Se talangen! En förstudie om framtidens talangförsörjning i Västernorrland

Se talangen! En förstudie om framtidens talangförsörjning i Västernorrland 1

Talang är något man har naturligt. En passion, något som måste ut! Så beskriver stjärnbloggaren Jonna Jinton sin begåvning och livsstil. Hennes blogg läses av 70 000 per dag, hon har 75 000 följare på Instagram, 95 000 på Facebook och fick pris som Årets Inspiratör 2016 vid Finest Awards, Nordens största blogg-gala. Jonna lämnade för några år sedan Göteborg för den lilla byn Grundtjärn i Örnsköldsviks kommun och hittade sin väg i livet. Med magiska bilder som andas John Bauer och personliga berättelser når hon ut med kärleken till livet i Västernorrland. Jonna är en de fantastiska talanger som intervjuats för den här förstudien. Hon och 175 andra från näringsliv och offentlighet har på olika sätt bidragit med tankar och idéer om hur länet ska kunna locka den spjutspetsbegåvning som kan leverera innovation i framtiden. Flera av djupintervjuerna kan du läsa i sin helhet på vår hemsida. Små och medelstora företag i Ånge, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik har varit i fokus. I förstudien får du konkreta idéer kring fortsatt arbete med talangförsörjning, som att hitta nya sätt att rekrytera, se möjligheterna i integration och att hjälpas åt branschvis för att synliggöra länets näringsliv. Västernorrland har alla förutsättningar att lyckas se talangen och fånga den. Tack alla som tagit sig tid och bidragit med engagemang och kunskap! Ann-Louise Rönestål Ek, projektledare Framtidens talangförsörjning i Västernorrland www.midchamber.se 2

Innehållsförteckning Talangbegreppet sid. 4-5 Varför talangförsörjning? sid. 5-9 Vad vill företagarna? Webbenkät sid. 9-19 Vad säger talangerna? sid. 20-26 Vad gör vi nu? sid. 27-30 Referenser och länkar sid. 31 Inspelning av panelsamtal om talangförsörjning på Handelskammaren i Sundsvall - september 2016. Från vänster: Ann-Louise Rönestål Ek - samtalsledare, Tomas Håkki Eriksson - glesbygdsentreprenör, Inger Nordqvist - chef Casino Cosmopol, Emil Källström(c) - riksdagsledamot, Victoria Mc Donald - egenföretagare, Henrik Olsén - Clavister. Längst bak står Per Berge och Jonne Eckenberger- Slice Media. Här hittar du panelsamtalet: https://www.youtube.com/watch?v=k9r5e-cl8tc Alla bilder i förstudien tagna av Ann-Louise Rönestål Ek 3

Först och främst vad är en talang? Det är en fråga som intresserat människor i alla tider. Redan i antiken förekom berättelser om vissa individers utvaldhet och särbegåvning; Jason, Akilles, Ikaros deras gåvor sågs som gudasända. Nutidens talangmyter kommer ofta från USA och handlar mer om the self made man (or woman!) som byggt sin framgång själv, med stor begåvning och ett oändligt driv. Nörden är den stora hjälten år 2016! På frågan vad är talang? svarar några av de intervjuade så här: -En utvecklare med nya idéer och inspiration./omar Barsom, vd Active Life Assistans -Medfött bra på nåt!/maria Molin Söderberg, Swedish countryside -Förmåga att se helhet och leverera förändring./david Sandin, controller Clavister -Förmåga, skicklighet, lovande person. Eller kort och gott 10 000-timmarsregeln plus fantastiska gener!/anna Kollberg, Cairos Future Alla svaren är relevanta och intressanta. Det finns ingen vedertagen definition av talang, i den akademiska världen förekommer ungefär 200 olika definitioner. Roland S Persson är professor i pedagogisk psykologi vid Högskolan Jönköping, med inriktning mot särbegåvning och talent management. Han beskriver talanger som de individer som kan producera innovation. -Forskningsområdet talent management är väldigt nytt, begreppet lanserades av forskare vid Gallup-institutet i USA, då kom också begreppet the war of talent. Man associerar gärna till näringslivet i USA? -Ja, den största delen är amerikansk filosofi, drömmen om den store företagaren. Men talent management bygger inte tillräckligt på forskning och evidens, i Tyskland har forskare retat sig på den amerikanska filosofin med individen i fokus och att leta supergurus. De har börjat med eget forskningsarbete..hur ser talangforskningen ut i Europa? -Forskningen finns i Tyskland, Schweiz och Österrike. Vi har en annan kultur och lagstiftning i Europa jämfört med USA, här finns en ovilja att bara plocka ut enstaka individer i organisationen och ge dessa superkarriärer. Här handlar det mer om att ge alla någon form av fortbildning, hitta modeller som gör att alla involveras, ett mer demokratiskt sätt att jobba. I Sverige börjar arbetet med talent management att komma igång, bland annat hos oss på Högskolan Jönköping och på Handelshögskolan i Stockholm där man tittat på organisationskulturen i stora svenska företag och hur dessa utvecklar chefstalanger. 4

Kortfattat, vad behöver talangerna? -Vi vet hur individer med särbegåvning fungerar i en organisation de måste bli bemötta på individnivå. Ett viktigt råd är att vara flexibel och okonventionell. Cirka 2-4% i en hel befolkning är talanger, alla vill ha dem. Det har definitivt blivit den anställdes marknad, där talangen själv väljer var den vill arbeta. Det här måste företagen förstå, för att bli en attraktiv arbetsgivare handlar det om att tydligt kunna presentera sig och signalera om du väljer att arbeta hos oss ger vi möjlighet att skapa din egen arbetsplats och få jobba med andra som är på samma nivå. Hur tycker du att Västernorrlands län ska göra för att komma igång med talangförsörjningen? -Våga vara okonventionella! Lås er inte vid någon enda metod eller modell, våga vara öppna och testa olika saker. Det handlar om en attitydförändring i både näringsliv och offentlighet. Att i högre grad se individer och inte stirra sig blind på cv och formell kompetens eller att en viss individ måste vara eller bete sig på ett visst sätt. Hela intervjun med Roland S Persson hittar du på vår hemsida. Näringslivscheferna i Sundsvall, Timrå, Örnsköldsvik och Ånge fick beskriva sina kommuners näringslivsprofil och svara på frågan varför ska Västernorrland satsa på talangförsörjning? Örnsköldsvik Timrå Ånge Sundsvall 5

