Tänk på vilka material du bygger med för att slippa betala massor i underhåll på lång sikt.

Byggindustrin Sveriges byggindustri bygg.org diagram och förklaringar Samhällsbyggnadssektorn - Byggindustrin - Fastighetsförvaltning - Byggmaterialindustrin - Konsultbyråer - arkitekt - tekniska Byggindustri - Omsättning 500 miljarder - Fastighetsbeståndets värderas till 5000 miljarder SEK Bygginvesteringar diagram! Kostnader Kostnader i bostadsprojekt Tänk på vilka material du bygger med för att slippa betala massor i underhåll på lång sikt. Internationellt europamarknaden DIAGRAM! Byggstyrning!!!!!! Anbud till byggskede det som kursen sträcker sig Betraktelser från entreprenörens sida Syfte - Rätt kvalitet leverera de kraven som beställaren har beställt - Tid hålla sig inom tidsramen - Budget hålla budget annars dyrt för entreprenören Byggstyrning - Planeringsteknik - Planeringssystematik - Anbudsskedet

- Byggstart - Byggskedet - Ekonomisk styrning Har kan ett byggprojekt organiseras? Entreprenadformer - Utförandeentreprenad - Funktionsentreprenad Upphandlingsformer - Löpande räkning - Fast pris - indexreglering - Incitamentsavtal kombination av flera typer av avtal Nätplan - Byggprocessen Generalentreprenad / delad entreprenad -ER Samordnad generalentreprenad Generalentreprenad - CM constructions management lite som delad entreprenad i projekteringen Totalentreprenad - Projektutveckling Planering Ganttschema Nätplanering CPM Inför planering 1. Metoder metodval. Hur ska vi göra det här? 2. Aktiviteter vilken nivå ska vi ligga på? 3. Resurser personal, maskiner, byggmaterial (betong, armering, trä, tegel: inbyggt material), hjälpmaterial (t.ex. formar), kapital

Aktivitetslista strukturplan (innehåller de logiska kopplingen mellan de olika aktiviteterna) Nätplan (CPM) rita i tidskala resursplan utjämning av resursplan (så vi har en någorlunda personalstart som jobbar med projektet) Detta är en process som går fram och tillbaka (man gör inte allt i ordning) Nätplanering (CPM) critical path method : aktivitet O: händelser O O O O Aktivitet: resurser i form av tid Händelse: inga resurser på mobilen Aktivitet ett startar i händelse 1 och slutar i händelse 2. Aktivitet två startar i händelse 2 och slutar i händelse 3. Aktivitet 3 startar i händelse 2 och slutar i händelse 4. på mobilen Lägg till resurser i form av tid på varje aktivitet och vi kan räkna ut hur lång tid projektet kommer ta. Pilen för aktivitet ett och två kallas för den kritiska linjen för den visar att den dagen man tidigast kan börja med aktiviteten och är så man senast måste göra den för att kunna vara klar i tid. Dessa kritiska linjer måste granskas och föjas upp noggrannt för att inte bli försenad med projektet. Streckad pil: tom aktivitet Garage Aktivitet Markarbete Betong Regelvägg Port Återfyllnad av marken Isolering klä in vägg Takstolar, yttertak

Komplettering Avlopp El Målning på mobilen strukturplan. Lektion 3 2: schakta Få bort matjorden som består av organiskt material för att det bryts ned med tiden 3: Man gjuter fundament i marken. Armerat. Profiler i trä där man sätter ut mått så att man enkelt kan se vart man ska sätta sina formar. 4: här sker själva gjutningen och härdningen. Armeringsjärn som sticker upp från fundamentet. Man får en kontinuitet så att det håller ihop fundamentet. Måste ha skydd (det röda på armeringens ovansida) 5: avlopp, elledningar, armering, vattenledningar. Ett virrvarr av grejer massor med olika entreprenörer som ska samverka. Deras planering måste stämma överrens. Bättre kommunikation desto bättre förutsättningar för att allting ska flyta på. Träformar till vänter. 6: här har man kommit en bit på väg. Betongelement som gjuts på plats. Håltagningar i plattan efteråt istället för att göra det vid gjutningen (mannen till vänster). Byggherren är strikt ansvarig för skador som sker vid en byggnad. T.ex om närliggande byggnadens fasad blir förstörd. fotografera fasaden innan så att du vet hur allt såg ut från början. 7: HDF prefab. Man svetsar ihop pelarna. Om man ska skruva istället så måste man förbereda mer på frabriken med skruvhål osv. Om man svetsar behöver man bara kapa av till rätt längd. Ska man ha en fast kran eller en mobil? Klarar den av att sätta fast alla pelare från samma plats eller måste den kunna flytta på sig? 8: Man har delvis rest stålstommen. Plattor av prefab. Betong. Stöttor som finns medan man bygger, innan man fått dit allt som ska stabilisera byggnaden, såsom hisschakt. 9: skyddsåtgärder överallt för att inga fall ska ske. Många olyckor sker av att man slarvar med skyddsutrustningan, t.ex. att man trampar fel och faller ner. 10: montage har kommit en bit på väg. Längst fram: prefab. betongtrappa.

