SOU: 2015:30 KEMIKALIESKATT - SKATT PÅ VISSA KONSUMENTVAROR SOM INNEHÅLLER KEMIKALIER

Relevanta dokument
Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

Remissyttrande. Betänkande om skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier (SOU 2015:30)

Stockholm den 23 juni, Till: Pelle Rödin, pol. sak, Finansdepartementet Olle Billinger, pol. sak, Finansdepartementet

Remissyttrande. Betänkande om skatt på vissa konsumentvaror som. innehåller kemikalier ($OU 2015:30)

Kommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019

Mikroplaster i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter ett regeringsuppdrag.

Finansdepartementet

Remissvar om Kemikalieskatteutredningens betänkande Kemikalieskatt Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier

Kommittédirektiv. Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier. Dir. 2013:127. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013.

Stockholm Ert dnr Vårt dnr Fi2019/00431/S2 2019/025

Utöver ovanstående generella skäl har Teknikföretagen identifierat följande huvudsakliga fallgropar med förslagen:

Betänkande SOU2015:30 Skatt på vissa varor som innehåller kemikalier

Kemikalieskatt på konsumentvaror Jenny von Bahr, samhällsekonom Enheten för Strategier och Uppdrag, Kemikalieinspektionen

KemI s arbete med farliga ämnen i textilier Pågående arbete och framtida utmaningar

Motion till riksdagen 2015/16:2606 av Ulf Berg m.fl. (M) Giftfri miljö

Så handlar vi på nätet Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Skatteverkets promemoria Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige

56/2017. Yttrande över utredningen Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi, SOU 2017:22

Vår syn på e-handel. Policy paper September 2019

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning

4. Internet som informationskälla 16

Betänkandet Kemikalieskatt SOU 2015:30

e-handeln når nya nivåer

Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

DIGITAL MATHANDEL Rapport En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

E-handeln miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT

Remissyttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43)

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77)

Remissyttrande. Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet

Stark inledning på det nya e-handelsåret

Remiss av promemorian Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

Nyckeltal för E-handeln

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62.

e-barometern Q1 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och Handelns Utredningsinstitut

Yttrande över Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Julhandeln på internet i Sverige

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

E-handel i Norden Q3 2014

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

Höjd kemikalieskatt 2019

Yttrande över promemorian Nationellt förbud mot plastpartiklar i kosmetiska produkter som är avsedda att sköljas av

Finansdepartementets Promemoria Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Fi2015/1734)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Handlingsplan för en giftfri vardag

Småföretagande i världsklass!

i Sverige

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Socialdepartementet Stockholm

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Kompletterande förslag avseende kemikalieskatterna

Vårt diarienr: R

Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

Q Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

Konkurrensen i Sverige Kapitel 22 Läkemedelsmarknaden RAPPORT 2018:1

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Förslagen i rapporten

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Regel rådet N 2008:05/2013/165

E-handel i Norden Q TEMA: LOGISTIK

Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) (Fi2012/578)

Svensk Handels julrapport 2015

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning

Yttrande över promemorian Genomförande av ändringar i batteridirektivet och ändringar i undantagen till kvicksilverförbudet

En ändamålsenlig kemikaliepolitik

Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete (delbetänkande, SOU 2018:66)

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Politik för att skapa förutsättningar för en giftfri miljö

Q TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Vissa frågor om kommersiell radio

NSD. Skatte- och tullavdelningen Stockholm. Stockholm, INEDNING

1 Potentiella ekonomiska besparingar i Sverige med ett samordnat pantsystem för Å-PET inom EU/EES

Konsekvensbedömning av ett nationellt krav på tillstånd att till Sverige föra in, använda m.m. starka laserpekare

FI Dnr

En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24)

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

1 RAPPORT HANDELNS TRANSFORMATION RAPPORT HANDELNS TRANSFORMATION

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Finansdepartementet Skatt- och tullavdelningen/s Stockholm

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Yttrande över betänkandet En ny svensk tullagstiftning (SOU 2015:5)

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter

Transkript:

