Ekonomisk utsatthet bland barn. Problem och förslag till lösningar för skola och förskola

Relevanta dokument
POLICY OCH RIKTLINJER. Avgifter och kostnader i förskola och skola. Fastställd av skolnämnden ( 14)

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter i skolan. Riktlinjer. Fastställt av. Barn- och utbildningsnämnden. Datum för fastställande

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer. Avgiftsfri grundskola. Barn & Utbildning. Datum Ärendenr

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Avgifter i förskola och skola

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Avgifter i skolan. Informationsblad

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument AVGIFTER I SKOLAN

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för personal inom förskola och skola

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Handläggare. Maria Hjernerth

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Plan mot kränkande behandling för Krossens förskola 2018/19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Avgifter i Hjo kommuns skolor

Grundskolan och fritidshem

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

För Lövskatans Förskola

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor

Sammanfattning Syftet med rapporten

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Dimitras resa Elevmaterial

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola , avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Montessoriförskolan Rosa Tornet

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Förskolan Frö & Freja

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Aktiva åtgärder i förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder

Karin Dungmar

Reviderad Likabehandlingsplan för Mullhyttans skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Saltsjö-Duvnäs förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Krokodilen

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017 Knäpplans förskola

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Pingvinen

Transkript:

Barnombudsmannen i Uppsala Drottninggatan 8 753 10 Uppsala www.boiu.se boiu@boiu.se 018 69 44 99 Ekonomisk utsatthet bland barn. Problem och förslag till lösningar för skola och förskola Problemet med ekonomisk utsatthet Många forskare har konstaterat att det är en stor riskfaktor att växa upp i ekonomisk utsatthet. Helena Svaleryd, docent, Eva Mörk, professor och Anna Sjögren, docent, vid Uppsala universitet har undersökt barns hälsa utifrån socioekonomisk status och ohälsa i barndomen i relation till arbetsmarknad och skola (rapporten Hellre rik och frisk 2014). Tydligt i resultaten är att familjebakgrunden är starkt kopplad till faktorer som arbete, lön och hälsa. För barn i familjer med lägst inkomst är det: 40 % större risk för sjukhusinskrivningar, tre gånger så stor risk att bli inskriven på grund av psykisk ohälsa, högre risk för utskrivning av ADHD-läkemedel, mer än dubbelt så stor risk att dö i barndomen. Psykisk ohälsa har ökat för alla grupper i samhället men klyftan i graden av psykisk ohälsa har också blivit större mellan de med sämst och bäst ekonomi. Och den psykiska hälsan har i sin tur starka kopplingar till skolresultat, exempelvis att uppnå gymnasiekompetens och hur många som har ekonomiskt bistånd. Många familjer går in och ut ur ekonomiskt bistånd. Det syns även där tydligt att barnen har det klart sämre de perioder de har ekonomiskt bistånd, och alltså har sämre ekonomiska förutsättningar än perioder då de inte behöver det Det finns alltså stora samhällsekonomiska vinster förenade med satsningar på att förebygga och lindra konsekvenser av barns psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa är starkt förknippad med ekonomisk utsatthet. Barnets rättigheter I artikel 2 i FN:s konvention om barnets rättigheter står bland annat att varje barn ska försäkras rättigheterna i konventionen, oavsett barnets, eller dess föräldrars eller vårdnadshavares etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Förutom de idag lagstadgade diskrimineringsgrunderna tar alltså barnkonventionen upp ännu en om ekonomiska förutsättningar. 1 mars 2018 är förslaget att barnkonventionen ska vara svensk lag. Det är alltså hög tid att vi i samhället agerar utifrån den principen. BOiU arbetar för att alla barn och unga ska få den hjälp de behöver och att alla barn och unga ska kunna påverka sin vardag och samhället. Detta gör vi genom att ge stöd och råd, informera, påverka och stärka barns och ungas röster. Vi är en ideell förening som funnits sedan 1988.

