Intensiv e-hälsodag med konkreta nyheter och många goda exempel Fyra löften levererades av statsrådet Gabriel Wikström när han inledningstalade vid den Nationella ehälsodagen 2015. Staten ska ta ett större ansvar för e- hälsoutvecklingen, lagstiftningen kring informationshantering kommer att ses över och den nationella e-hälsostrategin ska uppgraderas. Därtill vill regeringen förbättra e- hälsoarbetet genom att skjuta till extra pengar. Tanken är inte att staten ska finansiera nya tekniska lösningar, men vi kan bistå med smörjmedel. En del av den så kallade professionsmiljarden som vi beslutade om i höstbudgeten ska användas till detta, konstaterade Gabriel Wikström. Det var första gången som en minister deltog vid Nationella ehälsodagen som arrangerades för åttonde året i rad. Förväntningarna var därför stora bland de närmare 1000 deltagarna på Münchenbryggeriet i Stockholm när folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström klev upp på scenen. Att jag är här i dag ska tolkas som en signal att regeringen lyfter e-hälsofrågorna högre upp på dagordningen, sade han. Tekniska landvinningar Gabriel Wikström berömde svensk sjukvårds goda resultat, och betonade alla de tekniska landvinningar som gjorts de senaste åren. Vi kan idag göra saker i sjukvården som vi bara kunde drömma om för fem-tio år sedan. Men samtidigt som den aktuella tekniska fronten finns i sjukvården har vi IT-system som inte Dokumentnamn: 1/9
kan prata med varandra. Om en patient vill byta vårdgivare skriver vi på många håll fortfarande ut journalen och faxar den. Så kan vi inte ha det, underströk han. Gabriel Wikström menade att det finns problemområden som är svåra att identifiera, men det här är inte ett av dessa. Det är därför som regeringen nu tar på sig ledartröjan och lyfter e- hälsofrågan tydligare till nationell nivå, sade han. Staten måste ta ett större ansvar och också erbjuda en samlingsplats för sektorns alla aktörer. Vi behöver komma överens om visioner och mål, sade han. Årliga handlingsplaner Lagstiftningen kring informationshantering är en annan angelägen fråga, menade Gabriel Wikström. Men det finns inte tid för några nya utredningar. För att vi ska få fram en anpassad lagstiftning så snabbt som möjligt har Socialdepartementet rekryterat ytterligare juridisk kompetens. Vi kan inte längre skjuta problemet framför oss, förklarade han. Under sitt föredrag lyfte Gabriel Wikström också fram den nationella strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg från 2010. Målbeskrivningarna är bra, men strategin behöver bli mer konkret för att vi ska kunna möte de utmaningar som vård och omsorg står inför, menade han Det är förklaringen till varför vi gör ett omtag kring strategin. Det behövs en tydlig gemensam vision och konkreta mål. För att komma framåt behövs också årliga handlingsplaner, förklarade han. Hur lång tid förändringsarbetet kommer att ta ville Gabriel Wikström inte sia om. Jag vet inte hur långt vi har hunnit om fem-tio år, men jag är säker på att faxen i sjukvården kommer att pensioneras inom en snar framtid. Workshop med diskussioner Regeringens arbete med att förnya den nationella e-hälsostrategin har precis startat. Vid en workshop under e-hälsodagen diskuterade Socialdepartementet det kommande arbetet tillsammans med ett hundratal av deltagarna. Workshopen leddes av Agneta Karlsson, statssekreterare vid Socialdepartementet. Det kom fram många olika tankar och förslag under diskussionerna i de fem grupperna. Tydligare styrning i form av piska och lite blod var till exempel något som efterfrågades i en grupp, sade Agneta Karlsson när hon senare på dagen sammanfattade vad som diskuterats under workshopen. Resultatet kommer att användas som referensmaterial i Socialdepartementets Dokumentnamn: 2/9
