Nuheterna NU-SJUKVÅRDENS PERSONALTIDNING NR 2 APRIL 2005 Mjukstart in i arbetslivet Samarbetsprojekt i Uddevalla ger arbetslösa en ny chans SIDAN 6-7 Nya riktlinjer för friskvård SIDAN 3 Lönegapet fortsätter att öka SIDAN 5 Det är helt rätt att vara en pinsam tonårsförälder SIDAN 11
Nuheterna Redaktör, ansvarig utgivare: Bettina Axelsson. Telefon: 0520-47 83 85 Telefax: 0520-47 83 96 Mobil: 0705-50 68 16 E-post: bettina.m.axelsson@vgregion.se. Postadress: Nuheterna, NU-sjukvårdens kansli, Näl, 461 85 Trollhättan. Besöksadress: NU-sjukvårdens kansli, Näl, Trollhättan. Text och bild om ej annat anges: Bettina Axelsson. Uppgiftslämnare skyddas. Den som lämnar upplysningar har laglig rätt att vara anonym. Redaktionen får inte röja uppgiftslämnare och myndigheter får inte forska efter dem. Omslagsbild: Curt Warås. Det räcker inte att spy I NU-sjukvården har kvinnorna ungefär 30 procent lägre medelön än männen. Ändå är kvinnorna i förkrossande majoritet. Några osakliga löneskillnader på grund av kön sägs inte förekomma, så vad beror det då på? Ja inte beror det på att det är fler manliga chefer, för Bettina Axelsson NU-sjukvården har fler kvinnliga än manliga chefer. Däremot är de manliga cheferna fler på högre nivå där de också tjänar mer än sina kvinnliga kollegor. Visst kan det finnas förklaringar som utbildning, ålder, bakgrund med mera. Men det som förbryllar mig mest är att det alltid verkar vara just männen som innehar alla de egenskaper och meriter som är lönedrivande. Kan det verkligen stämma? Jämställdhet är just nu ett aktuellt ämne med nystartat kvinnoparti och allt. 1,6 miljonersklubben har föreläst både på Näl och Uddevalla sjukhus och höstens personalvecka på Näl ska ha jämställdhetstema. Det är bra, för då sätts fokus på frågorna. Däremot tror jag inte man kommer särskilt långt med att bara spy galla över manssamhället. Istället bör man agera, om det så bara är i det lilla. Vad gör exempelvis NU-sjukvården för att säkerställa att manliga och kvinnliga patienter behandlas efter sina speciella förutsättningar? Det finns en del forskning i ämnet. Är det något man tagit till sig och börjat använda? Jag kastar ut frågan, för ämnet jämställdhet och jämlikhet är inte uttömt och kommer att återkomma här i Nuheterna. Hör gärna av er med uppslag och idéer. Nästa nummer kommer den 17 juni. Njut av våren tills dess. Välbesökt HLR-dag En fortbildningsdag för hjärt/lungräddningsinstruktörerna vid Uddevalla sjukhus gav näst intill hundraprocentig uppslutning. Göran Anderzon, överläkare vid OP/IVA i Uddevalla höll föredrag om hypotermibehandling vid hjärtstopp. våningsplan under en 3-årsperiod så var en representant från tillverkaren inbjuden för apparatdemonstration. HLR. Dagen bjöd på föreläsning om hjärtstoppsfysiologi av Per Hederström, narkosläkare och chef på IVA i Uddevalla. Han förklarade bland annat varför man helst ska ge kompression med maskin samtidigt som man defibrillerar. Det finns en risk i att ägna för mycket tid åt att säkerställa andningen. Det bästa är att ge kompression med maskin samtidigt. I annat fall får man inte låta det gå för lång tid mellan kompression och defibrillering, hävdade han. Nyligen publicerad vetenskap visar på vikten av tidig aktiv kylbehandling för att rädda både hjärta och hjärna vid ett hjärtstopp som framgångsrikt återupplivats. Under förmiddagen delade deltagarna in sig i smågrupper för gruppdiskussioner där de tipsade varandra om olika träningssituationer, för att tas med hem och sedan praktiseras på den egna avdelningen. Eftersom Uddevalla sjukhus ligger i startgroparna för att placera ut halvautomatiska defibrillatorer på alla Deltagarna fick också, med hjälp av Reinhold Sandelin från MTA, nosa lite på ellära, Mona-Lisa Axelsson berättade om det nystartade MIG-teamet på sjukhuset. Det var en dag med mycket ny kunskap och ett av dagens budskap var framför allt vikten av korrekt HLR-teknik för maximal cirkulation. Per Hederström, narkosläkare och chef för IVA i Uddevalla förklarade bland annat hur viktigt det är att hålla igång blodcirkulationen vid ett hjärtstopp. 02