Nedan följer därför en beskrivning av en rad problemområden för de ekonomiskt utsatta barnen i förskolan och skolan, och en rad förslag på lösningar som kan förhindra diskriminering. Åtgärderna kan till exempel inkluderas i en likabehandlingsplan, för att säkerställa likvärdigheten. Utgångspunkten i all planering och hantering av aktiviteter eller beslut ska vara att skolan är avgiftsfri. Planering av eventuella utflykter, resor eller aktiviteter ska utgå från och ta hänsyn till detta. Avgiftsfriheten sätter gränser för vad skolan kan göra och inte. Skolan bör alltid sträva efter att hitta alternativ som inte kräver ekonomiska insatser från elever och föräldrar, eller endast kräver minimala sådana. Normen för utrustning och gymnastikkläder ska sättas så låg att alla kan delta, eller så kan skolan/förskolan se till att det finns utrustning att låna. Riskområden Matsäck till utflykter eller frukt till fruktstund. Utrustning för friluftsdagar och andra aktiviteter, till exempel skridskor, hjälm, skidor och cykel. Utlåning med ersättningsavtal av dator/läsplatta Kostnader för klassfoto, skoldans, skoltröja. Insamlingar för gåvor till lärare, exempel vid avslutningar Inköp och medtagande av exempelvis maskeradkläder till musikaler, teatrar eller andra former av uppträdande Barnkalas förväntas bjuda alla, ha med sig fina presenter Insamling till klassresa Förslag på lösningar på riskområden Låta utflykten börja i matsalen där alla barnen hjälper till att göra matsäck eller Skolan/förskolan gör i ordning matpaket som delas ut till eleverna. Matsäcksproblematiken gäller speciellt om det krävs att barnen ska ta med sig matsäck regelbundet eller vid många tillfällen. Enligt Majblommans senaste enkät till lärare svarade 85 procent att de ber barnen ta med matsäck en till sex gånger per termin. Utrustning friluftsdagar utegymnastik Undersöka möjligheten att hyra på plats (och att skolan står för kostnaden). Cykelutflykt uppmärksamma möjligheten att låna annans cykel och eventuellt samordna sådana utlåningar. Skolan kan inneha ett antal hjälmar till de barn som saknar. Ha en utlåningsbank med utrustning för skidor, skridskor, hjälmar osv som används i samband med undervisning/friluftsdagar (kan finansieras genom att utrustning skänks av familjer som använt färdigt) Finns även hållbarhetsaspekt. Simkläder kan vara svårare att göra så med - där får det nog hänvisas till kontakt med t ex skolsköterskan och medel från Majblomman. 2

Avgifter för friluftsdag/utflykt Varje arbetslag budgeterar för att varje klass ska ha utrymme för vissa aktiviteter eller utflykter. Val av aktivitet sker sedan med utgångspunkt i den aktuella budgeten. På så sätt kan man många gånger undvika att skolan alls behöver ta ut någon extra avgift. Skolinspektionen har uttalat att reglerna om avgiftsfri skola innebär att elever utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Lärverktyg definierar man som den utrustning och materiel som eleven behöver för att kunna nå målen i utbildningen. Som lägstanivå för att följa skollagen gäller: Utlånande och användande av tekniska hjälpmedel får inte vara avgiftsbelagda Skolan måste erbjuda fullgott alternativ till att låna ut på heltid med avtal om ersättningsskyldighet. Det är tveksamt om en elev som lånar utrustning under lektionstid och en som lånar hem på heltid får likvärdiga förutsättningar. Kostnader för klassfoto, skoldans, skoltröja Klassfoto fundera på hur bra företagens kort verkligen blir och hur önskade de är? Kanske kan någon i skolan fotografera och distribuera? Skoltröja är det skolans uppgift att sprida reklam till barn? Om skolan eller klassen vill ha en tröja, så kan de hjälpas åt att samla in pengar till det. Skoldans bör förstås vara kostnadsfritt även om det inte kan hävdas vara undervisning. Just det sociala umgänget är det som många barn i ekonomisk utsatthet vittnar om faller för att de inte har råd att delta. Tipsa föräldrar om att det inte behövs att t ex ett kort med några ord om föräldrarna vill visa uppskattning värderas högt. Om det ska samlas in tänk på att hålla nere kostnaderna. 10 kr/elev och termin räcker långt för symbolisk present. Bör ändå inte vara obligatoriskt viktigt att det inte upplevs som en press att delta i insamling. A och O är att vara ute i god tid med information om eventuella framtida utgifter. Eftersom det aldrig ska handla om några större belopp, ger detta i princip alla föräldrar möjlighet att bidra, om inte annat genom att kunna planera/spara. Det bör också finnas utrustning för liknande saker som sker i skolans regi att låna, till exempel luciautrustning eller skjortor för musikklasselever. 3