11: formarbete. Man har rest den ena sidan av formen. De fäster upp armeringen på väggen, det ska vara dubbla sidor armering, ett på varje sida av väggen. Det är alltså stående armering. Det ska vara en kvalitetsansvaring som ska titta på detta också så att man har gjort som man ska göra. T.ex. kolla så att täckskikten är okej. När detta är färdigt ska elarbete göras och sedan gjutning och härdning. Om det är kallt: härdningen tar längre tid. 12: täcka in hela bygget med ett väderskydd så att man har ett skyddat klimat, dyrt men man tjänar kanske in det på tid. Man kan t.ex. lägga på papp i lugn och ro. Man får inte in vatten i byggnden och minskar på fuktskador. Om man inte har en värmeskydd måste man se över om man kan jobba alla dagar i t.ex. november. Dock svårt att lyfta ner saker, men det finns värmeskydd som har öppningar för sådant. 13: ställningsarbete. Finns ställningsfirmor som kan sätta dit ställningar om man inte vill göra det själv. 14: någon form av väderskydd och det ser ut såhär efter att det har kommit en storm eller liknande. 15: här har man missat att dränera här så att det bildades en stor sjö. Risken är att man får flytta på många saker om man inte har planerat ordentligt. Tidplan: Glapp Aktivitet 16: 10 dagar står i parentes. 84-(67+10) = 7 dagar totalt glapp. Fritt glapp Aktivitet 13: 92(tidigast färdig)-(56+12) = 24 dagar fritt glapp. Aktivitet 16: 77(tidigast färdig)-(67+10) = 0. Beroendeglapp: aktivitet 16: 77-(67+10) = 0 dagar oberoende glapp. Oberoendeglapp: Aktivitet 13: 92-(67+12) = 13 dagar oberoende glapp. Beroende: Totalt glapp fritt glapp: aktivitet 13: 24-24 = 0 dagar beroende Aktivitet 16: 7-0 = 7 dagar beroende

Planering Ska ta hänsyn till: - Slutdatum, besiktning - Milstenar (milestones) kan finnas datum då vissa saker ska vara klara. T.ex: En fabrik ska monera maskiner. Slutbesiktning 30/9. Milstenar: maskinmontage 1/6 sidoentreprenör/maskinentreprenör Start: 1/2 Vad måste vi göra för att maskinmontaget ska fungera? - Golv - Fundament - El - Tak, väderskydd Mål 1/6 - Stöldskydd - Värme Tidsbegränsning: 1/2 30/9 Resursbegränsning av personal/maskiner/material Aktiviteter strukturplan hur lång tid på aktiviteter? produktionsmetod resurser nätplan tider ok? nej gå tillbaka till produktionsmetod och gör om gör rätt!!!!! Detta går lite fram och tillbaka; går inte att göra allting stegvis. Allting hänger ihop på något sätt men vi vet inte i vilken följd vi ska göra allting. Tid Kalkyl: volym (beroende av vald metod) det tar ju olika tid beroende på hur man gör det. Volym: arbetade timmar; persontimmar