Stockholm den 28 maj 2015 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Johan Westlund 103 33 Stockholm, Sweden e-mail fi.registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande Ert Dnr: FI 2015/1931 SOU: 2015:30 KEMIKALIESKATT - SKATT PÅ VISSA KONSUMENTVAROR SOM INNEHÅLLER KEMIKALIER avstyrker att förslagen i betänkandet från Kemikalieskatteutredningen införs. Detta gör vi av följande skäl i sammanfattning: Den politiska målsättningen om miljönyttan helt kommer att utebli. Anledningen är att en skatt i Sverige inte påverkar produktionen. De produkter som föreslås omfattas av denna skatt produceras för en global marknad. Den svenska marknaden är för liten för att vara en faktor i dessa överväganden. Produkterna som svenska konsumenter kommer att köpa och använda kommer därför att vara desamma som i våra grannländer, EU och resten av världen. Den enda effekten detta förslag kommer att få är att produkter som köps i Sverige kommer att bli dyrare för svenska konsumenter. Detta i sig kommer att innebära att handeln från utlandet kommer att öka. Samma produkter kommer att i större utsträckning köpas via utländsk e- handel. Svenska arbetstillfällen kommer att försvinna pga att svensk detaljhandel kommer att missgynnas. Framförallt kommer unga medarbetare att förlora sina jobb, samt att unga kommer att få svårare att komma in på arbetsmarknaden via elektronikbranschen. Svensk detaljhandel kommer inte bara att missgynnas på grund av att försäljningen kommer att hämmas och minska, utan de administrativa kostnaderna kommer också att öka, vilket innebär att ytterligare personalnedskärningar tvingas fram. Sammanfattningsvis kommer, om detta förslag skulle genomföras, de miljömässiga effekterna utebli men svenska arbetstillfällen kommer att förvinna. föreslår istället att regeringen satsar resurser på att från Sverige via redan existerande och fungerande regelsystem inom EU, främst RoHS och REACH, begränsa och öka takten på substitutionen från de ämnen som man anser vara miljömässigt negativa. Med den köpkraft Europas samlade konsumenter utgör, får sådan reglering den effekt detta förslag inte kommer att få.

Utredningen Bristande dialog med branschen har genomsyrat arbetet med utredningen. Vid ett enda tillfälle har berörda branscher fått träffa utredningen och ingen dialog förekom vid mötet. Branschföreningarna såväl som enskilda företag har därefter skickat underlag till utredningen. Informationen som skickades var av såväl generellt som mycket detaljerat slag. Inget av detta har redovisats eller verkar ha påverkat utredningen. Många av utredningens uppenbara brister hade kunnat undvikas genom dialog med berörda branscher och deras experter. Det förslag som nu är framlagt är rättsosäkert, komplicerat, oförutsägbart och svårt för såväl företag som myndigheter att efterleva. Utredningens egen skatteexpert har lämnat ett särskilt yttrande vari förordas att ett bättre styrmedel för att styra bort farliga kemiska ämnen är därför regleringar på EUnivå. instämmer helt och fullt med denna synpunkt. Frivillig substitution Våra medlemmar, såväl som branschen i stort, hade, om vi fått ha en dialog med utredningen, kunnat redogöra för den sedan länge pågående frivilliga substitutionen till bättre ämnen och substanser. Ingen seriös aktör i branschen vill ha ämnen i produkterna som skulle utgöra risk för människors hälsa eller för miljön. Arbetet för att utveckla produkter och produktion pågår kontinuerligt. Syftet med kemikalieskatten Om syftet med skatten är miljö- och hälsomässiga, och inte statsfinansiellt, är utredningens förslag verkningslöst. De produkter som föreslås omfattas av skatten produceras inte för Sverige. De tillverkas för den globala marknaden. Våra medlemmar meddelar att förslaget inte kommer att påverka utformningen av produkterna. Utredningen verkar inte förstå att Sverige utgör en väldigt lite del av världsmarknaden. Det gör däremot Skatteverket, vilket i sitt remissvar skriver En skatt på den svenska marknaden har ingen nämnvärd styrande effekt på hur produkterna konstrueras. Skatteverket anser att regleringar på EU-nivå är ett bättre styrmedel för att styra bort farliga kemiska ämnen. instämmer helt och fullt med denna synpunkt. Grupper av flamskyddsmedel Det är inte acceptabelt att, som utredningen gör, föreslå beskattning av hela grupper av flamskyddsmedel. Anledningen till att flamskyddsmedel överhuvudtaget finns i produkterna är av säkerhetsskäl. Reglerna för produktsäkerhet kräver detta. Annars får de överhuvudtaget inte säljas.