Peter Germer, näringslivschef Timrå - Flaggskeppsföretag är till exempel Permobil, Norrlands hall och kapell (NHK Arena!) och naturligtvis SCA med den historiska Östrands-miljardinvesteringen, (7,8 miljarder) - den största industriinvesteringen sedan andra världskriget. SCA duktiga på att hitta lokala underleverantörer, att skapa en vitamininjektion och företagsanda i hela kommunen. Många känner nu är det läge att köra!, även om de inte gynnas av just Östrands-investeringen. Näringslivsklimatet i kommunen var all time high i maj i enkätundersökningen, rankingen presenteras i höst. Arbetslösheten i Timrå lägst i länet och lägre än rikssnittet. Ca 1250 aktiva företag. Kommunen har ett oslagbart läge med E4, hamnar, flyg, järnväg så nära. Det handlar om logistik! En gammal bruksort som klarat övergången till ett modernt, globaliserat industrisamhälle. Nära Sundvall med service, universitet, stort arbetsmarknadsområde, shopping. Birsta i närheten, bra shopping. Massor av anledningar finns att välja Timrå! Varför behövs talangförsörjning? -Det är en framtidsfråga. Det kommer att gynna företagsetableringar, besöksnäring. Det som kommer länet till del är bra för oss alla, även om det sker i grannkommunen. Men man måste verkligen sluta se bara sin egen lilla värld och se helheten i det här länet! Jag tror vi kan bli rejält attraktiva om vi lyfter fram oss som INDUSTRIREGIONEN i Sverige. Fredrik Holmgren, näringslivschef Örnsköldsvik: -Örnsköldsviks näringslivsstruktur är bred och variationsrik där en hög andel har internationella anknytningar vilket gör att Örnsköldsvik tillsammans med Kirunaregionen har Norrlands mest internationella näringsliv. Under den senaste tioårsperioden har ett flertal aktörer bedrivit ett aktivt klusterarbete inom klimat, energi och miljö. Några exempel på satsningar inom just Cleantech är bioraffinaderi, Processums pilotpark och byggandet av kraftvärmeverket. Under de senaste åren har även utvecklingen inom handel och besöksnäringen (Höga kusten) utvecklats på ett mycket positivt sätt. Botniabanan gör det enkelt att bo på en plats och jobba på en annan och gör utbudet av arbete, bostäder och fritidsaktiviteter stort. Örnsköldsvik - ett gott liv. Varför behövs talangförsörjning? -Förut pratade vi om brist på kompetens, en fråga som gav dåligt gensvar. Det ledde ändå till Komtek en kommunal teknikskola. Men nu ser vi att det verkligen är brist på riktigt skarp arbetskraft, många företag behöver rekrytera talangerna! Det här är en överlevnadsfråga. Här i Örnsköldsvik kan kommunen och näringslivet hjälpas åt, men vem ska ta initiativet? Ö-viks industrigrupp kanske. Det handlar om att kunna nischa in sig på talangfrågan, visa värdet av att bygga miljöer som lockar duktigt folk. 6

Anita Öberg, näringslivschef Sundsvall: Sundsvall har tagit sikte mot framtiden! Det blir en resa vi vill göra tillsammans med fler som har energi, visioner och som tror på Sundsvall. Från att ha varit en utpräglad industristad med sågverk, skorstenar och tung industri som främsta kännetecken har tjänstesektorn blivit mer framträdande inom det regionala näringslivet. Parallellt har vi sett framgångsrik kontorsetablering inom bank, försäkring och pension i Sundsvall, och som grädde på moset finns ett universitet i Sundsvall. Både SEB och Com Hem har etablerat nya kontor med totalt 200 anställda i Sundsvall, det är ett bevis på att tjänstesektorns utveckling är stark. Kommunkoncernen investerar fram till 2018 nästan 8 miljarder i olika framtidssatsningar. Starka draglok är bank och försäkring, IT, skogen och handeln. Vi har 10.000 företag med nästan 500 olika branschinriktningar. Så välkommen till Sundsvall och Västernorrland! Varför behövs talangförsörjning? -Det är en knäckfråga. Företagen behöver hjälp, alla vill ha de bästa men vet inte riktigt hur. Alla kommuner måste samarbeta i detta och se oss som en hel region. Vi kan inte ha avundsjuka kommuner emellan! Kanske vår region kan bli tillräckligt attraktiv för att locka fler både turister till området och talanger till företagen. Tommy Eriksson, näringslivchef Ånge: Ånge kommun har ett levande näringsliv med starka rötter från skogen, tågen och musiken. Här finns strategiska nätverk mellan företag, offentlighet och utbildning som underlättar och främjar samarbete. Ånge är inne i stora infrastruktursatsningar gällande tågkommunikationer, bangård för omlastning samt bredbandsutbyggnad för att underlätta kollektivtrafik och distansoberoende bland företag och boende. Kultur har alltid varit en stor del av Ånges utbud. Här har vi stora sommarteaterproduktioner, rockband, kulturskola och världsartister. Den nordligaste pilgrimsleden i världen, St:Olavsleden, går genom Ånge kommun och följer Ljungans ringlande svans. Vi ser stora möjligheter i vandrings- och naturturismen i vår kommun med leden som reseanledning till vår fina dalgång. Varför behövs talangförsörjning? - Det är ju många branscher som skriker efter talanger! Här i Ånge arbetar ungefär 500 inom järnvägen, det är stor efterfrågan på t ex lokförare. Vi behöver bättre fungerande informationsflöden. Marknaden måste förstå hur man t ex annonserar och var. Vilka vill man hitta? Här behövs mer kunskap. Det är matchningskunskap det handlar om i praktiken, det gäller att börja i det lilla. Hellre få något litet att komma igång än att ta för stora grepp. Jag vill se ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Miun, kommunerna och företagen. Vi har rätt förutsättningar. 7

Talangförsörjning för att nå länets utvecklingsmål Alla vill ha talangerna, de kreativa nytänkare som kan lyfta företagen till en ny nivå och kanske skapa nästa Spotify eller Google. I länet handlar det om att konkretisera visionen i den regionala utvecklingsstrategin: Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet. I Västernorrland finns ett tydligt intresse från både näringsliv och offentlighet att skapa en region som attraherar människor som kan leverera innovation. Frågan ses som en del i ett större arbete med att stärka regionens attraktivitet och innovationskraft. Bland annat lyfts behovet av bättre samverkan mellan olika aktörer, fokus på nätverk, nya sätt att rekrytera, integrationens möjligheter och självbilden i länet. Samtliga är eniga om att utveckling kräver nytänkande. Handelskammaren Mittsverige har alltmer börjat fokusera på kompetensfrågor i vid bemärkelse. Talangförsörjning är viktigt, säger Handelskammarens vd Oliver Dogo: -Det handlar för mig om att vi ska attrahera individer som på olika sätt kan bidra till utvecklingen av våra företag. Det kan vara en entreprenör som uppfattar vår region som den bästa för att utveckla sitt företag eller sin idé. Eller kanske någon som gör att konstoch kulturlivet blommar. Vi på Handelskammaren Mittsverige tror att det finns ett stort behov av att utveckla samarbetet mellan företag, samordna insatser och beskriva karriärmöjligheterna i en region där vi har en stor branschbredd och företag på internationella marknader. Min vision är att vi ska bli bäst på att lyfta fram dessa frågor. Behovet av spetskompetens framkommer också i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport för Västernorrlands län (juni 2016). Där beskrivs matchningsläget på arbetsmarknaden: Kompetensbristerna i länet är omfattande. Trots att det finns ett stort antal arbetssökande uppger över 30 procent av de privata företagen och hälften av verksamheterna i offentliga tjänster att de har svårigheter att rekrytera personal. Blicka framåt! Arbetsgivarnas kompetenskrav ökar och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav. Den privata tjänstesektorn står för drygt 35 procent av länets sysselsättning och man är mycket positiva om efterfrågeutvecklingen. Offentliga arbetsgivare tror på en något ökad sysselsättning den närmaste tiden men skulle kunna öka betydligt mer om man hittade de efterfrågade kompetenserna. Att arbeta med talangförsörjning har också stöd i den regionala utvecklingsstrategin RUS som utgör utgångspunkten för länets tillväxtarbete. Där understryks vikten av att stärka innovationsförmågan och kompetensen, kreativiteten och förnyelsekraften hos företag och organisationer. En särskild handlingsplan för utvecklingsområdet kompetensförsörjning har tagits fram. Där står bland annat: 8