Säg att vi har 11500 persontimmar. Då kan vi räkna ut hur många dagar det tar med så många personer som arbetar. Tillgänglig tid: t.ex. 36 veckor* 5 arbetsdagar* 8 arbetstimmar = 1440 arbetstimmar (kalendertimmar) Resurs (personer): 11500/1440 = 8 personer. (om ingen blir sjuk). Detta betyder att vi jobbar i samma lunk i alla 36 veckor. Etableringsfasen: 4 pers i 4 veckor. 4*4*5*8 = 640 arbetstimmar. Avetablering: 4 pers i 4 veckor = 640 arbetstimmar Huvudfasen: 11500 640 640 = 10220 arbetstimmar. Tillgänglig tid under huvudfasen: 36v-4v-4v = 28 veckor. 28*5*8 = 1120 timmar. 10220/1120 = 9,1 personer Då kan jag göra min planering i ett ganttschema. Resursbegränsning - åtgärder 1. förlänga tiden ok? ja yaaaaaay, nej? noooo, punkt 2. 2. planera om: ändra metod prefab. Systematisk planering 7-stegs-systematik mer maskiner Köpa in mer underentreprenörer. - Lär känna bygget (projektet), även att skapa planeringsprogram. - Ställ upp alternativ till till exempel de olika produktionsmetoder - Samla in data så att man kan jämföra de olika produktionsmetoderna - Upprätta produktionsprogram - Besluta metoderna och programmet och informera om det - Genomför projektet efter planerna. (gör så gott du kan, men det är alltid något som stökar till planeringen) - Följ upp spara material i en databank så att du kan göra det bättre nästa gång osv. Spara erfarenheterna. Detta kan bli en stor tillgång. 1 lär känna bygget

Handlingar (förfrågningsunderlag), vad star det I förfrågningsunderlaget, vad omfattar projektet? Vad omfattar inte projektet? Allt ska stå i förfrågnngsunderlaget. Det är väldigt viktigt att läsa igenom handligarna. - AF (t.ex. AMA) AMA är ett standartverk, det står beskrivet hur man ska göra i ett byggprojekt, väldigt detaljerat. Men detta är ingen lag... AF beskriver de praktiska sakerna runtom projektet, t.ex. hur ska arbetsplatsen se ut? - Ritningar ligger nästan längst ner i prioriteringslistan, handlingarna är viktigare och man måste vara uppdaterad vad juridiken säger. - Tekniska beskrivningar, kan vara en grundundersökning av teknik. - Tekniska undersökningar - Förteckningar över material eller olika fönster som ska användas - Rambeskrivning till exempel för funktionsentreprenad. - Oculär besiktining och dokumentation innan bygget börjar, så att man vet hur allting ser ut innan ifall någonting runtom skulle gå sönder under byggandet kan det vara bra att veta hur det ser ut från början. AF-AMA Planeringsprogram Organisation - Ansvarig - Övrig personal - produktionschef produktionspersonal i tidigt skede för att kunna planera väl, men dock är de ofta väldigt upptagna med produktion istället för planering, får då ingen bra koppling mellan produktion och planering och samspelet blir sämre. - planerare - kalkylator varje projekt är unikt så man måste hela tiden lära sig det inskilda projektet för att kunna kalkylera eller planera det. - Tid hur mycket tid har vi? Uppskatta... Programmet - Vad? Vad ska byggas, till exempel? - Hur? Hur ska man bygga det? - Omfattning? Hur stort är det?

