Konsekvensbedömning av ett nationellt krav på tillstånd att till Sverige föra in, använda m.m. starka laserpekare

Transkript

1 Promemoria Miljödepartementet Konsekvensbedömning av ett nationellt krav på tillstånd att till Sverige föra in, använda m.m. starka laserpekare 1. Problem och målsättning Under de senaste åren har användningen av starka laserpekare 1 för att trakassera poliser, busschaufförer, piloter m.fl. ökat. Detta framgår tydligt av Transportstyrelsens statistik över laserhändelser vid svenska flygplatser. Antalet fall där piloter i lyftande eller landande flygplan har blivit belysta med laserpekare har ökat från 66 fall 2009 till 122 fall Ökningen av problemen med laserpekare syns också i Arbetsmiljöverkets statistik över anmälda tillbud i arbetslivet. 3 I dessa fall är det risken att bli bländad av laserstrålen som är den stora faran, eftersom det kan leda till allvarliga följdolyckor i t.ex. trafiken. Det är även en stor risk att laserpekare börjar användas inom grövre kriminalitet. Men laserpekare utgör också en fara för användaren, om denna är oförsiktig eller inte känner till riskerna med laser. Man riskerar att få permanenta skador på ögonens näthinna, med synbortfall som konsekvens, om man på nära håll tittar in i laserstrålen. Detta gäller särskilt barn som fått laserpekare att leka med och av nyfikenhet tittar på ljuskällan. Exempel på att barn har skadats finns i Norge, Schweiz och Japan. Den tekniska utvecklingen har gjort att laserpekare blivit både starkare och billigare. På internetsidor erbjuds i dag allt starkare laserpekare till försäljning. Denna utveckling förutspås fortsätta. Laserpekare säljs av svenska återförsäljare både i butik och via internet. Dessutom är det mycket vanligt att laserpekare köps via internet direkt från Kina och andra länder utanför EU. 1 Laserpekare som har de egenskaper som uppfyller kriterierna för laserklass 3R, 3B eller 4 enligt svensk standard SS EN , utgåva 4, se Transportstyrelsens Analysrapport, TSL , Fördjupad analys av laserhändelser inom luftfarten se

2 2 Syftet med införandet av ett krav på tillstånd för att föra in starka laserpekare till Sverige eller att tillverka, förvärva, inneha, använda, överlåta eller upplåta sådana laserpekare är att komma till rätta med de ökande strålskydds- och samhällsproblem som användningen av dessa skapar. Regleringen medför ett indirekt förbud i de fall tillstånd inte medges eller saknas. Det finns i dag ingen gemenskapsrättslig reglering avseende innehav, införsel, användande, överlåtelse m.m. av starka laserpekare. Inte heller pågår eller planeras det för närvarande, såvitt känt, framtagande av sådan reglering inom EU. Den reglering avseende starka laserpekare som nu föreslås motiveras av tvingande skäl i förhållande till allmänintresset, i detta fall skydd av människors hälsa. Risken för människors hälsa, som det beskrivna missbruket av starka laserpekare medför, är utan den föreslagna regleringen uppenbar. Några mindre ingripande åtgärder för att uppnå syftet bedöms inte möjliga. Åtgärderna är således proportionerliga och utgör en nödvändig förutsättning för att på nationell nivå kunna säkerställa en ur strålskyddssynpunkt säker användning av starka laserpekare. Regleringen tillämpas lika för alla och är således inte diskriminerande. Genom kravet på tillstånd och det indirekta förbudet får polisen och Tullverket bättre juridiska verktyg för att kunna ingripa eller beslagta laserpekare. Dessutom skickar det tydligare signaler om att det är brottsligt att belysa andra människor med laser och uppmärksammar föräldrar på att laserpekare kan ge barnen synskador för livet. Det stora problemet synes vara den ökande tillgången av laserpekare och för att komma åt problematiken bör privatpersoners möjligheter att få tillgång till laserpekare begränsas vilket nuvarande förslag bedöms medföra. På sikt bör antalet starka laserpekare minska i samhället. Tillstånd ska dock, under vissa förutsättningar, kunna ges inom ramen för yrkesmässig verksamhet eller i övrigt om det finns ett behov av laserpekaren som är godtagbart. Vidare får tillstånd endast avse laserpekare som är utformade, klassificerade och märkta i enlighet med den svenska standarden (SS EN , utgåva 4, 2007 som i allt väsentligt motsvarar europastandarden EN :2007) eller på annat sätt har en likvärdig säkerhet.