Friskvårdstimman tas bort Friskvårdstimman på arbetstid tas bort. Istället ska det hälsofrämjande arbetet ha arbetsmiljön som utgångspunkt. Det framgår av de gemensamma riktlinjer som NU-sjukvårdens direktörer har beslutat om. FRISKVÅRD. Det är många arbetsplatser i NU-sjukvården som låter sina anställda använda en timma per vecka av arbetstiden till olika former av friskvård. Det finns också många som aldrig fått möjligheten. Det har varit allmänt accepterat att bedriva friskvård på arbetstid om arbetet tillåter. Några gemensamma riktlinjer för NU-sjukvården om vad som är tillåtet har inte funnits tidigare. Det har varit upp till varje förvaltning, klinik eller avdelning att avgöra hur mycket tid och pengar man vill satsa på friskvård. Nu har direktörerna fattat beslut om gemensamma riktlinjer för hur det hälsofrämjande arbetet i NUsjukvården ska bedrivas. Syftet är att få ett mer genomtänkt och systematiskt arbete kring arbetsmiljön. Tendensen är att friskvårdstimman utnyttjas av de som redan motionerar. Det hälsofrämjande arbetet bör istället kopplas till arbetsmiljön, säger Kerstin Blomgren, personalchef på Näl. En bidragande orsak till att friskvårdstimman tas bort är att man kunnat ifrågasätta hur den används. Exempelvis då personal tagit ut flex när de inte haft möjlighet att utnyttja sin friskvårdstimma. Att nå fram till gemensamma riktlinjer har varit en lång process. Frågan har ventilerats både ute på arbetsplatserna, på chefsträffar, i sjukhusledningarna och i personalrådet säger Kerstin Blomgren. Friskvårdstimma på arbetstid är inte längre tillåtet. Istället får man motionera på fritiden. Man kan exempelvis vattengympa tillsammans på kvällstid som NU-personal gör här på bilden. (Arkivbild) Det hälsofrämjande arbetet ska istället bli mer genomtänkt Ett första steg i det strategiska hälsoarbetet kan vara att kartlägga och beskriva behovet i arbetsgruppen. Att upptäcka tidiga signaler på stress och annan ohälsa, analysera orsaker till sjukfrånvaron, arbetsbelastning och konflikter i gruppen. Detta för att hitta frisk- och riskfaktorer som kan ligga till grund för olika insatser. Som exempel på insatser nämns pausgympa, avslappning, friskvård som tema vid utvecklingsdagar, hälsoinspiratörer på arbetsplatserna, personalklubbens erbjudanden till friskvård på fritiden och bibliotekets kulturaktiviteter. Riktlinjerna slår fast att alla anställda ska ha tillgång till hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter. Därmed krävs också ett aktivt engagemang både från chefer och medarbetare. KORT Köket kvar på sjukhuset Köket på Dalslands sjukhus kommer i fortsättningen bara att laga mat till sin egen personal, patienter och andra besökare. Köket har tidigare haft ett avtal med Bengtsfors kommun där man även ansvarat för maten till förskolan, grundskolan och äldreboende i kommunen. Kommunen har nu valt att satsa på ett eget produktionskök i Bäckefors. Sjukhusets kök och matsal kommer att finnas kvar och servera lunch måndag till fredag. Cafeterian i entrén flyttas upp till samma plan som köket. 3-4 anställda blir kvar i sjukhusköket. För övriga har man hittat andra lösningar. Ny metod på uddevallaakuten Akuten på Uddevalla sjukhus börjar arbeta enligt triagemetoden i maj. Metoden innebär att alla patienter bedöms redan vid ankomsten till akuten. Bedömningen, som görs av specialutbildade sjuksköterskor, följer ett bestämt system och syftet är att placera patienten i en av fem prioriteringsgrupper varav den första innebär omedelbart omhändertagande och den sista innebär hänvisning till annan vårdnivå. Att arbeta enligt triagemetoden kan i framtiden innebära att sjuksköterskan i ännu högre utsträckning kan initiera att provtagningar och eventuell röntgenundersökning sker i väntan på läkarkontakten. 03
KORT Sjukfrånvaron fortsätter att öka Sjukfrånvaron fortsätter att öka i NU-sjukvården. Under 2003 var den i genomsnitt 32,2 dagar och har under 2004 ökat till 34 kalenderdagar per anställd. Det är långtidssjukfrånvaron (över 28 dagar) som ökat och dragit upp genomsnittet. Däremot har korttidsfrånvaron minskat något. NU-sjukvården har den högsta sjukfrånvaron bland sjukhusgrupperna i Regionen. Faktorer som påverkar sjukfrånvaron negativt kan vara att NUsjukvården också har den högsta medelåldern och störst andel kvinnliga anställda. Under året har en mängd åtgärder gjorts för att minska sjukfrånvaron. Det påbörjade arbetet beräknas ge resultat på några års sikt. Att det tar