frukter av samverkan resumé av en utvärdering Finansiell samordning på Hisingen i Göteborg Försäkringskassan Socialtjänsten Primärvården i samarbete med Länsarbetsnämnden Psykiatrin Vuxenutbildningen 1
Nöjdare Hisingsbor, skickligare m 2
edarbetare och bättre ekonomi! Här har man visat att samverkan mellan myndigheter är nödvändig för att så många som möjligt ska få del av välfärden. NÄR DELTA STARTADES 1997 var tanken att pröva om samverkan gör att man bättre kan hjälpa dem som är sjuka eller arbetslösa sedan länge. Många människor i de grupperna har behov av stöd från flera olika myndigheter och löper risk att falla mellan stolarna. DELTAS avsikt har varit att ge dem bättre bemötande, behandling och livskvalitet. Istället för att leverera den service och det stöd man brukar har man satt Hisingsbon i fokus och tittat på vilka behov och förutsättningar den enskilde medborgaren har. Och samverkan mellan försäkringskassan, socialtjänsten, primärvården, länsarbetsnämnden, psykiatrin och vuxenutbildningen har lett till förändring. DELTA har skapat ökad sysselsättning, utvecklat yrkeskunskapen, fått Hisingsborna att må bättre och sett till att samhällets pengar används mer effektivt. EN OCH SAMMA BUDGET DELTA har engagerat ett par hundra av myndigheternas personal och mött flera tusen Hisingsbor i tjugosex olika projekt. DELTAS budget är pengar som har ställts till förfogande från de medverkande myndigheterna. Pengarna har lagts i en gemensam budget och sedan har det politiskt sammansatta Beställarförbundet fördelat resurser till de projektansökningar som presenterat planer som stämt överens med DELTAS idéer och visioner. UTVÄRDERING I SAMVERKAN En stor förändring i en stor organisation tar lång tid att genomföra och ännu längre för att få den att sitta. Att värdera DELTA efter bara fyra år är därför inte helt lätt. Mest för att det faktiskt inte finns något att jämföra med; ingen kan med säkerhet säga hur situationen på Hisingen hade utvecklats om inte DELTA funnits. Utvärderingen det omsorgsfulla forskningsarbetet mellan DELTA och universiteten i Göteborg och Karlstad pekar ändå på många faktorer som visar att samverkan har varit mycket positiv för Hisingsbor, medarbetare och samhällsekonomi. REKVIRERA RAPPORT Denna skrift är baserad på rapporten Utvärdering av DELTAprojektet på Hisingen samverkan mellan myndigheter och dess effekter på organisation, personal, brukare och samhällsekonomi. Den och andra DELTArapporter finns tillgängliga på DELTAS hemsida, www.delta.goteborg.se under försöksperioden; till och med år 2002. Den samlade utvärderingen av DELTA kan också rekvireras från Kommentus Förlag i Stockholm. VAD GAV SAMVERKAN? HISINGSBORNA sid 5 MEDARBETARNA sid 7 SAMHÄLLSEKONOMIN sid 9 ORGANISATIONERNA sid 11 3
Medborgarna har fått bättre, snabbare och smidigare hjälp utifrån vars och ens behov. 4
Hälsosamt för Hisingsborna! Bästa möjliga hjälp med minsta möjliga krångel. DELTA HAR GETT HISINGSBORNA bästa möjliga hjälp med minsta möjliga krångel. Ett exempel av många är att den som behövt få sin sjukpenning prövad inte varit tvungen att gå till försäkringskassan utan har kunnat få hjälp när han eller hon ändå varit på vårdcentralen. Det har överlag varit lätt för Hisingsborna att få kontakt med de samverkande myndigheterna. Väntetiderna har varit kortare, procedurerna enklare och risken att bli skickad från det ena stället till det andra och att hamna mellan stolarna har minimerats. Den som behövt stöd har träffat DELTAS olika medarbetare under samma tak, ofta vid samma tillfälle. För deltagaren har det varit en lättnad att slippa vara budbärare mellan olika myndigheter och försöka föra vidare vad doktorn sa, vad socialsekreteraren tyckte eller hur kuratorn reagerade. På så sätt har onödiga utredningar och motstridiga besked undvikits. BEKRÄFTAD