Dokumentation Nätverksträff för får, lamm och get 24/2 2010 Karin Jochnick hälsade alla välkomna och gav en kort introduktion av förstudiearbetet. Det här är ett projekt i tiden just nu med det här globala. Det närodlade bidrar till att vi tar vara på våra resurser. Det är verkligen avgörande att arbetsgruppen får veta vad våra får- och getägare vill ha ut av detta projekt. Karin informerade också om, att det inom ramen för försöksstudien, är vår strävan att vi skall söka pengar till ett fortsatt projekt. För att kunna göra detta är det helt avgörande att producenterna i nätverket driver på åt samma håll. Detta är en grundförutsättning för att projektgruppen skall kunna komma vidare. Onekligen är det ju så att olika omständigheter kan göra att det går helt åt rätt håll samtidigt som det lika fort kan gå åt andra hållet. Vill du se vad förstudien innebär är du välkommen in på www.hush.se/landsbygd och under lamm, får och get. Där försöker vi att samla information om projektet samt dokumentation från de olika träffarna. Hur kan ett framgångskoncept se ut år 2020 för får- och getnäring? Bertil Fryklind är inflyttad till Dalsland och bor idag i Åmål. Han har varit engagerad att försöka få utrikesfödda ut på landsbygden. Han berättar varför han engagerar sig. Vårt mål är att göra Dalsland till ett inflyttningslandskap - år 2020 med 50 000 inv. En utredning visar att det 2015 bor 35 000 människor i Dalsland. Vi befinner oss i mitten av Dalsland som är Bäckefors. När du frågar en göteborgare var Dalsland är så säger de att det är väl det som man kör förbi när vi skall till fjällen. Varför ser det ut som det gör i Dalsland? Vi har ett läge som är bra. Vi har det mesta och en underbart fin natur och många trevliga människor. Varför flyttar man från Dalsland och varför flyttar man inte in till Dalsland? I en radie av 15 mil har vi en stor potentiell marknad med 2 miljoner människor om vi räknar in Karlstad, Oslo och Göteborg. I Dalsland skall man försöka få in verksamheter som passar in i Dalsland, t ex verksamheter med får, lamm och getter. Stor marknad för lammkött Svensken äter 1 kg lammkött/person och år, vilket ger 2 000 000 kg lammkött. Det finns en stor marknad. Kan man höja slaktpriset på lammkött från idag 20 kr/kg till 50 kr/kg genom att gå samman? Väldigt mycket av det lammkött som säljs i butiker idag är importerat. För att komma åt denna marknad kan ett sätt vara att satsa på får och lamm. Det kanske inte är möjligt att leva enbart på detta. För att leva på lamm behöver man komma upp till 1 000 lamm är det en fårägare i Skåne som uttalat sig om. Beroende på omständigheterna skulle man kunna leva på det om man har 200 300 får säger Outi Niskala Ekenäs Hantverk. Genom att satsa på att ta vara på även skinn och ull kan man få en kompletterande verksamhet. Det finns en stor efterfrågan på närproducerat kött. Samarbete och förädling Det är viktigt att samarbeta och förädla och att skapa ett gemensamt kvalitetsmärke. Det är viktigt att ha så få mellanhänder som möjligt. Bertil jämför med Solens mat, ett tvprogram som handlar om lokalproducerad mat i Italien. De får ut mer än vad vi får här. Det är viktigt att satsa på upplevelseturism
och en aktiv marknadsföring. Gör vi detta kanske vi skulle kunna se ett mål med 50 000 invånare i Dalsland. Hur kan vi nå ett mål med 50 000 invånare i Dalsland? För att kunna få ett attraktivt landskap att leva och verka och som människor vill flytta in till kan man: Satsa på verksamheter som passar in t. ex får, lamm och getter. Samarbeta kring förädling av produkter, exempelvis kött och ull, vilket ger bättre priser för producenten. Vi skulle kunna skapa ett speciellt dalsländskt kvalitetsbegrepp Ha kortare avstånd till konsument - få mellanhänder Satsa på upplevelseturism Aktivare marknadsföring inom och utom Sverige. Diskussionsstund Under diskussionsstunden gav många uttryck för olika tankar och idéer, se nedan: Det är klart att det skulle gå att samarbeta. Idag jobbar vi åt var sitt håll. I solens mat har det ofta gått från generation till generation. Så är inte fallet