Flamskyddsmedel motverkar helt enkelt att produkter inte börjar brinna. Vissa flamskyddsmedel är bättre än andra ur ett hälso- och miljöperspektiv. Men att som utredaren gruppera dessa är inte acceptabelt. Inom varje grupp av bromerade, klorerade och fosforbaserade flamskyddsmedel finns bättre och sämre alternativ. Förslagen hade behövt vara på CAS-nummernivå för att vara seriöst. Som förslaget ser ut idag sveper skatten över alla, bra som dåliga. Och det finns bevisat bra alternativ, även inom de grupper som nu föreslås beskattas. Skatten kommer alltså inte att gynna de företag som är proaktiva och redan har forskat fram och utvecklat produkter innehållande bättre substanser och ämnen. Eftersom förslaget dessutom medför att 25 procent av skatten alltid utkrävs, straffas även de mest förändringsbenägna. Testmetoder Hur ska företag och myndigheter tillse att rätt skatt betalas när det inte finns standardiserade testmetoder? Hur ska rättssäkerheten garanteras? Marknadens företag ifrågasätter hur lika förutsättningar på marknaden ska kunna garanteras när det t.ex. inte finns testmetoder som kan skilja på additivt eller reaktivt tillsatta substanser. Men det är inte bara företag och branschföreningar som ifrågasätter utredningens arbete. Skatteverket skriver: Det är inte klarlagt i vilken utsträckning tillförlitliga resultat av varornas innehåll går att frambringa. Det är viktigt att de oklarheter som föreligger kring de föreslagna mät- eller analysmetoderna klarläggs innan förslagen genomförs. Detta är nödvändigt för att kunna avgöra de skattepliktiga varornas innehåll och därmed bedöma om avdrag ska medges. instämmer helt och fullt med denna synpunkt. Införandetid Att föreslå att en så genomgripande förändring införs på så kort tid är inte seriöst. Företagen i branschen meddelar att det inte ens teoretiskt är möjligt att ställa om och säkerställa att underleverantörer och deras leverantörer efterföljer nya krav på så kort tid. Vidare är det inte ens i närheten realistiskt att i tid hinna ta fram system för att efterleva de administrativa kraven och kunna klara av bördan av administration och dokumentation som utredaren föreslår. Administrativa kostnader Utredningen bedömer att företagens administrativa kostnader år ett kommer att öka med 41 miljoner kronor och sedan med 27 miljoner kronor årligen. Antagandena som utgör grunden för denna bedömning har låg trovärdighet. Bara för att ge ett exempel; att en importör med låg omsättning men med många olika produkter skulle behöva lägga ner mindre administrativ kraft än en stor importör med få varumärken, verkar

ologiskt. Vår bedömning är att utredningen underskattat de administrativa kostnaderna. Denna försämring av konkurrenskraft för svenska företag gentemot utländska ska läggas till den minskade försäljningen för just svenska företag. Marknadskontroll Utredningen föreslår ökade resurser för marknadskontroll. ställer helt bakom det förslaget. Rättvisa förutsättningar för marknadens aktörer kräver effektiv marknadskontroll. Just med detta förslag blir effekten dock liten eftersom mätmetoder för att tillse att de föreslagna reglerna efterlevs inte finns. Tilltänkta skatteeffekter på 2,4 miljarder kronor och ökad marknadskontroll för 15 miljoner är heller inte ett balanserat förslag. Konsekvenser för svensk handel Den svenska elektronikhandeln är en hårt konkurrensutsatt marknad med stor prispress. De förväntade 2,4 miljarder kronor årligen, plus de minst 30 miljoner kronorna i administrativa kostnader, utgör en direkt försvagad konkurrens mot utländsk handel som till Sverige säljer exakt samma produkter. Utredningen har i en teoretisk modell, utan större trovärdighet, gjort antagandet att förslaget kommer att leda till en minskad försäljning med 4,5 procent. Skatten bedöms vidare föranleda en överflyttning till obeskattad internationell e-handel med 0,4 procentenheter. Det senare antagandet anser vi vara en extrem underskattning. Utredningens förslag undantar handel från utlandet. Det är svårt att tro att utredningen förstår dagens handel. Redan idag är e-handeln i hemelektronikbranschen hög (mer än 30 procent för vissa produktgrupper) och förväntas öka, även utan detta förslag. Hemelektronik har högst försäljningsvärde över nätet och med hög ökningstakten. 2014 ökade e-handeln med hemelektronik med 17 procent. Nätet är en etablerad försäljningskanal för hemelektronik som kunderna använder i allt högre utsträckning. Enligt HUI Research är konkurrensen från utländska aktörer är påtaglig för svenska e-handelsföretag. Under 2014 handlade svenskarna varor över internet för nära 55 miljarder kronor. Cirka 20 procent av all handel över nätet handel var från företag utanför Sverige. Var tredje konsument e-handlar från utländska aktörer varje kvartal. Lättheten att byta till en internationell e-handel har kraftigt underskattats av utredningen. Att tro att förändringarna pga förslaget endast skulle bli 0,4 procentenheter är helt enkelt inte trovärdigt! Ett förväntat scenario, som flera remissinstanser beskriver, är att svenska handlare med hög trovärdighet från svenska konsumenter flyttar sin egen verksamhet utomlands för att undgå den konkurrensnackdel det skulle innebära att fortsätta sälja från Sverige. Butiker blir show-rooms, men köpet sker on-line. Förslaget är en mycket kraftig hävstång för att flytta konsumenterna från den fysiska butiken till e-handeln. Detta ändrade köpbeteende leder till ett minskat