En god kompetensförsörjning är nödvändig för företagens tillväxt och konkurrenskraft och skapar förutsättningar för en växande marknad i Västernorrland. Matchning, att fler väljer en utbildning som är efterfrågad i regionen, är en annan prioriterad fråga för länet att satsa på. Förutsättningarna för detta skapas genom att utbildningsaktörer, offentliga verksamheter och privata arbetsgivare samarbetar och samverkar. (Tillägg: regeringen har beslutat att ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna flyttas från Länsstyrelsen Västernorrland till Landstinget Västernorrland den 1 januari 2017.) Vad vill företagarna? Webbenkät Börja tidigt i skolan att förbereda elever inför sitt studieval i gymnasiet. Ett tätare samarbete mellan skola och näringsliv i ett tidigt stadium, gärna redan i mellanstadiet. Ge entreprenörer och företagare möjligheter att ta sig an trainees och andra former av praktikanter, och då menar jag i form av extern handledning för de som kommer och även ekonomiska resurser för att klara det. Företagare, Västernorrlands län. Inledning Talangförsörjning handlar om att hitta vägar att säkra den spetskompetens som kan lyfta länets attraktions- och innovationskraft. Den här förstudien vill undersöka intresset för att arbeta med talangförsörjning och hitta idéer till nya och innovativa angreppssätt och processer för talangförsörjningen till regionens offentliga och privata näringar och utvecklingsmiljöer. Utöver flera djupintervjuer på plats samt läsning av aktuella artiklar och forskning har också en större webbenkätsundersökning genomförts för att få ett breddunderlag. Enkäten har genomförts i samarbete med Örnsköldsvik, Timrå, Sundsvall och Ånge kommuner. Sammantaget ger enkäten svar på följande frågor: Är Västernorrland ett attraktivt näringslivslän? Står ditt företag inför utmaningar som kräver rekrytering av spjutspetskompetens inom de närmaste åren? Tror du på branschvis samarbete inom rekrytering/talangförsörjning? Behöver ditt företag stöd inom employeebranding (varumärkesbyggande)? Tror du att det är positivt för länet att aktivt söka spjutspetskompetens bland utrikes födda? Har ditt företag behov av att utveckla det interna ledarskapet? Ska Västernorrlands län satsa långsiktigt på talangförsörjning? Vilka aktörer bör ta huvudansvaret för talangförsörjningsfrågan i länet? Vad är viktigast att satsa på för att få fart på talangförsörjningen för näringslivet i länet - ge dina kommentarer och förslag. Tillvägagångssätt Frågorna till enkäten togs fram av Handelskammaren Mittsverige. Utskicket gjordes i samarbete med kommunerna Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. I Sundsvall gick enkäten ut i ett nyhetsbrev som skickas ut från näringslivsenheten till ca 3500 företag. I Timrå skickades enkäten ut från näringslivsenheten till ca 2300 företag. I Ånge skickades enkäten ut av undertecknad utifrån en mejl-lista (574 adresser) som tillhandahölls av näringslivsenheten. I Örnsköldsvik skickades enkäten ut till Företagarnas styrelseledamöter, samt till ett urval (40 st) större företags personalavdelningar. 9

RESULTAT Det inkom 155 svar från företagare i Västernorrlands län. Av dessa har merparten sin verksamhet i Ånge kommun, 87 företag. Nedan redovisas svaren med procentuell fördelning. ÄR VÄSTERNORRLAND ETT ATTRAKTIVT FÖRETAGSLÄN? 26% 14% 60% Ja Nej Vet ej STÅR DITT FÖRETAG INFÖR UTMANINGAR SOM KRÄVER REKRYTERING AV SPJUTSPETSKOMPETENS INOM DE NÄRMASTE ÅREN? 11% 41% Ja 48% Nej Vet ej 10

TROR DU PÅ BRANSCHVIS SAMARBETE INOM REKRYTERING/TALANGFÖRSÖRJNING? 20% 19% 71% Ja Nej Vet ej BEHÖVER DITT FÖRETAG STÖD INOM EMPLOYEEBRANDING (VARUMÄRKESBYGGANDE)? 14% 21% Ja Nej 65% Vet ej 11

TROR DU ATT DET ÄR POSITIVT FÖR LÄNET ATT AKTIVT SÖKA SPJUTSPETSKOMPETENS BLAND UTRIKES FÖDDA? 11% 24% 65% Ja Nej Vet ej HAR DITT FÖRETAG BEHOV AV ATT UTVECKLA DET INTERNA LEDARSKAPET? 7% 50% 43% Ja Nej Vet ej 12

SKA VÄSTERNORRLANDS LÄN SATSA LÅNGSIKTIGT PÅ TALANGFÖRSÖRJNING? 3% 16% Ja Nej 80% Vet ej VILKA AKTÖRER BÖR TA HUVUDANSVARET FÖR TALANGFÖRSÖRJNINGSFRÅGAN I LÄNET? 22% 28% Offentliga aktörer Näringslivsaktörer Vet ej 50% 13

I VILKEN KOMMUN DRIVER DU DITT FÖRETAG? 12,5% 55,9% 1,3% 19,1% 11,2% Timrå Sundsvall Ånge Örnsköldsvik Annan SAMMANFATTNING Respondenterna anser till 60% att Västernorrland är ett attraktivt näringslivslän. 48% svarar att de inte har en utmaning som kräver rekrytering av spjutspetskompetens inom de närmaste åren. De flesta (70% ) tror på branschvis samarbete gällande rekrytering. I den öppna frågan svarar många att samverkan är viktigt för att få fart på talangförsörjning. 65% av de som svarat på enkäten anser inte att de har behov av stöd inom employeebranding. De flesta tror att det är positivt för länet att söka spjutspetskompetens bland utrikes födda. Ungefär hälften av de som svarat anser att företaget har behov av att utveckla det interna ledarskapet. Slutligen anser 80% att Västernorrlands län ska satsa långsiktigt på talangförsörjning och 50% anser att det är näringslivsaktörerna som ska ta huvudansvaret för det. Att frågan om talangförsörjning är viktig för företagarna i länet är tydligt. Svaren i enkätundersökningen ger värdefulla signaler om hur arbetet med talangförsörjning kan fortsätta, vilka områden som bör prioriteras först. VAD ÄR VIKTIGAST ATT SATSA PÅ FÖR ATT FÅ FART PÅ TALANGFÖRSÖRJNING FÖR NÄRINGSLIVET I LÄNET GE DINA KOMMENTARER OCH FÖRSLAG! Nedan redovisas de kommentarer som kunde lämnas på ovanstående fråga. De är kategoriserade utifrån; samverkan, utbildning, framtåanda, marknadsföring, övrigt samt konkreta förslag. Samverkan Att synliggöra olika typer av agglomerationer så som klusterbildningar och innovationssystem inom vissa branscher. Denna typ av branding skulle göra det lättare att attrahera specifik spetskompetens inom specifika branscher. 14

