Ingenting om oss utan oss. PD Ann-Marie Lindqvist Vik. lektor Helsingfors Universitet

Relevanta dokument
Personer med utvecklingsstörning skapar och utövar sitt sociala medborgarskap -spänningsfält kring delaktighet

Hur ser vi på hälsa, sjukdom och funktionsnedsättning. Begrepp; sjukdom, skada, handikapp, funktionsnedsättning

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Utveckling Visioner Helsinki Statement. Mathilda Wrede- ins9tutets Jubileumsseminarium

Stockholm 17 september Forskare, FoU Ledare

Samarbete mellan forskare och forskningspartners, utbildade brukare, för starkare forskning. Kristin Blidberg Forskningschef Reumatikerförbundet

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Digital Portfolio för lärande och bedömning. Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Forskningsrelationer i praktikforskning

Claes Nilholm Malmö Högskola

Föräldrars perspektiv på internets möjligheter och hinder för ungdomar i gymnasiesärskolan

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Är brukarperspektivet brukarnas? Metodologiska utmaningar i forskning

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

FORMATIV BEDÖMNING PEDAGOGISKT CAFÉ MED TUTORLÄRARNA KVARNBACKENS SKOLA

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Musikaliska möten man minns

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Kvalitativ intervju en introduktion

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki. Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

HÖGSKOLAN DALARNA

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi

University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar

Pedagogisk plattform LÄRCENTRUM

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?

Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad. Beslutat av rektor , dnr L 2017/178.

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Nya vindar inom omsorgen

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Kvalitativa metoder II

UNDERVISNING (S)OM DEMOKRATI? SKOLANS FUNKTION OCH LÄRARES UPPDRAG.

Delaktig (även) på äldre dar.

UNGA OCH PSYKISK OHÄLSA ATT UTVECKLA PRAKTIKEN GENOM SAMVERKAN. Mathilda Wrede-institutet Frida Westerback

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Dokumentation av klientuppgifter

Undervisning och lärande i lab-salen

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Arbetsplan. Killingens förskola

Deliberate Practice på en kurs i kvantmekanik. Emma Wikberg (& Stefano Bonetti) Fysikum, SU

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Barn- Vet jag vad det innebär? Om rätten få göra informerade beslut

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever

Digitalisering i välfärdens tjänst

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Innovationsmotorn. Kristian Siverbo - Sahlgrenska Universitetssjukhuset, KASK Innovation

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Vad är viktigt för det som är viktigt om skolans ledning

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Konsten att hitta balans i tillvaron

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet

TEACHING AND LECTURING

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur

Barns skärmbaserade texthantering:

SQ4245, Funktionshinder, 10,0 högskolepoäng Disability, 10.0 higher education credits

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort:

Transkript:

Ingenting om oss utan oss PD Ann-Marie Lindqvist Vik. lektor Helsingfors Universitet

Inkluderande forskning Forskningsproblemen måste komma från personerna själva. Forskningen skall driva personernas intressen: forskaren skall ställa sig på deras sida. Forskningen skall ske i samarbete och personerna skall vara involverade i forskningsprocessen. Personerna skall ha någon form av kontroll över processen och resultaten. Forskningsfrågorna, processen och rapporten måste vara tillgänglig för personerna som deltar i forskningen. (Walmsley & Johnson, 2003.)

Forskningstradition Praktikforskning, Deltagarorienterad forskning Aktionsforskning Inkluderande forskning

Varför inkluderande forskning? 1. Att förändra och visa att forskning kan verka annorlunda och mera demokratiskt än praktiken (jfr Walmsley 2004) 2. Delaktighet som forskningstema 3. Tidigare positiva egna erfarenheter av deltagarorienterad forskning

Hur formades forskningsproblemet? Forskningsproblemet var klart innan jag träffade stödgruppen Tidigare forskning med brukare Organisationens önskemål Egen yrkeserfarenhet

Forskningssamarbetet Jag har samarbetat med en stödgrupp som består av fem personer med utvecklingsstörning. Mitt val var att välja medlemmarna i stödgruppen eftersom de också är medlemmar i ett brukarråd. Gruppens uppgift var att ge innehåll i vad delaktighet betyder i deras vardag och genom sitt deltagande visa hur långt delaktighet kan sträcka sig inom forskning.

Avtal om vad medforskarna kan vänta sig av mig som forskare: Hon ska lyssna och ta mina åsikter på allvar. Hon ska ge all den information jag behöver. Hon ska försöka ge information skrivet på lättläst. Hon har tystnadsplikt för frågor som jag inte vill att skall föras utanför gruppen. Hon ska ge utbildning om vad man gör då man forskar.

Forskningssamarbetet Stödgruppen deltog i utformningen av intervjuguiden för mina temaintervjuer och gav förslag på intervjupersoner Deltagarna bidrog till en del vid tolkningen av datamaterialet. Stödgruppens medlemmar deltog inte som författare i rapporten. Ett hinder för återföringen av kunskapen till praktiken är att avhandlingen fyller akademiska krav på språk och teoretiskt innehåll.