lång tid visar liknande satsningar på andra arbetsplatser. Bred mässa för vårdpersonal Nu är det snart dags för Vård i Väst 2005, Västra Götalandsregionens egen fackmässa för sjukvårdsprodukter. På Svenska Mässan kan alla vårdanställda 10-12 maj 2005 bekanta sig med ett brett utbud av produkter, tjänster och förbrukningsmaterial för vården. MÄSSA. Det blir tre dagar där regionens vårdanställda möter leverantörer av vårdprodukter. Samtidigt genomförs ett brett seminarieprogram där all vårdpersonal i regionen helt gratis erbjuds kompetensutveckling, berättar Lennart Blank, projektansvarig för Vård i Väst på Westma, Västra Götalandsregionens inköps- och logistikorganisation. Det är nu tredje gången Vård i Väst arrangeras på Svenska Mässan i Göteborg. Första Vård i Väst-mässan arrangerades 2001 som den första större regiongemensamma satsningen för all vårdpersonal. Och andra upplagan av mässan genomfördes 2003. Under årets mässa ställer cirka 150 leverantörer ut förbrukningsmaterial som vårdpersonal använder i sitt dagliga arbete. Det stora intresset för mässan visar att leverantörerna till sjukvården i Västra Götalandsregionen ser mässan som en viktig möjlighet att exponera produkter och kunnande för vårdpersonalen, säger Lennart Blank. För Västra Götalandsregionen är Vård i Väst en stor satsning. All vårdpersonal inom regionen, med undantag för de som arbetar i Göteborgsregionen, erbjuds fri resa med inhyrda bussar till Vård i Väst på Svenska Mässan i Göteborg. Regionen satsar alltså rejält på mässan eftersom man ser mässan som en viktig händelse för kompetenshöjning och utveckling av personalen. Det är viktigt att vården får möjlighet att möta tillverkare av förbrukningsmaterial. Det blir en värdefull direktkontakt som också uppskattas av utställarna som ju är leverantörer till vården i Västra Götalandsregionen, säger Lennart Blank. På mässan genomförs också ett seminarieprogram med helt fria föreläsningar som tar upp behandlingsmetoder, studier och forskning. Hela seminarieprogrammet har praktisk inriktning och är direkt anpassat för vårdpersonal. Seminarieprogrammet är ett bra tillfälle för vårdpersonalen att helt kostnadsfritt ta del av aktuella och intressanta nyheter, förklarar Lennart Blank. Mer information och anmälan på www.vardivast.se Patologen ger snabba svar En jämförelse mellan patologkliniker i Sverige visar att NUsjukvårdens patologklinik utmärker sig genom sina snabba svarstider, trots en relativt låg bemanning. Därmed skapas förutsättningar för ett snabbt beslut om behandling och snabb information till patienten om ett eventuellt sjukdomstillstånd. PATOLOGI. Det är Patolog- och cytologföreningarnas gemensamma kvalitets- och standardiseringskommitté (KVAST) som genomfört studien över svarstider vid olika patologkliniker i landet. Dessa föreningar är specialistföreningar inom Svenska Läkaresällskapet. Studien visar bland annat andelen prover som besvaras inom den av KVAST rekommenderade tiden. Resultatet pekar på NUsjukvårdens mycket snabba svarstider när det gäller vävnadsprover och cellprover. KVAST rekommenderar när det gäller vävnadsprover att minst 90 procent av proverna ska vara besvarade inom tio arbetsdagar. Det klarar färre än hälften av de kliniker som deltagit i undersökningen. För NU-sjukvårdens del är mer än 90 procent av proverna besvarade redan inom fem arbetsdagar. När det gäller cellprover är KVAST-rekommendationen att 99 procent av proverna ska vara besvarade inom 20 arbetsdagar, ett mål NUsjukvården uppnår redan inom fem arbetsdagar. Näl utmärker sig på ett klart positivt sätt i den här studien, när det gäller korta svarstider, säger Lennart Mellblom, sammankallande i KVAST. Detta trots att man inte har någon överkapacitet när det gäller personal. Att ha en snabb service är en prioriterad fråga för oss, det är ett av skälen till att vi lyckas hålla så korta svarstider, säger Torkel Wahlin, verksamhetschef på Patologkliniken i NU-sjukvården. Ett annat är det goda samarbetet vi har mellan olika arbetsgrupper på kliniken och att vi har tydliga system för återkoppling genom kundenkäter och svarstidsuppföljningar. Patologi betyder läran om sjukliga förändringar i kroppen. På patologkliniker studeras cell- och vävnadsprover från olika organ för att upptäcka till exempel cancertumörer. Det är oftast läkare och sjuksköterskor på andra kliniker som tar proverna och skickar dessa vidare till patologen för ett utlåtande. Där förbereds proverna av biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker och lämnas därefter till specialistläkare på Patologen som bedömer vävnads- och cellförändringar samt ställer diagnos. NU-sjukvårdens patologklinik var Sveriges första utanför universitetssjukhusen, när den startade vid Vänersborgs lasarett 1957. Idag arbetar 36 personer vid kliniken som är placerad på Näl. Text: Vivian Komstadius 04