- Delmål? Finns det delar som måste göras innan en viss tid? - Produktionsuppföljning? Hur ska vi göra uppföljningen och på vad? Inte allt utan oftast vissa delar, t.ex. platta på mark. Vissa delar nogrannare än andra. 2 ställa upp alternativ - Inventering av olika metoder. Vad finns på marknaden? - Genomförbarhet är det möjligt att genomföra de här olika alternativen? - resurstillgång - Sortera alla alternativ, vad är viktigt i de här alternativa metoderna? - värdering av olika innefattande faktorer: -teknik har vi tekniken till att göra detta? Kan vi? Har vi erfarenheten? -ekonomi är det dyrt att göra det här jämfört med något annat? -tid hur lång tid tar de olika alternativen att göra? -resurser finns resurserna till att göra detta? 3 samla in data för att ta reda på hur lång tid det tar och beräkna kostnaderna - Produktionsdata står allting som man behöver för att göra dels en tidsplanering och dels en kostnadsberäkning. - Inventera behovet ta reda på vilken information vi behöver... - enhetstider: timmar/enhet, t.ex. 0,5 h/m 2 - åtgångstal hur mycket material man ska ta när man sätter igång med byggandet. Man andvänder de teoretiska mängderna för att beräkna detta. Man ser mängderna på ritningarna. - kapacitet (maskiner) hur lång tid tar det för denna krantypen att lyfta den här betongen 25 meter upp i luften? Hur lång tid tar det att gräva så här långt? - utrymmesbehov kan jag ställa upp en fast kran på den här arbetsplatsen? -kranar, bodar, massor, uppslag, hissar - Källor - interna och externa Grundbegrepp - Tidsåtgång = teoretisk mängd*enhetstid (hur lång tid tar det att göra ett arbete?) spillet på den teoretiska mängden ingår i enhetstiden - Enhetstid = tid/mängdenhet - Persontid: ptim/mängd Tid: all sammanlagd tid av alla som arbetar på projektet - Kapacitet: mängd/tim. En maskin kan kräva så många kubikmeter/timme - Lagtid: tim/mängd. T.ex. om 3 pers jobbar i 24 h. Lagtid: 8 timmar, persontid: 24h - Maskintid: tim (ofta inkl. Förare) Datakällor Interna källor sånt som företaget har själv - Datablad Externa källor utanför företaget, t.ex. uppslagsböcker

- Arbetsdata hur man gjuter ett golv - Ombyggnadsdata - Maskindata - t.ex. byggmästarens kostnadskalkylator, Bidcon (ett kalkylprogram som finns på skolan) där finns alla metoder beskrivna produktionsdatablad, tidsunderlag och resurserna, se bild. metod och data (utvecklades på 60-talet, miljonprogrammet) man studerade olika aktiviteter på en byggarbetsplats. Arbetsinnehåll, drifttid, se bild. metod och data, finns i boken!! Datakvalitet - Mängdinnehållet hur mycket har vi? 100m2 eller 10000m2? - Tidsunderlaget - Arbetsmetoden använder vi pump eller kran, viktigt för att veta till kalkylen - Arbetsplatsen - Inkörning - Störningar alla störningar mindre än en timme så är det APL-tid. - Insamlingsmetoden hur ma har samlat in studerad data :Tidbegrepp man har bestämt att så här ska man göra för att studera tiden. Ska det där ingå eller inte ingå. Kan bli komplext. För att det ska bli hanterbart använder man detta, se bild. Man delar upp tiden på detta sättet.drifttiden omfattar metodtid och apl-tid (arbetsplatstillskottstid) Metodtiden är där det produceras någonting. APL - Väntan o störningar >1h - Planering av arbetet Driftavbrottstid - störningar står kranen på en och en halv timme så är en timme APL-tid och resten driftavbrottstid. mängdbegrepp. AMA-serien. Där finns mätmetoder, hur man ska mäta saker. Ska de räknas med i arbelig lödtet eller inte? Mätbeskrivningar. Hur man mäter bärmassor. Teoretisk fast volym. Sedan ser man den verkliga fasta volymen. (tf)= teoretisk. (vf) = verklig. Vl = verklig lös faktorer som påverkar åtgångarna: Tiden blir olika beroende på hur lagsammansättningen ser ut. Utrustning och material. Bättre kvalitet ger bättre resultat. Störningar till ex. sena leveranser, strömavbrott. Klimatet påverkar. Ju enklare struktur i organisationen desto enklare att

följa och mindre att prarera in i planeringen. Arbetsplatsens utformning. Är det långt mellan bodar för att hämta grejer så tar det längre tid. Inkörning - stycketid den tid det tar att producera en enhet av något. Viktigt vilken enhet i ledet man tittar på. 1 eller 100? - ackumulerat medelvärde summan av alla stycketider vid varje fördubbling av antalet enheter sjunker det ackumulerade tidsmedelvärdet med ett konstant procenttal T P Wright. inkörningstal. Vet man inkörningstalet för att producera något så kan man titta på denna tabell. - formler det intressanta är det ackumulerade tidsmedelvärdet. Inkörningstalet är lågt så går det snabbare att producera. Allt handlar om att rationaliser när mna lär sig något nytt. Det går fortare att göra något ju bättre man lär sig och då sjunker inkörningstalet. om man ritar på detta papper så kan mna enklare uppskatta.. faktorer som påverkar inkörningstalen. man måste lära sig rationalisera när det är stor inkörning. faktorer som påverkar typ av arbete olika typer av arbete, olika typer av inkörningstal. Komplicerade arbeten högst upp och enklare arbeten längre ner. Högt inkörningstal så är det inte mycket att lära sig, det är väldigt enkelt. beräkning av enhetstider. De ackumulerade tidsenheterna stoppar man in i diagram som finns på nästa bild diagram logdiagram. Längderna i m2. Hur lång tid kommer det att ta att göra så många kvadratmeter? Eller vi har gjort så här många kvm, hur lång tid kommer det ta att göra resten? Åtgångstal material Teoretisk mängd x Åtgångstal = Material förbrukning Åtgångstal: är det överskjutande tal som man måste lägga till per teoretiskt mängd. Då man måste beakta även spill etc. Viktigt vilken typ av material man har. hur mycket går det åt? Passning: t.ex. överlappning när man lägger takpapp: det går åt mer. Läs sid. 77.