fortsatta arbete. Vår ambition är att presentera en vision för en ny nationell e-hälsostrategi vid årsskiftet, sade Agneta Karlsson. Efterlyser en statskarta Agneta Karlsson genomgång visade att diskussionerna under workshopen i huvudsak kom att handla om styrning, samordning och standardisering. Även om inte alla förespråkade just piskor och blod, fanns önskemål i flera grupper om att ansvaret måste tydliggöras. Någon behöver bestämma, det går inte att bestämma själv, konstaterade en grupp, medan en annan ville ta fram en statskarta som definierar vad som är nationellt ansvar det vill säga gemensamt för alla och vad som är regionalt och lokalt ansvar. Ökad grad av samordning och helhetstänkt var något som betonades; Huvudmännen ska inte göra allt var för sig. Ställ krav på standarder, betonade en grupp, och fick medhåll av en annan som lyfte fram vikten av gemensamma tekniska och semantiska standarder för landsting och kommuner, samtidigt som man avrådde från ett nationellt system. Andra tankar under workshopen handlade bland annat om att sätta patienten i centrum på riktigt, att fokusera på hälsa och inte e-hälsa och vikten av att fånga upp de behov som finns i de svaga grupperna att den digitala klyftan måste beaktas. Kommission för jämlik hälsa Den digitala klyftan var också något som Olle Lundberg berörde i sitt föredrag under konferensen. Han är ordförande för den nya kommissionen för jämlik hälsa och professor vid Centre for Health Equity Studies (CHESS) som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Kommissionens uppdrag är att lämna ett förslag till regeringen, senast i maj 2017, hur hälsoklyftorna i samhället kan minskas. Huvudfokus är hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället vilket också Gabriel Wikström lyfte fram under sitt inledningsanförande. Ser vi till medellivslängden har gapet ökat mellan personer med längst respektive högst utbildningsnivå och sämst är det för kvinnorna betonade Olle Lundberg. Han berättade att kommissionens uppdrag består av två delar. Förutom att lämna förslag på åtgärder som kan minska hälsoklyftorna ska man arbeta utåtriktat och öka medvetenheten bland olika aktörer. Risk att vissa halkar bort Olle Lundberg förklarade hur e-hälsan kommer in i kommissionens arbete. Även om bestämningsfaktorerna till ojämlik hälsa i huvudsak ligger utanför vården, så förstärks de i Dokumentnamn: 3/9
vården. Som exempel nämnde han skillnader i canceröverlevnad mellan olika socioekonomiska grupper. Detta gör vården och också e-hälsa till en central aktör. Man måste ha ett jämlikhetsperspektiv i arbetet med e-hälsa. Att man ställer frågan hur lösningar och system påverkar människor i olika grupper, betonade Olle Lundberg. Han menade att detta är särskilt viktigt när det gäller verktyg där patienten görs till en mer aktiv aktör, eftersom detta kan leda till att vissa halkar bort. E-hälsoinsatserna ska förbättra tillgängligheten, kvaliteten och delaktigheten för alla patienter, slog han fast, inte bara för vissa. Ofta tänker vi att appar ska få oss att börja jogga eller äta mer hälsosam kost, men Olle Lundberg menade att vi också måste tänka på ett nytt sätt. Apparna kan användas på ett vidare fält för att förbättra folkhälsan och minska hälsoklyftorna. De kan till exempel varna för högt buller och svetsgaser på arbetsplatsen. Hälsan påverkas ju inte bara av individuella val utan också av en rad faktorer omkring oss som den enskilde inte alltid kan påverka, sade han. Kommissionen har precis startat sitt arbete, men tanken är att man ska rapportera fortlöpande. Olle Lundberg räknar med att man ska kunna bjuda in till olika diskussionsmöten och konferenser nästa år. Stort intresse för struktur Ett av många välbesökta seminarier under e-hälsodagen hade rubriken Med gemensam informationsstruktur in i framtiden. Samtalsledaren Ragnar Lindblad, läkare och chef för avdelningen Framtidens vårdprocesser i Västra Götalandsregionen, var förvånad över det stora intresset. Området har länge ansetts som tråkigt och befolkat av en grupp nördar. Roligt att vår grupp har utvecklats, sade han när han hälsade välkommen. Under seminariet presenterade Socialstyrelsens utredare Niklas Eklöf och Erika Ericsson hur man kan använda gemensam informationsstruktur i dokumentationen. Det handlar om hur informationen kring en individs kontakter med vård och omsorg ska dokumenteras på ett ändamålsenligt och strukturerat sätt för att kunna återanvändas i olika syften, förklarade Niklas Eklöf. Gemensam informationsstruktur handlar dels om struktur (nationell informationsstruktur), dels om innehåll (nationellt fackspråk). Den nationella informationsstrukturen bygger på process-, begrepps- och informationsmodeller för vård och omsorg, medan det nationella fackspråket omfattar en termbank, Snomed CT samt hälsorelaterade klassifikationer. Dokumentnamn: 4/9