Färre kvinnliga chefer på höga befattningar Ju högre chefsnivå desto färre kvinnor. Dessutom tjänar de mindre än sina manliga kollegor. Männen väger tyngst i vården Gapet mellan kvinnors och mäns löner fortsätter att öka. NU-sjukvården ligger något sämre till jämfört med Västra Götalandsregionen och landstingen i stort. JÄMSTÄLLDHET. NU-sjukvårdens anställda består till 80 procent av kvinnor. Ändå tjänar de bara 69,2 procent av sina manliga kollegors medellöner. Siffran är baserad på heltidslön. Vi jobbar aktivt med att minska klyftan mellan kvinnor och män men så länge vi har procentpåslag i de centrala avtalen är det svårt för kvinnorna att komma ikapp, säger biträdande Ann-Christine Svensson, biträdande personalchef på Näl. Vid den senaste lönerevisionen fick kvinnorna större procentpåslag än männen. Men eftersom männen från början hade högre lön fick det inte önskad effekt. Om en person som tjänar 10 000 kronor får fem procent i löneökning blir det 500 kronor. Då hjälper det inte om den som tjänar 20 000 kronor bara får tre procent. I pengar blir det ändå hundralappen mer och klyftan ökar istället för att minska. Vi kommer att vara uppmärksamma på det här och diskutera problemet ihop med facken. Regionen har som mål att gapet mellan kvinnors och mäns löner ska minska. Enligt Ann-Christine Svensson sker varje år en noggrann översyn av osakliga löneskillnader. Om vi hittar något åtgärdas det direkt eller inom tre år om det är större skillnader. Det man jämför är lika arbete mellan personer inom samma yrkesgrupp. Man tittar också på likvärdigt arbete där man jämför olika yrkesgrupper med liknande arbetsuppgifter. Löneskillnader som kan verka osakliga kan ibland bero på att någon varit chef, gått tillbaka och fått behålla Trots att männen är i minoritet i NU-sjukvården tjänar de i genomsnitt mer än sina kvinnliga kollegor. Bild: Kristina Digman Lönegapet fortsätter att öka trots satsningar på kvinnorna sin lön. Det finns flera orsaker till att männen alltjämt toppar löneligan. Männen tar i större utsträckning på sig chefsjobb, vidarutbildar sig och liknande. Kvinnor väljer i vissa lägen i livet att inte göra det, säger Ann Christine Svensson. Vad gör NU-sjukvården för att underlätta för kvinnor att kombinera chefsjobb med barn och familj? Det där är väldigt svårt. Vi kan inte ge kvinnorna andra förmåner än vad männen har. Då diskriminerar vi åt andra hållet. Istället kanske man ska komma överens om hur man fördelar arbetet hemma. Det kan också vara en ekonomisk fråga, säger Ann-Christine Svensson. NU-sjukvårdens styrelse har nyligen fattat beslut om att osakliga löneskillnader på grund av kön ska uppmärksammas särskilt i den kommande lokala löneöversynen. Idag är endast en tredjedel av NU-sjukvårdens verksamhetschefer kvinnor och de har lägre löner än sina manliga kollegor. På direktörsnivå finns bara en kvinna av fyra möjliga. När det gäller chefer på avdelningsnivå är kvinnorna i majoritet med 73,6 procent. Men de manliga cheferna har blivit fler genom ett medvetet rekryteringsarbete. Tanken har varit att utjämna på alla nivåer. Avdelningscheferna höjer upp genomsnittet i NU-sjukvården till 66 procent kvinnliga chefer. Om cheferna ska återspegla organisationen så borde vi egentligen ha 80 procent kvinnliga chefer på alla nivåer, säger Ann- Christine Svensson, biträdande personalchef på Näl, som börjar fundera på om man haft fel fokus som försökt rekrytera fler manliga chefer till avdelningsnivån. FAKTA Kvinnors del av mäns löner Hela arbetmarknaden ca 84% Landstingen ca 71% Kommunerna ca 91% Staten och privata ca 85% VG- Regionen ca 70,54% NU-sjukvården ca 69,2% 05