4 upprätta produktionsprogram Planeringsarbetet hur ska vi göra? Vad ska planeras? måste göras förståerligt. - tydliga planer - Undvik suboptimering man planerar t.ex. en byggnadsdel så att det ska gå så snabbt som möjligt och så billigt som möjligt. Man ser inte på det stora hela utan ser bara smalt på just den byggnadsdelen. För korta byggtider? - Beställare måste ha sin tid för att kunna planera projektet. Måste vara färdig en viss tid. tidspressat. - Projektledare - Projektör - Entreprenör Erfoderlig tid Alla beshöver sin tid för att hinna genomföra sitt arbete. - Bra arbetsmiljö: tillfälliga arbetsmiljöer, inget är det andra likt. - God kvalitet: man håller de krav och specifikationer beställaren har. - Lägre totalkostnad Produktionsplaner - Tider: hur lång tid tar det? När startar och slutar det? - Resurser - Samband: hur är olika aktiviteter kopplade till varandra? Är de beroende av varandra? Kritisk linje? - Tidplan/arbetsplan - olika detaljeringsnivåer: Styrande (den vi arbetar efter), resurssatt (så att vi ser hur många som är sysselsatta, personer eller maskiner), avstämningsbar. Tidplaner - Huvudtidplan/huvudarbetsplan: beskriver huvudplanen av projektet. Måste brytas ner för att kunna följas. - Anbuds-tidplan: kopplad till när man lämnar anbud. Grov. Vad man vill göra vid olika tidpunkter. - Kontrakts-tidplan: innan planeringsarbetet. En bindande handling. Bör baseras på produktions-tidplan. - Produktions-tidplan. Skedesorienterad planering

Kontraktstidplan: ingår i kontraktet, ska följas. Huvudtidplan: övergripande. Man jobbar underifrån och skalar ner till övergripande enheter. Planering - Resurser - arbetskraft: vilka yrken ska ingå? - organisation - maskiner fundera igenom och sätta tid på - material - Miljö och säkerhet (VIKTIGT): även runtomkring vad använder vi för material? Buller? Stör vi någon? - Energi: vad ska vi ha för säkring till arbetsplatsen? Dimensionera rätt, kostar mycket. - Arbetsplats (placeringsritning, APD-plan): dispositionsplan: hur man har disponerat arbetsplatsen. Organisationsplan : kan få reda på hur mycket resurserna kostar. : maskinplan benämningstyp: maskiner, ansl. Effekt kw: hur mycket el vi behöver. Materialplanering - Mängd hur mycket ska vi ha? - Leveranstider: beställa i god tid, t.ex. fönster, kolla upp hur snabbt man kan få sina saker. - Avrop: påminnelse hos leverantören för att försäkra sig om leverans på rätt tid. Placeringsritning så att alla delar får utrymme under byggets gång - Mark: hur ska vi disponera marken? - Bodar: disponera efter hur många som jobbar - Maskiner: tar plats, det måste finnas utrymme för dem. - Försörjning (el, tryckluft, vatten och avlopp) - Skydd: så att det fungerar ordentligt i alla lägen - Upplag: förvaring av t.ex. material - Vägar: t.ex. mobilkran bärighet i marken för de typer av kranar. : så här kan det se ut i starten av ett bygge. ska gjuta platta. : när man kommit en bit på väg i bygget. karolinska sjukhuset. 5 besluta