OCH SEDD Hisingsborna har mött personal som arbetar med individens hela behov i fokus och som överraskat genom att använda ett fullt begripligt och enhetligt språk. De har uppfattat att personalen verkligen tagit in vad de sagt, känt och tyckt. De har blivit tagna på allvar, blivit bekräftade och sedda. Själva har de deltagit i de möten där det bestämts vilka mått och steg som ska tas för att komma vidare i en behandling. Bemötandet har fått både självkänsla och framtidstro att växa. Och den egna kraften att ta ansvar för sitt liv har definitivt blivit starkare. När medarbetarna i sin tur vet att de har andra professionella med andra kompetenser runt omkring sig, så har de känt att det funnits utrymme att fråga deltagaren lite djupare om vad som kan ligga bakom svårigheterna. Det gör man inte lika gärna om man är osäker på om man har resurser att hjälpa till. NÖJDA DELTAGARE Flera tusen Hisingsbor har varit i kontakt med DELTA. Mer än hälften var långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och/eller hade socialbidrag, och som inte förut lyckats få hjälp med att lösa problemen. Kanske just på grund av brist på samarbete mellan myndigheterna. En annan grupp som kommit i kontakt med DELTAS samverkansinsatser är människor som sökt stöd eller kunskap för att hindra mindre problem att växa sig stora. Intresset från myndigheternas sida att satsa på tidigt och förebyggande arbete ökar när man har del i det gemensamma ansvaret för individen. Deltagarna är till allra största delen nöjda och mår bättre efter DELTAinsatserna. Man tycker att insatserna varit bra och verkningsfulla. Många deltagare har fått jobb igen under åren 1999-2000 var de 879 medan 318 gick till egenfinansierade studier. Också det ett gott tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. ANTAL HISINGSBOR I DELTA UNDER ÅR 2000 2 758 i arbetslivsinriktade aktiviteter 2 053 i socialmedicinska aktiviteter 6 667 besök i informations-, utbildnings- och egenvårdsaktiviteter 1 292 i Vuxenutbildningscentrets utbildningar FÖR DIG SOM VILL VETA MER: på www. delta.goteborg.se finns samtliga DELTArapporter tillgängliga. 5
Professionaliteten har ökat, både på bredden och på djupet. 6
Roligt och effektivt kvalitetsarbete... Personalen har slipat sin professionella kunskap, utvecklat arbetet och höjt kvaliteten. DE SOM ARBETAT inom DELTA har utvecklat sitt förhållningssätt. De klarar idag bättre av att lyssna till individen utifrån hans eller hennes hela behov, och inte enbart utifrån de olika myndigheternas behov av utredning. De har blivit duktigare på sitt eget jobb och vunnit stor förståelse och respekt för andras kunskaper, regelverk och tolkningar. Genom att samverka med varandra har de var och en fått kunskap om alla de verktyg och kompetenser som samhället som helhet har tillgång till. De har också fått möjlighet att använda hela den egna kompetensen. Samverkan är mer än ett välfungerande teamarbete. Var och en av DELTAmedarbetarna har företrätt både sina respektive yrkesroller och sina organisationer. Deras professionalitet har alltså ökat, både på bredden och djupet. Dessutom har det varit mycket roligare att jobba i samverkan än på traditionellt vis. DELAR AV HELHET Verklig samverkan mellan myndigheter är spännande, men inte konfliktfritt. Ett nyskapat ord som samvärkan beskriver bra den ganska tuffa process som medarbetarna och i viss mån även organisationerna har gått igenom. Men när alla nått fram och verkligen mött varandra som likvärdiga parter i samverkan, har de inte längre tittat snett på varandras regelverk eller skyfflat över individernas behov, och de kostnader som dessa ofta innebär, till någon annan instans. Istället har de samverkande tagit sig ett steg längre och sett sig själva som delar av samma helhet. Tack vare samverkan har det bland annat