3 3 2. Alternativa åtgärder De ovan redovisade problemen med starka laserpekare är gemensamma för hela EU. I samverkan med strålsäkerhetsmyndigheterna i Norge, Finland och Island uppmanade den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten under hösten 2010 EUkommissionen att agera genom att ta fram ett direktiv på området samt att införa importrestriktioner gentemot tredje land. EUkommissionen ansåg dock inte att det fanns anledning att införa särskild EU-lagstiftning för starka laserpekare eftersom de ansåg att produkterna omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet som innehåller krav på att konsumentprodukter som släpps på den europeiska marknaden ska vara säkra. Flera EU-länder har redan infört restriktioner mot starka laser-pekare. Sedan 2009 ställs krav på tillstånd enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar (SSMFS 2012:4) för innehav och användande av laserpekare i klass 3B och 4 (laserpekare starkare än 5 milliwatt) på allmän plats, inom skolområde eller i fordon på allmän plats. Det kan konstateras att kravet på tillstånd har visat sig vara verkningslöst eftersom antalet ansökningar för tillstånd till laserpekare inte ökat. Ett sannolikt mycket stort antal starka laserpekare innehas av ungdomar som använder dessa på ett oacceptabelt sätt. Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsammans med Arbetsmiljöverket gått ut med information till landets skolor om riskerna med och regelverket kring laserpekare i hopp om att nå ut till ungdomar och föräldrar. Det har inte fått några effekter och skolorna har inte i någon större utsträckning vidarebefordrat materialet till elever eller föräldrar, eftersom de inte upplever att laserpekare är ett problem i skolmiljön. Vi tror inte heller att information hjälper i de fall då en person avsiktligt vill skada eller trakassera en annan person Rikspolisstyrelsen har utrett frågan om att vapenklassa starka laserpekare men kommit fram till att det inte är lämpligt att göra det. 3. Effekterna av att ingen reglering sker Genom krav på tillstånd för starka laserpekare ökar möjligheterna att få kännedom om var dessa finns samt att genom tillståndsvillkor reglera hur dessa får användas. Med denna lösning som modell införde Strålsäkerhetsmyndigheten 2009 krav på tillstånd för innehav och användande av laserpekare i klass 3B och 4 (laserpekare starkare än 5 milliwatt) på allmän plats. Som nämnts kan det konstateras att dagens tillståndskrav har visat sig vara verkningslöst eftersom antalet ansökningar för tillstånd till laserpekare inte ökat. Ett sannolikt mycket stort antal starka laserpekare innehas av ungdomar som använder dessa på ett oacceptabelt sätt.