Näringslivet i samarbete med migrationsverket Se till att det offentliga inte motarbetar genom paragrafrytteri. Börja med att kartlägga, ta vara på och samarbeta med de talanger som redan finns på plats och som vill medverka. Med uppmuntran och samarbete kommer det mesta av sig själv sedan för alla har kontaktnät Att hela länet blir med och inte bara kusten Att inte kommunen motarbetar småföretagarna, 1-2 mansföretag. Verkligt ansvarighet av kommun och länet. Jag tror att det är omöjligt att svara på frågor 1-8 med ja eller nej. Stora möjligheter finns för utveckling av näringar på industrisidan. Men jag har intryck att det finns ingen riktig mål. Talangförsörjning är bara en del. Samverkan och samsyn Höj nivån och samarbetet kommun och näringsliv Samarbetsprojekt mellan skola, näringsliv och kommuner inom länet. Att skola och näringsliv samarbetar redan från tidig ålder, så att ungdomar vet att det finns jobb att få i kommunen och länet på de utbildningar som finns på orten. Gemensamma samtal om behov. Samarbete. Kommunikation. Brett samarbete över branschgränser OCH samarbete mellan näringsliv och offentliga aktörer OCH samarbete över kommungränser vid pendlingsavstånd. Att Mittuniversitetet och näringslivet öppnar upp dialog och kontakter mer organiserat där inte minst kommunerna o Länet deltar, Mittuniversitetet är bedrövligt dåliga på att öppna för kontakter, t.ex. förmedla sommarjobb, extrajobb för studenter o trainee inom näringslivet Fråga 10 vi bedriver verksamhet i både Timrå och Sundsvall liksom Stockholm och Göteborg Ett nära samarbete mellan utbildningsenheterna och näringslivet. Föra näringslivet och ungdomar/arbetstagare närmare varandra genom praktikplatser, trainee, inspirationsföreläsningar, gruppträffar, studiebesök m.m. Öka takten dramatiskt vad gäller all typ av byggnation, idag finns ingenstans att bo för talangerna. Aktivt och konkret samarbete med MIUN och Åkroken Science Park, Ungdomar bör få komma ut på pryo. Skolan bör aktivt söka samarbete med närliggande företag. Studiebesök, föreläsningar av olika företag. Börja tidigt i skolan att förbereda elever inför sitt studieval i gymnasiet. Ett tätare samarbete mellan skola och näringsliv i ett tidigt stadium, gärna redan i mellanstadiet. Ge entreprenörer och företagare möjligheter att ta sig an trainees och andra former av praktikanter, och då menar jag i form av extern handledning för de som kommer och även ekonomiska resurser för att klara det. Trepartssamarbete mellan privata näringslivet - Offentliga - Näringslivsorganisationerna Att näringslivet, mittuniversitetet och offentliga aktörer (kommun, länstyrelsen, landsting, stat) samarbetar för att få större/visa styrka att vi satsar på länet. 15

Anser att offentliga aktörer ska ha taktpinnen, då dessa kan svara för att ta fram hur många som behövs, var och vilken kompetens som efterfrågas. Sedan krävs det så klart ett samarbete med de företagsföreningar som finns i länet för att kunna med gemensamma krafter gå mot ett mål, dvs. inga egna agendor. Det är ytterst viktigt med samarbete mellan offentlig och privat, då det gäller skattekronor att spara. Med detta menar jag att vi bör kunna skapa utbildningsplatser för nyanlända och ungdomar som vill och kan och då behövs hjälp från alla aktörer. Traineejobb i samarbete med Mitthögskolan Utbildning Programmering som basämne i skolan. Skapa verkliga utvecklingsmöjligheter för mikroföretag genom att Mitthögskolan "tillhandahåller" examensarbeten/are i de specifika teknikområden som mikroföretaget har. Skolan Underlätta för ungdomar att skaffa sig högre utbildning på hemorten. Skolan är det viktigaste i hela samhällsbygget Göra länet attraktivt för högutbildade Ökat samarbete mellan skola och näringsliv Att fånga upp och uppmuntra talanger tidigt, exempelvis i skolan. God utbildning. Inspirerande praktikplatser. Jag ser definitivt en potential i förbättrad kompetensförsörjning på kort och lång sikt genom att matcha och marknadsföra de yrken som finns och kommer att finnas i regionen framöver. Det bör ske så tidigt som möjligt i skolan vilket jag tycker kan utvecklas genom bättre samarbete mellan skola och näringsliv. De offentliga aktörerna bör driva den processen dels för att säkra att rätt kompetens utvecklas hos eleverna för att möta framtida krav när de är klara för uppdrag i näringslivet. Öka tillgången till utbildningar på eftergymnasial nivå genom ökad närvaro av universitet/högskola/yrkeshögskola i länet. Ge talangerna möjlighet att utbilda sig lokalt och ge arbetslivet möjlighet att samverka under utbildningen för att säkra talangförsörjningen. Öka möjligheten att kompetensutveckla sig hela livet. Entreprenörskap, våga bryta nya vägar/våga bryta med gamla strukturer, positiv feedback för nytänkande, ledarskapsutbildning Höja statusen på tekniskt praktiska yrken Skolan Relevant utbildningar. Praktikplatser och nätverk. Säkra att vi utbildar rätt och tillgängliggöra talangerna på MIUN bättre. Göra verklighet av målet Sveriges bästa skola och inför målet Sveriges bästa vård så att talangerna väljer Västernorrland. 16