Barnkalasen tenderar att bli mer och mer exklusiva på dyra lekland eller aktivitetskalas som simning/bowling osv. Det kan vara bra att ta upp som aspekt vid föräldramöte och reflektera kring. Viktigt att det inte blir en känsla att bara för ett barn bjuds på sådant så måste de bjuda tillbaka lika storstilat. En del framförallt förskolor har som princip att inbjudningar inte får delas ut i verksamheten om inte alla barn omfattas. Det behöver dock däremot inte betyda att de som undviker att sprida inbjudningarna måste bjuda hela gruppen/klassen. Det kan bli något som gör att en del familjer inte har råd att bjuda in, eller har plats att ha 20-30 barn. Kanske kan det då vara rimligare att födelsedagsbarnet får bjuda dem hen leker med. En del klasser har ett gemensamt födelsedagskalas per termin, och då läggs t ex 10 kr/barn i en pott som det kan köpas symboliska presenter för. På det viset får alla gå på kalas det blir en gemenskapsaktivitet, som dessutom inte är kostsam. Insamling till klassresa Första frågan är vad syftet med resan är. Att åka sista veckan innan klassen skiljs åt gynnar inte sammanhållningen för klassen under skoltiden. Då kanske det är bättre att satsa på en enklare form av utflykt, till en lägergård i närheten, där som skolan kan stå för kostnaden. Gemensamma aktiviteter kan anordnas för att samla in pengar till klassen. Eleverna kan hjälpas åt att sälja, hjälpa, tillverka eller anordna. Exempelvis; sälja bakverk på marknader, ta hjälp av säljföretag där en del av intäkten går till klassen, tillverka saker i skolverksamheten (slöjd, musik, hemkunskap eller bild), anordna teater, disco, sälja fika i skolans cafeteria. Viktigt att det inte blir något krav på någon att sälja en viss kvot av något för att undvika risken att föräldrar känner sig tvungna att handla mer än de tänkt eller har resurser för. Övriga tips kring förhållningssätt, kunskap och skydd Om personalen uppmärksammat brister i t ex väderadekvat klädsel som är orsak till oro - så bör det göras en orosanmälan till socialtjänsten - gärna tillsammans med familjen. Presentera det som en "ansökan" till socialtjänsten, och att barnet och familjen har rätt att få hjälp. Alternativt förmedla kontakt direkt till försörjningsstöd, med samma motivation. Skolan kan också ta initiativ till bytardagar. T ex i samverkan med föräldraföreningar eller ideell förening genom att skolan erbjuder lokal för arrangemanget. Ta hjälp av organisationer. Rädda barnen/ Majblomman /Svenska kyrkan/stadsmissionen kan diskret hjälpa de barn/föräldrar som inte har möjlighet att själva stå för viss kostnad för t ex vinterkläder. Tipsa föräldrar generellt om Köp, sälj, skänkes-grupper på Facebook 4

Utbildning för personalen känna igen tecken, och vilket stöd som finns hos socialtjänst och frivilligsektor. Kunna slussa vidare, träna på att ställa frågor. Förhållningssätt aktivt arbeta för att inte synliggöra skillnader mellan barnens möjligheter att åka någonstans på längre lov. Det kan handla om att inte samla in berättelser om elevernas sommarlov vid terminsstarten eller att undvika att på andra sätt uppmuntra till att ta med saker hemifrån för att visa upp. Erbjuda frukost i skolan. För de elever som inte hinner/får frukost hemma. Ökar studieresultat och studiero. Antingen kostnadsfritt (som i förskolan), eller med kupongsystem för alla elever, då skolan kan dela ut gratiskuponger till de elever där skolan vet att det är svårt ekonomiskt. Barn i Uppsala om gratis aktiviteter för barn - Facebook-grupp Tipsa om möjligheter att söka billiga/gratisplatser till Alnäs sommarläger genom kommunens subventionering. Finns även andra frivilligorganisationer som arrangerar billiga läger. Då kan det också behövas stöd för att förmedla behov av utrustning. 5