Forskningssamarbetet Två medlemmar i stödgruppen var spontant intresserade av att fungera som intervjuare. Tillsammans utformade vi standardiserade intervjufrågor för deras intervjuer. De fick introduktion till att fungera som intervjuare och träning genom att intervjua varandra (jfr Abell et al. 2007; Johnson 2009). Brukarna uppfyllde som intervjuare många av de kriterier som utmärker en god intervju. De ställde följdfrågor, gav personerna tid att svara, uppmuntrade och gav dem det stöd de behövde. Det finns andra positiva erfarenheter från tidigare forskning av att brukare intervjuar varandra (Nummelin et al. 2000; Kaukola 2000; Schalock et al. 2000; Walmsley & Johnson 2003).

Var uppmärksam på! Det finns en risk att leda brukarna fram till kunskap i stället för att stöda dem att artikulera sin egen kunskap och expertis. (jfr Evans och Fischer, 1999) Serious research is not about being led, it s about being kept on the right track. Take time, don t rush, slow down. (Abell et al. 2007). För att klara av detta som forskare krävs tid, engagemang och kunskap Ekonomiska resurser för resekostnader, deltagararvoden och stödperson

Gemensam lärprocess Brukarna visade engagemang, kom med initiativ, vågade säga sina åsikter, fick ny kunskap, tog ansvar och växte i sina roller som intervjuare. (jfr Heller et al. 1996; Cech 2001; Flood et al. 2013). De fick ökat självförtroende och tro på sin förmåga att påverka situationen för andra personer.

Gemensam lärprocess Jag fick träning i att skriva kort och hålla mig till de tidtabeller som vi tillsammans ställt upp. att förankra forskningsfrågorna till de frågor som var av intresse för deltagarna. att formulera mig tydligt och konkret och att operationalisera abstrakta begrepp till vardagliga uttryck.

Träning ger färdigheter Som forskare saknade jag pedagogiska kunskaper att framställa tillgänglig information. Som forskare behövs kreativitet samt forskarförmåga som fås genom träning och utbildning (jfr Walmsley 2004; Shaw & Lunt 2012) Brukarna behöver utbildning i att forska.

Tack!

Referenser Abell, Simon et al. (2007) Including everyone in research: The Burton Street Research Group. British Journal of Learning Disabilities 35(2), 121-124.Barnes, Colin (1992) Qualitative Research: valuable or irrelevant? Disability & Society 7(2), 115-124. Cech N, Berith (2001) Pedagogik på social omsorgsgrund för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Karlstad University Studies 4, Institutionen för utbildningsvetenskap, Pedagogik. Doktorsavhandling. Karlstad: Universitetstryckeriet. Evans, Clare & Fisher, Mike (1999) User controlled research and empowerment. Ingår i Empowerment Practice in Social Work: developing richer conceptual foundations Wes, Shera & Wells, Lilian M (red.). Toronto: Canadian Scholars Press Inc. 348-369. Flood, Samantha & Bennett, Davey & Melsome, Melissa & Northway, Ruth (2013) Becoming a researcher. British Journal of Learning Disabilities 41(4), 288 295. Johnson, Kelley (2009) No longer researching about us without us. A researcher s reflection on rights and inclusive research in Ireland. British Journal of Learning Disabilities 37(4), 250 256. Kaukola, Jukka (2000) Kohti täyttä elämää. Tutkimus kehitysvammaisista ihmisistä oman asiansa ajajina. Tammerfors: Kehitysvammaisten tukiliitto.

Lindqvist, Ann-Marie (2004) Att ha något nyttigt att göra Brukarperspektiv på den dagliga verksamheten för personer med utvecklingsstörning. Helsingfors Universitet. Statsvetenskapliga fakulteten. Pro gradu avhandling. Lindqvist, Ann-Marie (2014) Personer med utvecklingsstörning skapar och utövar sitt sociala medborgarskap - spänningsfält kring delaktighet. Mathilda Wredeinstitutets forskningsserie 1/2014. Helsinfors: Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området. Nummelin, Tua & Matikka, Leena M & Vesala, Hannu T. (2000) Kohteesta kumppaniksi. Kehitysvammaiset Elämänkulkututkimuksen haastattelijoina. Elämänkulku ja kehitysvammaisuus-projekti. Helsinki: Kehitysvammaliittotutkimus- ja kokeiluyksikkö. Schalock, Robert L. & Bonham, Gordon S. & Marchand, Christine B. (2000) Consumer based quality of life assessment: A path model of perceived satisfaction. Evaluation and Program Planning 23(1), 75-85. VAMPO (2010) Ett starkt underlag för delaktighet och jämlikhet.. Finlands handikappolitiska program VAMPO 2010-2015. Walmsley, Jan & Johnson, Kelley (2003) Inclusive research with people with learning disabilities. Past, Present and Futures. London, New York: Jessica Kingsley Publishers. Walmsley, Jan (2004) Inclusive learning disability research: the (nondisabled) researcher's role. British Journal of Learning Disabilities 32(2), 65-71.