Framåtanda Våga satsa och inte vara rädd för konkurrens Att vi företagare vågar satsa och inte bara sitta tillbakalutade och puttra på som vi alltid gjort "det går ju bra, det duger såhär.." Det finns marknadsandelar att kapa men man är nöjd som det är idag. Att vi företagare vågar satsa och inte bara sitta tillbakalutade och puttra på som vi alltid gjort "det går ju bra, det duger såhär.." Det finns marknadsandelar att kapa men man är nöjd som det är idag. Lokal stolthet. Att ha ett gemensamt mål. Länsstyrelse o kommuner måste lyfta blicken när det gäller att stödja länets utveckling. Hantering av bergtäkt Laggarberg (Öden) är ett utmärkt exempel på hur det inte får gå till. Både länsstyrelse och kommuner (Timrå och Sundsvall) behöver ett stort tillskott av talangförsörjning inom sina egna led. Talangförsörjning är viktigt och då måste tunga instanser ta en av ledartröjorna och inte vara ett sänke. Detta projekt är utomordentligt viktigt och jag tycker att man kan driva det både "top-bottom" och "bottom-up" för att förhoppningsvis mötas i samförstånd. Marknadsföring Det som är viktigt är ju att få hit företag från storstäderna. Locka med billiga tomter lokaler och boende. Vägar och gator är under all kritik! Det lockar inga företag eller boende hit till länet. Talanger bör få info om inom vilka områden tex som det kommer att behövas kompetens. Synliggör de funktionella delarna och vilka möjligheter och livsvillkor som finns där. Att bunta ihop länet till en entitet är fel väg Öka kännedomen om att det finns många spännande yrken/arbeten i länet och att det finns en stort behov och efterfrågan av kompetens. Västernorrland och Örnsköldsvik är ett fantastiskt ställe att leva och bo på. Detta behöver synliggöras ännu mer. för att attrahera talanger som inte har anknytning hit. Hemvändare är en bra grupp att attrahera. Mycket positivt har hänt i vår region under de senaste åren så det är viktigt att visa upp vad vi är idag. Infrastruktur är en nyckelfråga. Biotniabanan har länkat ihop Umeå och Örnsköldsvik och vi har därigenom fått en helt ny arbetsmarknad att nyttja ned kompetenser vi har svårt att hitta i Ö-vik. Förbättras kommunikation söderut skulle innebära ett stort lyft. Jag tror: För att vinna kampen om talanger, krävs bättre employer branding av enskilda arbetsgivare, samt från Offentlig sektor. Marknadsavdelningarna behöver samarbeta med HR i mkt högre grad och skicka budskap genom sociala media, att vi är attraktiva arbetsgivare och attraktiv plats att bo. Marknadsföringen bör också riktas direkt mot relevanta målgrupper. Inom rekryteringsbranschen som jag verkar inom ser vi en tydlig trend att employer branding håller på att bli specialist branding, dvs att i digitala marknadsföringen rikta sig direkt mot exempelvis en elingenjör. Vi som arbetsgivare behöver också förändra våra attityder och vara öppna för att 17

ta in arbetskraft som inte pratar perfekt svenska. Intresset hos utlandsfödda att jobba i Västernorrland finns redan enligt min erfarenhet. Jag får ofta många ansökningar från utlandsfödda i samband med rekrytering. Ibland bor de inte ens i Sverige idag, men vill hit av olika anledningar. Jag tror att det behövs gemensamma krafttag för att säkra kompetensen i framtiden för samtidigt kommer vi pga globaliseringen och digitaliseringen, kanske att i ännu högre grad än idag, tappa kompetens till andra delar av världen, till företag/org som betalar högre löner och erbjuder bättre villkor. Sen behöver vi förstås ut till skolorna i högre grad än vad vi gör idag för att styra/attrahera unga att söka utbildning där det är kompetensbrist. Något som jag reflekterat över är att det är synd att ungdomarna inte får mer hjälp - inom ramen för skolan - med att matcha egna förutsättningar/personliga kompetenser med olika yrkesroller. Allt handlar ju om att länet måste vara attraktivt att bo i. Det måste finnas arbete, nöjen och infrastruktur som gör det bra att leva här. Finns det så kommer talangerna att vilja verka här Bostäder, så inflyttning kan ske. Attraktiva arbetsgivare. Positivt näringslivsklimat. Övrigt Se till att glesbygdsstöd inte lämnar länet via riskkapitalbolag genom att binda offentligt stödd utveckling till länet så att specialkompetens vågar flytta hit och ta anställning för lång tid framåt. Lägre skatt Kommunalskatten är mycket högre än i storstäderna det lockar heller inte folk till glesbygden. Ta vara på den kompetens som nya svenskar besitter innan de tvingas flytta från länet. Genom att skapa bostäder som möjliggör inflyttning Gör som Timrå kommun Vet ej efterso mdet inte är aktuellt. Ideellt arbete behövs i stället. Arbetsförmedlingen Ge arbetsförmedlingarna utökade resurser. Ta tillvara på nysvenskarnas kompetens Propagera och engagera företagen till krav om att ledarbefattningarna ska skriva och bosätta sig på orten för att få tjänsten! Det ger näringen och orten avgörande stimulans och förankring till ökade lokala företagsaktiviteter och lokal närvaro. Det första och viktigaste som måste ordnas,det är bostäder. Det ska vara bostadsrätter. Det andra som är otroligt viktigt är, vilka ska bedömma vilka som är talanger eller inte. I min värld framstår fråga 9 lite konstig. Att jobba med företagskulturerna så att vi får ett mer inkluderande förhållningssätt. Hur kommer vi förbi att språk är ett hinder och ser vilken möjlighet det är istället? De flesta arbetsplatserna, inte minst inom vård och omsorg, kommer att behöva språkkompetenserna. Konkreta förslag Kanske en näringslivsstyrt (ägt?) företag som har talangförsörjning som huvud uppgift. 18

Att ett vinstdrivande företag får vision att erbjuda och stärka en sådan tjänst i Länet och har ett smart concept att bringa det till verket. Att försörja talanger, dvs ge möjlighet till försörjning under utvecklingsarbetet Forum att bolla dessa frågor i och få stöd/hjälp från likvärdiga företag Jobb till medflyttande Talangförsörjning aktuellt ämne Företagens behov av kvalificerad arbetskraft avspeglar sig i mediabevakningen. Några exempel på hur talangförsörjning uppmärksammats: HR-chefen Maria Ergül skriver på hrbloggen.se under rubriken Vem är egentligen en talang? om att framgångsrika organisationer inser att talang varken är medfött eller kopplat till ålder, utan ser sina medarbetare som utvecklingsbara individer. Dags att gå nya vägar! Karriärexperten Charlotte Hågård skriver om den nya tidens syn på talang i sin bok Alla har talang (Bonniers). På duochjobbet.se under rubriken Dags att reda ut begreppen - vad är egentligen talang? skriver hon: Med det nya talangtänket har vi alla idag en chans att påverka vår förmåga och nå vår potential, oavsett vilken miljö vi kommer ifrån eller vilket arv vi har med oss. Det är en spännande tanke! breakit.se rapporterar om ett föredrag av före detta utrikesminister Carl Bildt, där han talar om att Sverige behöver fler talanger och att satsning på utbildning inom programmering för bland annat ensamkommande flyktingbarn kan leda till detta. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (s) talade om vikten av att satsa på begåvade studenter vid ceremonin Global Swede : Detta är ett sätt att främja svensk export. Genom att uppmärksamma internationella toppstudenter knyts värdefulla kontakter som långsiktigt gynnar svensk utrikeshandel. (si.se) (Länkar till dessa och fler artiklar hittar du i slutet av förstudien.) 19