REPORTAGE Kristina Olsson som är arbetsledare i tapetseriverkstaden undersöker en resårbotten som sett bättre dagar. En varsam väg tillbaka till arbetslivet Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden en längre tid kan det vara svårt att ta sig tillbaka på egen hand. Men det finns hjälp. ARBETSLIV. Många har genom åren fått stöd att gå vidare genom arbetslivsinriktad rehabilitering. Verksamheten har funnits sedan drygt tio år i Trollhättan och Vänersborg. Efter flera års utredande fick så Uddevalla i mitten av februari en egen efterlängtad enhet, Fredriksberg. Enhetschef Kåre Johansson har funnits med sedan starten på Hjortmossen i Trollhättan 1993. Det våra deltagare har gemensamt är att de av olika orsaker har stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. Här kan de få hjälp att starta upp lite mjukare och gradvis bygga upp sitt självförtroende så att de så småningom känner sig redo för någon form av arbete eller studier, berättar Kåre. Verksamheten ägs och drivs gemensamt av NU-sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna, med NUsjukvårdens psykiatriska klinik som huvudman. Poängen med samarbetet är att människor inte riskerar att ramla mellan olika myndighetsstolar. Vägen in i verksamheten går via ansökan från någon av de samverkande myndigheterna. Tillsammans bedömer man om arbetslivsinriktad rehabilitering är en lämplig åtgärd. Det finns människor som av snurrat runt i en massa olika arbetsmarknadsåtgärder varvat med sjukskrivning, a- kassa och så vidare. En del av dem kanske i själva verket skulle ha sjukbidrag eller behöver hjälp av psykiatrin. Här kan vi tillsammans få en bild av vad varje enskild person behöver. Samtidigt bedömer vi arbetsförmågan hos våra deltagare för att Här kan vi tillsammans få en bild vad varje person behöver kunna hjälpa dem vidare, förklarar Kåre. Efter ungefär fyra månader görs en sammanfattande bedömning av arbetsförmågan. I en nätverksträff beslutar de samverkande myndigheterna tillsammans med deltagaren hur fortsättningen ska se ut. Kanske behöver rehabiliteringen förlängas eller så kan man gå vidare till någon form av arbete, praktikplats eller studier. Normal inskrivningstid beräknas till sex månader. På Fredriksberg finns plats för 25 deltagare i fem arbetslag 06
Lisa Alexandersson och Kåre Johansson tar en fika i cafét som sköts av deltagarna. Eva Maxe är i full färd med att baka kakor som ska serveras konferensgästerna eller säljas i cafét. Deltagarna i bakstugan ligger också bakom den smaskiga choklad och limekakan nedan. Här kan jag laga mat på mitt sätt och samtidigt arbeta med människor, en unik mix, säger Fredrik Öst, arbetsledare i köket. med var sin arbetsledare som också fungerar som kontaktperson. Man arbetar mot kunder, men det primära är inte vad som utförs på arbetsstationerna. Det handlar om att komma igång och fungera på en arbetsplats tillsammans med andra. Nyckelordet är delaktighet. Arbetsledarnas roll är i första hand att vara ett stöd genom hela rehabiliteringen och att bedöma arbetsförmågan. Lisa Alexandersson är ställföreträdande enhetschef på Fredriksberg och arbetsledare för bakstugan. Hon är utbildad psykiatrisjuksköterska och kommer närmast från häktet i Uddevalla. Jag ville göra något nytt. På häktet och akuten där jag också har jobbat ser man aldrig hur det går för folk man har kontakt med. Här kan man följa deltagarna en längre tid, svarar Lisa på frågan om varför hon sökte jobb på Fredriksberg. Fredrik Öst som är arbetsledare i köket är utbildad kock men har aldrig utövat sitt yrke på restaurang. Istället har han arbetat på gruppboenden, varit habiliteringsassistent och vårdare på häktet. Jag är inte intresserad av att massproducera mat i ett restaurangkök. Här kan jag laga mat på mitt sätt och samtidigt jobba med människor, en unik mix som känns helt rätt för mig, säger Fredrik. Övriga arbetsledare är också något av mångsysslare vars friska ögon på verksamheten ska vara en hjälp för deltagarna. Förutom bakstuga och restaurang kopplat till konferensverksamhet, finns systuga, tapetseriverkstad och kontor/data. Verksamheten är öppen för den som vill komma och titta eller ta en fika i cafét. Foto: Curt Warås FAKTA Rehab som fungerar 818 personer har gått igenom arbetslivsinriktad rehabilitering sedan den första verksamheten startade i Trollhättan 1993. 1995 startades verksamhet på Holmängen i Vänersborg. 2 mars 2005 invigdes Fredriksberg i Uddevalla. 53 procent av deltagarna går vidare till studier, praktikplats, skyddad eller vanlig anställning. Av dem är 80 procent fortfarande kvar i detta efter ett år. Deltagarna är mellan 20 och 60 år, medelålder 35 år. 07
