoden saknas - Att metoden ska implementeras hos två huvudmän - Ej utbildad personal ännu - Tar tid från ordinarie verksamhet - Organisationen blir sårbart med små personalgrupper - Trots metoden tas beslut över brukarens huvud - Att vi ginar med metoden inte är programtrogna - Att vi inte har samma dokumentation - Trots VoS/CM behövs team omkring brukare/pat 9

Möjligheter: - nytta för klient - psykiatrin är I en utvecklingsfas - kunskapen sprids till andra verksamheter - kompetensutveckling - metoden är relevant - komplexiteten och flexibiliteten i metoden - Brukarens delaktighet - Möjlighet till samverkan och samsyn - Möjlighet att arbeta över gränser - Möjlighet för olika yrkeskategorier att mötas - Ger ökad kompetens - Leder till delaktighet - Leder till ökad livskvalitet för brukare - Ger möjligheter att arbeta med förändring(friskhet) i stället för kronifiering. - Alla stimulansmedel som kommer psykiatrin till del - metoden kan användas i liten skala - man kan börja I liten skala och förbättra kvaliteten i KP: s arbete. - Metoden är möjlig att utvärdera - Ger möjlighet att utveckla verksamheter med strukturerade program Hot: - att det upplevs som att det tar mera tid än sedvanligt arbete - lokala styrgrupper saknas - ekonomi - brukarens motivation kanske inte räcker - kunskapsbrist - regeringen prioriterar psykiatrin psykiatri är lågprioriterat i kommun och landsting - om inte allt prat omsätts i handling - vissa medarbetare kan hotas i sin yrkesroll - nutida och eventuella framtida organisatoriska krav som kan komma i konflikt med metoden - en del av arbetstiden som åtgår syns inte i systemen för uppföljning av insatser Analys - metoden är inte förankrad i alla led tex. politikernivå Möter - metoden programtrogenhet de definierade behoven? - IT tröghet - Finns Många balans olika mellan implementeringsprocesser områdena? mycket som ska införas i verksamheterna vart ska fokus ligga 10

Har vi styrka att klara hoten? Reduceras de svaga sidorna av möjligheterna? Finns det fler möjligheter än hot? Styrka+ möjlighet = fördel - Vi börjar få en gemensam kunskapsgrund vi har utbildat många - Brukaren är i centrum, görs delaktig, arbetet är återhämtningsinriktat - Metoden och målgruppen är i samklang med de prioriteringar som görs nationellt. - Det finns evidens för metoden - Metoden är möjlig att utvärdera Svaghet+ möjlighet = frestelse Det finns en festelse och därmed en risk i alla stimulansmedel som regnar över psykiatriområdet som kan göra att vi försöker att implementera allt för mycket samtidigt. Detta kan leda till frustration och uppgivenhet. Styrkan i vårt projekt är att det finns en långsiktighet och en samsyn. Metoden för samverkan; Integrerad psykiatri ger oss en yttre ram i vilken vi kan bygga på med flera verktyg. Vi bör stärka upp genom att bli tydligare i projektet genom vår handlingsplan och att göra prioriteringar. Svaghet+ hot = sårbarhet Sårbarheten i projektet utgörs av komplexiteten; det är många medarbetare som ska utbildas helst samtidigt. Vi ska samverka och ha en organisation över huvudmanna gränser. Vi bör få till en organisation som är långsiktig. Styrka + hot = försvar Vi kan möta hoten genom att bli tydligare i att berätta om vilken organisation som behövs ex. lokala styrgrupper för arbetet. Vi kan säkra långsiktigheten genom att teckna samverkansöverenskommelser regionalt och lokalt. Sårbarheten möts av den ökade legitimiteten som projektet kan få genom Region Dalarna. Så att komplexiteten också är en styrkan. Implementeringskomponenter. Detta planeras: Utbildning 7,5 hp och 30 hp Nätverk för utbildade VoS/CM Metodhandledning Nätverk för chefer (arbetsseminarier) Vägledning till några orter Metodhandledarutbildning? Lokala KUR seminarier 11

Deltagarlista Arbetsseminarium i Avesta 12 09 10 Michaela Fornstedt Landsting Mora Maria Collin* Kommun Mora Lena Fröyen Kommun Rättvik Annica Ström Kommun Rättvik Christina Axelsson Kommun Rättvik Zilha Fific Kommun Leksand Åsa Johansson* Kommun Falun Anette Engström, Kommun Falun Christina Ljung, Kommun Falun Anders Hellbom, Kommun Falun Birgit Nilsson Kommun Falun Sylvia Enocksson Landsting Falun Leif Alm Landsting Borlänge Christina Örjes Färnqvist Kommun Borlänge Christina Stenman* Kommun Borlänge Susanna Berglund Landsting Borlänge Magnus Karlsson* RSMH Säter Jonas Ljus Kommun Smedjebacken Agneta Stabforsmo* Kommun Smedjebacken Laila Pettersson Landsting Ludvika Jimmy Liinanki Kommun Ludvika Anki Magnusson Kommun Avesta Sten Eriksson Kommun Avesta 12

Föreläsare och deltagare Carina Johansson* Kommun Avesta Lasse Sjöström Kommun Avesta Eva Frank Landsting Avesta Britt Eriksson* Landsting Mora Barbro Henriksson Landsting Borlänge Ann Sofie Holmberg Landsting Falun Lisa Ask* Vård- och stödsamordningsprojektet *Ingår i länsstyrgruppen för psykiatri i Region Dalarna Tack för en givande dag! Carina Johansson & Lisa Ask Nästa arbetsseminarium inom ramen för Vård och stödsamordningsprojektet blir 2013 02 04 i Borlänge 13