Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom ramen för Matematiksatsningen 2009
Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik, Skolverkets Dnr 2009:406 Matematiksatsningen 2009 Bakgrund För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring. Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver uthållighet och tålamod. Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning och kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden. Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån, gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att önskade effekter ska uppnås. Utdrag ur Att granska och förbättra kvalitet. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003) Syftet med formuläret Detta formulär har framför allt två syften Det kan utgöra ett stöd i det lokala utvecklingsarbetet Det kommer att utgöra ett underlag för Skolverkets stora utvärdering av hela Matematiksatsningen Formuläret ska inte uppfattas som en kontroll av att det genomförda utvecklingsprojektet lyckats. Det är viktigt att belysa flera olika aspekter av ett utvecklingsarbete och att då lyfta fram både bra och mindre bra resultat av arbetet, vilket blir viktiga pusselbitar till framtida nulägesbeskrivningar och ställningstaganden. Att tänka på då du fyller i formuläret Detta formulär ska användas för att redovisa de genomförda utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen 2009. Varje utvecklingsprojekt ska beskrivas och redovisas separat, vilket innebär att den huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså lämna in flera redovisningar. Formuläret ska sparas ner till den egna datorn innan det fylls i. Några tips då du fyller i formuläret är
Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text. Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta Datum för redovisning Projektredovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Den fullständigt ifyllda projektredovisningen ska döpas enligt [Kommunnamn, projektnummer], exempelvis Ale Kommun, 1. Skicka redovisningen via e-post till matematiksatsningen.2009@skolverket.se Senast den 1 september 2010 ska redovisningen vara Skolverket tillhanda, men det går utmärkt att skicka in den tidigare. Frågor? Om det dyker upp frågor eller funderingar kring redovisningen är du välkommen att vända dig till Louise Furness Tel: 08 527 334 34 E-post: louise.furness@skolverket.se
Bakgrundsinformation 1. Uppgifter om skolhuvudmannen Skolhuvudmannens namn Kungälvs kommun 2 Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Lisa Strandberg-Werlenius Telefon (dagtid) E-postadress 0303238000 lisa.stranberg-werlenius@kungalv.se Befattning Skolchef 2. Berörda skolor och elever 2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt? Grundskola Specialskola Obligatorisk särskola Sameskola Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: 1 Projektnummer 2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt? Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs 10 19 16 Antal flickor 9 13 2.3 Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning? 6 3. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Johan Busck Telefon (dagtid) E-postadress 0733990950 johan.busck@kungalv.se Befattning IT-pedagog
Nulägesbeskrivning 4. Nulägesbeskrivning 4.1 Hade ni gjort en nulägesbeskrivning innan ni påbörjade detta utvecklingsprojekt? Om JA, har denna nulägesbeskrivning utgjort ett stöd för genomförandet av utvecklingsprojektet? Beskriv Tonvikten i nulägesbeskrivningen har varit att inventera elevernas tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan till att lära sig matematik. Om JA, anser ni att nulägesbeskrivningen var tillräckligt utförlig, eller skulle ni vilja förbättra något? Nulägesbeskrivningen gav en bra bild över elevernas färdigheter men kanske vi skulle lagt till lite mer om elevernas matematiska färdigheter. Om NEJ, kommentera varför en nulägesbeskrivning inte gjordes 4.2 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på utveckling av matematikundervisningen? Om JA, beskriv kort erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet Arbetet med den sk Kungälvsmodellen pågår. Genom att analysera bland annat de nationella proven har man identifierat vissa brister i elevernas färdigheter. Dessa jobbar vi nu vidare med och kan se att det ger resultat när man koncentrerar sig på ett visst område, t ex taluppfattning.