- Information: till alla berörda så att alla vet hur man ska gå till väga. - närmast berörda - UE och leverantörer - Etableringsträff: alla berörda deltar innan man drar igång. - Godkännande alla får vara med och bestämma! - Fortlöpande möte: samordning, information, planering med olika parter - planerings- och UE-möte 6 genomföra - Detaljplaner: går igenom och gör upp olika byggdelar som ska göras. - Rullande planering: om man ändrar skedesplaneringarna så håller man sig uppdaterad genom veckoplanering två veckor framåt. - Daglig planering: mer detaljerad plan om man t.ex. ska gjuta imorgon bitti. Vad behöver vi? Resurser? Vad behövs vara på plats? Väldigt detaljerad. (arbetsberedning, arbetsinstruktion) - Checklistor: checka av så att man har spik hemma, för att man ska kunna genomföra produktionen : checklistor Möten under projektets gång - Planeringsmöte interna, förändringar i produktionen - Samordningsmöte: allt fungerar mellan de olika aktörerna - Byggmöte: beställarens möte: önskemål, förändringar med entreprenörer och ev. Sidoentreprenörer. Särskild uppmärksamhet! - Styrande: kritiska linjen måste vi hålla särskild koll på, dessa aktiviteter. - Omfattande aktiviteter: kostar mycket. - Komplicerade aktiviteter (tekniskt och samordning): svåra att utföra, så att inget spårar ur och misslyckas. - Nya och oprövade aktiviteter: - Störningskänsliga aktiviteter: så att det inte blir blött när det regnar. - Ekonomiskt betydelsefulla aktiviteter: - Resurskrävande aktiviteter: många stora maskiner, så att allt fungerar så smärtfritt som möjligt. Förbered väl, så att all tid klaffar. - Riskfulla aktiviteter (skydd och miljö) 7 följa upp - Datainsamling: för framtiden, ex. ekonomiska prognoser, för att produktionen sker enligt planer - Avstämning o Tidplaner o Resurser Yrkeskategori elektriker exempelvis

Byggdel hur mycket material går det åt för att gjuta betong åtgångstal ska Enhetstider stämmas Åtgångstal av o Ekonomi hur går det ekonomiskt? Budget: har det gått åt mer eller mindre? Uppföljning - Läget - Planering av återstående - Kalkylunderlag - Planering kommande bygge - Avslutningsmöte infrastruktur Kapitel 4 Anbudsskedet Upphandlingen av en entreprenad - Upprättande av förfrågningsunderlag: byggherren, utförandeentreprenad - Anbudsförfrågan: entreprenören - Anbudsprövning: anbuden skickas in och byggherren utreder de olika anbuden - Förhandlingar slutande av avtal Val av objekt beslutskriterium att fundera på som entreprenör - Inriktning: ligger det här i linje med vår policy? Bygger man bara broar så ska man inte ge sig in på småhus. - Storlek: öresundsbron var felberäknat ex. - Erfarenhet: av liknande projekt - Resurser: har vi tillräckligt med resurser för att göra det här projektet på ett fulländat sätt? - Lönsamt: enstaka objekt kan man bedöma som instressant att testa även om det inte blir någon lönsamhet. Man gör det för ny teknik, nyfiken på något nytt etc. - Ny kunskap och erfarenhet: genom punkten ovan - Framtida marknadsvärde: kan ta vissa projekt för att få uppmärksamhet. - Nya kontakter: för framtiden Anbudshandlingar Ingår det ritningar, beskrivningar, AMA (beskriver hur saker och ting ska se ut), MER (mät- och ersättningsregler). Man ska kunna räkna på utifrån beskrivningen, t.ex. hur många dörrhandtag som behövs. detaljerad! Byggherren kräver en viss nivå av kvalitet. Om det står olika fakta i handlingar och ritningar så måste mna titta på vad som prioriteras högst. Oftast är det handlingarna som är högst prioriterade.

