Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1
Offentliga e-tjänster i vår vardag Agenda SAFe-projektet inramning Utgångspunkter vad och hur Ambition Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Offentliga vs. privata e-tjänster? En modell för alla vs. uppfinna hjulet 290 gånger? Kostnad vs. handlingsutrymme? Tilltro vs. tillit? Avslutande reflektioner och fortsättning 2
SAFe Safe public e-services an issue of trust and organization Syfte Att analysera hur säkra offentliga e-tjänster konstrueras Av vilka Genom Sociala och organisatoriska aktiviteter Tekniska aktiviteter Samverkan SAFe Safe public e-services an issue of trust and organization Tjänster som en del av något större tjänster i sammanhang! Organisation Människor som utvecklar Människor som använder 3
Forskningsfrågor 1. Vilka aktörer och organisationer involveras i utvecklingen av säkra offentliga e-tjänster och hur tolkar de informationssäkerhet, tillit och organisering? 2. Vilka typer av kunskap och kompetenser används och utvecklas i utvecklingsprocesserna? 3. Vilka värderingar, normer, idéer och strategier återfinns i dessa processer? 4. Hur kan informationssäkerhet och tillit byggas in i teorier kring socio-tekniska system? Fallstudier som utgångspunkt Över tid, nära verksamheterna 1. E-tjänster kring anonyma tentamina 2. Elektroniskt patientjournalsystem och hantering (landsting) 3. Kommunala e-tjänster i ett jämförande perspektiv + mindre, kompletterande, fall 4
Kvalitativa fallstudier Teknik i sociala och organisatoriska sammanhang Nära, återkommande och dialoginriktat Intervjuer Fokusgrupper Deltagande observationer och skuggning Dokumentstudier Direkt samverkan Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer 5
Kommunala illustrationer Fallstudier i två svenska, medelstora kommuner 2009-2010 Föregångare i utveckling av e-tjänster Intervjuer med tjänstemän och politiker Dokumentstudier (protokoll, rapporter, strategier, m.m.) Food for thought ett bredare sätt att se på säkerhet Fragmenterad bild av vad säkra e-tjänster innebär Faktisk säkerhet vs. upplevd säkerhet 6
Tillit till e-tjänster Exempel upplevd säkerhet Informationsåtkomst Vem kan se information om mig och hur mycket? Kan kommunen se all information som jag kommer åt med mitt bank-id, t.ex. även mina kontouppgifter? Genomskinlighet och tydlighet Har mitt ärende kommit fram? Har det utförts? När får jag en bekräftelse? Ansvar Vem har egentligen hand om den här frågan? Kommun? Privat utförare? Handläggare? Vad har jag rätt till? Vad är mitt eget ansvar? 7
Att tänka på i skapandet av säkra offentliga e-tjänster Offentliga e-tjänster Det offentligas särart Offentliga regelverk Inte alltid valfrihet Skillnad på kund och medborgare Demokratiskt, effektivt, rättssäkert och jämlikt Tillit och legitimitet baseras på det offentligas särart Teknik måste utvecklas i samspel med det offentligas särart Långsiktig syn på säkerhet skapandet av tillit! 8
I händerna på privata företag? Säkerhet konstrueras utanför offentliga organisationer? Teknik och processer utvecklas privat Bankers e-tjänster o kommersiella e-handelsplatser förebilder Inlåsningseffekt Hur förena privat teknikutveckling med det offentligas särart? Offentliga e-tjänster mer komplexa - alla ska kunna vara med; rättigheter än betalningsförmåga i fokus. Förstå skillnader och nyanser för att ta tillvara de goda lösningar och idéer som finns inom de båda sektorerna. Samma modell för alla? Kommuner både lika och olika Följer samma regelverk Fungerar i vitt skilda kontext, olika stora, landsbygd-storstad, organisationsstruktur-kultur, etc. Teknik inte bärare av värderingar och normer organisationens normer och tolkningar förmedlas genom teknik Kommuner viktig roll i att översätta global teknik till lokala normer, värden och behov Teknik förankrad i den lokala kontexten e-tjänster upplevs som säkra och legitima 9