Syfte och mål 5. Mål 5.1 Vilka mål för matematikundervisningen och er verksamhet har ni prioriterat vid genomförandet av utvecklingsprojektet? Ange maximalt tre mål här. -Utvecklar elevens intresse att lära. att få tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och använda matematik i olika situationer -Utvecklar sin förmåga att på olika sätt matematiskt lösa ett problem -Utvecklar sin tal-, tid-, och rumsuppfattning 5.2 Överensstämmer dessa mål med de ni angav i er ansökan? Om NEJ, kommentera kort 5.3 Om det skett förändringar i målbeskrivningarna av utvecklingsprojektet, beskriv och kommentera dessa kort. -
Genomförande 6. Genomförda insatser 6.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? (Ex: studiecirklar, kompetensutveckling, handledning, auskultationer etc.) Kompetensutveckling, metodutveckling, handledning 6.2 I er ansökan har ni angivit hur många lärare ni bedömde skulle komma att beröras av utvecklingsprojektet. Hur många medverkade aktivt i utvecklingsprojektet? 4 Kommentera eventuella avvikelser 6.3 Hur mycket tid har ni lagt ner på utvecklingsprojektet? Specificera och beskriv tiden för olika typer av deltagare separat - projektledare (om en sådan funnits) Projekttiden var ht 2009 men vi har fortsatt arbetet under vt 2010. Tiderna här nedanför gäller alltså hela läsåret. Projektledare: ca 200h: Utveckling av arbetsmetoder, handledning, samordning, administration - deltagande lärare ca 40h: Kompetensutveckling, metodutveckling, lektionsplanering, förberedelser mm - elever ca 20h - övriga personalgrupper (ange i så fall också vilka dessa är) 0 7. Förändringar under projektets/arbetets gång 7.1 Har det skett några förändringar mot den ursprungliga planen under arbetets gång? Beskriv i så fall på vilka sätt och varför. 7.2 Ange de viktigaste händelserna för arbetet, både positiva och negativa Postivt: Pedagogernas och elevernas positiva inställning och engagemang Att skapa nya inlärningssituationer och bra respons från eleverna. De har sagt till vad som inte fungerar och vi har kunnat jobba vidare utifrån det Eleverna har fått mer matematikundervisning utomhus, i "verkligheten" "När vi började med 8b upptäckte vi hur långt vi kommit med 8a" (Vår kontrollgrupp 8b vägrade till slut att ställa upp som kontrollgrupp utan krävde att få jobba med matte som 8a) När vi underlättade administrationen av uppgifterna Negativt: Vi har lagt ned mycket tid på det tekniska 7.3 Beskriv eventuella hinder som uppstått under arbetet Tekniska problem som handlat om bluetooth, olika mobiloperativsystem mm 7.4 Hur har dessa hinder lösts/tacklats under arbetets gång? Vi utvecklade nya metoder kring utskick av uppgifter 7.5 Vilka möjligheter har skapats i samband med projektet? Möjlighet att testa ny teknik och dess användning i matematik Att jobba med problemlösning på ett mer aktivt sätt, fler elever blir aktiva 8. Undervisningen och elevaktiviteter 8.1 Vilket matematiskt innehåll har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? Att använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader
8.2 Vilka strävansmål har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? Eleven -utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer, - utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande, 8.3 Har eleverna haft inflytande och varit delaktiga i utvecklingsprojektet? Om JA, beskriv på vilka sätt eleverna varit delaktiga I viss mån har de varit delaktiga genom att kontinuerligt kommentera de genomförda lektionerna så att vi kunnat utveckla arbetsmetoderna 9. Externa kontakter 9.1 Har utvecklingsprojektet - inneburit ett samarbete med andra skolor? Kommentera, men det finns förhoppningar om detta under kommande läsåret - inneburit ett ökat samarbete inom kommunen (med t ex kommunens övriga verksamheter eller den centrala skolförvaltningen)? Kommentera Vi har samarbetat med kommunens enhet för information och varit sakkunniga i ett EU-projekt om turism och mobil lärande - uppmärksammats i media? Kommentera Artiklar i lokal tidning samt poddradio - uppmärksammats av den politiska nivån i kommunen? Kommentera I samband med framtagandet av ny IT- och mediepolicy har politiker i ökad grad tagit del av vad som händer i skolan när det gäller moderna hjälpmedel vilket gjort att flera politiker tagit del av vårt arbete - inneburit ett samarbete med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande? Kommentera Vi har konatkt med Göteborgs universitet och kommer inleda ett samarbete för att utveckla undervisningsmetoderna under kommande läsåret.