Vad säger talangerna? Inflyttade, utflyttade, hemvändande vi har pratat med flera västernorrländska talanger om deras syn på talangförsörjning och vad som behöver göras i länet för att komma vidare. Möt några här, fler intervjuer hittar du på vår hemsida. Anna Kollberg konsult Kairos Future Stockholm (Anna kommer från Alnö.) Kan vi skapa talanger? Absolut. Börja med barnen! Att tidigt låta barn finna sin passion via lek och mening. Att tidigt i livet får testa, misslyckas, uppmuntras och vara i sunda miljöer. Tänk de tre P:na PASSION, PURPOSE, PLAY. Det handlar mycket om att bli sedd i skolan det fungerar som en dörröppnare mentalt! Jag minns en lärare som utmanade mig i årskurs 4, gav mig tuffa uppgifter, det var utvecklande. Det var min syslöjdslärare Gunnel Larsdotter, vilken klippa! När jag hade löst de uppgifter som krävdes gav Foto: Kristoffer Lönnå hon mig möjlighet att lära mera, testa och utforska. Jag minns så väl när jag redan i årskurs 5 fick tillgång till årskurs 9 elevernas materialskåp! Det var som att öppna Pandoras ask :) Det finns ett ordspråk som säger Give the ones you love wings to fly, roots to come back and reason to stay Om den västernorrländska kulturen kan kompletteras med ett sånt synsätt kommer talangerna tillbaka! Bra värderingsgrund från föräldrar och lärare betyder så mycket, det är viktigt att plantera det tidigt. Det blir så naturligt att ge tillbaka då. Det borde vara krav på människor som jobbar med barn att locka fram glädje, passion och motivation. Då är det bra om ett upparbetat, strukturerat samarbete finns för att säkra att talangerna får plattformar för att möta likasinnade, få samarbeta i rätt grupperingar och återigen plantera möjligheten till att utöva och finna sina 3P- passion, purpose and play! Vem eller vilka i länet äger talangfrågan? Alla föräldrar, lärare, näringsliv, kommun och andra viktiga personer eller organisationer som möter barn, ungdomar och människor med driv! För att börja jobba med talangfrågan skulle en början kunna vara att ta fram en strategi för samarbete mellan skola-företagsinkubatorer-kommun-näringsliv. Vilka är de viktigaste utvecklingsmiljöerna i länet? Skogsindustri, bank, finans, it har länge varit stora puckar i vårt län. Men här skulle jag också vilja se en enorm satsning på kreativa näringar som konst och musik. Kreativitet är det nya stålet! Att se över vad attraktivitet verkligen betyder för olika generationer och forma och bygga en miljö och kultur i vårt län som möter framtiden redan idag. Vad skulle det kunna betyda att kunna hitta talanger bland utrikes födda? ALLT! Det kommer snart att visa sig att de orter som jobbar med integration på ett kreativt sätt också kommer att vara vinnarna. Jag läste t ex ett reportage från Nordmaling där ordnade man 20

konstnärsträffar för nyanlända. Slutsats från de som var med var att det ger nya idéer och nya kontakter. Mera sånt! Vad vill du hälsa västernorrländska beslutsfattare/makthavare? Vad bör de satsa på för att få fart på talangförsörjningen i länet? Ta fram en gemensam, supervass strategi och jobba mot samma vision! Åkroken, kommunen och näringslivet. Jag skulle vilja att Sundsvall skulle kalibrera sin inre kompass så starkt att alla människor som jobbar för utvecklings- och tillväxtfrågor började dra och jobba åt samma håll. Patrik Jonasson vd IT-Säkerhetsbolaget Timrå Hur tar vi vara på talanger? Jag tror inte att vi gör det i Västernorrland idag, faktiskt. Det finns ingen tydlig, gemensam satsning på talangbevarande eller talangskapande. Ett bra undantag lokalt är Åkroken Business Incubator. Den som har en idé och är kreativ kan få mycket bra stöd där. Affärsområdeschef Christan Söderberg med personal har byggt upp något mycket betydelsefullt och ska ha all credd för det. Vårt företag har fått stor hjälp därifrån. Ingen talang är komplett, man måste få stöd och hjälp att tänka annorlunda, se sina idéer. Vilken är den främsta utmaningen för rekrytering av talanger? Att hitta processer i skolan för att identifiera och utveckla talang. Det finns ju kemiolympiader, programmeringstävlingar, uttagningar till skidgymnasier och så, men jag tänker att det måste vara bredare än så för att kunna hitta fler sorters talanger och man måste hitta strukturerade sätt att arbeta med dessa, slussa dem vidare. Vilka faktorer finns för en lyckad rekrytering? Att börja tidigt, säkerställa att de brister som kan finnas hos en talang kompenseras av annat. Inställningen måste förändras brett i samhället. NÖRDEN börjar ju bli populär, det är bra! Samtidigt gäller det att komma ihåg bredden Zlatan är inget utan laget runtomkring sig. Vad har regionen för attraktionskraft? Billigt boende, korta resvägar, fantastisk miljö. Fiske, bad, jakt, allt! Skidbackar nästan mitt i stan och ändå enkelt att ta sig till Stockholm. Tycker du att Västernorrlands län ska satsa långsiktigt och strategiskt på talangförsörjning? Hur konkret ska det gå till, vilka aktörer bör ta huvudansvaret, hur ska arbetet planeras och finansieras? Ja, det är bra att den här kartläggningen görs först och främst för att se intresset. Jag tycker man ska börja arbeta med talangförsörjning inom näringslivet. Ge Åkroken ett uppdrag att ännu tydligare suga upp talang. Och utse en försökskommun för att arbeta med identifiering och utveckling av talang i skolan. En förstelärare på varje skola kan få ansvar för talangfrågan. Jag sitter själv i skolrådet på Bergsåkers skola, tror jag ska lyfta talangfrågan där! 21