4 4 Som redan framhållits sker den tekniska utvecklingen snabbt, vilket innebär att laserpekarna blir allt starkare och billigare. Det är i dag mycket lätt att köpa starka laserpekare. Förmodligen sker en omfattande handel via internet. Det finns därmed all anledning att tro att problemen med bestrålning av allmänheten, poliser, busschaufförer, piloter m.fl. kommer att öka. Med allt starkare laserpekare finns det även anledning att förvänta sig att ett antal personer kan komma att drabbas av obotliga ögonskador. 4. Konsekvenser för yrkesmässig verksamhet och annan verksamhet Yrkesmässig verksamhet Sammanfattningsvis ska tillstånd, under vissa förutsättningar, kunna ges för yrkesmässig och annan berättigad verksamhet. I dag gäller att tillstånd endast krävs för innehav och användning på allmän plats för den som inte är näringsidkare som i sin yrkesverksamhet och utan att vara användare transporterar eller på annat sätt innehar lasrar. Förslaget innebär att tillstånd krävs för att föra in starka laserpekare till Sverige eller att tillverka, förvärva, inneha, använda, överlåta eller upplåta sådana laserpekare. För den som behöver laserpekaren för ett godtagbart ändamål och det skäligen kan antas att laserpekaren inte kommer att missbrukas ska tillstånd kunna ges. Ett godtagbart ändamål kan då exempelvis vara försvarsverksamhet, lotsverksamhet eller praktiska astronomidemonstrationer. Härigenom fångas både yrkesmässig och annan verksamhet upp. Exempelvis ska starka laserpekare kunna användas av lotsar för att peka ut sjömärken i samband med lotsning av fartyg. För att tillstånd ska kunna ges för tillverkning eller yrkesmässigt bedriven handel med starka laserpekare gäller dock andra kriterier. För det första ska handeln ske yrkesmässigt. För det andra gäller att tillstånd i dessa fall endast får ges om den som bedriver verksamheten eller den som har ett bestämmande inflytande över verksamheten är lämplig att driva sådan verksamhet med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter. Försäljning eller annan överlåtelse av starka laserpekare kommer enligt förslaget inte att få ske till vem som helst utan bara till den som har tillstånd för sitt förvärv. Dessutom blir försäljning eller annan överlåtelse av starka laserpekare tillståndspliktig. Användare av laserpekare som hjälpmedel vid presentationer När det gäller laserpekare som används som hjälpmedel vid presentationer är det Strålsäkerhetsmyndighetens erfarenhet att det i dessa fall gott och väl räcker med en laserpekare i laserklass 2. Det

5 5 föreslagna förbudet skulle därmed inte beröra dem som använder laserpekare för sådana syften. Bygglasrar Laserpekare används som hjälpmedel vid byggnationer, så kallade bygglasrar. De bygglasrar som finns tillgängliga för konsumenter tillhör ofta laserklass 2 eller 2M och berörs inte av de föreslagna ändringarna. Den som vill använda en starkare bygglaser kommer att behöva söka tillstånd. Astronomiföreningar Starka laserpekare, ibland tillhörande klass 3B, används av astronomiföreningar för att peka ut stjärnbilder vid visningar av natthimlen. En handfull föreningar har i dag tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten för denna typ av användning. Dessa föreningar på verkas därför inte av förbudet annat än att de kan komma att behöva söka tillstånd enligt bestämmelserna. Ekonomiska konsekvenser För de innehavare av starka laserpekare som i dag har tillstånd att använda dessa i sin yrkesmässiga eller i annan berättigad verksamhet ger regleringen inte några kostnadsmässiga konsekvenser. För dem som i yrkesmässig eller annan berättigad verksamhet innehar starka laserpekare på ett sådant sätt som i dag inte kräver tillstånd enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter blir den årliga kostnaden kronor. Detta är den avgift som Strålsäkerhetsmyndigheten för närvarande tar ut för tillstånd och tillsyn. De som i dag innehar tillstånd betalar redan nu denna avgift. De tillståndshavare vars användande av laserpekare inte bedöms vara yrkesmässigt eller på annat sätt berättigat måste, på grund av regleringen, finna alternativa lösningar som kan ersätta laserpekaren. Syftet med det utökade tillståndskravet är att komma till rätta med den felaktiga användningen av laserpekare. Målet är därför att försäljningen, i den utsträckning den sker till personer eller verksamheter som inte avser att använda laserpekarna för ett godtagbart ändamål, ska upphöra, vilket kommer att ge ekonomiska konsekvenser för återförsäljare av starka laserpekare. Strålsäkerhetsmyndigheten har dock bedömt att försäljningen av starka laserpekare hos svenska återförsäljare endast utgör en mindre del av deras totala försäljning. Många försäljare inom området har redan i dag slutat sälja laserpekare på grund av svårigheten att märka varorna på ett korrekt sätt. Det är myndighetens uppfattning att den största delen av försäljningen av starka laserpekare sker från utlandet via beställningar på internet direkt från kunden.