Uppföljning och utvärdering 10. Uppföljning och utvärdering 10.1 Hur har ni samlat in information om resultatet av utvecklingsprojektet? Elevenkät och intervjuer 10.2 Vilka resultat har ni funnit? Vi kan inte se direkta resultat i ökad måluppfyllelse. Projektet har pågått under för kort tid samt att vi inte haft någon kontrollgrupp att jämföra med. Pedagogerna har dock vittnat om ett ökat intresse och engagemang kring de moment då vi arbetat med mobilt lärande (GPS och mobiltelefoner) När det gäller tilltron till det egna tänkandet kan vi konstatera en ökning men kan inte veta med säkerhet att det beror på projektet 10.3 Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet När vi nu jobbat ett tag med mobilt lärande blir det lättare att utveckla vårt arbete med uppföljning och utvärdering 11. Resultat och erfarenheter 11.1 I vilken utsträckning har ni nått målen för utvecklingsprojektet (se de mål ni angivit under Fråga 5.1) Vi har sett en ökning av tilltron till det egna lärandet Eleverna har också fått testa på nya sätt att jobba med tid, sträckor och hastighet och vi har sett ett ökat engagemang kring dessa moment vilket har utvecklat deras kunskaper inom området Genom att arbetet skett gruppvis har det blivit många diskussioner och de har testat olika lösningsmetoder för att se vilken som fungerat bäst 11.2 På vilket sätt har er syn på matematikundervisning förändrats under utvecklingsprojektet? Ge exempel Fördelen med att använda tekniska hjälpmedel Det går att jobba med problemlösning på naturligt sätt 11.3 Ange, och kommentera, de mest positiva erfarenheterna av utvecklingsprojektet De har blivit mycket bättre på att redovisa sina lösningar, gruppvis De pratar matematik med varandra Engagerade elever som ser fram emot matematiklektionerna Eleverna har ökat sin tro på sig själva när det gäller uppgifter som löses i flera steg När det uppstår diskussioner där de som normalt inte brukar delta gör det med engagemang 11.4 Ange, och kommentera, någon eller några problematiska erfarenheter av utvecklingsprojektet Tidpunkten (kall vinter) Vissa elever ser inte det egna lärandet Obeprövad teknik kan vara prövande 12. Fortlevnad 12.1 Planerar ni en fortsättning av utvecklingsarbetet, eller av vissa insatser i detta? Om JA, beskriv dessa Vi jobbar vidare med GPS och mobil om än i något mindre omfattning 12.2 Finns det beslut och resurser avsatta till detta?
Om JA, beskriv dessa Två lärare har fått lite tid i sin tjänst för att vidareutveckla arbetet med mobilt lärande inom matematik De kommer att ha visst fortsatt stöd av IT-pedagog Utökat samarbete med Göteborgs Universitet som skolan bekostar 12.3 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med under det kommande läsåret (2010/2011)? Gruppsammansättning (storlek och kunskap), frågeställningar (bättre frågeställningar som fås på plats), alla grupper gör samma uppgifter, tekniska lösningar kring mobilt lärande 12.4 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med på längre sikt (cirka 3-5 år)? Svårt att säga då teknik utvecklas hela tiden. Förmodligen kommer vi att jobba utanför skolans väggar med uppkopplade mobila enheter 13. Erfarenhetsspridning 13.1 Vilka planer har ni på att sprida resultaten och erfarenheterna från utvecklingsprojektet till andra (lärare, skolor, kommuner)? Vi kommer under läsåret sprida arbetet till övriga lärare på skolan, till andra skolor i kommunen och till andra kommuner 14. Lärdomar och slutsatser 14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för liknande insatser och framtida utvecklingsarbeten i matematik Det är viktigt att man har tid att planera innan projektet drar igång. Det är viktigt att man har tålamod och inte förväntar sig stora förändringar på kort sikt. Det är viktigt att det finns en drivande person eller grupp som för arbetet vidare. Det är viktigt att man lägger tid på att arbeta fram bra utvärderingsmetoder.