personalbehov, dels på grund av försämrade svenska konkurrensvillkor och del på grund av e-handelns karaktär. När dessutom det lager varifrån produkterna skickas kommer att flytta utomlands, blir arbetsplatserna förlagda till där. HUI Researchs analyser tyder på att mellan 500 och 1000 årsarbeten kan försvinna, redan med utredningens försiktiga antaganden om minskad försäljning. Dessutom blir antalet personer som berörs ännu större eftersom många ungdomar jobbar deltid. Skatteverket skriver i sitt remissvar: Därtill kommer att förslagen innebär att säljare i Sverige missgynnas gentemot utländska säljare vilket medför bristande legitimitet. instämmer helt och fullt med denna synpunkt. Alternativt förslag Om vetenskapen kommer fram till att vissa ämnen och substanser är farliga ska de förbjudas. Förbud och begränsningar har redan ett system för reglering. Såväl RoHS som REACH är fungerande regelkomplex som kontinuerligt förändras för att ta hänsyn till ny kunskap om farliga och oönskade kemikalier. Vi är emellertid medvetna om att det krävs resurser för att driva frågor på EU-nivå. Vårt förslag är att Sveriges regering ger Kemikalieinspektionen de resurser som krävs för att mer aktivt kunna utreda, föreslå och driva detta arbete. Branscherna som berörs av detta har kunskap och kompetens på området eftersom de själva frivillig kontinuerligt arbetar med frågan om substitution. Den kompentensen bör också svensk myndighet ha. Förutom ökade anslag för marknadskontroll bör, istället för detta förslag, ökade anslag gå till Kemikalieinspektionen för att driva förändringar av EU-lagstiftningen. Det skulle få positiva miljöeffekter och dessutom inte försämra den svenska arbetsmarknaden. Summering anser att spridning av miljö-och hälsofarliga ämnen ska förbjudas och begränsas. Företagen i branschen arbetar kontinuerligt med substitution och lägger stora resurser på att förbättra produkterna i detta hänseende. Ämnen som utgör en reell risk ska förbjudas, inte finnas kvar men beskattas. Tvärt emot utredningen, anser vi att detta ska göras på EU-nivå för att få någon effekt. Vi måste inse att Sverige är en liten marknad. För att göra skillnad måste vi samarbeta. EU ger oss den bästa möjligheten för oss att verka. Inom EU finns regelverk och system som fungerar. Låt oss använda dessa, istället för att försöka göra nationella särlösningar. Det nu aktuella förslaget kommer inte att innebära några positiva miljö- eller hälsomässiga effekter, utan endast innebära förlorade arbetstillfällen i Sverige, på grund av att produkter köpta av företag i Sverige kommer att bli dyrare än exakt samma produkter levererade från utlandet.

är en branschorganisation som samlar den svenska branschen för hemelektronik. Medlemmar är leverantörer och återförsäljare. Klas Elm VD