Uppfinna hjulet 290 gånger? Lokalt självstyre stor flexibilitet för kommuner i utveckling av e-tjänster Obruten och oreglerad mark Uppfinna hjulet varje gång? Kravställning på privata företag Kompromiss mellan olika krav från olika aktörer balans mellan specifika, lokala lösningar och standardiserade lösningar Det är ju fullständigt absurt att 300 kommuner ska sitta och uppfinna det här var och en för sig Kostnad vs. handlingsutrymme Fördel att vara tidigt ute med en teknisk lösning? First-mover advantage Kostnad för egen utveckling vs. möjlighet att påverka Trygghet i att använda sig av beprövad lösning? Nya lösningar vs. etablerade lösningar Var befinner man sig i utvecklingsprocessen? Var lägga ambitionsnivå? Vad prioriteras? Vi har inte muskler eller resurser utan vi måste luta oss mot grejer som vi vet fungerar 10
Tilltro snarare än tillit? Snabb teknikutveckling måste hänga med men hänger säkerheten med? Vi har ju åkt längs den här motorvägen samtidigt som vi har byggt den så det blir lite skakigt och guppigt ibland Övertro och tilltro snarare än tillit? Trögheten i det offentliga en fördel? Det finns ju tack och lov i det här sammanhanget en tröghet i en kommunal byråkrati som kan verka främjande Tre övergripande slutsatser 1. Tillit och säkerhet till både det faktiska och det upplevda! 2. Skillnader mellan privat och offentligt är centralt för att tolka säkerhet! 3. E-tjänster blir säkra i sina utvecklingsoch användningssammanhang! Helheten avgör säkerheten! 11
Vetenskapligt ämne Informationssystem / IT Offentlig förvaltning Praktiskt Perspektiv Det politiska som svart låda Optimism i förhållande till både IT och politik IT skepticism Analytiskt Skepsis mot det politiska IT som svart låda En forskningsplattform har skapats PUBLIC ORGANISATIONS IN TRANSITION BY IT = POSTIT Statsvetenskap Docent Elin Wihlborg, doktorander Gabriella Jansson, Ester Andreasson och Mattias Örnerheim Informatik Prof Karin Axelsson, docent Ulf Melin, doktorander Ida Lindgren, Anders Persson och Fredrik Söderström + nationell och internationell samverkan 12
Fortsatt forskning och samverkan Ny vetskap för fler Kompetensförsörjning till myndigheter och förvaltningar... Bidra till offentlig debatt! Forskningsplattformen utvecklas är redo! eid FUSe (MSB) FUSe (FAS) Vinnmer (Vinnova) flera nya initiativ och ansökningar på gång! Tack! Frågor? Synpunkter? 13
Läs gärna mer... Andréasson, Ester (2011) Det är väldigt mycket datoriserat är det. En studie om IT-utveckling i ett landsting: Policy, implementering och praktik. Licentiatavhandling Nr. FiF-a 102. Andréasson, Ester och Melin, Ulf (2011) Cosmic - syndabock eller frälsare? En studie av införandet av och arbetet med ett IT-system för vård- och patientadministration inom Landstinget i Östergötland, fallstudierapport. Jansson, Gabriella (2011) Local Values and e-government Continuity and Change in Public Administration: Implementing Public e-services in Two Swedish Municipalities. Licentiatavhandling Nr. FiF-a 100. Jansson, Gabriella (2009) E-tjänster nya verktyg för ökat medborgarfokus? En studie av arbetet med att utveckla och införa en e- strategi, fallstudierapport Melin, Ulf & Wihlborg, Elin (2011) Praktik, teknik och organisering i samspel kring säkra offentliga e-tjänster, en diskussionsbok baserad på forskningsprojektet Säkra offentliga e-tjänster + ett antal vetenskapliga artiklar 14