Anbudskalkyl - Byggaktiviteter: de som formar byggnaden. T.ex. vi byggen en dörr. Saker som sätts in i byggnaden - Gemensamma aktiviteter: allt runtom som används under projektet, t.ex. kranar, snöröjning, staket på arbetsplatsen och hyran på det. - Centrala aktiviteter: vad huvudkontoret kostar. Hyra av huvudkontoret, även risk och vinst (kan variera med situation). Direkta kostnader (mängdkostnad) + gemensamma kostnader (driva den tillfälliga fabriken) = arbetsplatsens totalkostnad Arbetsplatsens totalkostnad + kostnad för centrala aktiviteter + risk o vinst = anbudssumma. Det här måste fördelas ut på något sätt på de olika objekten. Man brukar dela i en procentsats per objekt. : de olika byggdelarna hur man bygger upp anbudet Arbetsgång - Inläsning: man veta hur det ser ut innan man sätter igång. - Besiktning - Val av byggmetod - Mängdberäkning Mängder - Mängdavtagning av ritningar (A- och K-ritningar), när det gäller byggentreprenörerna. - Mängdförteckning: över allt ingående material o Egen förteckning o Köpta förteckningar Mängder som mäts är teoretiska! (man räknar inte med spill och dylikt). Alltså det som visas på ritningarna. - Mätregler (MER hus 11, MER anläggning 10)

- Reglerbara mängder - Á-pris - ÄTA (ändrings- och och tilläggsarbete Byggherren uppskattar att så här mycket material kommer gå åt av detta, så sätter entreprenören ett pris på det. Om det går åt mindre material än uppskattningar så drar man av det på slutkostnaden osv. BKK Byggandets Kontraktskommitte. Länk. lutar det mer än 45 grader så är det än vägg, annars är det ett bjälklag. beskriver hur saker och ting ska mätas. direkta kostnader Kalkyl av direkta kostnader Tid tid beräknas per aktivitet (ej kostnad) Teoretisk mängd*enhetstid (drifttid)=totaltid Material Teoretisk mängd*åtgångstal (beskriver spillet av materialet)*enhetskostnad (av materialleverantör) = materialkostnad Anbud begärs Priser på: - Material - Underentreprenörer - Maskinhyror Slutsida arbetsplat - Timmar för de kollektivanställda - Materialkostnad - UE-kostnad - Maskinkostnad - Driftkostnad - Tjänstemanskostnad - Konsulter Slutsida arbetspris - Centraladministration - Risk (om man förlorar pengar) och vinst (om man vinner pengar)

Man lägger olika procentsatser per projekt för att olika projekt är olika riskfyllda. exempel på hur slutsidan kan se ut. Man vill ha den direkta lönen för sig. Sociala kostnader och semesterkostnader räknas i lag, varierar från år till år. Anbud Reservationer - 2/71 onormala kostnadsökningar. Ex. att man köper material från där det är mycket risk. Friskriver ifrån detta. - 1/74 kostnadsökningar pga. t.ex. inflation - Tekniska - Ansvar - Ekonomisk - Taktisk - Speciell - Anbudstidplan - OBS! Denna brukar ingå i eventuellt efterföljande kontrakt och blir då juridiskt bindande. Speciellt viktigt om det finns en utbetalningsplan som är kopplad till denna. Ersättningsformer Kap 5 Byggstart PLANERING ÄR VIKTIGT!!!!!!! Planering - Tider - Ekonomi - Styra projektet: mot olika delmål - Arbetsmiljö: vi ska ha det bra på byggarbetsplatsen för att minska skador! - Kvalitet: rätt kvalitet som byggherren efterfrågar i byggprojektet - Störningar: snö kan uppstå exempelvis. - Lära: om projektet: se till att få in erfarenheter från det vi har gjort och dokumentera det på något sätt. Uppföljning. Man uppföljer inte allt utan väljer ut det relevanta - Kontraktstidplan: måste följas. Produktionsplanering: i startskedet - Produktionsmetor (eventuell förändring?) ska vi verkligen jobba med den här metoden? - Materialförsörjning? det gäller att vi får fram vårat material i tid. Speciellt med direktleveranser, så att materialet finns på plats när vi behöver det. Annars tickar pengarna iväg väldigt snabbt.