Fyra olika delar Erika Ericsson beskrev vägen genom den gemensamma informationsstrukturen i fyra steg; identifiera och strukturera relevant information, definiera centrala begrepp, utrycka innehåll med standardiserade begrepp och koder, samt i steg fyra klassificera för statistik och uppföljning. När man är klar har man nått målet, det vill säga en tillämpad terminologibunden informationsmodell. Men egentligen har man bara avverkat en delsträcka av vägen eftersom den tekniska lösningen också måste byggas, sade Erika Ericsson. Seminariet avslutades med en paneldebatt där bland andra Ulrika Landström, e- hälsostrateg från Region Örebro län och representant för Sussa-landstingen, medverkade. Hon menade att strukturerade journalföring ligger rätt i tiden. Proppen har dragits ur och alla talar idag om nödvändigheten. Diskussionerna har tidigare varit teoretiska och involverat en liten krets, nu behöver övriga aktörer runt omkring engagera sig. Det finns olika bilder av vad som menas med strukturerad information, och det kommer att bli en utmaning att omsätta kunskaperna i praktiken, sade hon. Välfylld digital verktygslåda På Norrahammars vårdcentral i Region Jönköpings län pågår just nu projektet Framtidens vårdcentral. Syftet är att utveckla nya möjligheter för bättre relationer, bemötande, behandling och information till patienter och invånare - bland annat med hjälp av digitala lösningar. Johan Carlsson, utvecklingschef för regionens 31 vårdcentraler, var på plats på e-hälsodagen för att berätta om arbetet. Vid sin sida hade han Sven-Åke Svensson, e-hälsostrateg i Region Jönköpings län och strateg förinvånartjänster på Inera. Dokumentnamn: 5/9
Tanken är att framtidens vårdcentral ska kunna erbjuda en stor digital verktygslåda som ger patienterna möjlighet till större delaktighet, berättade Johan Carlsson. Vi arbetar med ett nytt tankesätt, där vårdcentralen inte längre enbart är det fysiska huset, sade han. Den digitala verktygslådan kan innehålla formulär som patienten fyller i före besöket via datorn, appar för rehabilitering och träning, möjlighet till provtagning i hemmet och självrapportering via nätet, journal som e-tjänst, virtuella öppettider, videosamtal och videokonferenser för att nämna några exempel. I projektet har vi diskuterat många olika lösningar och tagit hänsyn till att våra patienter är både lika men ändå olika. Vi måste kunna möta både Ingrid, 91 år, Camilla, 45 år, och Nicole, 21 år, förklarade Sven-Åke Svensson. Projektet Framtidens vårdcentral handlar dock inte enbart om digitala tjänster, utan också om att bygga relationer med hjälp av kommunikation. Vi måste lära känna våra invånare bättre, och synas och höras ute i samhället på ett annat sätt än tidigare, konstaterade Johan Carlsson. Snabb utveckling av e-tjänsten Journalen Många deltagare på e-hälsodagen var intresserade av att få veta mer om hur e- tjänsten Journalen kommer att samverka med det personliga hälsokontot HälsaFörMig. Sofie Zetterström, vice vd på Inera, berättade att e-tjänsten Journalen haft en snabb utveckling, särskilt med tanke på att den varit så omdiskuterad. Fyra vårdgivare är anslutna och tjänsten har idag 300 000 användare. Ytterligare sju vårdgivare ansluter sig 2015 och fem under 2016. Dessutom pågår piloter i Stockholm, Dalarna och Norrbotten, sade hon. Sofie Zetterström betonade att det inte är frågan om journal på nätet utan journal via nätet. Innehållet ligger inte och skvalpar ute på nätet. Informationen finns hela tiden kvar i vårdgivarens källsystem och visas upp via Ineras tjänsteplattform. Invånarna når tjänsten via 1177 Vårdguidens e-tjänster, tidigare kallat Mina vårdkontakter. Det handlar om en så kallad hitta och titta -lösning och det är vårdgivarna som äger informationen, förklarade hon. E-tjänsten Journalen är förberedd för prenumerationer. Det innebär att man som Dokumentnamn: 6/9
invånare kan överföra vårdinformationen till det personliga hälsokontot HälsaFörMig. Den information som då lämnas ut blir juridiskt sett elektroniska journalkopior och ägs av individen, sade Sofie Zetterström. Kostnadsfri lagringsplats På det personliga hälsokontot som börjar etableras i februari 2016 - ska den enskilde kunna samla all information om sin hälsa och också dela den med andra personer, till exempel en anhörig. Syftet med hälsokontot är att göra det möjligt för den enskilde att överblicka sin egen hälsoinformation över tid. Det är ehälsomyndigheten som förvaltar hälsokontot och som tecknar avtal med den enskilde. Vad vi erbjuder är en säker och kostnadsfri lagringsplats, men vi har ingen tillgång till innehållet. Varje individ bestämmer själv vad man vill lagra, förklarade