Vilken betydelse har ledarna? Avgörande. Har man inte ett klimat där det är viktigt med talang så tappar vi i tillväxt och innovationskraft. Ledare måste hitta sätt att jobba med talangerna, till exempel innovationsråd eller som på Google gör vad du vill en dag i veckan! De unga idag tänker inte kring jobb som tidigare generationer. Och de är i den digitala världen, sen hälsar de på i den vanliga världen. Hur ser du på branschvis samarbeten? Det är bra. Bron Innovation exempelvis då gick man ju ihop större konsultföretag för det gemensamma bästa. Satsade i Stockholm för att locka hemvändare till kvalificerade tjänster. Bra idé. Vi lever med samma utmaningar, då ska vi hjälpas åt också. Vad vill du hälsa västernorrländska beslutsfattare/makthavare? Vad bör de satsa på för att få fart på talangförsörjningen i länet? Sätt igång med talangförsörjningsfrågan direkt. Ge Åkroken mer resurser! Och dra igång ett pilotprojekt på minst en skola. Börja där. Och utvidga senare. Gör frågan om talang sexig och het! Maria Molin Söderberg och Rebecca Molin Swedish Countryside/Rent a local, Fränsta Ni jobbar innovativt med turism bland annat genom att hyra ut ortsbor till turister man kan exempelvis hyra kommunalrådet Sten-Ove Danielsson (s) och ta en golfrunda med honom! Vad fick er att ta steget och utveckla er talang, era idéer? -Åkroken business incubators rådgivare har varit till god hjälp. De ordnade en jag har en idé -tävling som vi vann. Vi har fått hjälp med lokaler, coaching, konceptutveckling, kontakter med Almi och mycket mer. Det har skett i olika steg först för-inkubator ett halvår, sen pitcha för att ta sig vidare till breddprogrammet vilket inneburit mer hjälp och stöd. Kriterierna är idé, satsning och omsättning, berättar Maria. Hur identifieras talanger bäst? I skolan. Det finns barn med föräldrar som inte ser eller hjälper till, lärarna är viktiga! säger Rebecca. Maria håller med: Precis, skolan! Se bara hur bra musikskola vi har i Ånge och vad det betytt för band som Corroded. Musikskolan är högklassig och gratis! Nu är Ånge kända för musiken, så nu gäller det att komma ihåg annan talang också! Vilken är den främsta utmaningen för rekrytering av talanger? Nu tänker jag utifrån vår kommun. Utmaningen är att det inte finns bredd, säger Rebecca. Precis, om man är extrem talang får man ingen utmaning att utvecklas om det finns för få att jobba med, man kan bli ensam. I Stockholm, där jag jobbat på reklambyrå tidigare, var man ständigt matad med intryck, här måste du leta dig fram till saker på ett annat sätt. Är man talang så har 22

man en unik gåva och måste få hitta sitt nätverk! Det är bra med nätverksträffar där man också får lära sig något som när varumärkesbyggarexperten Jerry Engström (Höga kusten med mera) inspirerade. Vi har hört honom tre gånger. Det var mycket bra. Hellre få träffar med hög kvalitet än 17 mingelkvällar, säger Maria. Ser du några trender, branscher som är på uppgång i Västernorrlands län? Rebecca: -Det ordnas infokvällar, dras igång projekt, besöksnäringen är på G! Det är mycket mer samverkan nu, Ånge ingår i DSTN Sundsvall nu vilket är bra och nödvändigt. Vi har också musikbranschen, Ljungarocken med mera, en öppen tillåtande miljö. Också det lokala mathantverket, Hussborg mikrobryggeri till exempel. Hur marknadsförs företagen i länet idag? Maria: Knackigt, de kör på i gamla hjulspår. Samverkan inom marknadsföring och branding är verkligen viktigt att satsa på, det är verkligen inte alla små företag som har tid eller resurser att lära sig sånt. Jag tror på samordnad, övergripande marknadsföring som kan slå mer på stort! Tycker du att Västernorrlands län ska satsa långsiktigt och strategiskt på talangförsörjning? Ja, absolut. Det kan Västernorrland gå i täten med. Om man vill få in något nytt, bryta det fyrkantiga tänkandet. Tänk dig en gräddtårta det spelar ingen roll hur god den är om du inte garnerar den, gör den attraktiv och visar upp den. Då vill fler smaka! skrattar Rebecca. Maria: -konkret kan man börja i det lilla till exempel i några skolor. Aktivt arbeta med att identifiera och uppmuntra talang hos barn och unga. Jag tror på en satsning som gör det COOLT att plugga! Det kan uppmuntras mycket mer. Testprojekt med talangscouter som arbetar i några klasser i högstadiet och gymnasiet. Tror det kan vara ett spännande sätt att börja närma sig frågan om talangförsörjning. Visa de unga mycket tydligare att det finns fler möjligheter för dig!, genom att låta dem möta olika inspiratörer till exempel. Varför är just din utvecklingsmiljö (din skola/ditt företag/din organisation) viktig för länets framtid? Rebecca: -Därför att vi gör något aktivt för att skapa ny stolthet över landsbygden! Vi lyfter talanger i Ånge kommun i vårt företag hela tiden. All talang, allt entreprenörsskap, all kreativitet handlar i grunden om att undersöka vad kan jag, vad är jag bra på, vad finner jag glädje i, var hittar jag mitt nätverk, var finner jag mitt kulturella utbyte? Det går att tillgängliggöra sin talang, men man måste bli sedd av andra. Maria: Den individuella, unika kunskapen är värd något. På landsbygden är det möjligt att kunna bo och jobba om man hjälps åt, gemensamt visar upp varandra och bygden. Det går att tjäna pengar genom innovation inom till exempel besöksnäring. Men Västernorrland har ett problem. Vi har ingen länsidentitet. Om en idrottsprofil i Sundsvall vinner något känner jag ingenting, det är liksom inte min idrottsprofil. Jag tror på mycket mer samverkan är avis på Jämtland och Dalarna som har sin självklara identitet. Hur ser du på branschvis samarbeten? Det är bra. Destination Sundsvall är självklart ett måste för att Ånge också ska få uppmärksamhet. Jag vill ha mycket mer länsvis samarbete och byggande av vi-anda i Västernorrland. Turisterna som kommer hit ska ha en god upplevelse hela vägen och vi ska hjälpas åt för att ge det, säger Maria. 23

Peter Eriksson restaurang Linnéa och Peter Örnsköldsvik Hur tar vi vara på talanger i länet? Ganska bra, i alla fall här i Örnsköldsvik. Befolkningen lyfter varandra småföretagare som gör olika saker peppar varandra. Vi öppnade vårt ställe för fyra år sedan, kommunen gav bra stöd och vi fick starta eget-bidrag. Vi hade en tydlig idé och ett tydligt koncept. Men jag tror generellt att det skulle bra att få hjälp med att utveckla koncept, någon som kan hjälpa till att förtydliga affärsidéer. En sådan person som Jerry Engström i Skule är ett bra exempel tycker jag. Jag tror länet skulle vinna mycket på att utveckla stödet till nya företag till att omfatta profilering, marknadsföring, de bitarna också. Vem eller vilka i länet äger talangfrågan? Företagarna själva. Vad attraherar talanger, förutom pengar, tror du? Prestation och utveckling. Viljan att genomföra något eget, bli sitt starkaste jag. Pengar kommer i andra hand, det styr inte hur bra du är. Vilken är den främsta utmaningen för rekrytering av talanger? Att du måste ha kontaktnät för att hitta dem, att de själva måste se till att skapa kontaktnät, komma i rätt kretsar. Vilka faktorer finns för en lyckad rekrytering? Yrkesutveckling och privatlivsutveckling. Du måste trivas både med jobb och fritid. Ser du några trender, branscher som är på uppgång i Västernorrlands län? Turistnäringen utan tvekan. Mat/restaurang räknar jag in i det. Hur kan man se att dessa miljöer lockar talanger? Om du bara backar två år så kan du se en stor ökning antal besökare i området, det sker en utveckling av besöksnäringsbranschen. Ulvön har rustat upp, Skuleskogen, Höga Kusten med mera. Det är fler som är med och lyfter och gör en bättre helhetsprodukt. Hur marknadsförs dessa miljöer idag? Det kan bli bättre. Fler och gemensamma plattformar behövs. Vi måste likrikta och utgå därifrån. Höga Kusten är på rätt väg. Det behövs mer enhetstänk i länet marknadsförings- och profileringsmässigt. Hela vägen måste vi gå gemensamt. Någonting som inte finns men borde finnas? -Mer unikt boende. Bättre skyltning efter huvudleder till sevärdheter, mål och upplevelseplatser. Vad skulle det kunna betyda att kunna hitta talanger bland utrikes födda? Det skulle betyda mycket. Oavsett bransch. Svenskarna måste verkligen ändra sin syn se invandring som en tillgång, inte en belastning. 24