- Produktionsordning? kan vi bygga taket först och grunden sen? Är det vettigt att göra på det här sättet? - UE (samordning trånga sektorer)? det gäller att titta hur det ser ut vis kritiska linjen så att alla vet när de ska göra och när de ska göra sina saker så att arbetet flyter på smidigt. - Resurser? har vi tillräckligt med resurser? Är det rätt fördelning? Träarbetare, rörmokare? - Tider? Vilka tider måste vi hålla? - Arbetsmiljö? - Störningsrisker? Om man vet att det finns en risk, t.ex. vädret. Så kan vi fundera på hur man ska förändra planen om detta skulle inträffa. Olika planer som ska göras upp i startskedet - Huvudtidplan: visar alla aktiviteter i projektet - Varvschema: hur man hanterar/ska använda formarna. Så här ska vi göra i denna ordningen. - Placeringsritning (APD-plan): disponering av arbetsplatsen - Maskinplan - Planering resurser: olika typer av yrkeskategorier - Kontraktstidplan - Uppföljningsplan: vad ska följas upp och hur ska det göras och vem ska göra det så att det verkligen blir gjort? Hur kan mna få ut den här informationen igen? Och vart finns informationen? Är den tillgänglig för alla på ett vettigt sätt? Eller är den bara användbar för ett fåtal? Är det då möjligt att plocka ut det för någon annan utomstående? APD-plan exempel Arbetsbodar-arbetsställe 200m Gångtid 3 min 25 personer sträckan går 8 ggr/dag arbetskostnad ca 250:-/tim Vad innebär detta i kostnader? Hur många minuter blir det per person? Svar: 3*8=24 min Hur många timmar blir det för arbetslaget? Svar: 0,4*25=10 timmar Hur många timmar blir det på en månad? Kostnad? Svar: 10*20=200 timmar

Svar: 200*250=50000:- Halverad gångssträcka innebär på 6 månader en besparing på? Svar: 150 000:- Varvschema ER!!!!! Det finns ett gäng olika system av formar. Olika företag gr olika formsystem Formarna är det röda sakerna. Kapitel 6 Byggskedet - Etablering - Produktion - Drift och underhåll - Avveckling Produktionsplanering - Detaljplaner - Veckoplaner och rullande schema - Arbetsberedning på arbetsberedning i ett grafschema - När? - Vilka resurser? Vilka aktiviteter? - Kritiska - Kvalitetskritiska - Stor inkörning - Stor volym/lång tid - Nya material/metoder - Riskabla Leder till - Uppnå kvalitets- och miljökrav - Bästa metod

- Förkorta inkörningsförloppet - Underlag till driftsplanering, materialavrop och arbetsinstruktioner - Förebygga störningar - Säkrare arbetsplats Arbetsinstruktion - Metod - Material - Maskiner - Miljö och kvalitet - Människor/personal Genom att dokumentera kan vi åstadkomma en systematiskt förbättrad arbetsprocess. Vi åstadkommer ständiga förbättringar. - Dokumenterad metod studeras - Förbättras och revideras - Planering förbättras vid nästa genomförande - Enkla fel och brister undviks - Lämplig utrustning finns - Lågt behov av improvisationer - LPP-metoder minskar www.bygai.se Avstämning - Produktionsplaner o Läget - Resursuppföljning o Medlagd tid o Materialåtgång Ekonomisk styrning Bokföring - Affärsbokföring o Händelser som inträffat - Kostnadsbokföring o Händelser som kommer att inträffa Avstämning

- Intäkter - Kostnader - Prognos Intäkter - Kontrakt - Index - ÄTA (ändrings- och tilläggsarbeten o Tillkommande arbeten o Avgående Kostnader - Material - Maskiner - Personal, kollektivanställda - Personal, tjänstemän - UE : anbud : byggstart : driftskede : slutförd entreprenad Produktionskalkyl Anbudskalkyl Produktionskalkyl Produktionskalkylen - Sorteras - Som man producerar Kontoplan - Arbetsplats - Arbetsstart o Formarbete - Byggdel

o Grundsulor - Resurs o Tid o Material o Hjälpmaterial o Maskiner : byggstart Kostnadsavstämning - Kostnader o Löner o Material o UE Avstämning - Bokade kostnader - Fakturor ej bokade - Följesedlar - Arbetstid (avlöningslistor) - Timkostnad : följesedlar och fakturer : bokade kostnader : personalkostnad : resultatrapport : entreprenadrapport Affärsbokföring - Myndighetskrav

o Skulder och tillgångar o Resultat o Underlag för deklaration på en resultaträkning med länkar till hemsidor