REPORTAGE Grön inspiration på Uddevalla sjukhus Perenner kring träd och buskar är det bästa och vackraste ogräsbekämpningsmedlet. Det går också att skapa vackra färgkombinationer av gröna blad som här med Hosta kring belysningen. Klematis Niobe är en Svea Lundhs 60 klematisväxter, hennes stolthet och glädje. Att arbeta och leva med sin trädgård ger livskvalitet och livslust. Svea Lundh, patient och trädgårdsnjutare var en av inspiratörerna under en kulturkväll på Uddevalla sjukhus som lockade rekordpublik. KULTUR. Över 100 personer hade samlats för att bli inspirerade av Svea Lundhs vackra, gröna trädgårdsbilder och Peter Hiltons konstprat och praktiska råd om trädgården. Nästan hälften var patienter. För Svea Lundh är trädgården friskvård och rehabilitering. Framförallt är det ett välbefinnande när jag ser att det växer och frodas och jag får vistas i detta. Det gäller att hitta sin glädje i vardagen. Särskilt om man har gått igenom någon sjukdom eller något svårt i livet. Det gäller att se framåt, säger hon. Svea Lundhs trädgård på Bohus-Malmön i Bohuslän är också hennes barndomshem. Jag har med mig intresset för trädgård och växter från min barndom, förklarar Svea Lundh. Hennes far, Johan Blomsterberg, planterade trädgårdens fruktträd redan på 1940-talet. Idag delar hon sitt stora intresse med sin man, Ingemar Lundh, som också assisterade vid bildvisningen under trädgårdskvällen i Uddevalla. Hos Svea pryder den vackra lila klematisen Prince Charles det vita trädgårdsstaketet och är en av de 60 klematisväxterna, som alla är Sveas stolthet och glädje. Prince Charles är en av mina vackraste klematisväxter och den blommar otroligt, säger Svea stolt. På 287 kvadratmeter i trädgårdsrummet på Bohus- Malmön har de gamla fruktträden fått sällskap av klätterväxter, små japanska lönnar och perenner. Peter Hilton, känd radioröst och tillika trädgårdsmästare i Uddevalla, inspirerade publiken till att skapa olika rum i sin trädgård. Han gav också praktiska tips för att få trädgården vacker och lättskött. Växter är som oss människor. De måste också ha näring, så glöm inte att kalka växterna. Peter Hilton pratade sig varm för perenner kring träd och buskar, som det bästa och vackraste ogräsbekämpningsmedlet. Fram för mera perenner, och låt dem växa upp kring träden och buskarna. Se, då försvinner ogräset. Jag rensar inget ogräs, intygade Svea Lundh, som gärna låter klematisblommor 08
Piprankan vid husväggen skapar ett rum för avkoppling hemma hos Svea och Ingemar Lundh. Svea Lundh, Peter Hilton och Sonja Nordberg pratade trädgård och njöt av morotskaka och kaffe. Prince Charles i lila klättrar stolt uppför det vita trädgårdsstaketet i Svea Lundhs trädgård på Bohus Malmön. jaga upp i träden. Svea Lundh planterar hellre klematis än pelargoner i krukor. En klematis i kruka vill stå i skugga och söka sig mot solen, fyllde Peter Hilton i. Peter Hilton konstpratade kring trädgården och visade på vilket konstnärligt arbete permanent det kan vara att skapa en trädgård. Se så vackert man kan skapa i sin trädgård med bara blad, och så vackert man kan skapa med rätt färgkombinationer. Se på Sveas vita och blåa blommor, som tillsammans blir som trädgårdslyktor. Lönnar med sina stora blad ger också ett lummigt rum i trädgården. NU-biblioteket hade låtit Nisses växter installera ett grönt rum i ett konferensrum i bibliotekskorridoren, Gröna rum skulle det finnas på sjukhus som besöktes flitigt under en och en halv vecka. Många vilade en stund till porlande vatten och fågelsång från bandspelare, och lät sig tipsas av biblioteksböckerna i det gröna rummet. Gröna rum skulle det finnas permanent på sjukhus, säger Uddevallas trädgårdsorakel Peter Hilton övertygande. Sonja Nordberg var en av patienterna som sökt sig till NU-bibliotekets trädgårdskväll, efter att ha suttit en stund och slappnat av i Gröna rummet. Det är skönt att höra ljudet av vatten och fågelsången. Nu längtar jag till min mammas trädgård, där jag vill bygga en damm. Under kvällen med Peter Hilton och Svea Lundh fick Sonja ny energi att ta med sig hem till sitt trädgårdsbygge. Nöjda vandrade personal, patienter och trädgårdsintresserad allmänhet hemåt med många nya idéer inför vårens trädgårdar och balkonger. I biljetten ingick morotskaka och kaffe. Fröpåsar och krukväxter fanns att köpa med sig hem. Dessutom fanns många böcker för kunskap och upplevelse att låna från NU-biblioteket. Text: Gunvor Alexandersson Foto: Svea Lundh 09