här. Det gäller kanske att hitta andra kanaler än vad vi har idag. Du får EU-stöd med 7 10 tkr om du slår med lie. Det handlar om att vi har rädsla. Man skulle kunna tjäna på att gå ihop några och jobba ihop. Dalsland är ett problem. Dalslänningarna äter inte lamm och skall de ha något så skall det vara billigt. Det är att betrakta som närproducerat Är det över huvud taget en vits med att vi gör en förstudie. Vi pratar om skinn, ull och kött och framtid. Känner vi inte kraften till samarbete, kan vi inte fortsätta. Antingen är det enad front eller så blir det inget. Är vi inne på rätt väg inom projektgruppen? Det som märks runt Åmål är att folk mer och mer köper lamm och de vill gärna veta var de kommer ifrån. Ni tar 80 kr/kg styckat och klart. Just nu har de lite texelfår. För naturbeteskött kan man ta mer. En hälsokostbutik i Gbg säljer ulltofflor från Nya Zeeland. Hon köper in dem för 250 kr och säljer dem för 400 kr. Hon säljer också 1 000 kg honung från Argentina. Hon vill gärna kunna köpa in närproducerat. För att det skall vara lönsamt för henne att sälja närproducerat måste hon lägga på 100 %. Om hon skall sälja tofflor gjorda av en svensk slöjdare med svenskt fårskinn måste hon kanske sälja dem för ca 800 kr/par. Det är kundkretsen man skall bygga upp. Man kan inte höja priset. Om man säljer kött för 80 kr/kg och bygger upp en kundkrets. Om man
lägger sig lågt i början kan man höja det sedan. Det är jättesvårt att motivera att sedan kunna höja priset. Hur mycket säljer man inom fåravelsföreningen? Man vet inte eftersom man inte samarbetar om det. Det borde finnas en jättestor marknad om man bara kan komma åt den. Det är viktigt att vi se ur ett framtidsperspektiv. Det är intressant att lyfta fram samarbete och samordning kring utveckling i Dalsland. Det är en förutsättning att man skall kunna leverera året runt. Detta görs möjligt om man samarbetar. Det finns en efterfrågan vid olika tider på året. Om Carina på Getmjölksmejeriet inte får getmjölk året runt kan hon inte driva mejeriet. Nu har hon löst detta problem. Året 2012 kanske hon åter är i behov av detta. Det tar ett år att bygga upp en verksamhet med getmjölksleverans. Efterfrågan växer. När man är ute på marknader och i olika sammanhang kommer kunderna tillbaka. Om man inte kan vända den utveckling som finns i Dalsland kommer den att tas över av Norrmän och Holländare. Hur ser det ut inom inköpsledet? Kött Rikard Brax Lokalproducerat i Väst presenterade sig och Lokalproducerat i Väst och vilka möjligheter som finns inom denna förening. Rikard är med i projektgruppen för Lamm, får och get. Se vidare information om Lokalproducerat i Väst under www.lokalproducerativast.se. Lars Lundberg Håfveruds Gourmet berättar att Dalslandsmat har lyfts in i Håfveruds Gourmét. De fungerar som en gemensam ordercentral för producenter inom Dalslandsmat. Det finns en jättestor efterfrågan och hur mycket som helst att göra. Vi arbetar gentemot hela Västra Götaland och riktar oss till många butiker, bl. a 28 butiker inom konsum i Bohuslän/Älvsborg samt ICA och Hemköp. Vi samarbetar mycket med Lokalproducerat i Väst och därigenom med ett antal restauranger inom Västsvensk Mersmak och Smaka på Västsverige Töllås Fårgård Karin berättar att hon har varit i kontakt med Morgan Baumann på Töllås Fårgård, som tyvärr inte hade möjlighet att komma med på kvällens möte. Vi är varmt välkomna att göra studiebesök hos dem om vi önskar detta. De säger att det finns en stor efterfrågan på kött. Marknaden skriker efter kött. Våra kunder har dock vant sig vid att vänta på sitt lammkött. Töllås Fårgård köper in utslagstackor för förädling där de använder köttet till korv och rökta detaljer. De samarbetar med Varekils slakteri samt ett charkuteri som förädlar köttet från utslagstackorna, all styckning sker i den egna styckningslokalen på gården, sedan säljs