Tycker du att Västernorrlands län ska satsa långsiktigt och strategiskt på talangförsörjning? Ja, det kan bli en profilfråga för oss! Jag tror på att skapa utbildningar som är på hög nivå och lockar både nationellt och internationellt, kanske yrkesutbildningar som ger branschkontakt och jobb. Ett smart sätt att utveckla på plats och hitta nya plattformar. Då är de ju redan här och trivs och stannar sen kvar. Mittuniversitetet kan säkert samarbeta bredare med näringslivet också. Varför är just din utvecklingsmiljö (din skola/ditt företag/din organisation) viktig för länets framtid?-rent matmässigt har vi satt Övik på matkartan. Vi är omnämnda i nationella guider, vi har folk som åker till övik idag- enkom för att äta. Vilka strategier har ni för att arbeta med talangförsörjning? Vi försöker hålla en levande matdiskussion. Vi tänker utveckling, att inte fastna, att alla ska vara med och utveckla. Vi lägger mycket tid på personalvård och teambuilding. Till exempel plocka svamp tillsammans eller när vi i den fasta personalen åkte till Fäviken för att äta, vi åker 1-2 gånger varje år på en liten matresa med personalen. Det fungerar bra! Vilken sorts talanger är det i första hand ni söker? Människor som är intresserade, villiga att utvecklas inom sitt område. Som brinner för sitt yrke mat, dryck och service. Det är viktigt med rätt personlighet när man jobbar med restaurang. Folk är så mycket mer intresserade av mat idag, de vill veta mer om råvaror, om tillagning, om regionens specialiteter Vilken betydelse har ledarna/coacherna? Stor! Man måste vara tydlig, visa vad vi står för, vad vi vill ha för produkter. Lära upp och utveckla, lyssna på talangen, hitta rätt plats, våga ändra om det inte blir optimalt från början. Hur ser du på branschvis samarbeten? Strålande. Mycket mer sånt behövs! Till exempel kring marknadsföring och profilering. Talangerna söker frihet, flexibilitet och möjlighet att påverka. De vill ha engagerade chefer/ledare som låter dem växa. Kreativa miljöer där de får arbeta med likasinnade. Flera nämner att de söker bra boende och möjlighet till en rik fritid. Fungerande grundläggande service är också viktigt för många - bra vård och skola, bredband och kommunikationer. 25

Fler synpunkter ur intervjumaterialet När det handlar om talangförsörjning måste man börja i skolan. Jag vill att elever ska få SE allt som finns på hemmaplan, få möta inspiratörer, få bli delaktiga. Jag jobbar mycket i skolan i Norge med den kulturelle skolesekken. Det betyder att pengar finns avsatta för att nå ut med kultur och inspiration till unga överallt, vi borde testa att jobba i Västernorrland utifrån samma modell. /Tomas Håkki Eriksson, glesbygdsentreprenör Ljungaverk -Jag tror på skapandet av ett mentorprogram där seniora talanger tar hand om upcoming-talanger. En plantskola. Det skulle kunna vara en start. Det är bra med nätverk, någon som tar i hand och leder in: var med i vår styrelse! Vi är dåliga på att släppa in nya talanger, är kanske rädda för att förlora inflytande själva. Det får vi lägga av med./eva Nyh Hederberg, regionchef BRA flyg Sundsvall/Östersund -Nu inser jag att min flytt från Sundsvall efter gymnasiet är typisk för hur många unga gör! När jag tänker efter var det aldrig någon från näringslivs- eller utbildningshåll i staden som på något sätt signalerade till mig i gymnasiet att jag kunde utvecklas här. Ingen headhunting över huvud taget. Faktum är att man nog är ganska dåliga på att ta tillvara talanger här i Västernorrland. Jag tror det behövs en medvetenhet och bra strategier. Samla folk som har utbildat sig inom intressanta branscher, visa vad som finns här. Tänk särskilt på människor som har en koppling hit och kan tänkas komma tillbaka. Eller stanna, innan de hinner flytta iväg! Själv var jag 31 när jag kom tillbaka./ Petter de Vahl, driver Stenhammarens bryggeri i Sundsvall Allt läggs ner på landsbygden, skolor, post, affär. Det gör det svårare att ta steget att flytta ut på landet. Jag var 21 år när jag flyttade hit, fick snabbt lära mig att ta hjälp av mina grannar och att köra mer bil. Ett annat problem på landsbygden är faktiskt bostadsbristen! Folk har kåkarna kvar, trots att de används max en vecka per år. Det finns många som vill flytta in, som drömmer om ett hus på landet. Men det är inte så många till salu som man kan tro. Kreativa, talangfulla människor kan absolut trivas med den här livsstilen. Men det kan vara svårt att hitta likasinnade, jag tycker att Örnsköldsvik måste bli bättre på kultur, låta kulturföretagare synas mer. Ordna sätt för dessa människor att knytas samman, mötas, inspirera och utveckla varandra. Där kan säkert kommun och näringsliv tänka till och göra mer. Jag har till exempel ännu inte bjudits in att visa mina bilder i min hemkommun. Har just haft vernissage på en utställning i Norrköping! /Jonna Jinton, bloggstjärna Grundtjärn -Rekryterings- och talangfrågorna är så uppdelade. Mittuniversitetet har talangfulla studenter som de inte alltid hinner ta vara på, Åkroken försöker hitta talanger, näringslivsfolket försöker hitta gemensamma strukturer. De olika aktörerna måste jobba tillsammans. Ska vi bli ett starkt, innovativt län måste vi testa olika sätt atthitta rätt personer till rätt positioner. Jag tror på samverkansgrupper som letar goda exempel. Sen har ju regionen stor attraktionskraft med hög livskvalitet året om. Det är enkelt att lära känna folk, lätt att trivas. Det borde regionen trycka hårdare på. Profileringär viktigt att satsa på. Till exempel borde vi i Sundsvall marknadsföra oss som Sveriges IThuvudstad!/Johan Wikström, kommunikationsbyrån Genomtänkt. Årets studentföretagare 2016. 26