Säker och snabb diagnos med ultraljud Nytt kontrastmedel gör det enklare att hitta tumörer i levern Att undersöka levern med hjälp av kontrastförstärkt ultraljud fungerar idag lika bra som datortomografi och magnetröntgen. Under 2004 började metoden användas på Näl. Det går snabbare och är både bekvämare och säkrare för patienten, säger röntgenläkare Lars Rostgård Christensen. ULTRALJUD. För att upptäcka tumörer i levern används datortomografi och magnetröntgen. Ibland krävs också att man tar vävnadsprov för att säkerställa om den förändring man ser är godartad eller farlig. Både datortomografi och magnetröntgen är mycket dyra undersökningar, ofta med lång väntetid. Den kontrastvätska som används vid datortomografi innehåller jod som en del patienter kan vara överkänsliga mot och som kan skada njurarna. Ultraljudsundersökningar av levern utan kontrast är ibland en osäker metod eftersom förändringarna inte alltid syns tillräckligt bra. Men utvecklingen har nu kommit så långt att det finns ett kontrastmedel som både fungerar bra och inte ger några som helst biverkningar. Det som sprutas in kan beskrivas som mycket små gasbubblor. De är något mindre än röda blodkroppar och fastnar i den friska vävnaden i levern. Däremot fäster de inte i tumörer som då träder fram som mörka fläckar, förklarar Lars Rostgård Christensen. När gasbubblorna gjort sitt jobb vilket tar ungefär 2-3 minuter försvinner de ur kroppen med utandningsluften. Efter fem minuter är de borta utan att patienten märkt någonting. Sedan januari 2004 har ultraljudsteamet på Näl undersökt 65 patienter med metoden. De har sluppit jodhaltigt kontrastmedel, att bli utsatta för röntgenstrålning och vävnadsprov. Dessutom har de sluppit oron eftersom de kunnat få sin diagnos direkt, säger Vanja Dahlöf, sjuksköterska och funktionsansvarig. Metoden har provats ut vid regionsjukhuset i Linköping och används numera vid alla större sjukhus i Sverige och på flera håll i Västra Götaland. Det är vår uppgift som röntgenavdelning att se till så att vi strålar lagom mycket och istället hittar alternativa undersökningar som är lika bra, säger Lars Rostgård Christensen. Förutom alla fördelar för patienten är bubbelmetoden också ekonomiskt lönsam. En ultraljudsundersökning med kontrast kostar drygt 1000 kronor ( kontrasten 400 kr) att jämföras med en magnetröntgen som kostar 8000 kronor. FAKTA Därför undersöks levern Leverundersökningar är en viktig del av sjukvården eftersom flera cancerformer kan ge metastaser i levern och cancer i sig är den näst vanligaste dödsorsaken. Levermetastaser är idag möjliga att behandla med exempelvis leverkirurgi. Primär levercancer är vanlig i Asien men mindre vanlig i Sverige. Godartade förändringar är däremot mycket vanliga. Exempelvis har tio procent födelsemärken i levern. Vanja Dahlöf, sjuksköterska och funktionsansvarig sprutar in bubblorna så att Lars Rostgård Christensen, röntgenläkare, kan se på skärmen om levern har några tumörer. Carina Granström, undersköterska som agerar patient på bilden, sköter bokning och omvårdnad av ultraljudspatienterna. 10
GÄSTKRÖNIKAN Lilian Olsson-Fors, avdelningschef på förlossningen, samordningsbarnmorska Lisbeth Lennartsson, förlossningsöverläkare Elisabeth Almström och projektledare Ullabritt Fredriksson är mycket nöjda med den gemensamma datajournalen NU-sjukvården först Datajournal från MVC till förlossningen Att kunna följa sin graviditet och förlossning i en och samma datajournal kan tyckas självklart för dagens blivande föräldrar. Men faktum är att NUsjukvården är först i Västra Götaland med en fullt utbyggd datajournal för hela vårdkedjan. DATORJOURNAL. På förlossningen och BB var det flera år sedan man slopade pappersjournalen. Istället används datajournalen Obstetrix för både smidig hantering och