varorna på marknader och i deras gårdsbutik på gården. Han ser möjlighet för lamm och fårägare att på egen hand ta kött för återtag och sälja det alternativ att man går ihop några och samordnar transporter, till slakt, charkuteri och sedan ut till kund. Det är beroende av vilka omkostnader man har huruvida man kan nå en god lönsamhet så att man kan leva på det. Axels Chark Karin berättar att Ann- Christin på Axels Chark ej hade möjlighet att vara med under kvällen då hon är i Tyskland. Hon köper inte in lamm och får för egen del till sin butik men hon legotillverkar gärna. Hon har möjlighet att erbjuda styckning, förädling till korv samt rökning. Hon i sin tur har leveranser som går till Håfveruds Gourmet. Hon kan dock inte ta hand om frakten från slakteri till henne utan detta får producenten ombesörja själv. Samarbete och samordning ger möjlighet Om vi vill samordna, kan vi börja jobba med en kalkyl på detta. Vilket pris måste man ha för att det ska gå ihop? Det här skall behandlas i arbetsgruppen för kött. Ull Susanne Harrysson Hemslöjd Västra Götaland, som också hon ingår i projektgruppen. Det finns en stor efterfrågan på fårskinnsprodukter idag. Mycket hantverk säljs idag på utställningar och mässor. Vi hemslöjdskonsulenter är bl.a. med om att arrangera en stor försäljningsutställning, Midvinterfest, på Bohusläns museum i nov-dec varje år. Slöjdare från Västra Götalands län är välkomna att delta. Försäljningen går bra där och det finns för få produkter från lamm och får. Hemslöjdskonsulenterna hjälper också till med att finna andra kanaler att nå ut med sina slöjdprodukter. Susanne berättar om Westform, som är en gemensam satsning med en virtuell utställning på nätet där man kan hitta enskilda produkter men även produkter i ett sammanhang. Frågan ställs om det har gjorts någon utvärdering på Westform ännu. Det är inte så många producenter med ännu och det behövs flera för att det skall bli kraftfullt. Det kostar 1000 kr/företag. De har årsmöte den 16 mars på Bohusläns museum. Västarvets butiker skulle kunna sälja det som kommer från Västra Götalandsregionen och det som är specialtillverkat. Vissa av Västarvets butiker och Museibutiker kan vara intresserade av produkter. Vi kommer att försöka få träffa dem som har dessa butiker inom arbetsgruppen för skinn/hantverk. Till en början är hantverk mer en kompletterande verksamhet till annan verksamhet. Sedan kan man hitta en produkt som kanske säljer mer. Skapande skola Det har avsatts mycket pengar till en skapande skola där man kan gå in och utbilda barn i skolor om får, skinn och ull. Det är många som använder sig av detta när de arbetar som pedagog. Detta kommer att diskuteras vidare i arbetsgruppen. På Orust finns företaget Manufactus där man kan lämna in ull för maskinkardning. Man kan även köpa färdigkardad ull för pedagogisk verksamhet
där. Ekologisk beredning Det fanns inte någon slöjdare som hade ekologiskberedda fårskinn när vi efterlyste det till årets Midvinterfestutställning. Det är liten prisskillnad i att bereda dem ekologiskt om man jämför med att bereda dem konventionellt. Men det är ett större riskmoment som producenten får ta eftersom man behöver ta ut ett högre pris. Hemslöjdskonsulenterna vill argumentera för mer användning av ekologisk beredda skinn. I konventionellt beredda skinn är det många cancerframkallande ämnen. Den möda man lägger ner för att ha fina skinn får man oftast igen. Johanna Lindström från Halmens hus är med under kvällens möte för att förmedla hur man ser på det????? inom slöjd. Hennes arbetsuppgift från Halmens Hus är mest att jobba med utställningar och mässor. Den som vi egentligen skulle ha kontakt med men som inte kunde komma på kvällens möte är Eva Bryntesson som ansvarar för försäljningen på Halmens Hus. Där finns stor efterfrågan på hela skinn från lamm i första hand samt garner. Om man är intresserad av en försäljningskanal så finns det en här för textilt material, glas och keramik. Gärna närproducerat och av hög kvalitet. Du kan få bra betalt när du säljer hela skinn men börjar man klippa i dem får man jobba ganska mycket för att få in motsvarande på de produkter man tillverkar. Det går åt mycket skinn till t.e.x. ett par tofflor. Outi Niskala från Ekenäs Hantverk berättar om förstudien som görs om ett spinneri. Man är nästan klar med