Eva Leach, chef för avdelningen för invånartjänster vid ehälsomyndigheten. Myndigheten ska också ge tredje part, till exempel leverantörer av olika hälsoapplikationer, möjlighet att ansluta sina tjänster till hälsokontot. Men det är endast godkända applikationer som kan anslutas, och endast om den enskilde ger sitt uttryckliga samtycke. Det är också viktigt att den information som sparas på kontot inte är beroende av någon särskild applikation för att kunna visas. Individen ska alltså kunna byta leverantör utan problem, betonade Eva Leach. Gemensam problembild Det nystartade IT-samarbetet mellan landets tre största vårdgivare Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionen var en av konferensens mest populära programpunkter. Daniel Forslund, ordförande i den politiska styrgruppen för samarbetet och innovationslandstingsråd (fp) i Stockholms läns landsting, höll i seminariet. Trenden idag för moderna IT-stöd är samverkan. 17 landsting och regioner har en strategi för ett gemensamt system för vårddokumentation i sjukhus, primärvård och psykiatri. Vi har Cosmic- och Sussa- landstingen och nu börjar också de tre stora regionerna att samverka i det vi kallar Program 3 R Framtidens vårdinformationsmiljö, sade han. Dokumentnamn: 7/9
De tre storstadsregionerna ansvarar för vården av mer än hälften av Sveriges befolkning. Vi är olika regioner, men vi befinner oss i samma situation och har samma behov. Vi har till exempel tekniskt föråldrade IT-stöd som inte stödjer behov och krav från vårdpersonal och invånare, och vi har IT-stöd utan gemensam struktur, sade Daniel Forslund. Nulägesanalyser visar att det finns cirka 900 system i Region Skåne, 1800 i Västra Götalandsregionen och 1500 i Stockholms läns landsting. Plan för upphandling Projektet befinner sig fortfarande i etableringsfasen, berättade Daniel Forslund. Projektorganisationen är nu förankrad på alla nivåer i respektive region. Det handlar om en lång förändringsresa som kommer att omfatta informatik, teknik och verksamhet, betonade han. Under seminariet medverkade representanter från de tre regionerna. En av dessa var Heléne Seeman Lodding, överläkare och regional programchef för 3R i Västragötalandsregionen. Hon berättade att det som händer i samarbetet just nu är att man etablerar en samsyn och att man bemannar programkontoren centralt och lokalt. Man arbetar även med en plan för upphandling. Matz Widerström, chefläkare och styrgruppsmedlem i 3R i Region Skåne, förklarade att allt inte ska bytas ut. Vad vi pratar om är kärnan i mitten, ett nytt kärnsystem, sade han. På frågan om vilka nyttoeffekter som 3R ger svarade Pia Venäläinen, sjuksköterska och regional programchef för 3R i Stockholms läns landsting, att en viktig positiv effekt är möjligheten att lära av varandra. Diskussion om trygghetskameror Dokumentnamn: 8/9
Välfärdsteknologi i äldreomsorgen, bemanningskrav och individens integritet var temat för en paneldiskussion som arrangerades av Vårdföretagarna. Moderator var Eva Nilsson Bågenholm, kvalitetsdirektör på Humana, tidigare nationell äldresamordnare. Intresset var stort för diskussionen som bland annat kom att handla om kameraövervakning nattetid, så kallade trygghetskameror. I den positiva vågskålen ligger att personalen inte behöver störa de boende och att man får mer tid för dem som behöver hjälp, samtidigt som det kan finnas en osäkerhet kring vem som kan se filmen. Det är viktigt att individen vet och förstår vad tekniken innebär, och känner sig trygg med denna, betonade Christina Rogestam, förbundsordförande SPF Seniorerna. Stärker integriteten Västerås kommun har sedan 2006 drivit ett antal projekt i syfte att införa välfärdsteknologi inom kommunal vård- och omsorg. Nyligen vann kommunen priset Guldlänken för sitt arbete. Vi har hittat lagstöd för vårt arbete och också kunnat visa att användning av ny teknik leder till stärkt integritet och självständighet för äldre och personer med funktionsnedsättning, berättade Mats Rundkvist, strateg välfärdsteknologi och e- hälsa i Västerås stad. Han förklarade att arbetet med att införa olika e-tjänster även är ett sätt att möta dagens och morgondagens utmaningar. Om 15 år kommer det att finnas 50 procent fler personer som är i behov av vård och stöd. Vi kommer inte att klara av vårt åtagande om vi inte tänker nytt, menade han. Skribent: Barbro Falk på uppdrag av programrådet för Nationella ehälsodagen 2015 Dokumentnamn: 9/9