patientsäkerhet. Under 2004 fick även samtliga mödravårdscentraler inom NU-sjukvårdens område tillgång till journalsystemet. NU-sjukvården har under året utbildat ett 60-tal barnmorskor och ett 15-tal undersköterskor från primärvården i Obstetrix. Nu finns våra drygt 3000 patienter i en sluten vårdkedja från att de skrivs in av barnmorskan på mödravårdscentralen tills de har fött sina barn här hos oss, berättar Ullabritt Fredriksson, barnmorska och projektledare. Nu finns inte längre risken att något papper från journalen hamnar på avvägar eller att den blivande mamman mitt i all uppståndelse glömmer sin journal hemma. Tack vare den gemensamma datajournalen kan barnmorskan på förlossningen följa allt som hänt under graviditeten och behöver inte i onödan fråga kvinnan som med all säkerhet har annat att tänka på. När barnet är fött kan barnmorskan på hemorten följa upp hur förlossningen förlöpte vilket kan vara en viktig återkoppling. Höjd kvalitet och ökad säkerhet är den största vinsten med vår gemensamma journal men den sparar också mycket arbete. Tidigare skrev vi av primärvårdens pappersjournal för att få in den i vårt journalsystem och gjorde därmed ett onödigt dubbelarbete, säger Lilian Olsson Fors, avdelningschef för förlossningen. Säkerheten består i att alla uppgifter garanterat finns i journalen samt att bara personal med särskild behörighet har tillgång till den. Skulle det bli ett datastopp, vilket är mycket sällsynt, går det ändå alltid att läsa journalen. Anteckningar får då föras in senare. Vem bryr sig seriöst alltså? Ovanstående är ett citat från en av tonårsdöttrarna. Vi har ju fått lära oss att den tiden präglas av att man varken är barn eller vuxen och att det förklarar en del beteenden och reaktioner som för oss stelnade personligheter uppfattas som lite udda eller åtminstone svårbegripliga. Samtidigt tycker jag det är en otroligt spännande tid i en människas liv och som vuxen behövs man minst lika mycket som när barnen var små. Då skulle man skynda sig för att hämta barn på dagis, gå på föräldraundervisning och prenumerera på Vi föräldrar. Hur många prenumererar på dagens tonåring? Skämt åsido tror jag det är en dålig affärside, men behovet av kunskap och förståelse av denna tid har nog aldrig varit större. Som barnläkare har jag kunnat ta reda på lite mer kring vad tonåringar tycker och tänker och det finns ganska många myter att avliva. En vanlig sådan är att ungdomar gör inte som man säger utan som man gör vilket inte är till fullo sant. Visst är ett budskap som följs av samma beteende det bästa föredömet men däremot gäller inte motsatsen. Det är till och med bättre att vara rökare och vara tydligt negativ mot detta än att acceptera att tonåringen börjar. Samma sak gäller alkohol. Ett annat argument som man ofta möter hos föräldrar är att man minns hur man själv var och att detta skulle kunna ursäkta eller bättre förstå tonåringens beteende. Att ta risker och frigöra sig är en naturlig och viktig del av ungdomstiden men vår uppgift som föräldrar är att vara sparringpartners och lägga oss i! De risker vi utsatte oss för som tonåringar är inte samma risker som dagens ungdomar möter. Vi erbjöds inte GHB, vi kunde inte sitta ensamma på rummet och ge oss ut i cyberspace där man kan se det mest extrema när det gäller våld, sex, och beställa droger och vapen utan att någon vet om det. Barnombudsmannen BO gav för något år sedan ut en skrift om vad barn/ungdomar själva tycker är viktigt respektive dåligt hos oss föräldrar. På första plats kommer att föräldrar bryr sig och att regler är bra! Därefter att man som förälder är snäll, förstående och att man kan lyssna. Däremot skall man inte gräla på sitt barn inför andra eller tro att barnen klarar skolan utan hjälp. Man skall inte heller ge beröm inför andra och man skall absolut inte bli klassförälder. Så vi tonårsföräldrar får stå ut med att vara pinsamma, fråga hur det varit i skolan och fortsätta att lägga oss i och ta reda på vad som händer under denna så viktiga period i en människas liv. För att citera ungdomars språk så får vi cred (slang för engelskans credit-beröm /tillgodo etc) för detta senare och då också förståelse för att våra gränser var att bry sig! Per Möllborg, överläkare, Barn- och ungdomskliniken, NU-sjukv. 11