förstudien. Spinneriet kommer att finnas i Alingsås/Sollebrunntrakten. Man kommer att kunna lämna in ull/garn där för spinning. Det är inte riktigt klart ännu hur det kommer att se ut med inköp av garn. Det som kan vara problem är ullsortering. Det tar mycket tid att sortera ullen. Den måste vara fin när den kommer in. Om den är fin kan man få ganska mycket för den. Om det är fullt med skräp kanske man bara får 10 kr/kg men om den är fin kan man få upp till 50-100 kr. Det är en stor stickvåg nu och det mesta garnet tillverkas utomlands. Vi har bara några mindre spinnerier i Sverige som spinner av den svenska ullen. Förutom att köpa garn i garnaffären är det många som söker specialgarner ex på nätet och skickar efter dem från hela världen. En följd av detta är att fler och fler blir nyfikna på att spinna sitt eget garn. Man upptäcker att det finns olika sorters ull här i Sverige och att man kan spinna garner som passar för olika användningsområden. Om ett år beräknas det finnas ett spinneri. När det gäller priset kan man komma att ligga på prel. 300-400 kr/kg för att få sin ull spunnen. De kommer att sortera tillsammans med fårägaren, vid lämning av ull. Ekenäs Hantverk tar 1250 kr/kg för vävgarn från egen och inköpt ull. Det skulle vara mer ekonomiskt lönsamt att köpa in ull än att använda egen ull. Östanå fårgård, har tyvärr inte möjlighet att vara med under kvällen men han vill gärna köpa in råskinn till den produktion de har
inom hantverk och slöjd. Kjell-Åke Jönsson Texelfårförening i Ulricehamn är engagerad och driver tillsammans med andra en avelsförening för texelfår. Jag har hållit på med texelfår sedan 1972. Texelfår har mycket kött och lite fett. Texelfår får i genomsnitt 1,8 lamm var. En bra avelshanne kostar 30 tkr. En tacka kostar3-3,5 tkr och ca 1 200 för tacklamm. Allt beror på efterfrågan. Kjell-Åke är intresserad av att komma i kontakt med flera som vill satsa på Texelfår så att man kan bedriva avel på dem. Man behöver komma upp i en besättning på ca 5 000 texelfår för detta och i nuläget finns det ca 1 800 st. Han har också en boskapshund av rasen turkisk. Under www.hush.se/landsbygd under Lamm, får och get kommer ni att finna mera information om Kjell-Åke och hans djur tillsammans med dokumentationen från denna nätverksträff. Inom texelfår och ull säger man vadd istället. I Holland gör man fantastiska saker med texelull. Till dunjackor har det använts mycket gåsdun. Då satt en fårproducent igång med täcktillverkning med ull som fyllning. Oddebo Ull betalar 20 kr/kg för texelull. Det får inte finnas något skräp i den. Stoppningsull har använts för dockor och Nästa steg Arbetsgruppsmöten kommer att äga rum på Café Sjöluckan i Bäckefors 18/3 15.00 17.00 Hantverk/slöjd 18.00 20.00 Kött Karin och projektgruppen tackade för ett bra möte och stort engagemang. nallar men nu även som stoppning till kuddar och täcken. Mobilt slakteri Man har försökt att driva frågan med mobilt slakteri men problemet har varit att vattenkvalitén inte uppfyller de krav som ställs. Det är något på gång här i Dalsland med mobilt slakteri. Det stora problemet i Dalsland är avfallet. Hur kan vi ta vara på våra resurser på bästa sätt? Karin informerar om enkäten, som har skickats ut till de som i första hand har sagt att de gärna är med i det fortsatta arbetet med förstudien och att den ligger till grund för det fortsatta arbetet. Ni som ännu inte har skickat in den behöver göra detta snarast. När vi har svaren vet vi bättre vad ni vill och vilka förutsättningar som finns för att gå vidare till steg 2, att skapa ett projekt där vi kan sy ihop de olika delarna. Vill ni ha hjälp med att fylla i den är ni välkomna att kontakta Karin, så hjälper hon er. Designa din framtid är bra verktyg att göra för denna grupp. Under träffen började det komma in ett antal anmälningar på denna kurs. Grundkostnaden för denna är 1 550 kr/person för 3*3 timmar men är det en grupp på 12 st eller flera kommer kostnaden att ligga på ca 900 kr/person. Se bifogad bilaga om denna kurs. Vid pennan 2010-03-04 Karin Jochnick
Projektledare 0521-72 55 41