utvecklats ny gemensam kunskap, nya rutiner, nya metoder och nya lösningar för att möta individens behov... som omgående värderas SJÄLVVÄRDERING I DELTA betyder att projektledare och medarbetare själva har analyserat och utvärderat det arbete man håller på med. Tillsammans har man reflekterat och värderat det som hänt i arbetsgruppen, framför allt synsätt på Hisingsbor och kollegor samt hur olika syn- och arbetssätt kan ge Hisingsborna bästa möjliga hjälp. Processen har fungerat som bränsle i det pågående arbetet och hjälpt till att föra projekten framåt. PARALLELL VÄRDERING Rent praktiskt har detta skett via möten i olika former, diskussioner och intervjuer med kolleger och deltagare, händelser i vardagen och genom att varje projekt haft en dagbok där man skrivit in reflektioner, frågor och kommentarer i. Boken har alla medarbetare tillgång till, den läses och kommenteras, frågor besvaras och nya insikter föds. På möten, kanske någon gång i månaden, har dagbokens innehåll diskuterats vilket lett vidare till förändrade synsätt och vidgade vyer. Under hela processens gång har företrädare från universitet funnits med som stöd i självvärderingsarbetet, dels med kontinuerligt metodstöd dels som bollplank när frågor dykt upp. VIKTEN AV SAMTAL Varje projekt har tagit fram sin egen självvärderingsrapport. En extern bedömare, kunnig inom det fackområde som projektet arbetat inom, har granskat rapporten i slutskedet. Rapporterna utgör underlag till den samlade utvärderingsrapport som forskare från universitetet sammanställt, och som tillsammans med övriga rapporter är underlag till Socialstyrelsens och Riksförsäkringsverkets utvärdering av SOCSAM. Utvärderingen har uppskattats bland medarbetarna. Att kontinuerligt och systematiskt få tala om sina erfarenheter och sitt arbete är värdefullt. Tid för reflektion har närmast varit en förutsättning för att samverkan ska blomma. 7
8 Gemensam budget ger högre kvalitet och lägre kostnader.
Gemensam budget räcker till mer Samhället har fått ut mer för pengarna och försörjningssystemen har kostat mindre. DELTA HAR LETT TILL att samhället fått ut mer för pengarna samtidigt som de offentliga försörjningssystemen tillsammans sjukpenning, rehabpenning och socialbidrag inte kostat lika mycket på Hisingen som i övriga Göteborg. Det handlar visserligen om trender, för fyra år är en kort tid om man vill tala varaktighet. Dessutom förändras omvärlden under tiden vilket förstås också kan påverka resultaten. Eftersom varje myndighet mäter på sitt sätt har det också varit svårt att få fram underlag för den helhetsbild som är intressant när man vill mäta effekter av samverkan. HÖGRE KVALITET Offentlig verksamhet har inte till uppgift att generera vinst, utan att använda gemensamma pengar på bästa sätt. Inom DELTA har varje satsad krona gett mer genom att man helt enkelt arbetat bättre och presterat högre kvalitet. Med högre kvalitet menas här att åtgärderna har varit snabbare, gett bättre resultat än vanligt och i samverkan har myndigheterna kunnat lösa problem man inte klarat av tidigare. Samtidigt har Hisingsborna upplevt att de blivit så mycket bättre bemötta. LÄGRE KOSTNADER De senaste åren har kurvan kostnader för sjukpenning och rehabpenning pekat brant uppåt för hela landet. På Hisingen är den mindre brant. Socialbidragskostnaderna har minskat i övriga Göteborg. De har minskat mer på Hisingen. Utbetalningar från a-kassan är något mindre nedåtgående på Hisingen än i övriga Göteborg, vilket kan betyda att utbetalningarna förskjutits från passiva bidrag till att deltagaren kommit i ett mer aktivt läge då han eller hon faktiskt står till arbetsmarknadens förfogande. Tillsammans visar detta på en mer gynnsam utveckling på Hisingen än i övriga Göteborg. Man kan säga att den offentliga försörjningen både har kostat mindre och att kostnaderna har omfördelats på ett sätt som visar att Hisingsborna närmat sig arbetsmarknaden. Kopplar man dessutom det till de kvalitetsmässiga resultaten av DELTA för medborgare och personal kan även kritiska forskare finna fog för påståendet att DELTAS resultat är gynnsamma och pekar på en effektivare resursanvändning. RÄKNA UT VINSTEN Med logik, kalkylator och kända bidrags- och lönenivåer kan man räkna ut en samhällsvinst. År 2000 gick 706 av deltagarna i DELTAS arbetslivsinriktade och socialmedicinska aktiviteter till egen försörjning, det vill säga skaffade sig ett jobb eller satsade på utbildning. Det betydde 67 miljoner kronor mindre utgifter i de offentliga försörjningssystemen. Pengarna betalades inte ut som bidrag med andra ord. Lönerna från de nya anställningarna genererade 24 miljoner i ökade skatteintäkter. SUMMA: 91 sparade / tjänade miljoner på ett år. 67 + 24 = 91 9
Det täta samarbetet med forskare är unikt för DELTA. 10
Samverkan uppåt, nedåt och åt sidorna Ett konkret exempel på hur man kan samverka och påverka myndigheter och organisationer. DELTA ÄR ETT KONKRET exempel på hur man kan samverka och påverka inblandade myndigheter och organisationer. Nästa steg blir att från helhetssynen i projekten föra över det bästa till hemmaorganisationerna för att bli naturliga inslag i arbetet. För att klara det överbrygga gränser och säga vi ska lösa problemet krävs inte bara gott ledarskap. DELTAS gemensamma budget och samlade politiska styrning har varit två viktiga förutsättningar, eftersom samverkan tar tid och tid kostar pengar. NYTTIGA NÄTVERK Tjugosex olika projekt har ingått i DELTA. Projektledare och medarbetare har styrt och genomfört sitt arbete stödda av en tydlig struktur med styrgrupper, nätverk och politisk ledning. De små styrgrupperna med nyckelpersoner från berörda myndigheter har backat upp projekten, och nätverkens samlade kunskaper och erfarenheter har varit en stor tillgång från första början. I nätverken har myndigheternas representanter samverkat utifrån sina speciella kompetensområden; personal, fackliga frågor, ekonomi, information och utvärdering. I utvärderingsnätverket har också forskare från universitetet ingått. POLITISK FÖRANKRING Samverkan har genomsyrat alla nivåer i DELTA. Beställarförbundet, den politiska ledningen med politiker från Göteborgs kommunfullmäktige, styrelsen för Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa och regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen har gemensamt beslutat om inriktning och finansiering. Tjänstemän från länsarbetsnämnden har varit adjungerade. Över partiers och myndigheters gränser har de folkvalda kunnat stödja samverkan samtidigt som de i sina hemmaorganisationer haft möjlighet att diskutera och förankra den. ASSISTERANDE KUNSKAP Ledningen av DELTA liten, effektiv och flexibel har med tiden knutit till sig stödpersoner. Det är personer som är kunniga i frågor om utveckling, kommunikation, ekonomi och implementering. De har spelat stor roll för det dagliga arbetet genom att finnas till hands, vara goda samtalspartners, snappa upp problem och ta initiativ. 11
samverkan DELTA är ett av sex projekt inom den så kallade SOCSAM-lagstiftningen; en försöksverksamhet med politisk och finansiell samordning mellan sjukförsäkring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Beslutet om att starta DELTA kom i november 1996 och försöksperioden pågår till och med år 2002. Försöken följs och utvärderas av Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen. Hässel & Palm billes november 2001 BESÖKSADRESS Vågmästaregatan 1 F POSTADRESS Box 8813, 402 71 Göteborg HEMSIDA www.delta.goteborg.se Johan Jonsson TFN 031-700 57 22 E-POST johan.jonsson@fk14.sfa.se Monica Janebäck Forsell TFN 031-700 57 24 E-POST monica.janeback.forsell@backa.goteborg.se 12